SE513522C2 - Anordning för övervakande av ett fluidrör - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 513 522 2 och en endast på sin höjd ringa ljusmängd kommer till mottagaren, vilken då ger en signal med lågt värde till utvärderingsanordningen.

Här är det dock ofördelaktigt att en linseffekt, vilken kan förfalska resultaten, kan uppträda hos vissa slangar på grund av deras gestaltning och beskaffenhet. I värsta fall kan det hända att samma ljusmängd leds till mottagaren när en slang är inlagd, vilken är fylld med färglöst fluidum, som när ingen slang är inlagd. I båda fallen alstrar mottagaren en identisk signal, så att det inte är möjligt att åtskilja dessa båda tillstånden.

Från EP O 467 805 är en anordning känd, hos vilken ljuskällan och mottagaren är anordnade framskjutande på så sätt, att de deformerar slangen. Därigenom undviks den annars ur den cylindriska geometrin resulterande astigrnatiska fokuseringen, den så kallade linseffekten, vilken skulle fokusera ljusstrålen på mottagaren. Hos denna kända anordning fastställs med den fotoelektriska sträckan dock endast det i slangen förhandenvarande fluidumets egenskaper, medan slangens närvaro fastställs medelst en elektromekanisk sensor. På grund av denna tillkommande elektromekaniska sensorn är denna anordning påkostad och därrned dyr men samtidigt även känslig på grund av de tillkommande felmöjlighetema.

Från US 5 644 402 är en annan anordning känd, vilken med en fotoelektrisk sträcka registrerar såväl en slangs närvaro som även det i slangen förda fluidumets egenskaper. För detta ändamål är ljuskällan, mottagaren och ett antal deflektorer anordnade i anordningen i en komplicerad geometrisk anordning på så sätt, att ljusstrålen antingen inte alls kommer till mottagaren eller helt enkelt leds bort eller leds bort dubbelt beroende på slangens närvaro och på dess innehåll och den därav resulterande skiljaktiga ljusbrytningen. Därmed kan medelst en fotoelektrisk sträcka visserligen fastställas om en slang är förhandenvarande och vilka egenskaper innehållet har, och även en högre känslighet kan uppnås på grund av den delvis längre ljusvägen. Sammanlagt är denna anordning dock mycket påkostad och komplicerad och därmed dyr. Dessutom är den mycket felkänslig och måste vara anpassad exakt till den ifrågavarande slangen för att kunna ge en exakt information.

Med detta som bakgrund är därför ändamålet med den föreliggande uppfinningen, att ställa en anordning av det inledningsvis beskrivna slaget till förfogande, medelst vilken ett tillförlitligt fastställande av ett fluidrörs närvaro och åtminstone en egenskap hos fluidrörets innehåll är möjligt med liten insats, för att öka patientens säkerhet.

SAMMANDRAG AV UPPFINNINGEN Detta ändamål uppnås med en anordning av det inledningsvis nämnda slaget, vilken har en andra optisk sensor, vilken registrerar den av fluidröret reflekterade strålningen.

Därmed ställs en enkelt konstruerad anordning till förfogande, medelst vilken bland annat ett Om ett fluidrör är förhandenvarande, då reflekteras den från ljuskällan i riktning mot fluidröret ledda ljusstrålen fluidrörs resp. en slangs närvaro kan fastställas tillförlitligt. 10 15 20 25 30 35 515 522 3 delvis av fluidröret, varvid denna reflexion registreras av den andra optiska sensom. Denna alstrar då en signal med en hög nivå, vilken leds vidare till en styrenhet resp. en monitor och behandlas där. Om inget fluidrör är förhandenvarande, då kan heller inte något ljus reflekteras av fluidröret till den andra optiska sensorn, så att denna inte alstrar någon signal resp. endast en signal med låg nivå och leder denna vidare till styrenheten. På detta sätt kan ett fluidrörs närvaro fastställas tillförlitligt blott med hjälp av den andra optiska sensoms signal.

Den icke reflekterade ljusstrålenrëp. den icke reflekterade andelen av ljusstrålen registreras av den första optiska sensorn, vilken alstrar en av den mottagna ljusstrålens intensitet denna vidare till styrenheten. Om förhandenvarande, då kommer den fullständiga ljusstrålen oreflekterat och ofiltrerat resp. beroende signal och leder inget fluidrör är odämpat och icke försvagad till den första optiska sensom, vilken då alstrar en signal på en hög nivå och leder denna vidare till styrenheten. Likaledes kan en signal på en hög nivå alstras, om ett fluidrör är infogat och innehåller en transparent vätska, vilket har beskrivits utförligt ovan i' samband med förklaringen av linseffekten. Eftersom nu dock en andra signal från den andra optiska sensorn föreligger, vilken indikerar fluidrörets närvaro, kan denna signal nu entydigt motsvara det beskrivna tillståndet, nämligen fluidrör fyllt med transparent fluidum. De hittills förhandenvarande svårigheterna vid åtskiljande av dessa båda tillstånden övervinns därmed enkelt och tillförlitligt.

Men även de andra egenskaperna av det i fluidröret förda fluidumet kan fastställas på enkelt sätt. Om fluidröret är förhandenvaramde och endast fyllt med luft, då dämpas ljusstrålen något, så att en mindre del registreras av den första optiska sensom. Denna alstrar då en signal på en medelnivå och leder den vidare till styrenheten. Om ett fluidrör är förhandenvarande och fyllt med blod, då filtreras ljusstrålen huvudsakligen helt och hållet och en endast på sin höjd liten andel av ljusstrålen kommer till den första optiska sensom.. Denna alstrar då en signal med en låg nivå och leder denna vidare till styrenheten.

Slutligen kan även närvaron av luftblåsori ett med blod fyllt fluidrör fastställas på enkelt sätt.

I motsats till det luftblåsoma omgivande blodet dämpar inte luftblåsor ljusstrålen huvudsakligen, så att en huvudsakligen ofiltrerad ljusstråle kommer igenom det luftblåsor innehållande blodet och leds till den första optiska sensom. Denna alstrar därför en kort pulsfonnig signal med hög nivå, vilken överlagrar den blodet indikerande signalen med låg nivå, när luftblåsor innehållande blod strömmar förbi och under en kort tid tillåter ljusstrålen att huvudsakligen ofiltrerat komma till den första optiska sensom. Närvaron av luftblåsor i blodet kan här alltså på enkelt sätt fastställas genom den första optiska sensoms signalmönster: En grundsignal med låg nivå och överlagrad av pulser med hög nivå. Därrned möjliggörs en enkel mätning av luftblåsor oberoende av slangens typ och dess läge, helt enkelt genom fastställande av toppar eller pulseri den förhandenvarande grundsignalen. 10 15 20 513 522 4 Med anordningen enligt uppfinningen kan likaledes felforutsättningar fastställas, t.ex. närvaron av ett falskt fluidrör, eller att ljuskällans ljus är för svagt eller att ljuskällan eller den första och/eller den andra sensorn är defekta. I dessa fall alstrar den första sensorn en signal på låg nivå eller medelnivå och den andra sensorn en signal på låg nivå.

Med anordningen enligt uppfinningen kan alltså på enkelt och tillförlitligt sätt såväl närvaron av ett fluidrör fastställas som även åtminstone en egenskap av fluidrörets innehåll och felfórutsättningar registreras, vilket visas på sammanfattande sätt i den följande tabellen: Tabell signal från den forsta sensorn signal från den andra sensorn inget fluidrör hög nivå låg nivå fluidrör förhandenvarande, medelnivå hög nivå men tomt fluidrör förhandenvarande, hög nivå hög nivå fyllt med transparent fluidum fluidrör förhandenvarande, låg nivå hög nivå fyllt med blod fluidrör förhandenvarande, låg nivå, hög nivå fyllt med blod, luftblåsor med pulser på hög nivå felförutsättningar låg nivå eller medelnivå låg nivå Felförutsättningar kan här exempelvis vara: ljuskälla för svag, första och/eller andra sensorn defekt, falskt fluidrör.

Det ska anmärkas här att, vid användande av sensorer, vilka exempelvis vid en stark mottagen ljusstråle avger en signal med låg nivå och vid en svag mottagen ljusstråle avger en signal med hög nivå, den ovanstående tabellen omvänds på motsvarande sätt. Ett på så sätt, liknade en kinematisk omvändning fungerande utförande av anordning omfattas likaledes.

Anordningen enligt uppfinningen förenklas ytterligare, om, i enlighet med en föredragen utföringsform, den andra optiska sensorn kombineras med ljuskällan och exempelvis utformas i ett stycke med ljuskällan. Användandet av en sådan reflexionssensor minskar antalet av de för anordningen nödvändiga enskilda delama, varigenom anordningens komplexitet och till följd därav felkänsligheten minskas ytterligare. 10 15 20 25 30 35 513 522 5 Det ska anmärkas här att detta endast är en föredragen utföringsforrn och den andra sensorn kan anordnas på godtyckligt sätt och oberoende av ljuskällan, såvida den registrerar det av fluidröret reflekterade ljuset. Som optiska sensorer kan godtyckliga sensorer användas, exempelvis fototransistorer, fotodioder eller fotoresistorer.

I enlighet med ytterligare en föredragen utföringsform är anordningen åtminstone med sina känsliga elektriska och elektroniska komponenter integrerad i monitorhöljet, så att dessa är skyddande mot yttre påverkningar och säkerheten ökas. Yttre påverkningar kan exempelvis vara fuktighet, vatten, glukos eller kaffe såväl som elektromagnetisk strålning. Kaffe kan exempelvis löpa ut ur en pâ monitom ställd och vält bägare över monitom och anordningen, eller glukos kan vid givande till en dialyspatient av misstag rinna över monitom och skvätta mot anordningen. Elektromagnetisk strålning kan förorsaka en stöming av signalöverföringen från sensorema till styrenheten.

För att säkerställa en säker överföring av den från ljuskällan utstrålade strålningen i riktning mot fluidröretoch en säker vidareledning i riktning mot den första optiska sensorn, är fördelaktigtvis i enlighet med en arman utföringsforrn en första ljusledare förutsedd, vilken leder ljuset resp. strålningen från ljuskällan till fluidröret och av fluidröret reflekterat ljus tillbaka till den andra optiska sensorn, såväl som en andra ljusledare, vilken leder det i riktning mot fluidröret ledda ljusetefter genomgång genom fluidröret vidare till den första optiska sensorn. Därmed åstadkoms en definierad ljusväg, vilken garanterar en säker funktion av anordningen oberoende av tillfälliga yttre påverkningar.

Ljusledarna kan bestå av godtyckligt ljusledande material, exempelvis kvartsglas och även ha ett fritt valt tvärsnitt. Det är dock fördelaktigt att utforma tvärsnittet på så sätt, att det är mindre än tvärsnittet hos fluidröret som ska registreras. Detta har den fördelen att hela det utstrålade ljuset utnyttjas för registrering av fluidröret resp. dess innehåll och en högre noggrannhet och verkan uppnås till följd därav.

Istället för att använda ljusledare är det dock möjligt att åstadkomma en definierad ljusväg med speglar, vilket exempelvis visas i DE 37 68 033.

I enlighet med en altemativ utföringsforrn är den första och den andra ljusledaren integrerad i en rörhållare resp. slanghållare, vilken är anordnad på monitorhöljet. Därigenom är en definierad samordning av fluidrör och sensorer möjlig, vilket ytterligare ökar mätningens noggrannhet och tillförlitlighet.

Härvid kan ljusledaren som leder ljuset från ljuskällan till fluidröret vara anordnad på så sätt, att den rör vid fluidröret. Den kandoçk även vara anordnad på så sätt, att en luftspalt är förhandenvarande mellan dennförstgljusledarens ända och fluidröret. Detta är erforderligt särskilt då, när de bakom varandraanordnade materialens brytningskoefficienter är så lika, att ingen eller en endast otillräcklig reflexion uppnås. Genom anordnade av en luftspalt uppnås 10 l5 20 25 30 35 513 522 6 en tillräcklig skillnad mellan de bakom varandra anordnade materialens brytningskoefficienter och därmed en tillräcklig reflexion av ljusstrålen på det infogade fluidröret.

Det från ljuskällan utstrålade ljuset kan vara omodulerat ljus med godtycklig våglängd. Det är dock fördelaktigt att modulera det utstrålade ljuset för att möjliggöra en av omgivningsljus oberoende registrering av det från ljuskällan utstrålade och av fluidröret reflekterade resp. genom fluidröret ledda ljuset. Exempelvis kan ljus med en våglängd mellan 880 och 890 nm och en moduleringsfrekvens på 10 kHz användas. Genom utfiltrering av moduleringen ur detektoms signal kan oberoendet av omgivningsljuset realiseras på enkelt sätt.

Företrädesvis utstrålas ljus i det infraröda området och moduleras med en exempelvis rektangulär pulsföljd, eftersom komponenter är kända för detta ändamål och insatsen och kostnaderna för anordningen därför minskas.

Det ska anmärkas här att, vid användande av ljusledare av glasmaterial, ljus med en våglängd under 350 nm inte bör användas, eftersom sådana korta våglängder absorberas av glas.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGEN Uppfinningen ska nu med hjälp av föredragna utföringsforrner beskrivas närmare under hänvisning till den bifogade ritningen. Därvid visar fig. 1 schematiskt delar av en dialysmonitor med en där anordnad anordning enligt uppfinningen; fig. 2 en schematisk illustration av en föredragen uttöringsfonn; ñg. 3 en utskäming med en schematisk illustration av ljusstrålningen i anordningen enligt fig. 2; fig. 4 en utskäming med en schematisk illustration av ljusstrålningen i enlighet med ytterligare en föredragen utföringsfonn; och ñg. 5 en schematisk illustration av behandlingen av signalema i styrenheten.

BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER I ñgl visas schematiskt, på grund av bättre överskådlighet, endast några delar av en dialysmonitor, i vilken anordningen enligt uppfinningen används.

Till en dialysator l tillförs blod från patienten i ett extrakorpral blodkretslopp via en arteriell slang 3, varvid blodet transporteras i slangen 3 till dialysatom 1 genom en blodpump 7.

Slangen 3 kan strypas av en arteriell klämma 9, vilken manövreras av monitoms styrenhet 13.

Klämman 9 är exempelvis utformad som elektromagnetiskt manövrerbar klämma och aktiveras vid ett alarm från monitorns styrenhet 13, för att strypa slangen och förhindra att blod fortfarande tappas ut ur patienten. l0 15 20 25 30 35 513 522 7 Det genom dialysatom 1 ledda och där renade blodet tillförs till patienten igen via en venös slang 5. På slangen 5 är en likaledes elektromagnetiskt manövrerbar venös klämma ll anordnad, vilken likaledes aktiveras via monitorns styrenhet 13.

I flödesriktning framför klämman ll är en detektor 20 anordnad, vilken likaledes är förbunden med monitoms styrenhet 13. Denna detektor 20 fastställer å ena sidan närvaron av slangen 5, å andra sidan fastställer den slangens 5 innehålls egenskaper. Om det genom detektorn 20 exempelvis fastställs att slangen 5 innehåller spolvätska, eller att luftblåsor befinner sig i det tillbaka till patienten förda blodet, då utlöses ett alarm av monitoms styrenhet 13 och klämmoma 9 och ll aktiveras fdrattitrypa slangen 3 resp. 5. Därmed utesluts en hotande fara för patienten och dess säkerhet ökas.

Den här illustrerade anordningen av detektom 20 är endast ett förklarande exempel. Den inskränker inte dess användande varken till den här förklarade anordningen inuti en dialysmonitor eller till användandet endast i en dialysmonitor eller endast i ett extrakorpral blodkretslopp. Förutom användandetlvid hemodialys, hemodiafiltrering och hemofiltrering kan anordningen exempelvis ävènañvändas vid plasmaferes, intravenös infusion, utbyte av blodbeståndsdelar eller oxigenation vid hjärtoperationer.

I fig. 2 visas schematiskt en föredragen utföringsform av detektom 20 i sektion. Detektom 20 har ett kretskort 22, på vilket de elektriska komponentema och kretsama är anordnade och vilken via en elektrisk förbindelse 24 är förbunden med styrenheten 13 (fig. 1) hos den endast med sitt hölje 32 visade monitornlgför att skydda kretskortet 22 med dess elektriska komponenter och kretsar är detta anordnat inuti höljet 32. På kretskortet 22 är en ljusemitterande diod (LED) 26 anordnad som ljuskälla. LED 26 är kombinerad med en fototransistor 28 och med en ljusledare 40, varvid denna anordning bildar den nämnda reflexionssensom. På kretskortet 22 är dessutom en sensor 30 anordnad, vilken reagerar för det från LED 26 utstrålade ljuset.

Detektom 20 har dessutom en slanghållare resp. rörhållare 34, vilken är anordnad på utsidan på monitorhöljet 32 och kan uppta en icke visad slang. Rörhållaren 34 har ett uttag 36, vilket smalnar av inåt och återigen öppnar till en huvudsakligen cylindrisk utvidgning 38. Denna utvidgning 38 upptar den icke v gën' och håller denna i rörhållaren 34. Den med LED 26 och med fototransistom 28 förbundna ljusledaren 40 är förd genom monitorhöljet 32 och rörledaren 34 fram till utvidgningen 38, så att det från LED 26 utstrålade ljuset leds till denna utvidgning. En andra ljusledare 42iär likaledes anordnad i rörhållaren 34 och förd i denna på så sätt, att den är riktad med en ända mot utvidgningen 38 och med den andra ändan mot sensorn 30. För detta ändamål är motsvarande urtag anordnade såväl i monitorhöljet 32 som även i rörhållaren 34. Ljusledarens 42 mot utvidgningen 38 riktade ända är därvid anordnad så att den ligger mittemot ljusledaren 40. Därmed kan den andra ljusledaren 42 uppta det av den första ljusledaren 40 till utvidgningen 38 ledda ljuset och leda det vidare till sensom 30. 10 l5 20 25 30 35 513 522 8 Detta visas schematiskt i fig. 3. I en sektion visar fig. 3 rörhållarens 34 utvidgning 38 med en genom urtaget 36 in i utvidgningen 38 införd slang 5. De från den här inte visade ljuskällan utstrålade ljusstrålarna 50 förs av den första ljusledaren 40 till utvidgningen 38 och den där befintliga slangen 5. En del av ljusstrålama 50 reflekteras på slangen 5, som visas genom pilar 52. Dessa ljusstrålar 52 registreras av den här likaledes inte visade fototransistorn 28, vilken då alstrar en signal och leder denna vidare till den här inte visade styrenheten av den likaledes här inte visade monitom. Denna signal påvisar på enkelt och tillförlitligt sätt att en slang 5 befinner sig i rörhållaren, som har beskrivits utförligt ovan.

En del av ljustrålama 50 leds genom den transparenta slangen 5 och kommer in i den mittemot anordnade andra ljusledaren 42. Denna leder ljusstrålarna 50 vidare till sensorn 30 (fig. 2), vilken alstrar en av den mottagna ljusstrålens SO intensitet beroende signal och leder denna vidare till monitoms styrenhet. Denna signal påvisar på enkelt och tillförlitligt sätt det i slangen 5 befintliga fluidumets egenskaper. Som likaledes har beskrivits utförligt ovan kan med denna anordningen på säkert och tillförlitligt sätt fastställas om slangen 5 är fylld med luft, spolvätska eller blod och om blodet eventuellt innehåller lufiblåsor.

Den här visade anordningen, hos vilken den första ljusledaren 40 vidrör slangen 5, är endast ett uttöringsexernpel på anordningen enligt uppfinningen. Det är även möjligt att anordna den första ljusledaren 40 på så sätt, att den har ett avstånd till den i utvidgningen 38 befintliga slangen 5.

Detta visas i fig. 4. Hos den här visade utföringsformen är, med en i rörhållaren 34 införd slang 5, en luftspalt 62 förhandenvarande mellan slangen 5 och ljusledarens 40 mot urtaget 38 riktade ända. Med undantag av luftspalten 62 skiljer sig denna utföringsfonn inte från den i fig. 3 visade utföringsforrnen. Samma delar är försedda med samma hänvisningsbeteckningar, så att en upprepad utförlig beskrivning inte är nödvändig här.

Luflspalten 62 kan exempelvis realiseras av en i ritningen inte visad avståndshållare, vilken håller slangen 5 på ett bestämt avstånd från ljusledaren 40, så att den visade luftspalten 62 uppstår. Likaledes är det möjligt att ljusledaren 40 har ett eller flera urtag på sin mot slangen 5 riktade ända, så att slangen 5 ligger mot ljusledarens 40 utstående delar, medan en luftspalt uppstår mellan ljusledarens 40 urtag och slangen 5.

Den på så sätt bildade lufispalten kan vara erforderlig för att hos vissa material eller hos vissa ytbeskaffenheter eller former av slangen 5 garantera en tillräcklig reflexion av ljusstrålen, vilken beror på de i ljusstrålens 50 riktning bakom varandra liggande materialens brytningskoefficienter.

I fig. 5 visas schematiskt en del av styrenheten 13 såväl som delar av den venösa slangen 5 med där anordnad venös klämma ll och den fotoelektriska sträckan hos anordningen enligt uppfinningen. Härvid kan slangen 5 helt och hållet eller endast i den fotoelektriska sträckans område ha ett cylindriskt eller ovalt tvärsnitt och bestå av PVC eller ett annan vanligt, 10 15 20 25 30 35 513 522 9 transparent, inom det medicinska området använt material. Det är dock även möjligt att slangen i detta område är utformad som kyvett exempelvis av glas och har ett rektangulärt tvärsnitt. Den fotoelektriska sträckan har utförligt förklarats ovan med hänvisning till fig. 2, så att en upprepad beskrivning inte är nödvändig. Den fotoelektriska sträckan visas schematiskt utan ljusledama endast med ljuskällan 26, fototransistorn 28 och den första sensorn 30. Ljuskällan 26 sänder ljusstrålar 50 i riktning mot slangen 5, vilka går igenom den transparent utformade slangen 5 och registreras av den första sensorn 30. En del av ljusstrålama 50 reflekteras av slangen 5, betecknas med 52 och registreras av den andra sensom, nämligen fototransistornlß, l Den av styrenheten 13 visade delengomfattar en centralenhet, en digital-analogomvandlare, en modulator M, tre demodulatorer DMl, DM2, och DM3, ett bandpassfilter BF och tre komparatorer Kl, K2 och K3. Centralenheten aktiverar via digital-analogomvandlaren modulatom M, vilken modulerar LED-styrströmmen. Därmed åstadkoms att ljuskällan 26 utstrålar ljusstrålning med förutbestämd modulering, vilket har förklarats utförligt ovan.

Den genom slangen 5 gående, modulerade ljusstrålen 50 registreras av den första sensom 30.

Denna utsänder då en signal, vilken demoduleras av demodulatom DM1. På detta sätt elimineras huvudsakligen omgivningsljusets inflytande på mätningen i den fotoelektriska sträckan. Den demodulerade signalen leds vidare till komparatom Kl, där den järnförs med ett íörutbestämt värde. Detta förutbestämda värde tillförs här till komparatom Kl från centralenheten via digital-analogomvandlaren. Det ska anmärkas här att endast ett utföringsexempel beskrivs här och det förutbestämda värdet, det så kallade "triggervärdet" även kan tillföras till komparatom på annat sätt.

Om den från demodulatom DMl till komparatom Kl tillförda signalen ligger under detta förutbestämda värdet, då är antingen ingen slang förhandenvarande eller slangen är förhandenvarande och fylld med transparent fluidum, så att, på grund av den ovan utförligt beskrivna linseffekten, här samma ljusmängd kommer till den första sensom 30 som vid icke förhandenvarande slang.

För att åtskilja dessa båda tillstånd använder centralenheten den från den andra sensom 28 givna signalen. Denna reagerar för de av slangen 5 reflekterade ljusstrålama 52 och utsänder en signal, vilken demoduleras av demodulatom DM3 och leds vidare till en komparator K3.

Denna komparator K3 jämför den från sensom 28 givna signalen med ett förutbestämt värde, vilket tillförs till denna från centralenheten via digital-analogomvandlaren. Om signalen ligger under detta förutbestämda värdet, då är ingen slang förhandenvarande, vilken skulle kunna reflektera ljus till sensom 28. Om signalen ligger över det förutbestämda värdet, då är en slang 5 förhandenvarande och ljus 52 reflekteras till sensorn 28, vilken då ger en signal på en hög nivå. Därmed kan centralenheten med hjälp av komparatorema Kl och K3 avgöra om ingen l0 15 20 25 30 35 515 522 10 slang är förhandenvarande eller en slang är förhandenvarande, vilken är fylld med transparent fluidum.

Likaledes kan centralenheten avgöra om slangen 5 är fylld med blod eller tom. För detta ändamål jämförs den till komparatom Kl tillförda signalen med ett andra lägre förutbestämt värde. Om signalen ligger under detta värde, då är blod förhandenvarande i slangen 5. I detta fall filtreras ljusstrålen 50 huvudsakligen fullständigt, så att sensorn 30 endast ger en motsvarande låg signal. Om slangen är förhandenvarande men tom, dvs. fylld med luñ, då filtreras ljusstrålen 50 något och en motsvarande signal tillförs till .komparatom Kl från sensom 30. Om denna signal ligger under det forsta förutbestämda värdet och över det andra förutbestämda värdet, då är en tom slang förhandenvarande, Därmed kan centralenheten med hjälp av komparatom Kl även avgöra om en tom slang är förhandenvarande.

Med hjälp av komparatom K2 kan centralenheten slutligen avgöra om lufiblåsor befinner sig i det i slangen 5 förda fluidumet. Om exempelvis luftblåsor är förhandenvarande i det i slangen 5 förda blodet, då låter dessa, beroende på sin storlek, ljusstrålen 50 komma till sensom 30 mer eller mindre opåverkat när de passerar den fotoelektriska sträckan. Denna alstrar då en pulslikande, de íörbiledda luftblåsorna motsvarande signal. Denna från sensorn 30 givna signalen tillförs såväl till komparatom Kl, som har förklarats utförligt ovan, som även via demodulatom DM2 och bandpassñltret BF till komparatom K2. Denna jämför signalen med ett förutbestämt värde, varvid luftblåsor är förhandenvarande, om signalen ligger över detta värde. I detta fall aktiverar centralenheten exempelvis den venösa klämman ll, vilken sluter slangen 5. Dänned utesluts en fara för patienten.

Claims (13)

10 15 20 25 30 35 522 1 513 1 GA 263 SE PATENTKRAV _

1. Anordning for fastställandß av närvaron av ett íluidrör (5) och aviåtminstone' en egenskap av fluidrörets (5) innehåll, varvid anordningen är anordnad på en kontrollapparat, exempelvis för extrakorpral behandling av blod, och har en ljuskälla (26), vilkens strålning (50) leds i riktning mot fluidröret (5) och genom detta, och en optisk sensor (30), vilken registrerar den från ljuskällan (26) utstrålade och genom fluidröret (5) ledda strålningen (50), kännetecknad av en andra optisk sensor (28), vilken registrerar den från ljuskällan (26) utstrålade och av fluidröret (5) reflekterade strålningen (52).

2. Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att den andra optiska sensom (28) är utformad av ett stycke med ljuskällan (26).

3.Anordning enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknad därav, att anordningen åtminstone med sina elektriska komponenter (22, 24, 26, 28, 30) är anordnad in ett hölje (32) av kontrollapparaten. i i i i

4. Anordning enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad därav, att en forsta ljusledare (40) är anordnad, vilken leder ljus (50) från ljuskällan (26) till fluidröret (5) och leder av fluidröret (5) reflekterat ljus (52) tillbaka till den andra optiska sensom (28), och att en andra ljusledare (42) är anordnad, vilken leder det i riktning mot fluidröret (5) och genom detta ledda ljuset (50) vidare till den första optiska sensom (30).

5. Anordning enligt patentkravet 4, kännetecknad därav, att anordningen har en på kontrollapparatens hölje (32) anordnad rörhållare (34), varvid den första och den andra ljusledaren (40, 42) är integrerade rörhållaren (34).

6. Anordning enligt patentkravet 4 eller 5, kännetecknad därav, att den första ljusledaren (40) är anordnad på så sätt, att en luftspalt (62) bildas mellan fluidröret (5) och den första ljusledaren (40). W

7. Anordning enligt något avgde föregående patentkraven, kännetecknad därav, att ljuskällan (26) utstrålar strålning mä definierad våglängd och definierad modulering.

8. Anordning enligt patentkr_avet_7, kännetecknad därav, att ljuskällan (26) utstrålar strålning i det infraröda våglängdsområdet huvudsakligen i en rektangulär pulsfóljd.

9. Anordning enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad därav, att den forsta och den andra sensom (30, 28) är elektriskt förbundna med en styrenhet (13) hos kontrollapparaten. 10 15 20 25 30 35 513 522 12

10. Anordning enligt patentkravet 9, kännetecknad därav, att styrenheten (13) är utformad på så sätt, att den jämför de från de båda sensorerna (30, 28) givna signalema med ~ förutbestämda värden och fastställer, att - inget fluidrör (5) är förhandenvarande, om signalen från den första sensorn (30) är på en hög nivå och signalen från den andra sensorn (28) är på en låg nivå, i - ett fluidrör (5) är förhandenvarande och tomt, om signalen från den första sensom (30) är på en medelnivå och signalen från den andra sensom (28) är på en hög nivå, - ett fluidrör (5) är förhandenvarande och fyllt med transparent fluidum, om signalen från den första sensorn (30) är på en hög nivå och signalen från den andra sensom (28) är på en hög nivå, - ett fluidrör (5) är förhandenvarande och fyllt med blod, om signalen från den första sensom (30) är på en låg nivå och signalen från den andra sensom (28) är på en hög nivå, - ett fluidrör (5) är förhandenvarande och fyllt med blod och blodet har lufiblåsor, om signalen från den första sensorn (30) är på en låg nivå och signalen från den andra sensom (28) är på en hög nivå och signalen från den första sensom (30) har pulser med en hög nivå, - en felförutsättning föreligger, om signalen från den första sensom (30) är på en låg nivå eller på en medelnivå och signalen från den andra sensorn (28) är på en låg nivå.

ll. Anordning enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad därav, att kontrollapparaten, på vilken anordningen är anordnad, är en dialysmonitor.

12. Metod för fastställande av närvaron av ett fluidrör (5) och av åtminstone en egenskap av fluidrörets (5) innehåll, varvid metoden används i en kontrollapparat, exempelvis för extrakorpral behandling av blod, och hos vilken strålning (50) från en ljuskälla (26) leds i riktning mot fluidröret (5) och genom detta, och en optisk sensor (30) registrerar den från ljuskällan (26) utstrålade och genom fluidröret (5) ledda strålningen (50), kännetecknad därav, att den från ljuskällan (26) utstrålade och av fluidröret (5) reflekterade strålningen (52) registreras av en andra optisk sensor (28). 10 15 513 522 13

13. Metod enligt patentkravet 12, kännetecknad därav, att de från de båda sensorerna (30, 28) givna signalema leds till styrenheten (13), vilken jämför signalerna med förutbestämda värden och fastställer, att - inget fluidrör (5) är förhandenvarande, om signalen från den första sensorn (30) är på en hög nivå och signalen från den andra sensorn (28) är på en låg nivå, ' - ett fluidrör (5) är förhandenvarande och tomt, om signalen från den första sensom (30) är på en medelnivå och signalen från den andra sensorn (28) är på en hög nivå, - ett fluidrör (5) är förhandenvarande och fyllt med transparent fluidum, om signalen från den första sensom (30) är på en hög nivå och signalen från den andra sensom (28) är på en hög nivå, - ett fluidrör (5) är förhandenvarande och fyllt med blod, om signalen från den forsta sensorn (30) är på en låg nivå och signalen från den andra sensom (28) är på en hög nivå, - ett fluidrör (5) är förhandenvarande och fyllt med blod och blodet har luftblåsor, om signalen från den första 'sensorn (30) är på en låg nivå och signalen från den andra sensorn (28) är på en hög nivå och signalen från den första sensorn (30) har pulser med en hög nivå, - en felförutsättning föreligger, om signalen från den första sensom (30) är på en låg nivå eller på en medelnivå och signalen från den andra sensorn (28) är på en låg nivå.