SE515599C2 - Sätt och anordning för ventilering av husgrunder av kryprumstyp - Google Patents

Description

. , » ~ 1 v 515 599 tillväxt, elak lukt och rötskador på byggnaden.

Skälen härtill kan vara dåliga markförhållanden kombinerat med dåligt utfört grundläggningsarbete. Även andra faktorer inverkar emellertid, såsom dagens förbättrade isolerings- material, som bl.a. innebär att man får en 5-6 gånger bättre värmeisolering av golvbjälklaget jämfört med tidiga- re använda sågspånsfyllda bjälklag. Vidare finns normalt ej någon värmeavgivande murstock som passerar ned i kryputrym- met.

REDOGÖRELSE FÖR KÄND TEKNIK För att komma till rätta med fukt- och mögelproblemen har många olika lösningar föreslagits för att förbättra och/el- ler reglera ventilationen av krypgrundsutrymmen. Man har även försökt att hålla dem torra genom att utföra grunderna såsom varmgrunder. Grunderna har därvid tätats och värme- isolerats samt ventilerats med hjälp av inneluft eller särskilt uppvärm luft från den uppvärmda delen av byggna- den. Sådana grunder blir förhållandevis dyrbara och tekni- ken kan vara svår att tillämpa på befintliga byggnader. Då hela grunden skall ventileras med inneluft måste vidare mycket stora luftvolymer hanteras. Ett exempel visas i SE- C-170061. Känd teknik är även att montera separata tork- apparater i krypgrunden.

Det finns förslag där man kombinerar denna teknik med ett sätt att åstadkomma varma golv, se t.ex. SE-B-8007770-4.

Vid denna leder man den varma inneluften i en spalt mellan innergolvet och bjälklagsisoleringen innan den får passera ned i den isolerade undergrunden för att sedan sugas ut.

Denna metod blir svår att utnyttja i befintliga hus och eliminerar ej behovet av fullständig avtätning och isole- ring av hela kryputrymmet. Vidare kvarstår kravet på att man måste hantera mycket stora volymer av uppvärmd inne- luft. . . . - v: . . ~ . f: 515 599 Gemensamt för många idag föreslagna metoder att förbättra ventilationen av krypgrunder är att man försöker göra hela det fria kryputrymmet till en klimatreglerad zon på ett eller annat sätt. Detta för bl.a. med sig det ovan nämnda problemet att man måste hantera mycket stora luftvolymer.

Vidare är grunderna vanligen endast konstruerade med tanke på statisk bärighet, vilket innebär att tätheten oftast är mycket dålig. Vid murning av grundmurar av grundblock är stötfogarna ofta helt ofyllda. En fullständig avtätning av hela krypgrunden är mycket svår och kostsam att utföra.

Man har tidigare föreslagit att dela upp kryputrymmet i olika zoner. I SE-B-7511197-l visas utnyttjandet av ett perforerat luftfördelningsskikt. Den övre respektive nedre zonen kommunicerar således med varandra via skiktet. För att pressa ned luft i den undre zonen utnyttjas ett högre tryck i den övre zonen, vilket även innebär att luft kan pressas tillbaka upp i huset. Bl.a. förekommer ofta otät- heter vid rörgenomföringar och andra anslutningar, som gör det nästan praktiskt omöjligt att förhindra att övertrycket i undergrunden pressar upp eventuell dålig luft från under- grunden och in i huset. Vid förekomst av radongas kommer även denna att pressas upp i huset.

SE-C2-507461 beskriver tell skiljevägg. Denna även denna en grund med en horison- skiljevägg är avsedd att bringa ventilationsluften, som intagits via uteluftventiler, att spola utmed bjälklagets undre yta för att sedan sugas ned i undergrunden och evakueras till husets utsida. För den beskrivna ventilationen krävs att hela undergrunden för- sätts under ett undertryck, vilket kräver en fullständig avtätning av hela grunden. Detta är inte endast kostsamt utan även mycket svårt att åstadkomma. Med uteluftventiler av detta slag uppkommer även stora problem till följd av de över- respektive undertryck som vindtrycket åstadkommer på husets olika sidor. Med den visade konstruktionen är det . . . . 1 a , , . . -n 515 599 sannolikt att man åtminstone tidvis får ett övertryck i grunden. Fläkten måste i varje fall vara dimensionerad att hantera mycket stora luftmängder även p.g.a. ofrånkomliga otätheter hos grundmuren.

Då den kända konstruktionen utnyttjar uteluft leder detta lätt till kondensutfällning i såväl fördelningsrör som på avskärmningsskivan. Även om man istället för uteluft skulle utnyttja varm inneluft från huset skulle man få kondens- utfällning, speciellt under vintertid, då varm luft, som kan innehålla mer fukt per volymenhet än kall luft, sugs ned i den kalla undergrunden, där fukt därvid skulle ut- fällas.

Till grund för föreliggande uppfinning ligger insikten om att man för en framgångsrik ventilering av krypgrunder måste begränsa den volym av grunden där ventilationen skall kontrolleras och styras. Detta medför att mindre luftmäng- der behöver hanteras och att en avtätning av endast ett begränsat utrymme behöver ske, viket är relativt enkelt att åstadkomma jämfört med avtätning av en hel krypgrund.

I enlighet med föreliggande uppfinning uppnås detta genom att kryputrymmet uppdelas i övre och undre klimatzoner, vilka är inbördes avtätade från varandra medelst en tät klimatskärm. Den övre klimatzonen genomspolas därvid av varm inneluft, som håller denna klimatzon torr och väl ventilerad, vilket förhindrar fuktutfällning och mögel- anprepp på t.ex. bottenbjälklaget. Någon reglering av miljön i den undre klimatzonen krävs därvid ej utan denna ventileras på konventionellt sätt medelst uteluftventiler i de omgivande grundmurarna.

Det speciellt karakteristiska för ett sätt av det i första stycket angivna slaget är därvid enligt föreliggande upp- finning att kryputrymmet uppdelas i minst en övre och minst - Q | « v- , , » . i n 515 599 en undre klimatzon, att de båda klimatzonerna åtskiljes inbördes med hjälp av en väsentligen vind- och ångtät klimatskärm, som bildar en tät skiljevägg mellan klimat- zonerna, att klimatskärmen anordnas på sådan höjd i kryp- utrymmet att uteluftventilerna i grundmurarna kommunicerar enbart med den undre klimatzonen, att den övre klimatzonen förses med minst en tilluftsöppning och minst en frånlufts- öppning, att tilluftsöppningen ansluts till ett ovanför- liggande rum i huset och frånluftsöppningen ansluts till en evakueringskanal, och att en fläkt anordnas i anslutning till evakueringskanalen för att upprätthålla ett lägre tryck i den övre klimatzonen än trycket i nämnda ovanför- liggande rum, så att den övre klimatzonen ventileras med inneluft från huset och den undre klimatzonen ventileras med uteluft.

Med tillämpning av detta sätt erhålles ett torrt och väl ventilerat utrymme pà bottenbjälklagets undersida, som eliminerar risken för fuktutfällning och mögelbildning. Då volymen hos detta utrymme är relativt begränsad, kan det enkelt avtätas, så att ett effektivt undertryck kan upp- rätthàllas i denna zon. Detta förhindrar att dålig luft, radongas eller liknande sugs upp i det ovanförliggande huset. Vidare elimineras kravet på en avtätning av hela kryputrymmet.

Om behov finns kan tilluftsöppningen förses med en anslut- ningskanal för tillförsel av torkad luft från en tork- apparat.

Det föredrages att klimatskärmen är värmeisolerad för att undvika nämnvärd avkylning av ventilationsluften som passe- rar igenom den övre klimatzonen. Övriga kännetecken för detta sätt samt för en anordning för användning vid tillämpning av sättet framgår av efterföl- . . ~ ~ <- v - r | :v 515 599 jande patentkrav.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan under hänvisning till de såsom exempel på bifogade ritningar visade utföringsformerna.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Fig. 1 visar schematiskt en del av en husgrund av kryprums- typ utförd i enlighet med föreliggande uppfinning.

Fig. 2 visar en planvy och en ändvy över en isoleringsskiva som används i en klimatskärm enligt fig. 1.

Fig. 3-5 illustrerar hur skivan enligt fig. 2 kan monteras.

Fig. 6 visar en i fig. 3 utnyttjad monteringsskena visad i planvy och ändvy.

Pig. 6A är en sektionsvy längs linjen II-II i fig. 6.

Fig. 7 och 8 visar en pendel respektive en låskil i planvy och sidovy, vilka används för upphängning av monteringsske- nan enligt fig. 6.

Fig. 9 illustrerar placeringen av en enligt uppfinningen utnyttjad luftfördelande anordning.

Fig. 10 och 11 visar två utföranden av en luftfördelande anordning enligt fig. 9.

Fig. 12 visar ytterligare ett utförande av en luftfördelan- de anordning.

Fig. 13 och 14 visar en alternativ monteringsanordning för isoleringsskivor i en klimatskärm. « . ~ u .- | u e - vn s 515 599 Fig. 15 och 16 visar två ytterligare utföringsformer av monteringsanordningar för isoleringsskivor.

Fig. 17 visar ett specialutförande av en isoleringsskiva i planvy och sidovy.

Fig. 18 är ett monteringselement för en skiva enligt fig. 17.

Fig. 19 illustrerar ett antal isoleringsskivor enligt fig. 17 monterade såsom en klimatskärm.

Fig. 20 och 21 illustrerar ytterligare en utföringsform av en isoleringsskiva enligt uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER I fig. 1 betecknar 1 en bärande grundmur till en husgrund av kryprumstyp. Kryprummet 2 begränsas i övrigt av grund- botten 3 samt ett isolerat bottenbjälklag 4 med ett in- nergolv 5. Med 6 betecknas en av husets isolerade ytter- väggar, varvid 7 avser husets ytterpanel.

Huset får sin tilluft via en eller flera tilluftsventiler 8 i ytterväggarna eller alternativt från en konventionell ventilationsanläggning. Kryputrymmet 2 ventileras via ett antal i grundmurarna 1 inmonterade, lämpligen nätförsedda uteluftsventiler 9.

För att skydda bottenbjälklaget 4 för fukt och mikrobiell tillväxt uppdelas i enlighet med föreliggande uppfinningen kryputrymmet 2 i minst en övre klimatzon 10 och minst en undre klimatzon 11. Klimatzonerna âtskiljes av en väsent- ligen vind- och ångtät klimatskärm 12, vilken monteras i huvudsak parallellt med och på relativt litet avstånd från bottenbjälklagets 4 undersida. Avståndet mellan klimatskär- men 12 och golvbjälklaget 4 kan vara så litet som 1-2 cm . , » . »n IIII \' 5 I' m. ff; o v .n av» _*'. , n . -. .- .. .. - _ , . - ~ o» v: Q: I: :.. n nu u ' O u. . n ~ i" ' 2 '_' '_,"=;' '..' .- men är vanligen 5-6 cm. Om man önskar bygga in andra in- stallationer, såsom exempelvis avloppsrör och liknande, kan I varje fall blir volymen hos den övre klimatzonen 10 betydligt mindre än avståndet vara 15-20 cm eller större. volymen hos den undre klimatzonen 11.

Då klimatskärmen 12 skyddar bjälklaget 4 för förhållandena i den undre klimatzonen 11 behöver några speciella åtgärder ej vidtagas avseende den undre klimatzonen. Denna kan således ventileras på konventionellt sätt med hjälp av de i grundmurarna 1 monterade uteluftventilerna 9. Detta innebär att klimatskärmen 12 alltid skall monteras på en högre nivå än ventilerna 9.

Den övre klimatzonen 10 skall vara så väl avtätad som möjligt mot uteluft. Grundmurarna 1 kan härvid tätas över den del som avgränsar klimatzonen 10 i sidled. På grund av zonens 10 ringa höjd kan detta ske effektivt på enkelt sätt, exempelvis genom inläggande av en runtomgående tät- ningskropp 13 utmed grundmurarna 1.

Vid det i fig. 1 visade utförandet är klimatskärmen 12 uppbyggd av ett flertal inbördes sammanfogade isolerings- skivor 14, lämpligen av ett styvt cellplastmaterial, såsom FRIGOLIT®. Skivorna 14 är upphängda i pendelelement 15, vilka uppbär monteringsskenor 16, såsom kommer att beskri- vas närmare nedan. Med 17 betecknas ett luftfördelnings- organ, vilket även detta kommer att beskrivas närmare nedan.

För att upprätthålla ett klimat avseende temperatur och fuktighet i den övre klimatzonen 10 som förhindrar fukt- utfällning och mikrobiell tillväxt bl.a. på undersidan av bottenbjälklaget 4 har klimatzonen 10 inloppsöppningar 18, som står i förbindelse med tilluftdon 19 med filter 20 i ett ovanförliggande rum i huset. Två sådana tilluftöpp- « 1 | v 1 - . v I . .n 515 599 ningar 18 är lämpligen anordnade vid var och en av två av husets motstående sidor, varvid en eller två utloppsöpp- ningar 21, 22 är anordnade väsentligen centralt i huset och anslutna till var sin evakueringskanal 23 respektive 24.

Dessa kan även kombineras till en gemensam kanal. Om huset är långt anordnas en extra tilluftsöppning 18 per 8-10 m huslängd. Utloppsöppningarna kan utgöras av i och för sig kända utsugningsrör med utmed röret fördelade öppningar.

Med 25 betecknas därvid en till kanalerna 23 och 24 an- sluten sugfläkt med en utloppskanal 26, vilken lämpligen leds upp över husets nock. Tilluften kan tas från önskat rum i huset.

Fläkten 25 är inrättad att upprätthålla ett lägre tryck i den övre klimatzonen 10 än i det ovanförliggande rummet.

Detta innebär att varm inneluft kommer att tillföras kli- matzonen 10 via inloppsöppningarna 18 och strömma utmed bottenbjälklagets 4 undersida fram till utloppsöppningen 21. Till följd av att klimatskärmen 12 är isolerad kommer luften som passerar igenom klimatzonen 10 att inte heller under den kalla årstiden nämnvärt avkylas, varför någon fuktutfällning ej kommer att ske. Till detta bidrar även bjälklaget. För att luftflödet i fördelas över hela zonens bredd är ett strålningsvärme från klimatzonen 10 skall luftfördelningsorgan och bottenbjälklaget sentligen jämt eller 17 anordnat mellan klimatskärmen 12 4/ på annat önskat sätt i klimatzonen 10. vilket fördelar luftströmmen vä- Den ovan beskrivna anordningen kan utnyttjas för att för- bättra befintliga grunder, då något ingrepp i huset, för- utom tilluftsdonet och utsugningsfläkten, ej behöver ske.

Avtätningen av grundmurarna är ej kritisk, då ett mindre inläckage av uteluft kan toleras till följd av de små luftvolymer som behöver hanteras i detta sammanhang. Upp- finningen kan givetvis även utnyttjas vid nyproduktion.

Klimatzonen 10 kan delas upp i sektioner med separata - . a - -u . . ø . .- 515 599 10 inlopps- och utloppsöppningar för individuell klimatreglering om så önskas. Även den undre klimatzonen ll kan givetvis vara uppdelad av ytterligare bärande murar eller liknande utan att detta påverkar funktionen.

Klimatskärmen l2 kan varieras i beroende på behov och förutom av täta cellplastskivor bestå exempelvis av mine- ralullsskivor, eventuellt med ett tätt undre eller övre ytskikt. Skärmen kan, i beroende av utomhusklimatet, även utföras oisolerad och bestå av en uppspänd duk. Skivorna l4 kan vara upphängda i bjälklaget 4, såsom visats, eller t.ex. vara uppstödda underifrån, om så skulle visa sig lämpligt.

Tilluftöppningarna 18 kan förutom till valfritt luftdon l9 även vara anslutna till en klimatanläggning och/eller lufttorkningsutrustning om så önskas. Detta kan exempelvis vara fördelaktigt vid hus som står ouppvärmda viss del av året.

I fig. 2 visas en cellplastskiva l4 i planvy respektive från den ena änden. Skivan är försedd med ett runtomgående spår 27.

I fig. 3 visas hur spåren 27 vid sammanfogning av intillig- gande skivor utnyttjas för mottagande av den ena halvan av en utmed respektive skivas hela längd eller bredd sig sträckande upphängnings- och tätningsskena 28. Den andra halvan av skenan föres in i spåret i en intilliggande skiva 14. Skenorna 28 är försedda med centralt belägna, slits- formade öppningar genom vilka pendelelement 15 kan föras ned och låsas i önskad position.

För att förbättra fastlåsningen av skenorna 28 i respektive skivas spår 27 kan skenorna vara utförda med längsgående flänsar, som vid försök till utdragning av en skena ur ett - ø - . .- . - - - n 515 599 ll spår reser sig för åstadkommande av en hullningsliknande funktion.

Pendelelementen 15 utnyttjas, såsom framgår av fig. 4, för upphängning av skivorna l4 under bottenbjälklaget 4. Därvid infästes pendelelementen 15 i bottenbjälklaget och låses monterings- och tätningsskenorna 28 fast på pendelelementen 15 i önskad position för bildande av en klimatzon 10 mellan bjälklaget 4 och respektive skiva 14 med önskad höjd. Genom att monteringsskenorna 28 kan infästas på önskad höjd kan skivorna 14 monteras i samma plan oberoende av eventuell lutning hos bjälklaget 4. Utnyttjandet av monteringsskenor 28 som införes i spår 27 i skivornas 14 sidokanter medför även att mindre vinkelförändringar mellan skivorna kan tas upp, se fig. 5, utan att tätheten mellan skivorna försäm- ras. Detta kan ytterligare underlättas om skenorna 28 förses med ett längsgående spår 32, se fig. 6, vilket kan fungera som led. Vidare äventyras inte tätningen mellan skivorna vid begränsade rörelser hos dessa, till följd av krympning hos skivmaterialet eller rörelser i byggnaden. Om så önskas kan emellertid en extra tätningslist 30 inläggas i skarven mellan två intilliggande skivor.

Vid skivornas 4 anpassning och montering mot grundmuren 1 kan man utnyttja en bockad monteringsskena 31, se fig. 4. Även här kan en extra tätningslist 30 inläggas mellan skivans kant och grundmuren om så önskas.

I fig. 6 visas en monterings- och tätningsskena 28 i större skala. Som framgår av ändvyn är listen försedd med ett längsgående spår 32, vilket är försett med brottanvisningar 33, se sektionsvyn i fig. 6A, för att medge att material- partier 34 brytes loss för bildande av slitsformade öpp- ningar i skenan 28. De tvärgående kanterna hos de erhållna öppningarna kommer därvid att bildas av fjädrande tungor 35. 515 599 12 I fig. 7 visas ett pendelelement 15 sett framifån respekti- ve från sidan. Pendelelementet 15 är inrättat att fästas vid ett bjälklag med skruv eller liknande, som föres igenom ett hål 36 i pendelns övre del, vilken därvid vinklas till väsentligen vinkelrätt läge relativt pendeln i övrigt omkring en ledaxel 37. Pendelns 15 bredd är väsentligen densamma eller något större än längden hos de slitsformade öppningarna i skenan 28, som bildas när materialpartierna 34 brytes loss. Åtminstone pendelns ena kant är tandad, vilket medför att de fjädrande tungorna 35 hos skenans 28 öppningar kommer att hålla pendeln i läge i respektive öppning och ge ett motstånd mot pendelns förskjutning genom öppningen. På framsidan är pendeln utförd med inbördes åtskilda utsprång 39.

I fig. 8 visas en tunn kil 40 med en bredd väsentligen motsvarande pendelns 15 bredd. Kilen 40 är inrättad att föras in genom en öppning i skenan 28 tillsammans med pendeln och på dennas plana sida, sedan man bestämt på vilken höjd skenan 28 skall fixeras relativt pendeln 15.

Kilen 40 kommer därvid att pressa pendeln mot den ena längsgående kanten hos slitsen i skenan, vilken kant därvid kommer att gripa in mellan två av utsprången 39 för att säkert kvarhålla skenan 28 i den intagna positionen på pendeln 15. Läget kan emellertid enkelt justeras i efter- hand genom utdragning av kilen 40, förflyttning av skenan 28 och återinföring av kilen. Kilens 40 nedre parti 42 är ledat omkring en axel 41, vilket underlättar gripandet av kilen efter montering.

I fig. 9 visas hur en luftspridande avdelare 17 är infäst mellan bjälklaget 4 och klimatskärmen 12 intill inloppsöpp- ningen 18 till klimatzonen 10. Ett utförande av luftsprida- 10. ett antal öppningar eller slitsar 29, vilka kommer att ren 17 visas i större skala i fig. Denna är försedd med fördela luftströmmen på önskat sätt över klimatzonens . . . . .- . . ~ - .- 515 599 13 bredd. Genom att avdelaren är bälgformad, kan den anpassas till klimatzoner 10 med olika eller varierande höjder.

I fig. 11 visas ett alternativt utförande, där avdelaren 17 är perforerad med hål 43 och har en nedre fläns 45 avsedd att föras in i spåret i kanten hos en isoleringsskiva 14, enligt fig. 2, varvid den övre delen av skivan mottages i den U-formade profilen 46. Flänsen 45 kommer att hållas inpressad i spåret i isoleringsskivan 4 med hjälp av för- (fig. 3), utrymmet mellan flänsen 45 och ett omvikt parti 47 av denna. bindnings- och tätningsskenan 28 som införes i I fig. 12 visas ytterligare ett utförande av en luftför- delningsanordning. Denna består i detta fall av två vin- kelprofiler 48, 49, vilka är infästa i bottenbjälklaget 4 respektiven klimatskärmen 12, så att det bildas en smal spalt 50 mellan profilerna 48 och 49. Med hjälp av spalten 50 kan luftströmmen genom klimatzonen 10 fås att breda ut sig över zonens hela bredd.

Genom att variera hålfördelningen eller hàlstorleken över avdelarna enligt fig. 10 och 11 i sidled respektive för- ändra spaltbredden 50 mellan vinkelprofilerna 48 och 49 i sidled i fig. 12 kan önskad luftfördelning i klimatzonen erhållas.

De luftspridande avdelarna enligt fig. 10, 11 och 12 kan även utnyttjas för avgränsning av olika klimazoner, varvid de ej är försedda med öppningar respektive monteras så att det ej bildas en mellanliggande spalt.

I fig. ningsanordning för isoleringsskivor som skall bilda en 13 visas ett alternativt utförande av en upphäng- klimatskärm 12 enligt fig. 1. Anordningen innefattar en nedhängande pendel 55, vilken är förbunden med en fäst- 515 599 14 platta 56 via en led 57. Fästplattan 56 är avsedd att monteras på undersidan av husets bottenbjälklag. Pendeln är försedd med ett antal öppningar 58 för mottagande av mon- teringselement 59 medelst vilka en övre och en undre sken- formad monterings- och tätningsprofil 60 respektive 61 kan monteras på önskat inbördes avstånd. Detta avstånd anpassas till den isoleringsskiva som skall fastklämmas mellan profilerna.

Medelst denna anordning kan man bygga upp klimatskärmen även av mjukare isoleringsskivor 62, t.ex. av mineralull, se fig. 14. I stötfogarna mellan mineralsullsskivorna kan därvid skumplastlister 63 anbringas.

Fig. 15 illustrerar ytterligare en alternativ upphängnings- anordning för isoleringsskivor, vilken även denna lämpar sig för mjuka skivor. Den består av en övre och en undre profilskena 64 respektive 65 av vilka den ena är försedd med en uppskjutande fläns 66, vilken kan mottagas i en spalt mellan två nedskjutande och med friktionständer försedda flänsar 67 hos den andra skenan. Skenorna kan därmed låsas relativt varandra på inbördes önskat avstånd anpassat till tjockleken hos den isoleringsskiva som skall utnyttjas. Upphängningen sker såsom tidigare medelst en ej visad pendel, som fixeras vid den övre skenan 64.

I fig. 16 visas ytterligare ett alternativ till upphäng- ningsanordning, vilken innefattar övre och nedre skenor 68, 69, vilka är förbundna medelst en längsgående cellplast- kärna 70, med väsentligen samma höjd som tjockleken hos de isoleringsskivor som skall utnyttjas. Upphängningen i bjälklaget sker med hjälp av skruvar med höjdjusteringsmöj- lighet, vilka föres igenom gängförsedda hål 71 i cellplast- kärnan 70.

Fig. 17 visar en specialformad isoleringsskiva 72 med 515 599 l5 urfrästa kantpartier 73 utmed två intilliggande kanter på den ena sidan och längs de två andra kanterna på skivans andra sida. Skivorna är försedda med rundande urtagningar 74 i hörnen.

Monteringen av skivorna sker med hjälp av tràdrullsliknande monteringselement 75, se fig. 18, vilka med hjälp av höjd- justerbara skruvar upphänges i husets bjälklag vid posi- tionerna för skivornas 72 avrundande hörnpartier.

Fig. l9 visar en sektion av en på detta sätt uppbyggd klimatskärm bestående av skivor 72, som uppbäres av mon- teringselementen 75, varvid de bildar en helt tät skärm till följd av överlappningarna mellan intilliggande skivors urfrästa kantpartier 73.

I fig. 20 och 21 visas en specialtillverkad isoleringsskiva 76, vilken är så utförd att då den monteras på undersidan av ett bjälklag, det bildas en avgränsad klimatzon mellan skivorna och bjälklaget till följd av skivornas form med distanskroppar 77. Även dessa skivor är försedda med ur- frästa kantpartier för att gå omlott med varandra vid monteringen enligt fig. 20. Sidoflänsarna 78 kan därvid vara försedda med tätningslister 79. Skivornas undersidor är utförda med fördjupningar 88, som motsvarar distanskrop- parna 77 för att medge en volymeffektiv stapling av skivor på varandra under transport och lagring.

Vid montering enligt fig. 21 utnyttjas även speciella luftfördelningsskivor 80, vilka är utförda med en längs- gående às 81, som tillsammans med en kantprofil 82 avgrän- sar en horisonell kanal 83 för tilluft och i samverkan med det ovanförliggande bjälklaget bidlar en luftfördelnings- spalt 84.

Gemensamt för samtliga ovan beskrivna monteringssystem för 515 599 16 skivor som skall bilda en klimatskärm, är att skivorna enkelt kan monteras på ett bottenbjälklag underifrån.

Vidare kommer skivorna efter montering ej att kunna fall ner i den undre klimatzonen eller att sugas upp i den övre klimatzonen till följd av det i denna rådande undertrycket.

Uppfinningen har ovan exemplifierats i samband med några på ritningarna visade utföringsformer. Dessa kan emellertid, såsom fackmannen inser, varieras i flera avseenden inom ramen för patentkraven.

Claims (18)

515 599 17 PATENTKRAV

1. Sätt att skydda bottenbjälklag och byggnader på hus- grunder av kryprumstyp mot fukt och mikrobiell tillväxt, där kryputrymmet (2) begränsas av husets bottenbjälklag (4), bärande grundmurar (1) för uteluft (3), k ä n n e t e c k n a t a v att kryputrymmet (2) uppdelas i minst en övre (10) och minst en undre (ll) klimatzon, att de båda klimatzonerna åtskiljes med ventiler (9) och grundbotten inbördes med hjälp av en väsentligen vind- och ångtät (12), klimatzonerna, klimatskärm som bildar en tät skiljevägg mellan att klimatskärmen (12) anordnas på sådan höjd i kryputrymmet (2) att uteluftventilerna (9) i grund- murarna (1) kommunicerar enbart med den undre klimatzonen (ll), (10) tilluftsöppning (18) och minst en frånluftsöppning (2l; 22), att tilluftsöppingen (18) liggande rum i huset och frånluftsöppningen (2l; 22) an- (23; 24), och att en fläkt (25) anordnas i anslutning till evakueringskanalen för att att den övre klimatzonen förses med minst en ansluts till ett ovanför- sluts till en evakueringskanal upprätthålla ett lägre tryck i den övre klimatzonen (10) än trycket i nämnda ovanförliggande rum, så att den övre (10) undre klimatzonen ventileras med inneluft från huset och den (ll) klimatzonen ventileras med uteluft.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t att förses med en anslutningskanal som av' tilluftsöppningen (18) kan tillföra torkad luft från en torkapparat.

3. Sätt enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a t a v att den del av grundmuren (1) (10) av uteluft i den övre klimatzonen erhålles. som begränsar den övre klimatzonen avtätas, så att god täthet mot insugning

4. Sätt enligt något av krav l-3, k ä n n e t e c k n a t a v att man utnyttjar en värmeisolerad klimatskärm (12). . . Q . - n 515 599 18

5. Sätt enligt något av krav l-4, k ä n n e t e c k n a t a v att klimatskärmen (12) placeras på sådan höjd att den övre klimatzonen (10) får en betydligt mindre volym än den undre klimatzonen (ll).

6. Sätt enligt något av krav l-5, k ä n n e t e c k n a t a v att den övre klimatzonen (10) uppdelas i flera sektio- ner, vilka ventileras separat.

7. Sätt enligt nàgot av krav 1-6, k ä n n e t e c k n a t a v att luftspridande organ (17) anordnas efter tillopps- öppningen (18) i den övre klimatzonen (10).

8. Anordning för att skydda bottenbjälklag och byggnader på husgrunder av kryprumstyp mot fukt och mikrobiell tillväxt, där kryputrymmet (2) begränsas av husets botten- bjälklag (4), bärande grundmurar (1) med ventiler (9) för (3), att den innefattar en väsentligen vind- och ångtät uteluft och grundbotten k ä n n e t e c k n a d av klimatskärm (12), att klimatskärmen är så anordnad att den delar upp kryputrymmet (2) i minst en övre (10) och minst en undre (11) klimatzon och bildar en tät skiljevägg mellan klimatzonerna, att klimatskärmen (12) är belägen på sådan höjd i kryputrymmet (2) att uteluftsventilerna (9) i grund- murarna (1) kommunicerar enbart med den undre klimatzonen (ll), (10) tilluftsöppning (18), som är ansluten till ovanförliggande att den övre klimatzonen är försedd med minst en rum i huset, och en frànluftsöppning (2l; 22), som är ansluten till en evakueringskanal (23; 24), och att en fläkt (25) är anordnad i anslutning till evakueringskanalen (23; 24) medelst vilken man kan upprätthålla ett lägre (10) ovanförliggande rum, så att den övre klimatzonen (10) tryck i den övre klimatzonen än trycket i nämnda ventileras med inneluft från huset och den undre klimat- zonen (ll) ventileras med uteluft. i. »Ho 515 599 19

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d a v att den innefattar en lufttorkningsapparat, som kan tillföra torkad luft till nämnda tilluftsöppning (18).

10. Anordning enligt krav 8 eller 9, k ä n n e t e c k - n a d a v att en tätning (13) (1) (10), för att försvåra för uteluft att sugas in i den övre är anordnad som avtätar den del av grundmuren som begränsar den övre klimatzonen klimatzonen.

11. Anordning enligt något av krav 8-10, k ä n n e - t e c k n a d a v att klimatskärmen (12) är värmeisole- rad.

12. Anordning enligt något av krav 8-11, k ä n n e - t e c k n a d a v att klimatskärmen (12) är belägen på sådan höjd att den övre klimatzonen (10) får en betydligt mindre volym än den undre klimatzonen (11).

13. Anordning enligt något av krav 8-12, k ä n n e - (10) delad i flera sektioner, vilka är försedda med separata t e c k n a d a v att den övre kilmatzonen är upp- tillopps- och utloppsöppningar.

14. t e c k n a d a v Anordning enligt något av krav 8-13, k ä n n e - att luftspridande organ (17) är anord- nade efter tilloppsöppningen (18) i den övre klimatzonen (10).

15. av Anordning enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d att nämnda luftspridande organ (17) innefattar mellan bottenbjälklaget (4) (12) delare (17) med strömningsstyrande öppningar (29; 42). och klimatskärmen infästa av-

16. aV Anordning enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d att avdelarna (17) är bälgformade för att kunna an- .- w-o , , , . . . 515 599 20 passas till olika höjder hos klimatzonen (10).

17. Anordning enligt något av krav 8-16, k ä n n e - t e c k n a d a v att klimatskärmen (12) består av ett flertal skivsektioner (14) med runtomgående spár (27), att angränsande skivsektioner är förbundna medelst en i motstå- ende spår i skivsektionerna (14) införd skena (28) och att dessa skenor är upphängda i från bottenbjälklaget (4) nedhängande pendelelement (15).

18. Anordning enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda skena (28) är utförd med anvisningar (33) för upptagande av öppningar i denna, att öppningarna är inrättade att kunna mottaga nämnda pendelelement (15), och att anordningen innefattar i öppningarna införbara kilorgan (40) för fastlásning av skenan (28) på önskad höjd utmed respektive pendelelement (15).