SE512949C2 - Reglersystem och förfarande för kvotstyrning jämte användning av ett reglersystem - Google Patents

Description

. 1111.. . :tttftfii 10 15 20 25 30 35 512 949 Ett känt reglersystem för kvotstyrning visas sche- matiskt i fig la och inbegriper två seriekopplade regler- kretsar som innehåller på var sin process P1, P2. Systemet syftar till att styra kvoten av två storheter y1, y2 till ett givet värde som ges av en kvotvärdessignal a. En första regulator C1 verkar på den första processen P1 för styrning av den första storheten y1. Regulatorn C1 genere- rar en första styrsignal u1 till den första processen P1 baserat på en första börvärdessignal r1 och en återkopp- lad första ärvärdessignal eller mätsignal y1 från den första processen P1. En andra regulator C2 verkar på den andra processen P2 för styrning av den andra storheten y2.

Regulatorn C2 genererar en andra styrsignal u2 till den andra processen P2 baserat på en andra börvärdessignal r2 och en återkopplad andra ärvärdessignal eller mätsignal y2 från den andra processen P2. Den andra börvärdessig- nalen r2 genereras i en beräkningsenhet CU genom multi- plicering av den första ärvärdessignalen y1 med kvot- värdessignalen a. Ett sådant system för styrning av två storheter till ett givet kvotvärde är tidigare känt genom EP-A-0 211 612. Ovanstående system fungerar väl under stationära tillstånd. Under transienta förlopp erhålls dock otillfredsställande resultat, eftersom den andra storheten y2 alltid är fördröjd i förhållande till den första storheten y1. Vid en ökning av den första bör- värdessignalen r1 kommer således värdet av den första storheten y1 att öka snabbare än värdet av produkten av kvotvärdet a och den andra storheten y2, dvs a-y2. Detta kan leda till stora avvikelser från det önskade kvot- värdet.

Ett annat känt reglersystem för kvotstyrning visas schematiskt i fig lb och inbegriper två parallellkopplade reglerkretsar som innehåller var sin process P1, P2. Den enda principiella skillnaden gentemot det i fig la visade systemet är att den andra börvärdessignalen r2 genereras i beräkningsenheten CU genom multiplicering av den första börvärdessignalen r1 med kvotvärdessignalen a. Ett sådant 10 15 20 25 30 35 51,2 949 system är tidigare känt genom US-A-3 272 217. En nackdel med detta utförande är att reglerkretsarna måste justeras så att de har väsentligen samma tidskonstant, d v s samma dynamiska uppförande. Reglersystemet blir därför lång- samt, eftersom dess svarstid bestäms av den långsammaste reglerkretsen. Dessutom kan dynamiken hos endera regler- kretsen förändras under drift, exempelvis på grund av olinjäriteter i motsvarande process, vilket inverkar menligt på reglersystemets förmåga att upprätthålla kvot- värdet under transienta förlopp, d v s när börvärdet rl ändras. En annan nackdel är att de båda reglerkretsarna arbetar oberoende av varandra. Om exempelvis den första processen P1 störs, så att den första storheten yl avviker kraftigt från sitt börvärde rl, regleras den andra stor- heten y2 likafullt till sitt börvärde rg, varför kvoten mellan storheterna yl, yz kommer att avvika kraftigt från det önskade kvotvärdet.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att helt eller delvis övervinna ovan relaterade problem med känd teknik, d v s att åstadkomma ett förfarande och ett reg- lersystem, som med god noggrannhet förmår styra storheter till ett givet inbördes förhållande även under sådana transienta förlopp som uppkommer vid förändringar av det till reglersystemet inmatade börvärdet och/eller kvot- värdet.

Det är också ett ändamål med uppfinningen att anvisa ett reglersystem och ett förfarande, som förmår styra storheter till ett givet inbördes förhållande även när de tillhörande processerna är olinjära och tidsvarierande.

Dessa och andra ändamål, som kommer att framgå av efterföljande beskrivning, har nu åtminstone delvis upp- nåtts enligt uppfinningen genom ett reglersystem och ett förfarande enligt efterföljande patentkrav 1 respektive 12. De underordnade patentkraven definierar föredragna utföringsformer av uppfinningen. n n. Wiki i m. i 10 15 20 25 30 35 512 949 Uppfinningen baserar sig på den grundläggande insik- ten att man, genom att beräkna den andra börvärdessigna- len som funktion av aktuella värden av kvotvärdessigna- len, den första börvärdessignalen och den första ärvär- dessignalen, kan undanröja den fördröjning mellan de första och andra storheterna som vidlåter seriekopplade reglerkretsar enligt känd teknik. I förhållande till parallellkopplade reglerkretsar enligt känd teknik uppnås fördelen att de båda reglerkretsarna ej arbetar oberoende av varandra, eftersom störningar av den första processen tillåts återverka på beräkningen av den andra börvärdes- signalen. Dessutom undanröjs behovet av att justera reglerkretsarna till inbördes likartade dynamiska upp- föranden.

Enligt ett föredraget utförande alstras den andra börvärdessignalen genom multiplicering av kvotvärdes- signalen med en viktad summa av den första börvärdes- signalen och den första ärvärdessignalen, företrädesvis enligt uttrycket: r¿ = a@r1+-U.- Wyl), eftersom denna beräkning endast kräver optimering av en parameter, en viktningsfaktor Y.

Enligt ett ytterligare föredraget utförande av upp- finningen sker en adaptiv beräkning av viktningsfaktorn, så att viktningsfaktorn automatiskt justeras för optimal kvotstyrning även när de tillhörande processerna är tids- varierande och olinjära. Företrädesvis sker en inter- mittent beräkning av ett korrektionsvärde för viktnings- faktorn Y utgående från de första och andra ärvärdes- signalerna, varpå det sålunda beräknade korrektionsvärdet adderas till viktningsfaktorn Y för uppdatering av denna.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen beskrivs nedan i exemplifierande syfte under hänvisning till bifogade ritningar, vilka åskådlig- gör en för närvarande föredragen utföringsform och på vilka: 10 15 20 25 30 35 512 949 fig la-b visar blockscheman över kända reglersystem för styrning av två storheter till ett givet inbördes förhållande; fig 2 visar ett blockschema över ett reglersystem enligt en första utföringsform av föreliggande upp- finning; fig 3 visar ärvärdessignaler för två storheter som resultat av en stegvis ökning av den reglersystemet i fig 2 tillförda första börvärdessignalen; fig 4 visar ett blockschema över ett reglersystem enligt en andra utföringsform av föreliggande uppfinning; fig 5a visar en reglersystemet i fig 4 tillförd första börvärdessignal i form av en fyrkantsvág samt motsvarande ärvärdessignaler från de styrda processerna, fig 5b visar motsvarande styrsignaler från de i regler- kretsarna ingående regulatorerna, och fig 5c visar vikt- ningsfaktorns förändring med tiden; och fig 6a-6c motsvarar fig Sa-5c för en börvärdessignal i form av en sinusvág.

Beskrivning av föredragna utföringsformer av uppfinningen I fig 2 visas ett schematiskt blockschema över ett reglersystem enligt en första föredragen utföringsform av uppfinningen. Reglersystemet inbegriper två reglerkret- sar, som innehåller var sin process P1, P2, och syftar till att styra kvoten av två storheter yl, y2 till ett givet värde som ges av en kvotvärdessignal a. En första regulator C1 verkar på den första processen P1 för styr- ning av den första storheten yl. Regulatorn Cl genererar en första styrsignal ul till den första processen P1 base- rat på en första börvärdessignal rl och en återkopplad första ärvärdessignal eller mätsignal yl från den första processen P1. Den första börvärdessignalen r1 kan vara genererad med utgångspunkt i ett värde som inmatats av en operatör. Alternativt kan den första börvärdessignalen rl härröra från en extern anordning, t ex en annan regulator eller en överordnad styranordning. En andra regulator C2 verkar på den andra processen P2 för styrning av den 10 15 20 25 30 35 512 949 andra storheten yg. Regulatorn Cg genererar en andra styr- signal ug till den andra processen Pg baserat på en andra börvärdessignal rg och en àterkopplad andra ärvärdes- signal eller mätsignal yg från den andra processen Pg.

Den andra börvärdessignalen rg genereras i en beräk- ningsenhet CU, vilken är utformad att mottaga den första börvärdessignalen rg, kvotvärdessignalen a och den första mätsignalen y1 och basera beräkningen av den andra bör- värdessignalen rg på dessa signaler rg, a, yl. Beräkningen sker lämpligen genom att kvotvärdessignalen a multiplice- ras med en viktad summa av den första börvärdessignalen rl och den första mätsignalen yl. Enligt ett föredraget utförande beräknas denna viktade summa som yn + fl.- Wyl, varvid Y är en viktningsfaktor. Denna viktningsfaktor sätts till ett värde som ger adekvat styrning av stor- heterna yl, yg. Det inses dock att viktningsfaktorn lämp- ligen inte är satt till y=O, eftersom den andra bör- värdessignalen rg då alstras som om de två reglerkret- sarna vore seriekopplade (fig la) med de nackdelar detta innebär. Viktningsfaktorn är bör inte heller vara satt till y=l, eftersom den andra börvärdessignalen rg då alst- ras som om de två reglerkretsarna vore parallellkopplade (fig lb) med de nackdelar detta innebär. Valet av vikt- ningsfaktorns värde diskuteras mer ingående nedan. Den andra börvärdessignalen rg beräknas således enligt ekva- tionen: rz " a(Yr1 + (1 '_ Wyi) (1) Alternativt kan den viktade summan beräknas utgående från två oberoende viktningsfaktorer, en för den första börvärdessignalen rg och en för den första mätsignalen yb Detta leder dock till ett överbestämt system som kan vara svårt att optimera. För att åstadkomma korrekt styrning av förhållandet mellan storheterna yg, yl till kvotvärdet a även under stationära förhållanden, bör dock summan av viktningsfaktorerna uppgå till värdet l.

Det bör också noteras att kvotvärdesignalen ej behöver vara oföränderlig. I många tillämpningar är det lO 15 20 25 30 35 512 949 tvärtom så, att kvotvärdessignalen varierar med tiden. I en förbränningsapparat kan kvotvärdessignalen exempelvis (A/F) , vilket är föränderligt i beroende av apparatens drifts- fall.

I fig 3 återges ett simuleringsresultat i syfte att motsvara det önskade luft-bränsleförhållandet illustrera hur värdet av viktningsfaktorn inverkar på mätsignalerna från_det i fig 3 visade reglersystemet. I detta fall utgörs var och en av regulatorerna Cl, C2 av en PI-regulator. I diagrammet i fig 3 visas med heldragna linjer tidsförloppet för den första börvärdessignalen ru samt med streckade linjer det resulterande tidsförloppet för den första mätsignalen yl. Dessutom indikeras med heldragna linjer motsvarande tidsförlopp för den andra mätsignalen y2, för olika värden på viktningsfaktorn Y.

Det må påpekas att kvotvärdessignalen i detta fall är satt till I, d v s de första och andra mätsignalerna yl, yg skall för optimal styrning ha likartade tidsförlopp.

Av fig 3 framgår att det optimala värdet på viktnings- faktorn i detta specifika fall ligger kring ca 0,4.

Genom teoretiska överläggningar kan man visa att det optimala värdet pà viktningsfaktorn Y ligger nära kvoten mellan den andra reglerkretsens tidskonstant och den första reglerkretsens tidskonstant. Normalt är dessa tidskonstanter inte kända, men i många fall kan nämnda kvot approximeras med kvoten mellan den andra regulatorns C2 integrationstid och den första regulatorns Cl integra- tionstid. Alternativt kan man testa sig fram till ett lämpligt värde på viktningsfaktorn.

Vid industriella tillämpningar vill man dock undvika att införa ytterligare parametrar som kräver manuell in- justering. En typisk industrianläggning med processregle- ring omfattar tusentals reglerkretsar. Intrimningen av dessa reglerkretsar är redan i dagsläget ett tidskrävande arbete. En ytterligare komplikation i sammanhanget är att det optimala värdet av viktningsfaktorn kan variera med tiden, eftersom många processer är tidsvarierande och .LW- 10 15 20 25 30 35 512 949 olinjära. Därför är det önskvärt att åstadkomma ett sys- tem för kvotreglering med adaptiv justering av värdet på viktningsfaktorn Y.

I fig 4 återges schematiskt ett sådant reglersystem enligt en andra föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning. Delar med motsvarighet i fig 2 bär samma hän- visningsbeteckningar och beskrivs ej närmare i det föl- jande. I den andra utföringsformen beräknas den andra börvärdessignalen rg på motsvarande vis som i den första utföringsformen (fig 2). Skillnaden ligger i att beräk- ningsenheten CU i den andra utföringsformen verkställer en automatisk justering av viktningsfaktorns Y värde.

Beräkningsenheten CU är därför utformad att mottaga den första börvärdessignalen rl, kvotvärdessignalen a, den första mätsignalen yl och den andra mätsignalen y2. Beräk- ningsenheten CU beräknar intermittent ett korrektions- värde Ay enligt ekvationen: AY = ES-(ayi ' yzhtf (2) J. varvid (ayl-yz) utgör ett differensvärde som beräknas utgående från aktuella värden på de första och andra mätsignalerna yl, y2 samt kvotvärdessignalen a. Ti är en integrationstid, S är en teckenfunktion och At är en samplingstid för beräkningsenheten CU. Det sålunda beräk- nade korrektionsvärdet AW adderas till det aktuella vär- det på viktningsfaktorn Y. Ovanstående adaptering startar lämpligen från ett utgångsvärde för viktningsfaktorn, vilket kan vara förinställt i beräkningsenheten CU eller inmatas till denna av en operatör.

Integrationstiden Ti, vilken bestämmer adaptions- hastigheten, bör vara satt till ett värde som är större än integrationstiderna för regulatorerna Cl, C2.

Samplingstiden At anger tidssteget mellan varje uppdatering av viktningsfaktorn Y. Valet av samplingstid är beroende av de processer som skall styras. I indust- riella tillämpningar, i synnerhet vid reglering av 10 15 20 25 30 35 512 “949 flöden, används normalt en samplingstid i intervallet 0,1-5 sekunder.

Teckenfunktionen S antar lämpligen värdet 1 om den första börvärdessignalen rl är större än både den första mätsignalen yl och den andra mätsignalen yz dividerad med kvotvärdessignalen a. Om den första börvärdessignalen rl är mindre både den första mätsignalen yl och den andra mätsignalen y2 dividerad med kvotvärdessignalen a, antar teckenfunktionen S lämpligen värdet -1. I övriga fall sätts lämpligen teckenfunktionen S, och därmed korrektionsvärdet, till noll.

Det är också tänkbart att införa ett hysteresvärde s för att undvika adaptering när den första mätsignalen yl och ovannämnda kvot yg/a ligger nära den första bör- värdessignalen r1. I detta fall antar teckenfunktionen S värdet 1 om r1>y1+s och r1>y2/a+s, värdet -1 om r1 r1 kan vara ett förutbestämt, fixt värde, eller beräknas med utgångspunkt i mätsignalernas yl, yz brusnivåer.

I fig 5 och 6 ges två exempel pà kvotstyrning med användning av ett reglersystem enligt den andra utfö- ringsformen av föreliggande uppfinning. I både exemplen omfattar reglersystemet två PI-regulatorer, av vilka den första regulatorn C1 har en förstärkningsfaktor K1=l och en integrationstid Tn=7,0, och andra regulatorn C2 har en förstärkningsfaktor K2=1 och en integrationstid ¶32=2,8.

Beräkningsenhetens CU integrationstid Ti är satt till ett värde som är tio gånger större än regulatorernas Cl ,C2 längsta integrationstid, d v s Tí=70. Hysteresvärdet s är valt till 0,01, och kvotvärdessignalen är konstant a=1.

I fig 5a-c visas kvotstyrning med en första börvär- dessignal rl i form av en periodisk fyrkantsvåg. Av fig Sa framgår att mätsignalerna yl, yz, d v s de storheter som regleras, redan efter ett fåtal perioder av börvär- dessignalen följer varandra väl under transienta förlopp.

Fig 5b visar tidsförloppet för de styrsignaler ul, u2 som utmatas från regulatorerna C1, C2. Av fig 5c framgår att :än 1 10 15 20 25 512 949 10 viktningsfaktorn Y genom adapteringen justeras till ett värde nära 0,4. I fig 6a-c visas motsvarande kvotstyrning för en första börvärdessignal rl i form av en sinusvåg.

Det inses att beräkningen av korrektionsvärdet Ay kan ske på alternativa vis inom ramen för föreliggande uppfinning. Det må först påpekas att det ovan angivna differensvärdet (ayl-yz) är ekvivalent med ett differens- värde beräknat som skillnaden mellan den första ärvärdes- signalen yl och kvoten mellan den andra ärvärdessignalen yz och kvotvärdessignalen a, d v s (yl-yz/a). Vidare kan det i vissa fall vara föredraget att använda ett annat funktionsberoende med avseende på differensen mellan ärvärdessignalerna vid beräkningen av korrektionsvärdet Ay, exempelvis AV M (ayl-yfiu, varvid exponenten a är satt till något lämpligt värde.

Uppfinningen är inte begränsad till reglering av någon speciell storhet, utan kan användas för reglering av såväl mass- och volymflöden som temperatur, tryck, viskositet, koncentration etc.

I normalfallet utgörs var och en av regulatorerna Cl, C2 av en PI-regulator eller en PID-regulator. Det bör emellertid påpekas att varje typ av regulator är använd- bar inom ramen för uppfinningen.

Det inses att reglersystemet och förfarandet enligt uppfinningen kan realiseras med hjälp av en dator, varvid både regulatorernas Cl, C; och beräkningsenhetens CU åt- gärder verkställs med hjälp av programkod.

Claims (21)

10 15 20 25 30 35 512 949 ll PATENTKRAV

1. Reglersystem för styrning av ett inbördes för- hållande mellan en första och en andra storhet till ett omfattande: (P1, Ci) första storheten baserat på en första börvärdessignal givet kvotvärde, en första reglerkrets för styrning av den (r1)r en andra reglerkrets (Pg, Cfl andra storheten baserat på en andra börvärdessignal för styrning av den (Iz), och som står i förbindelse med (P1, G1; P2, 02) och som är utformat att mottaga en kvotvärdessignal (a) ett beräkningsorgan (CU) de första och andra reglerkretsarna och beräkna den andra börvärdessignalen (rg), k ärin etze c1 är utformat att från den att beräkningsorganet (CU) första reglerkretsen mottaga den första börvärdessignalen (YUI (rl) och en första ärvärdessignal vilken motsvarar den första storheten, och att beräkningsorganet (CU) den andra börvärdessignalen (rg) utgående från kvot- är utformat att alstra värdessignalen (a), den första börvärdessignalen (rl) och den första ärvärdessignalen (yfl.

2. Reglersystem enligt krav 1, varvid beräknings- (CU) signalen (rg) genom multiplicering av kvotvärdessignalen organet är utformat att alstra den andra börvärdes- (a) med en viktad summa av den första börvärdessignalen (rl) och den första ärvärdessignalen (yfl.

3. Reglersystem enligt krav 1 eller 2, varvid beräk- ningsorganet (CU) värdessignalen är utformat att alstra den andra bör- (Iz) É ' a@É_+(l"YW1L varvid Y är en viktningsfaktor. enligt

4. Reglersystem enligt krav 3, varvid var och en av första och andra reglerkretsarna (P1, C1; Pg, Cg) omfattar 10 15 20 25 30 35 512 949 l2 en integrerande regulator (C1, C2), och varvid beräknings- (CU) som kvoten mellan en integrationstid för den andra reg- (Pzf C2) (C2) för den första reglerkretsens (P1, Cfl organet är utformat att beräkna viktningsfaktorn y lerkretsens regulator och en integrationstid (CU-

5. Reglersystem enligt krav 3 eller 4, varvid beräk- (CU) torn y för styrning av de första och andra storheternas inbördes förhållande till det av givna kvotvärdet. regulator ningsorganet är utformat att optimera viktningsfak- kvotvärdessignalen (a)

6. Reglersystem enligt krav 5, varvid nämnda optime- ring sker adaptivt utgående från de första och andra är- (yli y2) -

7. Reglersystem enligt krav värdessignalerna 5 eller 6, varvid beräk- ningsorganet är utformat att från den andra reglerkretsen (P21 (y2)r att utgående från de första och andra ärvärdessignalerna (yh C2) mottaga den andra ärvärdessignalen Y2) beräkna ett korrektionsvärde för viktningsfaktorn y, och att addera nämnda korrektionsvärde till viktnings- faktorn y för uppdatering av denna.

8. Reglersystem enligt krav 7, varvid beräknings- organet (CU) är utformat att generera ett differensvärde (a-y1-yz), korrektionsvärde utgående från nämnda differensvärde. enligt uttrycket och att beräkna nämnda

9. Reglersystem enligt krav 8, varvid beräknings- organet (CU) är utformat att byta tecken pà det beräknade korrektionsvärdet om den första börvärdessignalen (rl) är mindre än både den första ärvärdessignalen (yl) och kvoten av den andra ärvärdessignalen (a).

10. Reglersystem enligt krav 8 eller 9, varvid (yg) och kvot- värdessignalen beräkningsorganet (CU) är utformat att sätta det beräk- nade korrektionsvärdet till noll om den första börvärdes- (Il) (yl) och kvoten av den andra ärvärdessignalen (yz) och signalen ligger mellan den första ärvärdessignalen kvotvärdessignalen'(a). 10 15 20 25 30 35 512 949 13

11. ll. Reglersystem enligt något av föregående krav, (P11 CL; P2, C2) ett organ för avkänning av den medelst varvid varje reglerkrets omfattar en C2)I ett varje reglerkrets (Pl, Cl; P2, C2) tillordnat ställ- regulator (CU organ styrda storheten och för alstring av den tillhö- rande ärvärdessignalen (yl, yz) med utgångspunkt i den avkända storheten, varvid regulatorn (Cl, C2) är utformad att alstra en styrsignal (ul, ug) baserat på en börvärdes- signal (rl, r2) och utmata styrsignalen (ul, u2) till ställorganet för styrning av detta.

12. Förfarande för styrning av ett inbördes för- hållande mellan en första och en andra storhet till ett givet kvotvärde, omfattande stegen: att registrera en första börvärdessignal (rl) och en kvotvärdessignal (a), att registrera en första ärvärdessignal (yl) mot- svarande en medelst ett första ställorgan styrbar första storhet, att registrera en andra ärvärdessignal (yz) mot- svarande en medelst ett andra ställorgan styrbar andra storhet, att alstra en andra börvärdessignal (r2), att alstra en första styrsignal (ul) utgående från den första börvärdessignalen (rl) och den första ärvär- dessignalen (yl), och utmata den första styrsignalen (ufl till det första ställorganet för styrning av detta, att alstra en andra styrsignal (ug) utgående från den andra börvärdessignalen (r2) och den andra ärvärdes- signalen (yg), och utmata den andra styrsignalen (u2) till det andra ställorganet för styrning av detta, k ärin e1:e c) att den andra börvärdessignalen (rg) alstras ut- gående från kvotvärdessignalen (a), den första börvärdes- signalen (rl) och den första ärvärdessignalen (yfl.

13. Förfarande enligt krav 12, varvid den andra bör- värdessignalen (rg) alstras genom multiplicering av nämnda kvotvärdessignal (a) med en viktad summa av den mll Jí .ii . 11.11. 10 15 20 25 30 35 1512 949 f 14 första börvärdessignalen (rl) och den första ärvärdes- signalen (yfl.

14. Förfarande enligt krav 12 eller 13, varvid den andra börvärdessignalen (rz) alstras enligt r. = aG/rl + <1 - Ylyl), varvid Y är en viktningsfaktor.

15. Förfarande enligt krav 14, omfattande steget att optimera viktningsfaktorn y för styrning av de första och andra storheternas inbördes förhållande till det av kvot- värdessignalen (a) givna kvotvärdet.

16. Förfarande enligt krav 15, varvid nämnda optime- ring sker adaptivt utgående från de första och andra är- värdessignalerna (yl, yz).

17. Förfarande enligt något av kraven 14-16, omfattande stegen att utgående från de första och andra ärvärdessignalerna (yl, yg) beräkna ett korrektionsvärde för viktningsfaktorn y, och att addera nämnda korrek- tionsvärde till viktningsfaktorn y för uppdatering av denna.

18. Förfarande enligt krav 17, varvid nämnda korrek- tionsvärde beräknas utgående från ett differensvärde, vilket genereras genom beräkning av uttrycket: (a-y1-yz).

19. Förfarande enligt krav 18, varvid tecknet på det beräknade korrektionsvärdet byts om den första börvärdes- signalen (rl) är mindre än både den första ärvärdessigna- len (yl) och kvoten av den andra ärvärdessignalen (yz) och kvotvärdessignalen (a).

20. Förfarande enligt krav 18 eller 19, varvid det beräknade korrektionsvärdet sätts till noll om den första börvärdessignalen Krl) ligger mellan den första ärvärdes- signalen (yl) och kvoten av den andra ärvärdessignalen (y2) och kvotvärdessignalen (a).

21. Användning av ett reglersystem enligt något av kraven 1-ll eller ett förfarande enligt något av kraven 12-20 för styrning av förhållandet mellan första och andra fluidumflöden till ett givet kvotvärde.