SE513200C2 - Dambinda - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 513 200 utsättes för sammantryckning av användarens ben är risken stor att absorptionskroppen veckas eller brister och/eller att veck bildas i det inre höljesskiktet. Sådana bristningar och veck leder till att läckagerisken avsevärt ökas.

Ett annat problem samanhängande med deformation och samman- tryckning av absorptionskroppen är att dambindan kan kännas knölig och obekväm att bära samtidigt som dambindans kanter eller genom deformation bildade vassa veck kan skava mot användarens hud.

En dambinda som utan användning av elastiska organ åstad- kommer en tredimensionell form vid bindans användning är känd genom US-A-4,790,838. De utanför absorptionskroppens kanter liggande delarna av höljesskikten ástadkomer enligt denna skrift en god sidotätning av bindan, samtidigt som dessa delar i kombination med två bikonkava kompressionslinjer i absorptionskroppens mittre parti vid användning av bindan deformerar denna i tvärled så att en central skàlformig del bildas. vid en sådan binda är det stor risk för glipor mellan absorptionskropp och bârarens kropp i det omrâde, inom vilket vätska avges. Sådana glipor försämrar bindans förmåga att snabbt föra bort avgiven vätska frán ytan, vilket kan leda till att bindan av bâraren upplevs som fuktig och obehaglig att bära. Dessutom försvåras kontrollen av avgiven vätska eftersom det är stor risk att denna rinner på bindans yta i riktning mot bindans lägsta punkt, vilken är beroende på bärarens kroppsställning, i stället för att direkt absorberas av absorptionskroppen. Risken för veckbildning och brist- ningar i absorptionskroppen p.g.a. deformation vid använda- rens rörelser är relativt stor hos en sådan dambinda.

En dambinda av inledningsvis angivet slag är känd genom US-A- 4,865,597. Vid denna kända dambinda ger en sammantryckning av absorptionskroppens sidokanter inte upphov till en böjning i längsled av förstyvningselementet. 10 15 20 25 30 35 513 200 Föreliggande uppfinning syftar till att undanröja ovannämnda problem.

Dessa syften uppnås enligt uppfinningen medelst en dambinda av inledningsvis angivet slag kännetecknad av att förstyv- ningselementet i övergången mellan det främre och det mellan- liggande partiet har en bredd understigande 4 cm, samt av att töjningsmotstàndet hos de i sidled utanför förstyvningsele- mentets resp. sidokant liggande delarna av dambindan i övrigt är större än förstyvningselementets motstånd mot böjning i längsled.

I en första utföringsform är avståndet mellan kanten av i sidled utanför förstyvningselementet liggande delar av dam- bindan i övrigt och angränsande sidokant hos förstyvnings- elementet minst 2 cm vid förstyvningselementets smalaste avsnitt och absorptionskroppen har samma utsträckning som förstyvningselementet, varvid de i sidled utanför förstyv- ningselementets resp. sidokant liggande delarna av dambindan enbart utgöres av med varandra förbundna höljeskikt. I en första variant består förstyvningselementet av absorberande material. I en andra variant består förstyvningselementet av ett icke absorberande material och är placerat närmast det yttre höljesskiktet, som vid användning av dambindan är vänt utåt, dvs. från användarens kropp, Förstyvningselementet består företrädesvis av ett vätsketätt material. Kanterna hos de i sidled utanför förstyvningselementet liggande delarna av alstret är företrädesvis raka i förstyvningselementets mel- lanliggande parti.

I en andra utföringsform innefattar absorptionskroppen ett skikt av absorberande lättböjligt material, vilket runt för- styvningselementets periferi sträcker sig utanför detta och förstyvningselementet har i sitt mellanparti och i delar av sitt bakre parti i riktning från det yttre mot det inre höl- jesskiktet uppåtbójda längskanter, Vidare har förstyvnings- elementet ett tunnare avsnitt vid övergången mellan det ll 10 15 20 25 30 35 513 200 främre och det mellanliggande partiet och absorptionskroppen innefattar en central uppätstäende del, vilken sträcker sig från platsen för övergången mellan förstyvningselementets främre och mellanliggande partier till ett stycke in i den bakre delen av dambindan. Kanterna hos de i sidled utanför förstyvningselementet liggande delarna av alstret i förstyv- ningselementets mellanliggande parti är företrädesvis krökta i riktning mot resp. sidokant hos förstyvningselementet och kanterna hos de i sidled utanför förstyvningselementet lig- gande delarna av alstret befinner sig pà längst avstånd från resp. sidokant hos förstyvningselementet vid förstyvnings- elementets smalaste avsnitt.

Uppfinningen skall nu beskrivas med hänvisning till bifogade figurer, av vilka fig. 1 visar en första utföringsform av en dambinda enligt uppfinningen i en vy ovanifrän, fig. 2 visar en tvärsnittsvy längs linjen II-II i figur 1, fig. 3 visar en perspektivvy snett ovanifrån av dambindan enligt figurerna 1 och 2 med intryckta höljesskiktspartier, fig. 4 visar en schematisk vy ovanifrän av en dambinda enligt en andra utföringsform av uppfinningen, fig. 5 och fig. 6 visar snittvyer längs linjen V-V resp. VI- VI i figur 4, och fig. 7 visar dambindan enligt figur 4 med intryckta sidokan- ter i en vy fràn sidan.

Den i figurerna 1-3 visade dambindan innefattar en absorp- tionskropp 1 innesluten mellan tvà höljesskikt 2,3. Absorp- tionskroppen l har ovanifràn sett en nyckelhàlsliknande form med en främre del 4, en mellanliggande del 5 och en bakre del 10 15 20 25 30 35 513 200 6. Den mellanliggande delen 5 är smalare än den främre och bakre delen 4 resp. 6 och har sitt smalaste parti i över- gången till den främre delen 4. I det visade utförandet är den främre och den bakre delens bredaste partier lika breda.

Höljesskikten 2,3 är väsentligen rektangulära med avrundade kanter och har en bredd som är något större än absorption- skroppens största bredd. I de utanför absorptionskroppens 1 sidokanter liggande delarna av höljesskikten är dessa för- bundna med varandra, t.ex. med ett limförband. I sina absorp- tionskroppen överlappande delar är höljesskikten fästa till absorptionskroppen. Genom denna utforming bildas flikar av höljesmaterial 7,8, som sträcker sig på ömse sidor om absorp- tionskroppen l mellan den främre och den bakre delens bredas- te punkter.

Absorptionskroppen l innefattar ett skikt 9 av absorberande material, t.ex. cellulosafluff med eller utan inblandning av s.k. superabsorberande partikelmaterial eller andra absorbe- rande material av den typ som vanligen användes som absorbe- rande material i absorberande alster, och ett förstyvnings- element 10. Det absorberande skiktet 9 kan i sig vara upp- byggt av flera skikt. Förstyvningselementet kan bestà av absorberande eller icke absorberande material. I den visade utföringsformen har förstyvningselementet 10 samma utsträck- ning som absorptionskroppen l och utgöres av en skiva av polyetenplast, vilken har en materialstyvhet av åtminstone 400 MPa enligt DIN 53457.

Den visade dambindan är på sin undersida på sedvanligt sätt försedd med en adhesiv beläggning ll för att kunna fästas till insidan av en trosa. Före användning är belâggningen 11 skyddad av en releasefolie eller dylikt. Limbeläggningen ll sträcker sig endast i den mellanliggande delen 5.

Hóljesskiktet 2 vetter vid dambindans användning mot använda- rens kropp och mäste således vara vätskegenomsläppligt sä att avgiven vätska kan sugas in i absorptionskroppen l. Vidare J m H wlk 10 15 20 25 30 35 513 200 skall detta skikt ha en mjuk yta. Ett lämpligt material för höljesskiktet 2 utgöres av ett mjukt, hudvänligt och lätt- böjligt material av en typ, som är vanlig att använda som ytmaterial på absorberande alster. Exempel på sådana material är perforerade plastfilmer, vävda textilmaterial, ovâvda tex- tilmaterial, s.k. nonwovenmaterial, nät av textil eller plast tillverkade genom stickning, virkning, flätning, gjutning eller liknande. Även höljesskiktet 3 bör företrädesvis ha en mjuk yta och i det visade utföringsexemplet kan det med fördel bestå av samma material som höljesskiktet 2. Vidare skall de av höljesskikten bildade flikarna 7,8 ha ett rela- tivt stort töjningsmotstånd men ändå vara lättböjligt. Åt- minstone ett av höljesskikten bör därför vara tillverkat av ett relativt stumt material. Det kan även vara lämpligt att tillse att höljesskiktet 3 är vätsketätt, ätminstone i de utanför absorptionskroppen utskjutande delarna genom lämpligt materialval och/eller hydrofoberingsbehandling.

Bredden av den mellanliggande delens 5 smalaste parti hos absorptionskroppen 1 skall ha en bredd inom intervallet 1-4 cm och företrädesvis vara omkring 3 cm. Mätningar på använda- re av dambindor har nämligen visat att det finns ett utrymes- begränsande, kritiskt område i ljumskpartiet, mellan två muskelgrupper som löper från insidan av bäckenbotten ner längs vardera låret. Avståndet mellan dessa muskelgrupper i genitalieomràdet har överraskande befunnits variera i liten utsträckning för olika individer med olika kroppsform och hull. Även om avståndet mellan en användares lår självfallet påverkas av fetma är avståndet mellan muskelgrupperna i an- vàndarens gren väsentligen detsamma oberoende av om an- vändaren är mager, normalviktig, eller överviktig. Avståndet mellan muskelgrupperna har visat sig variera mellan 3 och 3,5 Cm.

Genom tester har det vidare visat sig att det avgörande för om en användare upplever obehag i form av tryck, eller skav- ning mot lärens insidor, är om dambindan har en bredd i det 10 15 20 25 30 35 513 200' kritiska området som påtagligt överskrider avståndet mellan ovannämnda muskelgrupper eller inte. Det har därvid visat sig att en dambinda som under användning har en bredd i det kri- tiska området som överstiger 4 cm av de flesta användare upplevs som obekväm att bära. I dambindans längsled sträcker sig det kritiska området 0,5 -1,$ cm.

Vid applicering av dambindan fästes denna först i en trosa med hjälp av adhesivbeläggningen 11. Därefter drages trosan upp tills bindan kommer till anliggning mot användarens kropp. Under och efter appliceringen kommer flikarna 7,8 att tryckas uppåt och inåt, dvs. i riktning mot varandra, av an- vändarens ben. Effekten av en inåttryckning av flikarna 7,8 illustreras schematiskt i figur í. Såsom framgår av denna figur medför en inåttryckningen av flikarna 7,8 att absorp- tionskroppen krökes i längsled så att den får en i figuren uppåt konkav form anpassad till användarens kroppskontur.

Krafterna, som belastar absorptionskroppen, har sama rikt- ning som flikarnas ytterkanter. I initialskedet av intryck- ningsförloppet belastas således absorptionskroppen på bägge sidor av mot varandra riktade dragkrafter i den främre och bakre delens bredaste punkter medan krafterna i slutskedet av inättryckningen kommer att vara riktade snett inåt. För att inte dessa krafter skall vecka eller trycka saman absorp- tionskroppen måste denna vara relativt styv, såsom angivits ovan.

Styvheten hos absorptionskroppen får dock ej vara så stor att motståndet mot längsledsböjning är större än töjningsmotstån- det hos eller hållfastheten av materialet i flikarna. Styv- heten hos absorptionskroppen bestäms av materialet i för- styvningselementet.

Det inses att krökningen av absorptionskroppen är beroende av hur mycket flikarnas kanter trycks in vid appliceringen av dambindan. Genom att variera bredden av den främre och bakre delen hos absorptionskroppen kan dambindan utformas så att 10 15 20 25 30 35 5'\3 2(J0 önskad krökningsradie erhålles så att dambindan erhåller en till användarens kropp anpassad tredimensionell form.

Eftersom bredden av absorptionskroppen och förstyvningsele- mentet företrädesvis är vald så att deras kanter inte kommer till anliggning mot användarens ben vid appliceringen är risken för att dessa kanter skall skava mot användarens ben mycket liten. Den beskrivna dambindan är därför mycket bekväm att bära.

I det visade exemplet utgöres förstyvningselementet 10 av ett vätskeogenomträngligt material. Om i stället ett absorberande material, t.ex. ett styvt absorberande skum eller ett torr- defibrerat fiberskikt med hög densitet och styvhet av den typ, som beskrivas i wo 94/10953 och wo 94/10956, väljes for förstyvningselementet måste vätsketätheten utåt hos dambindan tillförsäkras pá annat sätt exempelvis genom att utforma det utåt vända höljesskiktet 3 av vätsketätt material, t.ex. ett plastmaterial eller ett àngpermeabelt nonwoven. En annan möjlighet är att anordna ett vätsketätt skikt närmast det höljesskiktet 3.

Förstyvningselementet 10 har i den föredragna utföringsformen sama form och storlek som det absorberande skiktet 9. Detta är inte helt nödvändig: uran de: är tillräcklig: om skiktet 10 sträcker sig i längsled från de bredaste partierna av den främre delen av absorptionskroppen till de bredaste partierna hos den bakre delen.

I figurerna 4-7 visas en dambinda enligt en andra utförings- form av uppfinningen. Den i dessa figurer visade dambindan innefattar ett skikt 101 av absorberande material inneslutet mellan ett vätskegenomsläppligt inre höljesskikt 102 och ett vätskeogenomträngligt yttre höljesskikt 103. Höljesskikten och det absorberande skiktet kan vara uppbyggda av samma material som motsvarande komponenter i den med hänvisning till figurerna 1-3 beskrivna utföringsformen med den in- 70 15 20 25 30 35 513 200 skränkningen att det absorberande skiktet 101 skall vara lättböjligt och därför inte fär vara för tjockt. Skiktet 101 har ovanifrån sett en nyckelhâlsliknande form med en främre del 104, en mellanliggande del 105 och en bakre del 106. vidare är ett förstyvningselement 110 anordnat mellan det yttre höljesskiktet 103 och skiktet 101 av absorberande mate- rial. Ãven förstyvningsskiktet 110 har en nyckelhàls- li- knande form med ett främre parti 111, ett bakre parti 113 och ett mellanliggande parti 112 och är, såsom framgår av figur 4, betydligt smalare än det absorberande skiktet 101 i sitt mellanliggade parti. I sitt smalaste avsnitt i övergången mellan det främre och mellanliggande partiet 111 resp. 112 har förstyvningselementet en bredd, som är mindre än 4 cm och som företrädesvis är ca 3 cm. De i sidled utanför för- styvningselementet utskjutande delarna av höljesskikten 102,103 och det absorberande skiktet 101 bildar tillsammans sidoflikar 107.108.

Förstyvningselementet 110 är företrädesvis tillverkat av plastmaterial, t.ex. polyetenplast, och har i sitt mellanlig- gande parti 112 en uppåtkrökt form, såsom framgår av figur 5.

Uppàtkrökningen av förstyvningselementet sträcker sig från det mellanliggande partiet 112 infi bakpartiet 113 för att i slutet av bakpartiet successivt avta. Uppàtkrökningen av förstyvningselementet är avpassad till att passa till an- vändarens anatomi. Genom denna utformning av förstyvnings- elementets mellanliggande parti kommer eventuella tvärriktade krafter pá dambindan att upptas genom böjning av förstyv- ningselementet och skiktet 101 av absorberande material utan risk för veckning, bristning eller sammantryckning av detta skikt. Det främre partiet 111 är plant i obelastat tillstànd av dambindan.

Vidare har förstyvningselementet ett tvârgáende avsnitt 109 med minskad materialtjocklek, såsom framgår av figur 6, vil- ket avsnitt konstituerar en böjled, såsom senare komer att beskrivas. hl. ilmfl. _. 10 15 20 25 30 35 513 200 10 Den i figurerna 4-7 beskrivna dambindan innefattar även en separat, längsträckt absorptionskropp 114, vilken sträcker sig från övergången mellan den främre 104 och den mellanlig- gande delen 105 av skiktet 101 ett stycke in i den bakre delen 106, såsom framgår av figur 4. Denna kropp är anordnad ovanpå höljesskiktet 102 och i sina ändar fäst till detta på lämpligt sätt. I det visade utförandet betår kroppen 114 av en kärna 115 av absorberande material, t.ex. cellulosafluff, inhöljd i ett hölje 116 av vätskegenomsläppligt material, t.ex. nonwoven. Kroppen 114 är symmetriskt placerad i för- hållande till en längssymetrilinje A-A och har i sidled en utsträckning som är mindre än förstyvningselementets 110 mellanliggande parti 112. Vid användning av dambindan enligt figurerna 4-7 komer kroppen 114 att anligga mot användarens kropp i vätpunkten, dvs det område av dambindan inom vilket kroppsvätska avges, och därigenom öka dambindans läckagesä- kerhet.

I figur 7 visas dambindan i figurerna 4-6 i en sidovy med uppvikta flikar, av vilka fliken 107 visas i figuren. Genom att förstyvningselementet har en böj- eller gångjärnsled 109 medför uppvikningen av flikarna 107,108 att förstyvningsele- mentets främre parti 111 vikes uppåt och bildar en vinkel mot resten av förstyvningselementet som är beroende av graden av uppvikning av flikarna och flikarnas kanters avstånd från förstyvningselementets sidokanter. Denna dambinda kommer i påsatt tillstånd ha en god anpassning till användarens anato- mi.

Genom förstyvningselementets 110 konfiguration och form under användning och genom att sidoflikarna 105,106 sträcker sig in i vecket mellan användarens lår och underkropp behöver en dambinda enligt figurerna 4-7 inte fästas till en trosa för att vid användning hållas på plats. Samma sak gäller även för dambindan enligt figurerna 1-3, vid vilken den adhesiva beläggningen ll kan utgå om så önskas. |\ 10 15 20 25 30 35 513 200 11 De vid användning av dambindan uppvikta sidoflikarna 7,8 resp. 107,108 förhindrar att användarens lår kommer i direkt kontakt med förstyvningselemente$ kanter, vilket ökar be- kvämligheten för användaren. De uppvikta sidoflikarna för- hindrar även kantläckage.

Den beskrivna utföringsformen kan naturligtvis modifieras inom ramen för uppfinningen, speciellt avseende formen av och storleken hos förstyvningselementets främre och bakre parti- er. Förstyvningselementen behöver ej vara utformade i ett stycke utan kan bestå av flera med varandra förbundna styck- en, vilka ej heller behöver vara av samma material. Vidare kan förstyvningselementet ha längs- och/eller tvärgäende förstyvningsbalkar eller innefatta tjockare eller tunnare områden. Sidoflikarnas ytterkontur kan anpassas till den böj- ning av förstyvningselementet som önskas. Dessutom kan si- doflikarna utgöras av separata element, vilka åtminstone i sina ändar är fästa till dambindans främre och bakre dels sidokanter. Det är ej heller nödvändigt att sidoflikarna utgår frán dambindans främre och bakre delars bredaste par- tier utan det väsentliga är att avståndet mellan förstyv- ningselementets smalaste avsnitt och ytterkanten av angrän- sande sidoflikkant är tillräckligt stort för att önskad böjn- ing av förstyvningselementet skall erhållas. Höljes- s- kikten behöver ej vara fästa till förstyvningselementet och absorptionskroppen över hela sina ytor utan kan enbart vara fästa till absorptionskroppen utefter randzoner längs dennas kontur. I princip är det tillräckligt om höljesskikten är fästa till absorptionskroppen i tvá punkter på den främre och den bakre delen av absorptionskroppen. Om höljesskikten i sin helhet sträcker sig utanför absorptionskroppen kan det vara tillräckligt att enbart ett av skikten, företrädesvis det yttre höljesskiktet, är fäst till absorptionskroppen. Om för- styvningselementet utgöres av ett absorberande material be- höver detta vid en flerskiktig produkt inte vara placerat närmast det yttre höljesskiktet utan kan ligga mellan andra 10 513 200 12 absorberande skikt. Vidare behöver de bredaste partierna av absorptionskroppens främre och bakre del inte vara lika breda. Även dambindan enligt den först beskrivna utförings- formen kan naturligtvis förses med en uppátstàende lång- sträckt centralt placerad absorptionskropp. Vidare behöver den centrala lángstràckta absorptionskroppen inte vara sepa- rat utan kan exempelvis utgöras av en upphöjning i det absor- berande material, som âr inneslutet mellan höljesskikten.

Uppfinningen skall därför endast begränsas av innehållet i bifogade patentkrav.

N

Claims (12)

10 75 20 25 30 35 513 200 13 Patçntkrav

1. Absorberande alster i form av en dambinda eller ett lät- tinkontinensskydd för kvinnor innefattande en absorptions- kropp (1;101,114) innesluten mellan ett inre (2;102) och ett yttre höljesskikt (3;103), vilket alster har en främre del (4;104), en bakre del (6;l06) och en mellanliggande del (5;105), varvid alstret innefattar ett förstyvningselement (10;110), vilket sträcker sig från alstrets bakre del (6;l06) genom dess mellanliggande del (5;105) och in i dess främre del (4;104)och är inneslutet mellan höljesskikten (2,3;102,103), vilket förstyvningselement har ett främre parti (4;1ll), ett bakre parti (6;l13) och ett mellanliggande parti (5;1l2), varvid de främre och bakre partierna är breda- re än det mellanliggande partiet, varjámte åtminstone delar av alstret sträcker sig pä ömse sidor om förstyvningsele- mentet sidledes utanför förstyvningselementet åtminstone inom ett omrâde, som börjar i förstyvningselementets främre parti och slutar i fórstyvningselementets bakre parti, och avstän- det mellan förstyvningselementets sidokanter och kanten hos i sidled utanför förstyvningselementets resp. sidokant liggande del av alstret i övrigt varierar inom nämnda område, k ä n - a v att förstyvningselementet (l0;l10) i övergången mellan det främre och det mellanliggande partiet n e t e c k n a t har en bredd understigande 4 cm, samt av att töjningsmot- ståndet hos de i sidled utanför förstyvningselementets resp. sidokant liggande delarna av alstret i övrigt är större än förstyvningselementets motstånd mot böjning i längsled. att avständet mellan kanten av i sidled utanför förstyvnings-

2. Alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v elementet liggande delar (7,8;l07,l08) av alstret i övrigt och angränsande sidokant hos förstyvningselementet (10;110) är minst 2 cm vid förstyvningselementets smalaste avsnitt. att absorptionskroppen (1) har samma utsträckning som fórstyv-

3. Alster enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t a v 10 15 20 25 30 35 513 200 14 ningselementet (10), varvid de i sidled utanför förstyvnings- elementets resp. sidokant liggande delarna (7,8) av alstret enbart utgöres av med varandra förbundna höljeskikt (2,3).

4. Alster enligt krav 1,2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t a v att förstyvningselementet (10;110) består av absorberan- de material.

5. Alster enligt krav 3, k à n n e t e c k n a t a v att förstyvningselementet (10;110) består av ett icke absorberan- de material och är placerat närmast det yttre höljesskiktet (3;lO3), som vid användning av alstret är vänt utåt, dvs. från en användares kropp.

6. Alster enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t a v att förstyvningselementet (10;110) består av ett våtsketätt mate- rial.

7. Alster enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t a v att absorptionskroppen (101,114) innefattar ett skikt (101) av absorberande lättböjligt material, vilket runt för- styvningselementets (110) periferi sträcker sig utanför detta.

8. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k- n a t a v att förstyvningselementet (110) i sitt mellanpar- ti (112) och i delar av sitt bakre parti (113) har i riktning från det yttre (103) mot det inre höljesskiktet (102) uppåt- böjda lângskanter.

9. Alster enligt något av föregående krav, k á n n e t e c k- n a t a v att förstyvningselementet (110) har ett tunnare avsnitt (109) vid övergången mellan det främre (111) och det mellanliggande (112) partiet.

10. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t a v att absorptionskroppen innefattar en cen- 10 15 20 513 200 15 tral uppátstàende del (114), vilken sträcker sig fràn platsen för övergången mellan förstyvningselementets (110) främre (lll) och mellanliggande (112) partier till ett stycke in i den bakre delen (106) av alstret.

11. Alster enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t av att kanterna hos de i sidled utanför för- styvningselementet (10) liggande delarna (7,8) av alstret är raka i förstyvningselementets mellanliggande parti.

12. Alster enligt något av kraven 1-10, k à n n e t e c k - n a t av att kanterna hos de i sidled utanför förstyvnings- elementet (110) liggande delarna (107,l08) av alstret i för- styvningselementets mellanliggande parti är krökta i riktning mot resp. sidokant hos förstyvningselementet och att kanterna hos de i sidled utanför förstyvningselementet (110) liggande delarna (l07,108) av alstret befinner sig pá längst avstånd från resp. sidokant hos förstyvningselementet vid förstyv- ningselementets smalaste avsnitt.