SE515660C2 - Limträprodukt samt sätt att tillverka sådan - Google Patents

Description

>«||. 10 15 20 25 30 35 2 515 660 Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma en limträprodukt samt ett sätt att tillverka sådan, där man kan utnyttja stockens sidobrädor. Ett syfie är även att i synnerhet kunna använda sidobrädor ur gran. Ännu ett syfte är att åstadkomma ett limträ som uppfyller högt ställda krav med avseende på sådana tekniska egenskaper som böjhållfasthet och slitstyrka, samtidigt som limträprodukten även skall uppfylla estetiska krav, helt enkelt vara vacker.

LÖSNING OCH FÖRDELAR Ovanstående problem löses genom sättet enligt uppfinningen, vilket sätt definieras i patentkrav l.

Således tillverkas, enligt uppfinningen, limträ av de sidobrädor som kan sågas ut ur de yttre bitama av en stock. Dessa sidobrädor uppvisar, enligt ovan, en mycket flack ådring, som i huvudsak ligger parallellt med sidobrädans ovan- och undersida. Sidobrädoma planhyvlas vid behov och klyves i längsriktningen till två eller flera stavar av samma bredd. Om sidobrädan till exempel är 75 mm bred så kan den klyvas till två 35 mm breda stavar, tre 20 mm breda stavar eller fyra 15 mm breda stavar, varvid medräknats ett visst svinn i form av sågspån. Dessa stavar vrides 90° medurs eller moturs runt längsaxeln, och limmas ihop sida mot sida i erforderligt antal till ett limträ av önskad bredd, vari- genom stavarnas bredsidor bli limträets tjocklek. Härigenom kommer årsiingama att placera sig i huvudsak vinkelrätt mot limträets yta, på dess ovan- och undersida.

Limträets ovan- och undersida definieras härvid som de sidor som tidigare låt i stavarnas klyvsnitt. Årsringarna ligger dessutom tätt, såsom de ofia gör i den yttre delen av en stock. Av dessa anledningar blir limträet mycket hållfast, speciellt vad avser böjhåll- fasthet i limträets längsriktning, mycket formstabilt, det vill säga att det inte slår sig, samt mycket slitstarkt. Att det blir slitstark beror på att årsringar av mjukare, ljust sommarträ varvas tätt och vinkelrätt mot ytan, med hårdare, mörkt vinterträ. Om årsringarna låg mer parallellt med limträets yta, så skulle stora ytor av mjukt sommarträ exponeras. För att fördelen med slitstyrka skall gälla bör träslaget ha utpräglade årsringar såsom de flesta träd, som växer i klimat med utpräglade årstidsväxlingar har. Gran är således, trots att det konventionellt räknas som ett mjukt träslag, ett utmärkt utgångsmaterial för limträ enligt uppfinningen.

Enligt en aspekt av uppfinningen kan stavarna sorteras och eventuellt vändas, innan de limmas ihop, så att kvistar och inneslutningar av kåda, så kallade kådloppor, i åtminstone limträets yta på dess ovansida, undvikes. Härigenom bli spillet mycket litet. Utseendet på limträets yta blir också mycket estetiskt tilltalande, varigenom det mycket väl kan ti... 10 l5 20 25 30 35 . z g v_~ n' 1 _" _" Ju... . 515 660 användas for till exempel möbeltillverkning. Det är härvid, liksom naturligtvis vid andra tillämpningar, en stor fördel att utgångsmaterialet, dvs sidobrädorna, speciellt vid utnyttjande av granträ, är mycket billigt i förhållande till de träslag som konventionellt används för möbeltillverkning.

Enligt ytterligare en aspekt av uppfinningen har de utnyttjade sidobrädoma en bredd av 60-150 mm, företrädesvis 60-80 mm, en tjocklek av 15-30 mm, företrädesvis 19-25 mm, varvid sagda sidobrädor, var och en, klyves till 2-4 stavar, företrädesvis 2-3 stavar. Det är ofta fallet att sidobrädorna har en bredd av 75 mm, vilket konventionellt har varit en bredd som är svår att utnyttja och som därför har lett till en stor överproduktion. I princip kan man även tänka sig att använda sidobrädoma okluvna och limma samman dem på högkant, sida mot sida, varigenom man kan erhålla ett limträ med förhållandevis stor tjocklek, som kan användas för t.ex. konstruktionsmaterial inom byggnads- branschen.

Enligt ännu en aspekt av uppfinningen kan limträet faneras med önskat träslag eller annan beläggning på åtminstone ovansidan. Konventionellt utnyttjas spånskivor för fanering.

Dessa är dock ej så fördelaktiga att t ex borra, spika och såga i, då spånskivan ej har så stor hållfasthet vid dessa moment och ej heller är speciellt böjhållfast. Vid sågning blir dessutom snittet fult. Dessa nackdelar har ej en fanerad skiva enligt uppfinningen, eftersom den invändigt består av massivt trä.

Uppfinningen avser också en limträprodukt bestående av hoplimmade trästavar, för till exempel möbelvirke eller byggnadsvirke, varvid träets årsringar i sagda limträprodukt ligger tätt och i huvudsak vinkelrätt mot limträets yta på limträproduktens rätsida (eller ovansida) och avigsida (eller undersida). Limträprodukten består härvid av material från de ytterst liggande sido-brädorna i en stock av ett träslag med utpräglade årsringar, företrädesvis ett mjukt träslag, lämpligen gran. Limträprodukten är också mycket användbar i belastade tillämpningar, på grund av dess stora böjhållfasthet i längsriktningen. Ett användnings-område inom byggbranschen är som limträbalk. Inom möbelbranschen kan böjhållfast-heten utnyttjas i t ex hyllplan. Enligt uppfinningen kan också limträprodukten vara fanerad på åtminstone rätsidan, vilket kan vara önskvärt i möbelbranschen, även om limträet i sig uppvisar en mycket tilltalande yta.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas utifrån en utföringsform som redovisas i figurerna. --=;- 10 15 20 25 30 35 515 660 KORT FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar en trästock med sidobrädoma utmarkerade.

Figur 2 visar en sidobräda, sedd i tvärsnitt i ett plan vinkelrätt mot brädans längd.

Figur 3 visar en planka av limträ enligt uppfinningen, sedd i tvärsnitt i ett plan vinkelrätt mot plankans längd.

Figur 4 visar en planka av konventionellt limträ, sedd i tvärsnitt i ett plan vinkelrätt mot plankans längd.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN I figur 1 visas en trästock 1, med sågsnitt for utsågning och kantsågning av fyra sidobrädor 2. Som inses, blir årsringsådringen utpräglat flack i sidobrädoma, eftersom de ligger långt ut i stockens periferi. Denna flacka ådring, som ligger i det närmaste eller i huvudsak i plan med sidobrädornas ovansida (enligt Figur 2) 2a och undersida 2b, och ofia ligger tätt, visas tydligare i figur 2 som illustrerar en sidobräda i storre skala, sedd i tvärsnitt i ett plan vinkelrätt mot brädans längd. De uttagna sidobrädoma planhyvlas, på både ovan- och undersida, och klyves, enligt utforingsformen, längs med brädan i klyvsnitt c, till två eller flera stavar eller ribbor 5 av i huvudsak samma bredd x. Stavarna 5 vrides därefter 90° medurs eller moturs runt längsaxeln, dvs ställs på hogkant i det visade fallet, och limmas ihop i de sidor som tidigare utgjorde partier av sidobrädans ovansida 2a, respektive undersida 2b. På detta sätt limmas stavama mot varandra i önskat antal for att bilda en limträplanka 3 enligt figur 3, varvid limträplankans 3 höjd y blir samma som stavarnas bredd x. Härvid kommer årsringsådringen att ställa sig ”på hogkant”, dvs i huvudsak vinkelrätt mot limträplankans 4 ovansida (eller rätsida) 4a och undersida (eller avigsida) 4b. Ytorna på dessa sidor 4a och 4b blir påfallande slitstark genom den täta varvningen av sommarved och vinterved i ytan. Ytterligare positiva effekter med den ”väsentligen på hogkant” stående årsringsådringen är att den ger limträet god formstabilitet och bojhållfasthet. Vad gäller årsringsådringen skall även nämnas att den dessutom ligger i huvudsak parallellt med limträets längsgående kortsidor 4c och i huvudsak vinkelrätt mot limträets kortändar (tvärsnittet enligt figur 3).

I figur 4 visas ett tvärsnitt av en konventionell limträskiva eller planka 6. Här hamnar årsringsådringen lite hur som helst i orientering, efiersom de sammanlimmade stavama tagits ut ur hela stockens tvärsnitt. Avståndet mellan årsringarna blir dessutom ofta storre än enligt det uppfinningsenliga limträmaterialet, eftersom årsringarna ofia ligger glesare 10 15 >..a.- 5 515 660 på ett större djup från barken. Denna typ av klassiskt limträ kan med gott resultat ej framställas av gran, enligt ovan angivna skäl.

Uppfinningen är ej begränsad till ovanstående beskrivna utforingsforrner, utan kan varieras inom ramen for patentkraven. Således kan, t ex, de uttagna stavarnas dimen- sioner vara annorlunda, med till exempel omvända mått på höjd och bredd, dvs bredden x på stavarna 5 behover inte nödvändigtvis vara större än sidobrädans 2 tjocklek. Det är också tänkbart att över huvud inte klyva sidobrädoma 2 utan i stället limma utsågade sidobrädor 2 bredsida mot bredsida, varigenom ett relativt tjockt limträ erhålls, vilket kan användas som t ex limträbalk eller över huvud som konstruktionsmaterial. Stavar från sidobrädoma kan också, i en mindre grad, varvas med stavar från stockens inre delar vid hoplimningen. Detta material blir inte lika slitstarkt som det beskrivna materialet, eñer- som årsiingarna ej ligger lika tätt i stockens inre och ej i lika stor utsträckning kommer att placera sig i huvudsak vinkelrätt mot limträets yta, men resultatet kan icke desto mindre vara fullt tillräckligt för vissa tillämpningar och innebär att även sidobrädoma kan utnyttjas for användningsområden som ej tidigare varit möjliga. ~ ~uu--

Claims (9)

10 15 20 25 30 35 .vv "{ v» ' ,.|I "' .i H' ' PATENTKRAV

1. l. Sätt att tillverka limträ (4) av brädor (2) utsågade ur en stock, k ä n n e t e c k n at av att sagda brädor som utnyttjas är de sidobrädor (2), som utsågas ur stockens yttersta del, vilka sidobrädor, okluvna eller kluvna till stavar, limmas samman med de sidor, vilka bildade ovan- och undersidor i sidobrädoma, vända mot varandra, och att sagda stock från vilka sagda sidobrädor (2) sågas ut är en granstock.

2. Sätt enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n at a v att årsringarna i de utnyttjade sidobrädoma (2) ligger i det närmaste eller i huvudsak parallellt med sidobrädomas ovan- och undersidor (2a, 2b), så att årsringarna kommer att ligga i huvudsak vinkelrätt mot det färdiga lirnträets ovan- och undersidor (4a, 4b), varigenom uppnås god slitstyrka, böjhållfasthet och formstabilitet i limträet.

3. Sätt enligt något av kraven 1-2, k ä n n e t e c k n a t a v att sidobrädoma planhyvlas och vrids 90°, varefler de på högkant vända brädoma eller stavama limmas samman.

4. Sätt enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n at a v att sidobrädorna klyvs på längden till två eller flera stavar av i huvudsak samma bredd (x), vilka stavar däreñer vrids 90° innan de limmas samman.

5. Sätt enligt något av ovanstående patentkrav, k ä n n e t e c k n at av att stavarna sorteras och eventuellt vändes, innan de limmas ihop, så att kvistar och inneslutningar av kåda kommer att hamna företrädesvis på det färdiga limtiäets ena sida.

6. Sätt enligt något av ovanstående patentkrav, k ä n n e t e c k n at av att de utnyttjade sidobrädorna (2) har en bredd av 60-150 mm, företrädesvis 60-80 mm, en tjocklek av 15-30 mm, företrädesvis 19-25 mm och att sagda sidobrädor, var och en, klyves till 2-4 stavar, företrädesvis 2-3 stavar.

7. Sätt enligt något av ovanstående patentkrav, k ä n n e t e c k n at a v att det färdiga limträet faneras på åtminstone ovansidan (3a).

8. Limträprodukt bestående av hoplimmade trästavar eller brädor, för till exempel möbelvirke eller konstmktionsmaterial, k ä n n e t e c k n a d a v att sagda limträprodukt består av material från sidobrädor (2) utsågade ur det ytterst liggande materialet i en granstock, varvid träets årsringar i de hoplimmade stavarna eller brädorna , | o ' ' . n . . Q ø ' * ' ' . < ligger i huvudsak parallellt med limfogarna, dvs i huvudsak vinkelrätt mot de ytor som är vinkelräta mot limfogarna.

9. Limträprodukt enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d a v att sagda lírnträprodukt är fanerad på åtrninstone en sida.