SE515802C2 - Spolsten - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 35 111 ua LN (D IQ , , . . | » . - - o- 2 magnesit och uppvisar vanligtvis ett rektangulärt tvärsnitt. Spolstenen levereras i allmänhet i s.k. set, d.v.s. käglan levereras monterad i en hålsten som väger ca 50 kg.

Spolstenen har en nyckelfunktion för tillverkning av rent stål och används av praktiskt taget alla stålverk i världen. En eller flera spolstenar monteras utbytbart i botten på ett i alla stålverk förekommande aggregat kal- lad skänk, d.v.s. en behållare infodrad med eldfast kera- miskt material avsedd att innehålla smält stål. I skänken genomförs diverse högtemperaturkemiska processer i vilka spolstenen har en avgörande roll. Genom spolstenen spolas gas, i allmänhet argon. Spolstenen slits kraftigt under processen i sitt översta, mot smältan riktade parti och måste regelbundet ersättas med en ny spolsten, då dess höjd krympt till en minsta tillåten nivå.

De första spolstenarna som tillverkades var porösa d.v s. de var gasgenomsläppliga men släppte inte igenom stål. Nackdelen med dessa spolstenar var att det krävdes högt tryck på gasen för att få igenom tillräckligt flöde och p.g.a. deras porositet var slitaget högt.

Nästa steg i utvecklingen av spolstenar var s.k. riktad porositet d.v.s. man göt in ett antal kanaler ca 0,5 mm i diameter och spolar med gas genom kanalerna.

Kanalerna utgjordes allmänt av stålrör. Fördelen med denna spolsten var att det var lätt att få ett gasflöde genom stenen och att stenen kunde göras kompakt, vilket innebar minskat slitage. Nackdelen var större risk för infiltration av stål i kanalerna, vilket satte igen spol- stenen. För att undvika infiltrationsrisken måste ett minimiflöde av gas genom kanalerna upprätthållas. Gasen tillfördes genom en trycklåda som är integrerad med plåt- manteln och som är ansluten till kanalerna.

Det tredje steget i utvecklingen av spolstenar var att gjuta in slitsar eller spalter ca 0,2 mm tjocka och ca 20 mm långa genom spolstenen i stället för kanaler.

Fördelen med detta var att det var lätt att få ett högt 10 15 20 25 30 35 . . - | « a . w - nu 3 gasflöde utan att få infiltration av stål i slitsarna.

Dock finns det alltid en risk för infiltration av stàl så länge som det finns öppna spalter i spolstenen.

En spolsten skall uppfylla tre krav: hög hållbarhet, god gasgenomsläpplighet samt undvika infiltration av stàl i spalterna i spolstenen.

- God hållbarhet erhålles genom ett högvärdigt, eldfast kompakt material i spolstenen.

- Hög gasgenomsläpplighet erhålles genom tillräckligt stor yta på hålen.

- Minimal infiltration erhålles genom tillräckligt små hål.

Dessa tre krav motarbetar varandra och en spolsten blir en kompromiss av dessa tre egenskaper.

Genom den tyska patentskriften DE 196 10578 är en spolsten förut känd som innefattar en yttre kropp med ett stympat koniskt hàlrum i sitt övre parti, ett cylind- riskt, förstorat hàlrum i ett mellanliggande parti och en cylindrisk kanal i sitt nedre parti. Hàlrummen står i förbindelse med varandra för att tillåta gas med ett spe- cifikt tryck att strömma från den ena ändytan till den andra. I hàlrummen, i ovannämnda ordningsföljd, är en stympat konisk kägla, en kolv och en rörformad, med öpp- ningar försedd kolvstàng rörligt anordnade som en enhet.

Käglan är förspänd till en stängande position med hjälp av en utvändig tryckfjäder, vilken ingriper med kolv- stàngens fria, från spolstenen utskjutande ände. När gas med ett tillräckligt högt tryck (för att motverka fjä- derns kraft och det metallurgiska trycket) tillföres genom ett gasmatningsrör och via kolvstången till det förstorade hàlrummet lyfter kolven käglan och spalten mellan det koniska hàlrummet och käglan öppnas. Gasen kan då strömma runt kolven och genom spalten in i smältan.

Nackdelarna med denna konstruktion är: - Den är mycket svår att tillverka eftersom spolstenar i allmänhet är gjutna av en eldfast massa. Att gjuta in (16) är tekniskt ett mellanliggande, förstorat hàlrum lO 15 20 25 30 35 Cfi .a (H (D CD få » . ~ . - : . - - nu 4 sett svårt eftersom den för gjutningen använde schablonen är mycket svår att avlägsna.

- Den har komplicerade utstickande delar (fjäderupphäng- ningen under spolsten) som inte passar i stålverksmiljö eftersom de lätt kan gå sönder genom slag eller annan brutal hantering.

- Fjäderupphängningen blir dyr att tillverka.

- Spolstenen slits ned efter hand. Vid slitage ned till (16) genom stenen och stål rinner igenom skänkens botten med det förstorade hålrummet får man ett genombrott katastrofala följder. Det är således mycket viktigt att stenen inte slits ned till denna nivå. Det krävs avan- cerad utrustning för att fastställa hur långt ned spol- stenen slitits.

Ett annat patent som baserar sig på en spolsten med en rörlig och fast kropp, där gasen strömmar genom en ringspalt, är det amerikanska patentet US-A 4 470 582.

Det som i huvudsak skiljer denna konstruktion från den i det ovannämnda tyska patentet är att tryckfjädern ersatts med en hävstångsmekanism som är förbelastad medelst en hydraulcylinder.

Nackdelarna med denna konstruktion är: - Genom dess komplicerade form blir den mycket dyr att tillverka.

- Gasflödet styrs genom en yttre ventil som öppnar och stänger ringspalten genom att styra den rörliga kroppen uppåt respektive nedåt. Nackdelen är att det krävs en yttre regleranordning som tar plats och inte passar i stålverksmiljö. Den kan lätt skadas av yttre påverkan.

- Liksom ovanstående tyska patent slits spolstenen med samma resultat som ovan angivits. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en spolsten med en spalt, vars bredd är en funktion av det anbringade gastrycket, som är enkel och billig att tillverka. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en spolsten med en reglerbar spalt, som ej kräver kompli- 10 15 20 25 30 35 (H _; (n 'ÛÛE SD JO .i n; 5 cerade mekanismer och ej uppvisar några utstickande detaljer.

Ytterligare ett ändamål är att åstadkomma en spol- sten som kan tåla ett avsevärt (ferrostatiskt) tryck från smältan i det metallurgiska kärlet utan att spalten öppnas men som kräver betydligt lägre gastryck för att öppna spalten.

Det är ytterligare ett ändamål med uppfinningen att åstadkomma en funktionssäker spolsten som kan slitas ned i det närmaste helt innan genombrott sker och med en ständigt lättreglerbar spalt.

Dessa ändamål uppnås enligt uppfinningar med en spolsten enligt det inledande stycket, som kännetecknas av att bottenplattan är utformad i ett stycke och inne- fattar ett i huvudsak plant, centralt parti som är fäst ett periferiparti som är fäst att det vid det inre kroppspartiet, vid manteln och ett mellanliggande, krökt parti, centrala partiet och periferpartiet är i allt väsentligt parallella med den utvändiga ändytan och att det mellan- liggande partiet avgränsas av ett inre gränsområde och ett yttre gränsområde, vilka jämnt övergår i det centrala partiet respektive periferpartiet.

Vidareutvecklingar av uppfinningen framgår av de särdrag som anges i underkraven.

En föredragen utföringsform av uppfinningen kommer nu att beskrivas i exemplifierande syfte med hänvisning till de bifogade ritningarna, på vilka: Fig l i en vertikal snittvy schematisk illustrerar botten av en skänk med anbringade spolstenar; Fig 2 i en vertikal snittvy visar en spolsten enligt uppfinningen med sluten gasflödesspalt; Fig 3 visar spolstenen enligt fig 2 med öppen gas- flödesspalt; och Fig 4, fig 5 samt fig 6 schematiskt och i vertikal snittvy illustrerar olika utföringsformer av spolstenens bottenplatta. lO 15 20 25 30 35 01 .a ifi (D (D IQ 6 Med hänvisning först till fig 1 illustreras schema- tiskt bottenpartiet av metallurgiskt kärl l, exempelvis en konverter, en ljusbågsugn, en skänk eller dylikt, för en smälta 2, vanligtvis en smälta av metall, såsom stål.

I kärlets utbytbara spolstenar 4 frigörbart fästa med hjälp av i 1 botten 3 är på konventionellt sätt ett antal sig kända fåstorgan, såsom antytts med hänvisningsbeteck- ningen 5. Ett gasmatningsrör 6 är anslutet till respek- tive spolsten 4. Allt detta är känd teknik och erfordrar därför ej någon närmare förklaring.

Det hänvisas nu till figurerna 2 och 3, på vilka spolstenens enligt uppfinningen konstruktion och funktion åskådliggöres. Spolstenen 4 innefattar en mantel 7, vilken sträcker sig från spolstenens nedersta parti i fig 1 och mot spolstenens översta parti. Manteln 7 sträcker sig företrädesvis till spolstenens översta parti, såsom visats i fig 2, men kan även avslutas i nivå med hän- visningsbeteckningen ”22” i nämnda figur. Då spolstenen skall användas för en stàlsmälta 2 är manteln 7 företrä- desvis tillverkad av stål. Manteln har visats vara stym- pat konisk med den smala änden i kontakt med smältan, se fig l, men den kan även vara upp- och nedvänd eller cy- lindrisk (ej visat). En keramisk kropp 8 är omsluten av manteln 7 och är företrädesvis fäst vid manteln 7 längs hela dess längd.

Kroppen 8 är i sin tur uppdelad i ett yttre, kon- centriskt, i huvudsak hylsformat kroppsparti 9 med ett stympat koniskt format invändigt hàlrum och ett inre, stympat koniskt format kroppsparti ll, som helt fyller upp hålrummet. Det inre kroppspartiet ll är rörligt, i förhållande till det yttre kroppspartiet 9 med en spalt 12 mellan dessa. Vid d.v.s. förskjutbart i längdled, framställning av kroppspartierna 9 och ll kan det inre kroppspartiet ll lätt formas, väl anpassat till det yttre kroppspartiet 9, genom att en plastfolie eller -ark, som formats till ett stympat koniskt mantelelement, placeras koncentriskt i manteln 7 vid gjutningstillfället och av- 10 15 20 25 30 35 . . . . .- 7 lägsnas därefter när det eldfasta materialet (den kera- miska massan) stelnat. I samband med gjutningen kan vi- dare gängade blindhàl 13 åstadkommas eller kan gängade hylsinsatser ingjutas i det inre kroppspartiets 11 större ändyta 14.

I fig 2 och 3 har spalten 12 visats vara linjär och jämntjock längs hela sin längd. Emellertid kan spalten vara något böjd (konvex) i längdled och/eller svagt divergerande från den i fig 2 och 3 övre eller mindre ändytan 16, 17 i riktning mot den undre eller större ändytan 14, 15. Det väsentliga är att spalten 12 kan tillslutas vid den övre eller invändiga (se fig 1) ändytan. Genom nämnda form på spalten minskas friktionskrafterna mellan det inre kroppspartiet 11 och det yttre kroppspartiet 9, vilket medför att det erfodras ett lägre tryck på spolgasen för att förskjuta kroppspartierna 11 och 9 relativt varandra än om spalten 12 vore jämntjock.

Företrädesvis, men ej nödvändigtvis, ligger det yttre kroppspartiets 9 större ändyta 15 i nivå med ovan- nämnda ändyta 14. Detsamma gäller för kroppspartiernas 9 och 11 mindre ändytor 16 respektive 17.

Det inre kroppspartiet 11 är nedåt förskjutbart an- ordnat relativt det fixerade yttre kroppspartiet 9 (se Fig. 2) och är förspänt uppåt, för tillslutning av spal- ten 12, med hjälp av ett fjädrande eller elastiskt organ, som verkar mot ändytan 14. Detta organ har formen av en fjädrande bottenplatta 18, teln 7, på avstånd från kroppens 8 utvändiga ändyta, i som är gastätt fäst vid man- detta fall ändytorna 14 och 15, varvid ett trycksättbart utrymme eller kammare 19 avgränsas mellan dessa. Detta avstånd kan vara ringa och till och med obefintligt inom begränsade områden av ändytorna 14 och 15 - det enda villkoret är att en kammare 19 bildas då trycksatt fluid (spolgas) tillföres. Ett gasmatningsrör 6 är förbundet med bottenplattan 18 och är anslutet till kammaren 19 för trycksättning av densamma med spolgasen 21. Det inre lO 15 20 25 30 35 (n Ca- (n CD <3 PO -- u. u. :nu 8 kroppspartiet ll är fast fäst vid bottenplattan 18, exem- pelvis med hjälp av bultar 22 eller nàgot annat lämpligt fästorgan. Spalten 12 hàlles tillsluten genom att det inre kroppspartiet 11 pressas uppåt i fig 2 till anligg- ning mot det yttre kroppspartiets 9 inre periferiyta med hjälp av bottenplattans 18 förspänning.

Bottenplattan 18 är utformad i ett stycke av exem- pelvis stàlplàt och innefattar ett i huvudsak plant, centralt parti 23, som är fäst vid det inre kroppspartiet 11 medelst bultarna 22. Detta parti kan även vara försett med justerbultar (ej visat) för att reglera bottenplattans 18 förspänning. Vidare innefattar bot- tenplattan 18 ett yttersta parti eller periferiparti 24 som pà lämpligt sätt, exempelvis genom svetsning, är gastätt fäst vid mantelns 7 nedersta parti, se speciellt fig 2. Dessa partier 23 och 24, som företrädesvis är kon- centriska med varandra, är i allt väsentligt parallella med den utvändiga ändytan 14, 15. Partierna 23 och 24 är förenade med varandra medelst ett mellanliggande, i obelastat tillstànd krökt parti 25, vars inre gränsomràde 26 jämnt övergàr i det centrala partiet 23 och vars yttre gränsomràde 27 jämnt övergår i periferipartiet 24.

Bottenplattan 18 kan således sägas generellt ha formen av en tallrik.

När man önskar spola gas genom smältan 2 i kärlet 1 tillföres gas under högt tryck till utrymmet 19 via gas- matningsröret 6. Härvid bringas bottenplattans 18 mellan- liggande parti 25 att rätas ut, se fig 3, och drager det inre kroppspartiet 11 med sig, varigenom den ringformade spalten 12 öppnas och gasen kan strömma in i smältan.

Spolgasens strömningsväg har illustrerats med hjälp av pilarna 21 i fig 2 och 3. Ju mer tryck man lägger pà desto mer öppnar sig spalten, till dess att det mellanliggande partiet är helt uträtat. När gasflödet stängs av eller gasens tryck minskas fjädrar bottenplattan 18 tillbaka och trycker den inre kroppen 11 tillbaka och sluter spalten fullständigt. Härvid undvikes lO 15 20 25 30 35 åh .A (fl CD CD få m »f- 9 infiltration av smälta i spalten 12. Konstruktionen av denna nya spolsten innebär att man kan erhålla i det närmaste obegränsat gasflöde utan att få infiltration av stål i spalten i spolstenen. Detta uppnås genom att spaltstorleken varierar med det anbringade trycket.

I figurerna 2 och 3 har bottenplattan 18 illustre- rats med konstant tjocklek. Det är naturligtvis emeller- tid möjligt att reglera spaltens bredd som en funktion av gasens tryck genom att använda bottenplattor 18 med specifika fjädringsegenskaper. Utöver att utnyttja bottenplattor av olika tjocklek för detta ändamål kan man uppnå önskade fjädringsegenskaper genom att ge bottenplattan en ej jämn tjocklek, d.v.s. att låta dess tjocklek variera i riktning från dess periferi mot dess centrum.

I fig 2 har det mellanliggande partiet 25 illustre- rats innefatta ett konkavt område eller konkavitet, vil- ket är koncentriskt med såväl det centrala partiet 23 som med periferipartiet 24. Med ”konkavitet” avses här att krökningen buktar inåt mot den större ändytan 14, 15.

Denna inåtbuktning framgår tydligt om man jämför figu- rerna 2 och 3 med varandra med avseende på partiet 25.

Det mellanliggande partiet kan dock, om så önskas, även ges en konvex form, dvs vara utåtbuktande (ej visat).

Bottenplattan 18 har i utföringsformen enligt figu- rerna 2 och 3 beskrivits och illustrerats som avslutad i en periferikant, vilken i det närmaste vinkelrätt är fastsvetsad vid manteln 7. I fig 4 visas en alternativ utföringsform av bottenplattan och denna utföringsform skiljer sig från den tidigare därigenom, att denna bot- tenplatta avslutas i en ringformad fläns 28, som sträcker sig i huvudsak vinkelrätt mot bottenplattan eller perife- ripartiet 24 och som är gastätt fäst vid manteln (ej vi- sat). Flänsen 28, som företrädesvis är utformad i ett stycke med resten av bottenplattan, underlättar monteringen av bottenplattan och förstyvar 10 15 20 25 30 35 LH ua Lfl 00 fifl hå lO periferipartiet 24. Den ovan diskuterade konkaviteten framgår för övrigt klar av denna figur vid 29.

Fig 5 visar ytterligare en alternativ utföringsform av bottenplattan. I figuren har det illustrerats, att det mellanliggande partiet 25 kan uppvisa två eller flera konkava områden eller konkaviteter 29, 29' och mellanlig- gande konvexa områden eller konvexiteter, såsom antytts med hänvisningsbeteckningen 31.

I utföringsformerna av bottenplattan 18 enligt figu- rerna 2 till 5 har det genomgående illustrerats, att det centrala partiet 23 är anordnat på större avstånd från ändytan 14, 15 än vad periferipartiet 24 är, se speciellt fig 2. Även om detta föredrages är det naturligtvis möj- ligt att anordna periferipartiet 24 på större eller samma avstånd till ändytan 14, 15 som det centrala partiet 23.

Detta har schematiskt illustrerats i fig 6.

Vid test av en spolsten med en bottenplatta enligt fig 2 och 3 har det överraskande visat sig, att trots att ett mycket högt tryck (kraftigt överstigande det förvän- tade ferrostatiska trycket) anbringades på det inre kroppspartiets 11 mindre ändyta 16 öppnades ej spalten 12, dvs att det inre kroppspartiet ej förflyttades relativt det yttre kroppspartiet 9. Då däremot ett tryck anbringades i utrymmet 19 medelst spolgasen som var avsevärt lägre än ovannämnda tryck så öppnades spalten 12. Spolstenen enligt uppfinningen fungerar således som en effektiv envägsventil, vilket är vad som eftersträvas för metallurgiska kärl.

Det inre kroppspartiets 11 periferyta och det yttre kroppspartiets 9 inre periferyta definierar enligt ovan spaltens 12 form. Vanligtvis föredrages det att spaltens tvàrsnittsprofil, d.v.s. spaltens utformning i ett plan vinkelrätt mot spolstenens längdaxel (ett plan som är parallellt med bottenplattan), är en cirkel eller oval.

Spaltens tvärsnittsprofil är emellertid helt valfri, så- som exempelvis en triangel, kvadrat eller månghörning eller av stjärnform. De båda kroppspartierna 9 och 11 kan 10 15 CH _; (H CD CD IQ . . x » - | . » . .- ll gjutas samtidigt med ett avgränsande mantelelement av plastfolie eller -ark med vald tvärsnittsprofil mellan sig, vilket efter massans stelnande lätt kan avlägsnas.

Det skall observeras, att det rörliga kroppspartiet ll avsmalnar uppåt, d.v.s. från den utvändiga ändytan 14 mot den invàndiga ändytan 16 vid smältan 2 för de visade utföringsformerna av spolstenen enligt uppfinningen.

Med spolstenen enligt uppfinningen uppnås följaktli- gen följande egenskaper: - Den är enkel att tillverka (lika billig som de spol- stenar som finns på marknaden idag).

- Infiltration undvikes helt.

- Tryck/flöde-förhållandet kan anpassas efter resp. användares behov.

- I det närmaste obegränsat gasflöde kan erhållas.

Uppfinningen är inte begränsad till det ovan be- skrivna eller på ritningarna visade, utan kan förändras inom ramen för de bifogade patentkraven.

Claims (10)

10 l5 20 25 30 35 (H _; (H CO CD få : - v | | ~ I \ : n. 12 PATENTKRAV

1. Spolsten avsedd att utbytbart fästas i botten (3) av en skänk, ljusbàgsugn, konverter eller nàgot annat metallurgiskt kärl (1) smälta (2) för spolning av gas genom en i kärlet, vilken spolsten innefattar en kera- misk kropp (8) med åtminstone en genomgående spalt (12), som sträcker sig mellan kroppens ändytor (14, 15 och 16, 17) och en åtminstone kroppens utvändiga ändyta (16,17) omslutande mantel(7), varvid gasen matas till kroppens (14, 15) strömma genom nämnda spalt ändyta (16, 17) keramiska kroppen (8) utvändiga ändyta för att vid ett bestämt tryck (12) till kroppens invändiga (2), innefattar ett yttre, och in i smältan varvid den i huvudsak och ett inre, stympat koniskt (11), mellan vilka nämnda spalt (12) (11) är hylsformat kroppsparti (9) format kroppsparti är anordnad och varvid det inre kroppspartiet rörligt relativt det yttre kroppspartiet (9) samt är förspänt med hjälp av en fjädrande bottenplatta (18) i riktning mot smältan (2) för tillslutning av spalten (12), och ett gasmatningsrör (6) som är anslutet till ett gastätt utrymme (19) mellan den utvändiga ändytan (14, (18) varvid den fjädrande bottenplattan (18) är gastätt fäst 15) och bottenplattan för öppnande av spalten (12), vid manteln (7) pà avstånd fràn kroppens (8) utvändiga (14, l5), (19) (7), de utvändiga ändytorna (14, 15) plattan (18) och varvid det inre kroppspartiet (11) är (18), k v att bottenplattan ändyta varvid utrymmet avgränsas av manteln samt botten- fäst vid bottenplattan ä n n e - (18) är ut- formad i ett stycke och innefattar ett i huvudsak plant, t e c k n a d a som är fäst vid det inre kropps- (24) teln (7) och att mellanliggande, krökt parti (25), att centralt parti (23) partiet (11), ett periferiparti som är fäst vid man- det centrala partiet (23) och periferipartiet (24) är i allt väsentligt parallella med den utvändiga ändytan (14, 15) och att det mellanliggande partiet (25) avgränsas av 10 15 20 25 30 35 111 n; Lfl CD 4:) |\) - . « . . f « » ; n. 13 ett inre gränsområde (26) och ett yttre grånsområde (27), vilka jämt övergår i det centrala partiet (23) respektive i periferipartiet (24).

2. Spolsten enligt patentkravet 1, k ä I1 n e - a. v att det mellanliggande partiet (29) t e c k n a d (25) centrisk med det centrala partiet innefattar åtminstone en konkavitet som är kon- (23).

3. Spolsten enligt patenkravet 2, k ä I1 n e - t e c 1: r1 a d a v att det mellanliggande partiet (25) innefattar åtminstone två konkaviteter (29, 29') och (31), centriska med det centrala partiet (23). mellan dessa utformade konvexiteter vilka är kon-

4. Spolsten enligt något av patentkraven 1 till 3, k å n n e t e c k n a d a v att periferipar- tiet (24) är anordnat på kortare avstånd till nämnda ut- vändiga ändyta (14, 15) än vad det centrala partiet (23) är.

5. Spolsten enligt något av patentkraven 1 till 3, k n a d partiet (24) är anordnat på i allt väsentligt samma av- (14, 15) k ä n n e t e c a v att periferi- stånd från nämnda utvändiga ändyta som det cen- (23) är.

6. Spolsten enligt något av föregående patentkrav, trala partiet k ä n n e t e c k n a d a v att bottenplattans (18) tjocklek varierar i riktning från dess centrala parti (23) mot dess periferiparti (24).

7. Spolsten enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d att periferi- (24) (28), sträcker sig i huvudsak vinkelrätt mot bottenplattan aV partiet innefattar en ringformad fläns som (18) och som gastätt år fäst vid manteln (7).

8. Spolsten enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d a v att gasmatnings- röret (6) är fast fäst vid centrum av det centrala (23).

9. Spolsten enligt något av föregående patentkrav, (12) partiet k ä n n e t e c k n a d a v att spaltens w i... Lfl ...x Lfl (ß <3 IQ | . - » - - . » . f. l4 tvärsnittsprofil är cirkulär, oval, triangulär, kvadra- tisk eller mànghörnig.

10. Spolsten enligt patentkravet 9, k ä 11 n e - t e c 1< r1 a d a. V att spalten (12) divergerar i riktning fràn kroppens (8) invàndiga ändyta (16, 17) mot dess utvändiga ändyta (14, 15).