SE513822C2 - Belagt substrat med hög ljustransmissionsfaktor, låg solfaktor och ett neutralt förhållande vid reflektion - Google Patents

Description

515 822 _ ' 2 vi nom genomsläppligheten för standardljus A genom det sammansatta glaset är åtminstone 70% och dess totala solgenomsläpplighet lägre än 55%.

WO 90/05439 avser på liknande sätt transparanta enheter för inglasning med staplar av transparenta beläggningar för att reducera soltransmissionen och öka solreflektio- nen. Beläggningarna innefattar elektriskt ledande komponenter vilka tillåter, valfritt, upphettning av inglasningsenheterna. I sitt bredaste omfång avser den i stapeln an- givna skiktade beläggjningen åtminstone två skikt av 80-180 Å tjock silvermetall pla- cerad mellan skikt av dielektriskt material och vidare innefattande ett genomsynligt skyddande hölje, varvid inglasningsenhetema uppvisar en genomsläpplighet för standardljus A av åtminstone 70% en belysningsreflektering för standardljus C inte större än 12,5% en total solreflektans av åtminstone 29% och en total solgenom- släpplighet inte större än 42%. De dielektriska skikten utanpå silverskikten är 200- 500 Ä tjocka och de dielektriska skikten mellan silverskikten är 400-1500 Å tjockt.

Föreliggande uppfinning avser specifika komponenter och specifikt utvalda områden av tjocklek av skikten i en skiktad beläggning för att uppnå den önskade kombinatio- nen av en hög ljustransmissionsfaktor och en låg solfaktor och ett neutralt förhål- lande vid reflektion.

För belagda substrat som skall användas i fönster på byggnader eller fordon, är det önskvärt att produkten av vilken det belagda substratet utgör en del inte skall tillåta att en för stor del av den totala solstrâlningen passerar, dvs för att byggnadens eller fordonets inre inte skall bli överhettad i soligt väder. Transmissionen av den totala infallande solstrålningen kan uttryckas i terrner av solfaktor (FS), Som använd nedan avser uttrycket (solfaktor) summan av den energi som direkt överförs och den energi som absorberas och återstrålas på den sidan som vetter från energikällan och är en andel av den totala infallande strålningen på det belagda substratet. De solfaktordata som hänvisas till nedan är mätta enligt dokument nr 20, 1972 från C.I.E.

(Commision lnternationale de Fliclairage). 515 822 r~r- v 3 Den intemationella patentansökningen WO 93/ 19936 (Cardinal I G Company) be- skriver en beläggning för genomsynliga substrat vilken uppvisar en neutral färg vid transmission över ett stort vinkelområde av infallande ljus. I beläggningen används en basbeläggning intill det transparanta substratet med en tjocklek av inte större än ca 27,5 nm, vilket kan innefatta två reflekterande metallskikt med en mellanliggande skikt av en antireflekterande metalloxid däremellan och ett yttre antireflekterande skikt av metalloxid över det andra reflekterande metallskiktet. Ett dylikt multiskiktat belagt substrat ger en ljustransmission av endast 60% med en starkt blå färg vid re- flektion. Det är emellertid önskvärt att det belagda substratet uppvisar en hög trans- mission för det synliga ljuset så att t ex de i en byggnad befintliga personerna kan se ut och att tillräckligt ljus kommer in i byggnaden för att tillåta de personer som finns i byggnaden att arbeta utan allt för stor användning av artificiellt ljus. Termen ”ljustransrriission” (TLC nedan), som den används i beskrivningen, skall förstås som det ljusflöde som förs igenom det belagda substratet i % av det infallande ljusflödet uttryckt med standardljus C (C.I.E.).

Kommersiellt tillgängliga solavskärrnningsprodukter utgörs av glasskivor uppbä- rande en enkel- eller multibeläggning.

Det är önskvärt att tillhandahålla belagda substrat vilka med avseende på reflektion från sidan motsatt den belagda sidan (”den motsatta sidan” används nedan) vilka väsentligen är neutrala vid reflektion, dvs renheten hos den reflekterade färgen är ' låg. Låg färgrenhet har visat sig vara speciellt svår att uppnå samtidigt med en låg solfaktor och en hög ljustransmission. Färgrenheten definieras enligt en linjär skala där en definierad vit ljuskälla uppvisar en renhet noll och den rena färgen visar en renhet av 100%. Med termen ”fárgrenhet” som den används nedan avser vi excita- tionsrenheten mått med standardljus C som den defmieras i Intemational Lighting 513 822 _ 4 vi Vocabulary, publicerad av den intemationella belysningskornmisionen (CIE), 1987, sid 87 och 89. ”Färgrenheten” mäts från produktens motsatta sida.

Vid belagda substrat enligt teknikens ståndpunkt föreligger en tendens hos den do- minerande våglängden (KD) att förändras vid reflektion och fårgrenhet förändras med siktvinkeln och speciellt uppvisar de belagda substraten ett skärt utseende när de betraktas under 45° vinkel mot den motsatta sidan.

Det utgör ett ändamål för föreliggande uppfinning att tillhandahålla ett belagt sub- strat som uppvisar en hög ljustransrnission, en låg solfaktor och ett neutralt utseende vid reflektion.

Vi har upptäckt att detta ändamål kan uppnås, och andra fördelar kan uppnås, med ett med flera skikt belagt substrat där beläggningsskikten är utformade av bestämda material och föreligger inom specifika tjockleksgränser.

Uppfinningen avser således ett belagt substrat vilket uppvisar en hög ljustransrriis- sion, en låg solfaktor och ett neutralt utseende vid reflektion, innefattande en yta uppbärande följande beläggningsskikt i den givna ordningen: (i) ett första skikt av genomsynligt dielektriskt icke-absorberande material intill sub- stratet uppvisande en optisk täthet av mellan 60 och 75 mn; 515 822 ' 5 vw (ii) ett första skikt av silver eller silverlegering med en geometrisk tjocklek av mellan 9och11nm; (iii) ett andra skikt av ett genomsynligt dielektriskt icke-absorberande material med en optisk tjocklek av mellan 135 och 170 nm; (iv) ett andra skikt av silver eller silverlegering med en geometrisk tjocklek av mellan 12 och 15 nm; (v) ett tredje skikt av genomsynligt dielektriskt icke-absorberande material med en optisk tjocklek av mellan 45 och 65 nm, varvid det belagda subslratet uppvisar föl- jande egenskaper: en ljustransmission TLC större än 70%, företrädesvis minst 75%; en solfaktor FS mindre än 47%, företrädesvis inte mer än 46%, mest föredraget inte mer än 45% och en färgrenhet vid reflektion normalt mot den motsatta ytan av inte mer än 12%, före- trädesvis inte mer än 10%, mest föredraget inte mer än 9%.

De angivna egenskapema hos det belagda substratet är angivna på basis av en enkel skiva av vanligt klart soda-natiiumglas vilket uppvisar en tjocklek av 6 mm observe- 513 822 ' 6 vi rad från ytan motsatt den belagda ytan, dvs från glassidan. I detta avseende bör note- ras att den motsatta ytan vanligen kommer att vara obelagd.

Förhållandet mellan tjockleken och de olika skikten av icke-absorberande material och de optiska egenskapema hos det belagda substratet har inte helt förståtts, men det framstår klart att det är tjockleken hos dessa skikt som är kritiskt.

I en föredragen utföringsforrn av uppfinningen uppvisar skikten följande tjocklekar: (i) det första skiktet av icke-absorberande material uppvisar en optisk tjocklek av mellan 63 och 72 nm; (ii) det första skiktet av silver eller silverlegering uppvisar en geometrisk tjocklek av mellan 9,5 och 10,5 nm; (iii) det andra skiktet av ett icke-absorberande material uppvisar en optisk tjocklek av mellan 144 och 160 nm; (iv) ett andra skikt av silver eller silverlegering uppvisar en geometrisk tjocklek av mellan 13 och 14 nm; och (v) det tredje skiktet av icke-absorberande material uppvisar en optisk tjocklek av mellan 50 och 58 nm. 513 822 ._ 7 v-~ Med anordnandet och tjocklekama av beläggningsskikten som de definieras och som utgör föremål för krav i denna ansökning uppvisar det belagda subsuatet en hög ljustransrnission, en låg solfaktor och en neutral färg vid reflektion från den motsatta sidan. Vidare är stabiliteten hos färgerna, dvs att i händelse av vissa begränsade va- riationer i tjockleken av eller flera av beläggriingama (på grund t ex av en brist i jämnhet av tjockleken mellan en punkt av substratet till en annan) föreligger ingen signifikant variation med avseende på färg och färgen är nära neutral när siktvinkeln blir vinkelrät mot den motsatta sidan. Å andra sidan uppvisar det belagda substratet enligt uppfinningen en färg vid reflek- tion när den observeras vinkelrätt mot motsatta sidan som är estetiskt tilltalande, utan att vara vare sig gul eller skär. När reflektionsrenheten är låg, kan en anstrykning av gult eller skärt vara väldigt tydlig. Färgen förblir estetiskt tilltalande även då den ses i vinkel mot ytan, dvs den reflekterade färgen blir varken gul eller skär då siktvinkeln minskar. Detta är en mycket betydelsefull faktor vid val av glaspaneler avsedda att placeras på stora byggnader. De fakto är siktvinkeln till byggnadens fasad, t ex olika när en stationär observatör betraktar byggnadens bottenvåning, den mellanliggande våningen och den översta våningen. Om glaspanelen vid bottenvåningen synes blå- gröna, under det att de på en mellanliggande våning synes skära är det lätt att notera denna förändring. På samma sätt, om observatören förflyttartsig, kommer siktvinkeln att förändras men färgen bör kvarstå inom de föredragna estetiska normerna. 513 822 ._ ' 8 vi Å andra sidan tillåter detta speciella anordnande av skikt att man erhåller en låg ljus- reflektion (RL nedan) nära den ljusreflektion som uppnås med ett icke-belagt sub- Sïfât.

Vid det belagda substratet enligt uppfinningen kan typen och tjockleken hos be- läggningsskikten vara sådana att den direkta energitransmissionen TED (definierad som den fraktion av solenergi, som släpps igenom det belagda substratet utan våg- längdsförändring) företrädesvis från 34% till 409/0, fördelaktigt från 36% till 39%.

Typen och tjockleken av beläggningsskiktet kan vara sådana att fargrenheten förblir neutral då siktvinkeln förändras, speciellt så att det belagda substratet uppvisar en färgreiihet i reflektion vid en vinkel av 45° mot den motsatta ytan av mindre än 9%, mest föredraget mindre än 6%.

Vid en vinkel av 60° mot den motsatta ytan (enligt konvention betecknas normalen mot ytan som 0°), är renheten hos den reflekterade färgen företrädesvis mindre än 1%, När det belagda substratet används vid enkla inglasningsenheter, bestående av en belagd, av klart glas bestående, skiva med en tjocklek av 6 mm är ljustransmissionen TLC företrädesvis mellan 70% och 81%, med fördel från 75% till 79%, varvid sol- faktom föredraget är 41% till 46% och ljusreflektionen RL företrädesvis inte är större än 8%. Färgen vid reflektion från den motsatta sidan är neutral med en renhet 513 822 _ 111”- ' 9 av företrädesvis inte mer än 10% föredraget inte mer än 9%. Den dominerande våg- längden för reflektion är företrädesvis mellan 485 och 505 nm. Ovanför detta ornråde observeras en gul färg. Under detta område observeras en skär färg när siktvinkeln förändras. När färgrenheten vid reflektion normalt mot den motsatta ytan är åtminstone 3%, är det lättare att undvika att färgen dras mot skärt när siktvinkeln förändras från normalen, speciellt om den dominerande våglängden är vid den lägre änden av det föredragna området. De fakto, när renheten är i storleksordningen 1-2% och den dominerande våglängden är mindre än 495 nm, uppvisar färgen en tendens mot skärt då siktvinkeln förändras från normalen och detta är speciellt noterbart med ögat, trots den mycket låga renheten.

Metallskikten innefattar silver eller en silverlegeiing, såsom legeningar av silver med platina eller palladium.

Det belagda substratet enligt uppfinningen kan vidare innefatta ett skikt av offerma- terial anordnat ovanpå (dvs avsatt efteråt) och i kontakt med varje metallskikt. Än- damålet med skiktet av offerrnaterial är att skydda silvret eller silverlegeringen under avsättningen av det därpå följande icke-absorberande skiktet.

Beläggningsskikten påföres företrädesvis genom katodförstoftning. På grund av an- vändning av katodförstoftningsförfarandet beläggs varje metallskikt med ett tunt skikt av offer-metall (ett barriärskikt) vilket omvandlas till oxid under beläggningsför- farandet. Denna oíferrnetall utgöres företrädesvis av titan, även om zink, koppar, nickel/krom-legeiing eller aluminium altemativt kan användas. Ett liknande barriär- skikt kan efter val placeras under varje metallskikt. Offennaterialet föreligger före- 513 822 ' lO vi trädesvis i väsentligen helt oxiderat tillstånd, eftersom det icke-oxiderande materialet kan medföra den effekten att ljustransmissionen reduceras. Offermatenalet oxideras under avsättningen av nästa skikt, då det nästa skikt avsätts i en reaktiv (t ex 02) atmosfär. Termen ”offermaterial” som använts här avses att innefatta inte endast offermetallen som avsatts på silvret eller silverlegeringsskikten, utan även oxiden eller deloxiden som offermetallen omvandlas till under den vidare bearbetningen.

Medan dessa offerskikt ger förbättringar genom att skydda silverskiktet mot oxide- ring, så kommer ytterligare förbättring av den kemiska hållbarheten genom att öka tjockleken på offerskikten att reduceras ljustransmissionen hos produkterna. Tjock- leken hos offerrnaterialskikten, om de föreligger, är därför av betydelse för förelig- gande uppfinning.

Det är föredraget att ett första skikt av offennaterial (iia) uppvisande en geometrisk tjocklek av mellan 2,5 och 5 nm anordnas mellan det första metallskiktet (ii) och det andra icke-absorberande skiktet (iii) och ett andra skikt av offerrnaterial (iva) med en geometrisk tjocklek av mellan 3 och 6 nm anordnas mellan det andra metallskiktet (iv) och det tredje icke-absorberande skiktet (v).

Om nästa skikt av icke-absorberande material är en nitrid (till exempel Si3N4) sna- rare än en oxid, avsätts skiktet i en atmosfär av kvävgas. I detta fall behöver man inte avsätta ett skikt av offermaterial över silver- eller silverlegeringsskiktet före avsätt- ningen av nitriden i kvävgasatniosfaren.

Beläggningsskikten kan kompletteras med ett skyddande skikt, såsom ett tunt (3 nm geometriskt) skikt av SiOz, vilket skyddar beläggningen utan att väsentligt förändra de optiska egenskapema hos produkten (se brittiska patentansökningen No 94171 12.1 inlämnad den 24 augusti l994-Glaverbel). I andra fall kommer det tredje icke-absorberande skiktet vanligen att utgöras av ett exponerat skikt.

Företrädesvis väljs det valfria tunna exponerade skyddande ytterligare skiktet bland oxider, nitrider och oxinitrider av kisel. Detta skikt ger det belagda substratet förbätt- 515 822 .__ ll v-~ rad kemisk och/eller mekanisk hållbarhet, samtidigt som det minimerar eventuella medföljande förändringar i de optiska egenskapema. Med fördel utgörs det expone- rade skyddande ytterligare skiktet av SiOz, mest föredraget med en tjocklek av från 2 till 5 nm (geometriskt).

Speciellt där tjockleken av det skyddande lagret är liten kommer effekten av detta på de optiska egenskaperna hos produkten att vara minimal.

Produkterna enligt uppfinningen kan med fördel användas i laminerade glasstruktu- rer. I forrn av inglasningspaneler, kan produktema installeras i enkla eller av flera glas bestående kombinationer. De belagda substraten kan användas för ett flertal olika ändamål, såsom inglasningsenheter för byggnader, speciellt som dubbelinglas- ningsenheter och även som vindrutor för fordon, sådana som laminerade glasstruktu- ICI".

En av flera glas bestående inglasningsenhet kan innefatta åtminstone två skivor av genom synligt vitröst material placerat i ett yta-mot-yta på avstånd från varandra an- ordnat förhållandet, med ett gasutrymme däremellan avgränsat medelst en längs peri- ferin sig sträckande distanshållare, varvid åtminstone en av skivorna är ett belagt substrat enligt föreliggande uppfinning, med den belagda ytan riktad mot gasutrym- met.

En laminerad inglasningsenhet kan innefatta åtminstone två skivor av ett genomsyn- ligt vitröst material fasta vid varandra med hjälp av en mellanliggande film av poly- mert fästmaterial, varvid åtminstone en av skivorna är ett belagt substrat enligt före- liggande uppfinning, med den belagda ytan riktad mot det polymera bindemedlet.

I föredragna utföringsformer enligt uppfinningen där det belagda substratet är inne- fattati en dubbel inglasningsenhet formad av två skivor av klarglas, vart och ett 6 mm tjockt, med ett mellanliggande utrymme av 15 mm fyllt med argon, ligger ljustransmissionen TLC mellan 62% och 72%, med fördel mellan 66% och 70%, 515 822 vt r 12 solfalctom FS ligger mellan 34% och 40%, företrädesvis från 36% till 39%, fargren- heten vid reflektion normalt mot den motsatta ytan inte större än 8%, mest föredraget inte mer än 7% och ljusreflektionen inte större än 12%. För bestämning av egenska- perna hos en dylik utföríngsform, förutsätts enheten vara installerad med belägg- ningen i position ”2”, (den motsatta ytan i position ”1”), d v s det belagda substratet är anordnat mot utsidan medan den belagda ytan är riktad mot det inre gasutrymmet i den dubbla inglasningsenheten.

De icke-absorberande skikten kan representeras av ett enda icke-absorberande mate- rial såsom zinkoxid, tennoxid eller kiselnitrid, en blandning eller ett komplex av icke-absorberande material såsom ZnzSnOa eller av ett antal successiva skikt.

Med terrnen ”icke-absorberande material” som använt här, avser vi material vilka uppvisar ett ”brytningsindex” nOt) som är större än, företrädesvis väsentligen större än värdet på det ”spektrala absorptionsindex” kOt) över hela det synliga spektrat (380 till 780 nm). Definitioner på brytningsindex och spektral absorptionsindex återfinns i Intemational Lighting Vocabulary, publicerat av International Commission on1l1umination(CIE), 1987, sid. 127, 138 och 139. Vi har speciellt funnit det fördelaktigt att välja ett material för vilket brytningsindex nO.) är större än 10 gånger det spektrala absorptionsindex kOt) över vâglängdsområdet 380 till 780 nm. Mest föredraget väljs materialet i det icke-absorberande beläggningsskiktet bland aluminiumnitrid, kiselnitrid, tennoxid, zinkoxid, zirkoniumoxid och bland- ningar av dessa. Det bör noteras att kiselnitrid avsätts med användning av en kiselka- tod som har dopats, t ex med aluminium, nickel, bor, fosfor och/eller tenn för att underlätta avsättningsförfarandet. På grund härav kan dessa dopningsämnen före- ligga i skiktet av icke-absorberande material. Företrädesvis uppvisar det icke-absor- berande materialet ett brytningsindex mätt vid 550 nm av mellan 1,85 och 2,2 före- trädesvis mellan 1,9 och 2,1. Zinkoxid är ett speciellt föredraget material p g a dess höga avsättningshastighet, dess väl anpassade brytningsindex till ändamålet för upp- finningen och dess välgörande effekt på passiveringen av silverskiktet, men p g a dess relativt höga porositet i tjocka beläggningar och dess dåliga kemiska motstånd, 513 822 ,-_ ' 13 v” föredrages att uppdela zinkoxidlagret i två eller flera skikt medelst ett armat icke-ab- sorberande material, anordnat däremellan såsom t ex tennoxid. Sålunda föredrages, att ett eller flera av nämnda skikt av icke-absorberande material är ett sammansatt beläggningsskikt, d v s ett enda skikt innehållande två eller flera icke-absorberande material avsatta samtidigt och/eller successivt. Företrädesvis formas ett eller flera av nämnda skikt av icke-absorberande material altemerande av zinkoxid och tennoxid, så att ZnOlSnOg/ZnO eller ZnO/SnOZ/ZnO/SnOZ/ZnO/ ...etc.

I vissa utföringsfonner, såsom vid användning vid fordonsfönster, t ex vid larnine- rade vindrutor, föredrages företrädesvis kiselnitrid (Si3N4) som det icke-absorbe- rande materialet, speciellt p g a dess kemiska hållbarhet. I detta fall är ett offermate- rialskikt inte av någon större nytta och krävs sålunda inte nödvändigtvis mellan sil- verskiktet och det därpå avsatta icke-absorberande skiktet.

Det bör noteras att det inte är nödvändigt att metallen och syret eller kvävet förelig- ger i stökiometriska proportioner i det av metalloxid eller -nitrid bestående icke-ab- sorberande materialbeläggningsskiktet.

Ytterligare belåggningsskikt kan anordnas, men vi har funnit att detta kan medföra den effekten att det reducerar ljustransmissionen. Endast två eller tre metallskikt fö- redrages därför.

Substratet föreligger företrädesvis i form av skivor av vitröst material, såsom glas eller andra genomsynliga stela material.

Substratet utgörs företrädesvis av klarglas även om uppfinningen även sträcker sig till användningen av färgat glas som substrat, där uppfinningen ger den fördelen att den inneboende färgen hos substratet inte väsentligen förändras av beläggningen.

Förfarandet för formning av produkter enligt uppfinningen kan utföras genom att föra in substratet i en processkammare innehållande en lämplig magnetronförstoft- 513 822 -_ 14 wii ningskälla och försedd med ingångs- och utgångsgaslås, en transportanordning för substratet, elkälla, inlopp för förstoftningsgas och evakueringsutlopp. Substratet för- flyttas förbi den aktiverade förstoftriingskällan och kallförstoftas i en lämplig atmo- sfär (syrgas i händelse av en oxidbeläggning) för att ge det önskade skiktet på sub- stratet. Detta förfarande upprepas för varje beläggningsskilct. Uppfinningen kommer nu att beskrivas mer i detalj med hänvisning till nedanstående exempel.

Exempel 1 En glasskiva infördes i en processkarnrnare innehållande ett antal plana magnetrön- förstoftriingskällor och försedd med inloppsgaslås, en transportör för substratet, kraftkälla, inlopp för förstoftriingsgas och evakueringsutlopp.

Avsättningen uppnås genom att substratet tillåts passera flera gånger under kato- derna. On line-avsättningsanordningen innefattar två avsättningskarnrnare och ett inloppslås. Den första kammaren är avsedd för avsättning av oxider (eller nitrider) i en reaktiv atmosfär (syre eller kväve) och innefattar ett antal katoder anordnade med mål utformade av zink eller tenn, vilka krävs för avsättningen av beläggningen. Den andra kammaren avsedd för avsättning av metaller i en inert atmosfär (Ar) och inne-- fattar en silverkatod och en titankatod. Substraten passerar ett flertal gånger under katodema vilka aktiveras vid behov för att erhålla den önskade successionen av be- läggningsskikt. Trycket i varje kammare reducerades till 0,3 Pa, Den belagda produkten uppvisade följande komposition och optiska egenskaper: Substrat: 6 mm klarglas skikt (i) 35 nm zinkoxid skikt (ii) 9,5 mn silver skikt (iia) 3 nm titan skikt (iii) 75 nm zinkoxid skikt (iv) 13,5 nm silver skikt (iva) 5,5 nm titan 513 822 f ff* " 1 5 skikt (v) 26 nm zinkoxid Enkel inglasningsskiva: transmission (TLC) 76% solfaktor (FS) 43,5% direkt energiöverföring (TED) 37% ljusreflektion 7 - 8% renhet hos reflekterad färg (normalt) 6,6% Yttre skiva nå en dubbel inglasningsenhet: transmission (TLC) 67% solfaktor (FS) 37% ljusreflektion 10 - 11% dominant våglängd KD (normalt) 490 nm fargrenhet (nonnalt) 6,3% dominant våglängd XD (45°) 490 nm fargrenhet (45°) 4,5% Exempel 2 Som en första variation av exempel 1, uppdelas skikten av zinkoxid till ZnO/SnO2/ZnO skikt enligt proportionerna 3A ZnO och 'A SnOg. Den totala tjockle- ken av dessa skikt reduceras i proportion för att ta hänsyn till skillnaden mellan brytningsindex hos ZnO ( ca 2,0) och SnOz (ca 1,9) för att behålla samma optiska tjockleken som hos det enbart av ZnO innehållande skikten i exempel 1. De observe- rade egenskaperna är identiska, men beläggningen är mera resistent mot korrosion.

Exempel 3 & 4 I varianter av exempel 2, avsätts ett tunt (3 nm) skyddande beläggning av SiOz över det slutliga beläggningsskiktet utan att modifiera de optiska egenskaperna hos det belagda substratet, samtidigt tillhandahållande en förbättrad kemisk och/eller meka- nisk hållbarhet för det belagda substratet i både exempel 3 och 4, och samtidigt be- 515 822 - 16 vi I varande fullständig kompatibilitet med den av PVB (polyvinylbutyral) bestående mellanliggande filmen i exempel 4.

Exempel 5-9 I ytterligare variationer av exempel 1 påfördes beläggningar med kompositionema som visas i tabell Al på glassubstratet. I enlighet med deñnitionema i kraven utgör den redovisade tjockleken hos ZnO skikten optiska tjocklekar och de för Ag och Ti är geometriska tjocklekar. För att underlätta jämförelse av optiska och geometriska tjocklekar nämns här att brytningsindex för ZnO är 2,0 och brytningsindex hos TiOz är ca 2,5 (optisk tjocklek = geometrisk tjocklek x brytningsindex).

Den belagda produkten uppvisar de optiska egenskaper som visas i tabell A2. Det visar sig att beläggningsstaplama enligt uppfinningen uppnås synnerligen effektiva kombinationer av ljustransmission, solfaktor och fargrenhet. Mest noterbar är kanske de låga solfaktorerna, innefattande en (exempel 6) så låg som 42%.

Tabell A1 Exempel I Beläggníngsslola (Hm) _ ZnO Ag Ti ZnO Ag Ti ZnO 5 60 9 3 135 12 3 40 6 75 1 1 3 160 15 3 55 7 75 10 3 140 14 3 50 8 75 9. 5 3 156 13 .5 3 56 9 60 9. 5 3 156 13 5 3 56 513 822 w» ' l 7 Tabell A2 Exeynpq en mglasníng dubbel inglasníng TLC FS ÄD fenhet FS Äg renhet (%) (%) - (Hm) (°/°) (°/°) Ü/ß) (Hm) (°/°) 5 74 44.7 456 5 66 37.2 460 3.6 6 72 42 493 12 65 34.9 _ 494 9 7 73 .5 44 493 6 66 37. 3 498 3.9 8 76 46 504 6 6? 37 500 4 9 74 46 496 10 66 36 498

Claims (19)

513 822 __ ' 18 w i P. ans. 9601504-5 Patentkrav

1. Belagt genomsynligt substrat, vilket uppvisar hög ljustransmission, en låg solfaktor och ett neutralt förhållande vid reflektion känneteckat av att det innefattar en yta uppbärande följande beläggningsskikt i den givna ordningen: (i) ett första skikt av genomsynligt, dielekiriskt, icke-absorberande material intill substratet uppvisande en optisk täthet av mellan 60 och 75 mn; (ii) ett forsta skikt av silver eller silverlegering med en geometrisk tjocklek av mellan 9och 11 mn; (iii) ett andra skikt av ett genomsynligt, dielektriskt, icke-absorberande material med en optisk tjocklek av mellan 135 och 170 nm; (iv) ett andra skikt av silver eller silverlegering med en geomenisk tjocklek av mellan 12 och 15 nm; (v) ett tredje skikt av genomsynligt dielektiislct icke-absorberande material med en optisk tjocklek av mellan 45 och 65 nm, varvid det belagda substratet uppvisar följande egenskaper: ljustransmission TLC större än 70%; solfaktor FS mindre än 47%; och fargrenhet vid reflektion normalt mot den motsatta ytan av inte mer än 12%. 513 822 19

2. Belagt genomsynligt substrat enligt krav I, kännetecknat av att typen och tjockleken på beläggningsskikten är sådan att det belagda substratet uppvisar en direkt energitransmission TED av från 34% till 40%.

3. Belagt genomsynligt substrat enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att typen och tjockleken av heläggningsskikten är sådana att ljustransrnissionen TLC inte är mindre än 75%.

4. Belagt genomsynligt substrat enligt något av föregående krav, kännetecknat av att typen och tjockleken av beläggningsskilcten är sådana att solfaktom FS inte är större än 46%, företrädesvis inte större än 45%.

5. Belagt genomsynligt substrat enligt något av föregående krav, kännetecknat av att typen och tjockleken av beläggningsskikten är sådana att fárgrenheten vid reflektion normalt mot motsatta ytan inte är större än 10%, företrädesvis inte större än 9%.

6. Belagt genomsynligt substrat enligt något av föregående krav, kännetecknat av att typen och tjockleken av beläggningsskikten är sådana att färgrenheten vid reflektion normalt mot den motsatta sidan är åtminstone 3%.

7. Belagt genomsynligt substrat enligt något av föregående krav, kännetecknat av att typen och tjockleken av beläggningsskikten är sådana att det belagda substratet uppvisar en färgrenhet vid reflektion vid en vinkel av 45° mot den motsatta ytan inte större än 9%.

8. Belagt genomsynligt substrat enligt något av föregående krav, kännetecknat av: (i) ett första skikt av icke-absorberande material med en optisk tjocklek av mellan 63 och 72 nm; (ii) det första skiktet av silver eller silverlegering uppvisar en geometrisk tjocklek av mellan 9,5 och 10,5 nm; 513 822 _, ' 20 w (iii) det andra skiktet av icke-absorberande material uppvisar en optisk tjocklek av mellan 144 och 160 nm; (iv) det andra skiktet av silver eller silverlegering uppvisar en geometrisk tjocklek av mellan 13 och 14 nm; och (v) det tredje skiktet av icke-absorberande material uppvisande en optisk tjocklek av mellan 50 och 58 nm.

9. Belagt genomsynligt substrat enligt något av föregående krav kännetecknat av att det vidare innefattar ett offermaterial anordnat ovanpå och i kontakt med varje metallskikt.

10. Belagt genomsynligt substrat enligt lcrav 9, kännetecknat av att nämnda offermaterial utgörs av titan.

11. ll. Belagt genomsynligt substrat enligt krav 9 eller 10, kännetecknat av att nämnda offermaterial föreligger i ett väsentligen helt oxiderat tillstånd.

12. Belagt genomsynligt substrat enligt något av kraven 9-11 kännetecknat av att det innefattar: (iia) ett första skikt av offennaterial med en geometrisk tjocklek av mellan 2,5 och 5 nrn anordnat mellan det första skiktet av silver eller silverlegering och det andra skiktet av icke-absorberande material. (iva) ett andra skikt av offermaterial med en geometrisk tjocklek av mellan 3 och 6 nm anordnat mellan det andra skiktet av silver eller silverlegering och det tredje skiktet av icke-absorberande material. 515 822 i ' 21 .ft-w-

13. l3. Belagt genomsynligt substrat enligt något av föregående krav, kännetecknat av att nämnda icke-absorberande material är valt bland zinkoxid, tennoxid, kiselnitrrid och blandningar av dessa.

14. Belagt genomsynligt substrat enligt något av föregående krav, kännetecknat av att nämnda icke-absorberande material visar ett brytningsindex mätt vid 550 nm av mellan 1,85 och 2,2.

15. Belagt genomsynligt substrat enligt krav 14, kännetecknat av att nämnda icke- absorberande material har ett brytningsindex mätt vid 550 nm av mellan 1,9 och 2,1.

16. Belagt genomsynligt substrat enligt något av föregående krav, kännetecknat av att eller flera skikt av icke-absorberande material utgörs av sammansatta beläggnings- skikt.

17. Belagt genomsynligt substrat enligt något av föregående krav, kännetecknat av att den dominerande våglängden för reflektion från den motsatta sidan ligger mellan 485 och 505 nm.

18. En av flera enheter bestående glasningsenhet innefattande åtminstone två skivor av genomsynligt vitröst material anordnade yta mot yta på avstånd från varandra uppvisande ett gasutrymme däremellan avgränsat medelst längs perifer-in sig sträckande avståndshållare, kännetecknad av att åtminstone en av nämnda skivor är ett belagt substrat enligt något av kraven 1-17, med den belagda ytan riktad mot gasutrymmet.

19. Multipel inglasningsenhet enligt krav 18, kânnetecknad av att färgrenheten vid reflektion av normalt till den motsatta ytan inte är större än 8%, företrädesvis inte större än 7%.