SE511924C2 - En modulär tidsrumsväljare - Google Patents

Description

15 20 25 30 511924 2 anger Clos-teoremet att antalet interna tidluckor ska dubbleras för att uppnå icke-spärr för punkt-till-punktförbindelser. Emellertid kommer spärr att uppstå i TST-våljare vid rundsändning.

Exempel på andra fördelar med TS-väljarens struktur ges nedan: - kort fördröjning genom väljaren; - enkelt vägval; och - enkla styrvägar.

Dessutom har de talminnen som vanligtvis används i 'PS-väljare blivit billigare, vilket således gör TS-väljarens struktur intressant även för större väljare.

På grund av den stora mängden och komplexiteten av interna förbindelser mellan talminnen, styrminnen och multiplexorer i en TS-väljarstruktur så har dock TS-väljaren i allmänhet betraktats som odelbar och icke-modulär. De interna beståndsdelarna av en TS-väljare måste anordnas tätt ihop för att man praktiskt ska kunna realisera all förbindelsema. Av denna anledning måste TS-väljaren anordnas i ett enda magasin. Således sätter storleken på magasinet en gräns för den största kapaciteten hos TS-väljaren, och tillgängliga magasin är verkligen begränsade i storlek. Konventionella stora TS-väljare har en kapacitet om 128 K, även om TS-väljarna i teknikens frontlinje har nått upp till 216 K när tekniken har tänjts till sina gränser och man trycker in så många komponenter och kabelförbindelser som möjligt i samma magasin. I många telekommunikationstillämpningar erfordras högre kapaciteter, såsom 256 eller 512 K, vilket gör den konventionella TS- våljarstrukttlren otillräcklig.

Dessutom finns det inget enkelt sätt att erbjuda kapacitetstillväxt för mindre konventionella TS-väljare till kapaciteter som ligger inom det konventionella kapacitetsintervallet upp till 128 K. Till exempel så är det ingen enkel uppgift att bygga ut en konventionell TS-väljare som är installerad med en kapacitet 10 15 20 25 511924 3 om 16 K, till en kapacitet om 64 K. Detta gör den konventionella TS- väljarstrukturen inte enbart otillräcklig med avseende på maximal kapacitet utan också inflexibel med avseende på kapacitetstillväxt.

Den europeiska patentansökan 0.558.291 A2 beskriver ett rekonfigurerbart väljarminne som är tillämpbart på tidsväljare och rumsväljare så att två mycket olika tidskopplingsfunktioner effektivt kan implementeras genom en typ av kopplingsenhet. Den europeiska patentansökan 0.558.291 A2 beskriver även en rekonñgurerbar STM-kopplingsenhet som kan arbeta i antingen en- bitsmod eller fem-bitsmod så att väljarens granularitet kan varieras. Ett enkelt sätt att erbjuda tillväxt är enligt den europeiska patentansökningen att använda fler kopplingsenheter och att köra dessa parallellt.

Den internationella patentansökningen med publiceringsnummer WO 95/32599 beskriver en korskopplingsarkitektur för koppling av digitala signaler, i vilken ingångssteget är sammansatt av parallella tidsrums- väljarblock (TS), mellansteget är sammansatt av parallella block som bildats av tids- och rumsväljare (STS; TXT-S) och utgångssteget är sammansatt av parallella rumstidsväljarblock (ST). För att göra arkitekturen spärrningsfri komplex kopplingsarkitektur med flera steg.

KORT REDoGöRELsE FÖR UPPFINNINGEN Uppfinníngen övervinner dessa och andra nackdelar med den kända tekniken.

Ett allmänt syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en robust och flexibel väljararkitektur för kretskoppling. 10 15 20 25 30 511924 4 Ett annat syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en modulär väljarstruktur i vilken icke-spärr och skalbarhet med avseende på kapacitet kombineras.

En modulår väljare har fördelar med avseende på kostnader och flexibilitet.

Det är till exempel möjligt att börja med en liten väljare med en enda väljarmodul eller enbart några få moduler till en relativt låg kostnad. Om behov av mer kapacitet i ett senare skede uppstår så läggs ett lämpligt antal ytterligare väljarmoduler enkelt till för att göra den övergripande våljaren större.

Det år vidare önskvärt att utnyttja tidsrumsväljarstrukturen (TS) med alla dess fördelar som en grund för den modulära vâljararkitekturen.

I synnerhet ska det vara enkelt att realisera höga kapaciteter såsom 256K, 512K eller mer med denna nya modulära TS-väljararkitektur Dessa och andra syften löses genom uppfinningen såsom den definieras genom de medföljande patentkraven.

Den allmänna idén enligt uppfinningen år att bryta ut en del av rumsvåljarfunktionaliteten (S) av en tidsrumsvåljarkäina (TS) och anordna denna del av rumsfunktionaliteten i grupper av väljaranpassningskort, och att dela upp den relativt stora TS-väljarkärnan i en matris av mindre oberoende TS-moduler som år associerade med väljaranpassningskorten. Varje grupp av väljaranpassningskort samverkar med en på förhand bestämd rad av TS- moduler för inmatning av data till modulema, och med en på förhand bestämd kolumn av 'TS-moduler för utrnatning av data från modulerna.

Genom att dela upp rumsvåljarfunktionaliteten (S) i två delar, en första del i TS-modulerna och en andra del i våljaranpassningskorten, och att förbinda 10 15 20 25 30 511924 s TS-moduler och väljaranpassningsenheter på ett lämpligt sätt så är det möjligt att implementera väljarstrukturen i ett antal magasin med ett rimligt antal förbindelser mellan olika magasin, varvid en verkligt modulär väljarstruktur baserad på TS-moduler och väljaranpassningskort således erhålls. Detta gör det också möjligt att bygga stora TS-väljarstrukturer om 512K eller mer.

Väljararkitekturen enligt uppfinningen erbjuder följande fördelar: - strikt spärrningsfri; - modularitet (med kapaciteter från t.ex. 8K till 512K eller mer) innefattande alla fördelar med modulära strukturer med avseende på kostnader, flexibilitet och enkelhet; - enkelt vägval; och - kort fördröjning genom väljaren.

Andra fördelar med föreliggande uppfinning kommer att förstås vid läsning av följande beskrivning av uppfinningens utföringsformer.

KORTFATTAD FIGURBESKRIVNING De nya särdrag som betraktas som kännetecknande för uppfinningen framläggs i de bifogade patentkraven. Uppfinningen själv såväl som andra särdrag och fördelar med denna förstås emellertid bäst genom hänvisning till den följande detaljerade beskrivningen av de specifika utföringsformerna, när denna läses i anslutning till de medföljande ritningarna, i vilka: Fig. 1 är ett schematiskt diagram över ett belysande exempel på en tidsrumsväljarenhet; Fig. 2 är ett schematiskt diagram över ett belysande exempel på den övergripande arkitekturen av en modulär väljarstruktur som är baserad på TS-moduler enligt en första utföringsform av uppfinningen; lO 15 20 25 30 511 92/l: e Fig. 3 är ett schematiskt diagram över ett belysande exempel på en väljarstruktur med en 2x2-matris av TS-moduler; Fig. 4 är ett schematiskt diagram som illustrerar principen för utformning av väljarstrukturer av olika kapaciteter baserat på TS-moduler; Fig. 5 är ett schematiskt blockdiagrarn över ett belysande exempel på en väljare om 5l2K enligt uppfinningen; Fig. 6 är ett schematiskt diagram över ett belysande exempel på den över- gripande arkitekturen av en modulär väljarstruktur enligt an andra utföringsforrn av uppfinningen; Fig. 7 är ett schematiskt diagram över en grupp av väljaranpassningskort enligt den andra utföringsforrnen av uppfinningen; Fig. 8 är ett schematiskt diagram, liknande det enligt Fig. 1, som illustrerar en TS-väljarmodul som är uppdelad i ett antal TS-delvâljarmoduler; Fig. 9 är ett schematiskt diagram över ett exempel på en väljarstruktur med en 2x2-matris av TS-moduler i vilken utrustning för skrivning av styr-information anordnats; Fig. 10 är ett schematiskt diagram som illustrerar ett exempel på en grupp av väljaranpassningskort enligt uppfinningen i vilken varje väljaranpassningskort innefattar en fullständig TS-modul som är modifierad för att medge koppling på bitnivå; Fig. 11 är ett schematiskt diagram som illustrerar en väljarstruktur enligt uppfinningen, i vilken en delhastighetsvåljare är förbunden parallellt med en TS-väljarmodul; 10 15 20 25 30 511 924 7 Fig. 12 är ett schematiskt diagram som illustrerar principen för utformning av väljarstrukturer av olika storlek, vilka stödjer normal ordorienterad koppling såväl som delhastíghetskoppling; och relevanta delar av ett Fig. 13 är ett schematiskt diagram över välj aranpassningskort som är förenat med full delhastighetskopplingskapacitet.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER AV UPPFINNINGEN För en bättre förståelse av föreliggande uppfinning är det lämpligt att börja med att förklara principen för en tidsrumsväljarenhet. Ett vanligt sätt att deñniera en tidsrumsväljare är att säga att det är en kopplingsenhet i vilken alla ingångar kan skriva till ett antal talminnen så att inskrivna data är åtkomliga från alla utgångar. I det följande ges ett belysande exempel på en tidsrumsväljarenhet. Det bör emellertid förstås att detta exempel inte begränsar uppñnningens omfattning, eftersom det är möjligt att utnyttja andra typer av tidsrumsväljarenheter.

Fig. 1 är ett schematiskt diagram över ett belysande exarnpel på en tidsrumsväljarenhet (TS). TS-väljarenheten 10 innefattar huvudsakligen en matris av talminnen SS i vilka data i forrn av användarinformation lagras. TS- väljarenheten 10 innefattar vidare multiplexorer MUX och styrminnen CS som är associerade med talminnena SS. TS-väljarenheten 10 uppvisar ett antal ingångsanslutningar INO till IN7 som är förbundna till ett antal ingångslinjer, HWH, och ett antal utgångsanslutningar UTO till UT7 som är förbundna till ett antal hänvisade till som horisontella huvudleder utgångslinjer, hänvisade till som vertikala huvudleder HWV.

Användar-informationen tillhandahålls på de horisontella huvudlederna HWH till ingångsanslutningaina INO till IN7 och därefter till talminnena SS. Varje talminne SS i en given rad av talminnesmatrisen är förbunden till samma 10 15 20 25 30 511924 s ingångsanslutning så att alla talminnen SS i den raden tar emot samma uppsättning data.

Vidare är varje kolumn av talminnen SS förenad med ett respektive styrrninne CS som styr utläsningen av data från vart och ett talminnena SS i kolumnen.

Utläsningen av data från talminnena SS ger tidsrumsväljarenheten 10 dess tidskopplande funktion.

Varje kolumn av talminnen SS är också förenad med en respektive styrbar multiplexor MUX så att varje talminne SS i kolumnen är förbunden med multiplexorn MUX. För enkelhets skull och för att underlätta läsningen av ritningen så visas i Fig. 1 en enda linje för att sammanbinda alla talminnen SS i en kolumn med en gemensam multiplexor MUX. Det bör emellertid inses att det finns en separat anslutning från varje talminne SS i kolumnen till multiplexom MUX. Multiplexorn MUX är förbunden med och styrs av det motsvarande styrminnet CS, och multiplexorn MUX bestämmer från vilket talminne i kolumnen som data ska läsas i gensvar på styrinforrnation lagrad i stynninnet CS. Utgångsanslutningarna UTO till UT7 fungerar som ett och de vertikala multiplexorema MUX ger gränssnitt mellan multiplexorema MUX externa huvudlederna HWV. De styrbara tidsrumsväljarenheten 10 dess rumskopplande funktion.

Som nämnts ovan så är TS-väljaren i sig strikt spärrningsfri. En annan inneboende fördel med TS-våljaren är det enkla Vägvalet, eftersom det från en given multipelposition vid utgången till en given multipelposition vid ingången bara finns en enda väg och denna väg alltid är tillgänglig för förbindelsen mellan dessa multípelpositioner.

TS-väljarenheten 10 som illustreras i Fig. 1 uppvisar 8 ingångslinjer HWH och 8 utgångslinjer l-IWV med en 8x8-matris av talminnen SS. Om man som ett exempel antar att varje ingångslinje HWH hanterar 8192 tidluckor och att 10 15 20 25 30 51"! 9 varje talminne SS uppvisar 8192 positioner så blir resultatet en traditionell TS-våljarenhet om 64K.

Genom hela beskrivningen så avses i praktiken en väljarenhet om 1024 multipelpositioner (MUP) när en väljare om lK nämns. På samma sätt betyder en väljarenhet om 64K en väljarenhet om 65536 multipelpositioner.

Konventíonellt sett, om till exempel en 'FS-väljare om 128K önskas, så måste antalet ingångslinjer såväl som antalet utgångslinjer dubbleras, d.v.s. 16 istället för 8, och talminnesmatrisen växer från en 8x8-matris till en 16x16- matris. Antalet förbindelser i TS-väljaren ökar dramatiskt, och talminnena måste anordnas nära varandra i ett enda magasin för att praktiskt realisera alla förbindelser. Till följd av detta faktum så är konventionellt sett större TS- väljarstrukturer nästan omöjliga att realisera i praktiken.

Detta problem löses genom uppfinningen genom att göra den övergripande TS- väljarstrukturen modulär. Enligt föreliggande uppfinning bryts en del av rumsväljarfunktionen av TS-väljarkänian ut och anordnas i grupper av väljaranpassningskort, och TS-väljarkärrlan själv delas upp i en matris av mindre och oberoende TS-moduler eller TS-väljarenheter som är associerade Varje grupp av samverkar med en på förhand bestämd råd av TS-moduler för inmatning av med väljaranpassningskorten. vâljaranpassningskort data till modulema, och med en på förhand bestämd kolumn av TS-moduler för utrnatning av data från modulema. På detta sätt är det möjligt att implementera TS-väljarstrukturer i ett antal magasin med ett rimligt antal förbindelser mellan olika magasin, varvid en verkligt modulär TS- väljarstruktur således erhålls. Väljarens modularitet innebär att relativt små byggblock hanteras så att den tekniska komplexiteten aldrig når orimliga nivåer. 924 lO 15 20 25 30 511924 10 Fig. 2 är ett schematiskt diagram över ett belysande exempel på den övergripande arkitekturen för en modulär väljarstruktur baserad på TS- moduler enligt en första utföringsform av uppfinningen. Den modulära väljarstrukturen 20 innefattar en matris 21 av TS-väljarenheter, också hänvisade till som TS-väljarmoduler, XMBO-O till XMB7-7, och ett antal väljaranpassningskort 22 anordnade i grupper SABO-7, SAB8-15, ..., SAB56- 63. Varje grupp av väljaranpassningskort är associerad med en på förhand bestämd rad av TS-moduler XMB i matrisen 21 för inmatning av data som ska XMB. Varje grupp av väljaranpassningskort är också associerad med en på förhand bestämd lagras i talminnena i dessa TS-moduler kolumn av TS-moduler XMB i matrisen 21 för utmatning av utvalda data från TS-modulerna XMB i kolumnen. Väljaranpassningskorten SAB fungerar i såväl som utgångsgrånssnitt till allmänhet som ingångsgränssnitt välj arstrukturen 20.

Associeringen av varje grupp av väljaranpassningskort med en respektive på förhand bestämd kolumn av TS-moduler anges i Fig. 2 där varje grupp av väljaranpassningskort omsluts tillsammans med sin motsvarande kolumn av TS-moduler XMB genom heldragna linjer. De tjockare linjerna i Fig. 2 tillhandahålls enbart för att underlätta läsningen av ritningen. Associeringen av varje grupp av väljaranpassningskort med en respektive på förhand bestämd rad av 'TS-moduler är ganska okomplicerad och därför inte angiven i Fig. 2.

Normalt anordnas väljaranpassningskorten SAB och TS-modulema XMB i magasin så att varje magasin innefattar: - en grupp av välj aranpassningskort; - en TS-modul som utgör den initiala väljaren tillsammans med väljaranpassningskorten i magasinet; - ett valbart antal TS-moduler som är förbundna till väljaranpassnings- korten i magasinet men som också kan kopplas till väljaranpassningskort i 10 15 20 25 30 511 924- 11 andra magasin. Dessa TS-moduler används för att bygga ut väljaren till en högre kapacitet än den initiala väljarens kapacitet.

Fig. 3 är ett mer detaljerat schematiskt diagram över ett belysande exempel på en väljarstruktur enligt den första utföringsforrnen av uppfinningen med en 2x2-matris av TS-moduler. Väljarstrukturen 30 innefattar fyra TS-moduler XMBO-O till XMBl-l som kan anordnas som en 2x2-matris och 16 väljaranpassningskort SABO till SAB 15. För enkelhets skull illustreras bara väljaranpassningskorten SABO, SAB1 och SAB 15. Väljaranpassningskorten SABO till SABIS år anordnade i två grupper med 8 kort i varje grupp; SABO- SAB7 i en första grupp och SAB8-SABl5 i en andra grupp. I detta exempel är varje TS-modul XMB en TS-väljarenhet om 64K, företrädesvis liknande den som illustreras i Fig. 1, med en 8x8-talminnesmatris, 8 ingångsanslutningar IN och 8 utgängsanslutriingar UT.

Den första gruppen av anpassningskort SABO-7 är associerad med den första raden av TS-moduler XMBO-O och XMBO-1, och varje väljaranpassningskort SAB i den gruppen är associerad med en respektive på förhand bestämd ingàngsanslutningsposition hos TS-modulema XMBO-O och XMBO-1 i den raden för överföring av data från väljaranpassningskortet till de talminnen SS i TS-modulerna som är associerade med den ingångsanslutningspositionen. På motsvarande sätt är den andra gruppen av väljaranpassningskort SAB8-15 associerad med den andra raden av TS-moduler XMBl-O och XMB1-1. Varje väljaranpassningskort SAB i den andra gruppen SAB8-15 är associerad med en respektive på förhand bestämd ingångsanslutningsposition hos TS- modulerna XMB1-O och XMBl-l i den andra raden för överföring av data till de talminnen som är associerade med den ingångsanslutningspositionen.

I detta särskilda exempel innefattar varje väljaranpassningskort SAB ett ingångsgränssnitt för ett antal inkommande digitala länkar i fronten, e tidsmultiplexerande enhet 32, en distributionspunkt 33, en styrbar selektor lO 15 20 25 30 511 924 12 34, ett styrminne 35 och en tidsdemultiplexerande enhet 36. Den tidsmultiplexerande enheten 32 multiplexerar data från de inkommande länkarna till en enda ström av tidsmultiplexerat data, och den tidsmultiplexerande enhetens 32 utgångsanslutning är förbunden med distributionspunkten 33 som tar emot strömmen av tidsmultiplexerat data från den tidsmultiplexerande enheten 32. Distributionspunkten 33 är förbunden med ingångsanslutningarna IN av TS-väljarmodulerna vid en på förhand bestämd ingångsanslutningsposition, och distribuerar multiplexerat data till dessa via ett horisontellt huvudledsgränssnitt så att alla talminnen SS, i var och en av TS-modulerna i den associerade raden, som är förbundna med en ingångsanslutning IN vid den positionen tar emot tidsmultiplexerat data.

Med hänvisning till Fig. 3 kan man se att distributionspunkten 33 i väljaranpassningskortet SABO år förbunden till den första ingångs- anslutningen av TS-modulen XMBO-O såväl som till den första ingångs- anslutningen av TS-modulen XMBO-1. Distributionspunkten i SAB1 är förbunden med den andra ingångsanslutriingen av XMBO-O och XMBO-1, medan distributionspunkten i SAB15 är förbunden till den sista ingångsanslutningen av XMB 1-0 och XMB 1- 1.

Varje grupp av väljaranpassningskort är också associerad med en på förhand bestämd kolumn av TS-moduler XMB i matrisen. Den första gruppen av anpassningskort SABO-7 är associerad med den första kolumnen av TS- moduler XMBO-O och XMB1-O, och varje väljaranpassningskort SAB i den gruppen utgångsanslutningsposition av TS-modulerna XMBO-O och XMB1-O i den är associerad med en respektive på förhand bestämd kolumnen för hämtning av data från utgängsanslutningarna UT vid den positionen. På motsvarande sätt är den andra gruppen av anpassningskort SAB8-15 associerad med den andra kolumnen av TS-moduler XMBO-1 och XMB1-1. lO 15 20 25 30 511 924 13 Den styrbara selektom 34 år förbunden till utgångsanslutningania UT av väljarmodulerna vid en pà förhand bestämd utgångsanslutningsposition för mottagning av data från dessa. Styrminnet CS 35 är förbundet med selektom 34 och håller styrinforrnation som styr selektom 34. Den styrbara selektom 34 väljer data från en av utgångsanslutningarna UT vid den på förhand bestämda utgångsanslutningspositionen som selektorns utgångsdata, i gensvar på styrinfonnation som hålls i styrrninnet CS 35. I detta exempel är selektom företrädesvis en 2/ 1 MUX, och selektorns 34 utgång är förbunden med en tidsdemultiplexerande enhet 36 som uppvisar ett utgångsgrånssnitt för ett antal utgående digitala länkar.

Med hänvisning ännu en gång till Fig. 3 så kan man se att den styrbara selektorn 34 i väljaranpassningskortet SABO är förbunden med den första utgångsanslutningen av TS-modulen XMBO-O såväl som med den första utgångsanslutningen av TS-modulen XMBl-0. Selektorn i SAB1 är förbunden med den andra utgångsanslutningen av XMBO-O och XMB1-0, medan selektom i SABl5 är förbunden med den sista utgångsanslutningen av XMBO-1 och XMB1-1.

Multiplexorema 8/ 1 MUX i TS-modulema fungerar som en första del av rumskopplirigsfunktionen hos TS-väljarstrukturen 30, och de styrbara selektorema 34 i våljaranpassningskorten fungerar som en andra del av rumskopplingsfunktionen. Denna uppdelning av funktionalitet möjliggör en modulär väljarstruktur. Det bör emellertid betonas att de styrbara selektorernas 34 funktion i praktiken är att välja ut en reducerad uppsättning data från en större uppsättning data som erhålls från TS-modulema XMB.

Man bör inse att distributionspunktens 33 ingångsanslutning kan fungera istället för den tidsmultiplexerande enheten 32, och att selektoms utgångsansluming kan som ingångsgränssnitt för våljaranpassningskortet 10 15 20 25 30 511 924 14 fungera som utgångsgränssnitt för väljaranpassningskortet istället för den tidsdemultiplexerande enheten 36.

Som fackrnannen inser så innefattar den övergripande väljaren naturligtvis inte enbart väljarstnikturen 30 utan också tillkommande anordningar som styrenhet (inte klock- och t.ex. en visad) och ett synkroniseringssignalgenererande system (inte visat).

Fig. 4 är ett schematiskt diagram som illustrerar principen för utformning av väljarstrukturer av olika storlekar baserat på TS-moduler XMB och väljaranpassningskort SAB. Anta till exempel att varje TS-modul XMB är en TS-väljarenhet om 64K. Således, för att erhålla en väljarstruktur om l28K så måste 4 TS-väljarmoduler XMB vilka kan anordnas som en 2x2-rnatris, och två grupper av väljaranpassare SABO-7 och SAB8-15 användas. För en väljarstruktur om 192K måste 9 TS-väljarmoduler XMB vilka kan anordnas som en 3x3~matris och tre grupper av väljaranpassare SABO-7, SAB8-15, SAB16-23 användas. Det modulära TS-väljarkonceptet enligt uppfinningen tillåter ännu större väljare. Genom användande av ytterligare väljarmoduler XMB och väljaranpassningskort SAB erhålls TS-väljarstrukturer upp till 5l2K eller mer enkelt. Tabell I nedan illustrerar sambandet mellan den totala och antalet erfordrade XMB och väljaranpassningskort SAB, under förutsättning att varje TS-väljarmodul har välj arstorleken TS-välj armoduler en sammanlagd kapacitet om 64K med en 8x8-matris av talminnen, och att varje väljaranpassningskort har en 8/ 1-selektor. 10 15 511 924 1 5 Tabell I Välj arstorlek Antal TS- Antal (K) moduler välj aranpassnings- kort 8 1 16 1 2 64 1 1 28 4 1 6 1 92 9 24 256 16 32 320 25 40 384 36 48 448 49 56 512 64 64 lóK-väljaren innefattar en enda TS-modul som använder 16K av totalt 64K, och två associerade väljaranpassningskoit, medan SK-väljaren innefattar en enda TS-modul 8K av totalt 64K, och ett väljaranpassningskort. 8K-väljaren och löK-väljaren anges i Tabell I för att som använder enda illustrera hur konceptet enligt uppfinningen tillämpas på mycket små väljare.

Naturligtvis bör man förstå att det är möjligt att utnyttja väljarmoduler som är mindre än SK eller större än 64K. Som ett första exempel så utgör en TS- väljarmodul med en 2x2-matris av talminnen, där vaije talminne kan hålla 512 multipelpositioner, en väljarenhet om IK. Som ett andra exempel så utgör en TS-väljarmodul med en 16xl6-matris av talminnen, där vaije talrninne kan hålla 8192 multipelpositioner, en väljarenhet om l28K. I det senare fallet, genom användning av en 8x8-matris av TS-väljarmoduler om l28K och 8 grupper av väljaranpassningskort som är utformade för att arbeta med TS- 10 15 20 25 30 511 924 16 väljarmoduler om l28K så erhålls en väljarstruktur med en sammanlagd kapacitet om 1024K.

Det har visats att föreliggande uppfinning tillhandahåller en verkligt modulär TS-väljarstruktur som är baserad på endast två olika typer av enheter; tidsrumsväljarmoduler XMB och väljaranpassningskort SAB. Det är möjligt att börja med en liten TS-väljarstruktur med endast ett fåtal enheter till en relativt låg kostnad. I ett senare skede, om mer våljarkapacitet behövs så byggs TS-väljarstrukturen enkelt ut genom att man lägger till fler enheter. På detta sätt kommer den effektiva kostnaden att nära motsvara det faktiska kapacitetsbehovet. Dessutom kan liknande eller identisk programvara och underhållsrutiner utnyttjas för väljare av alla storlekar eftersom de grundläggande byggblocken, d.v.s. TS-modulerna och väljaranpassnings- korten, är desamma.

Ett exempel på en 512K-väljare Fíg. 5 är ett schematiskt blockdiagram över ett belysande exempel på en 512K-väljare enligt den Kommunikationsväljaren 50 innefattar en väljarstruktur 52 för den faktiska klock- och tillhandahållande av klocksígnaler och synkroniseríngssignaler till kretsarna i väljarstrulduren 52, och en styrenhet 58 for styrning av våljarstruktiirens 52 första utföringsformen av uppfinningen. kopplingsfunktionen, ett synkroniseringssystem 56 för kopplingsoperationer. Om väljarstrukturen 52 byggs baserat på TS- väljarmoduler om 64K så kan man se utifrån tabell I ovan att 64 stycken TS- väljarmoduler erfordras för en väljarstruktur om 512K. Följaktligen innefattar väljarstrukturen 52 om 512K huvudsakligen 64 stycken TS-väljarmoduler 53 som kan anordnas som en 8x8-matris, samt 64 väljaranpassningskort 54 som kan anordnas i 8 grupper med 8 väljaranpassningskort i varje grupp. Rader-na i matrisen 53 av TS-moduler betecknas RO till R? och kolumnerna CO till C7.

TS-modulerna själva anges som XMBO-O till XMB7-7, och de 8 gruppema av 10 15 17 väljaranpassningskort anges som SABO-7 till SAB56~63, på samma sätt som i Fig. 2.

Först och främst så är varje grupp av väljaranpassningskort associerad med TS-väljarmodulerna XMB av en på förhand bestämd rad av matrisen 53 av väljarmoduler för inmatning av data till TS-väljarmodulerna i den raden, och med TS-väljarmodulerna av en på förhand bestämd kolumn av matrisen 53 av väljarmoduler för utmatníng av data från TS-väljarmodulerna av den kolumnen. Tabell II nedan illustrerar detta samband.

Tabell II Grupp av väljar- Associerad rad Associerad kolumn anpassnings- av TS-moduler av 'FS-moduler kort SABO-7 RO[XMBO-O till XMBO-7] CO[XMBO-O till XMB7-0] SAB8- 15 R1[XMB1-0 till XMB1-7] C1[XMBO-1 till XMB7- 1] SAB16-23 R2[XMB2-O till XMB2-7] C2[XMBO-2 till XMB7-2] SAB24-31 R3[XMB3-0 till XMB3-7] C3[XMBO-3 till XMB7-3] SAB32-39 R4[XMB4-0 till XMB4-7] C4[XMBO-4 till XMB7-4] SAB40-47 R5[XMB5-O till XMB5-7] C5[XMBO-5 till XMB7-5] SAB48-55 R6[XMB6-0 till XMB6-7] C6[XMBO-6 till XMB7-6] SAB56-63 R7[XMB7-O till XMB7-I7] C7[XMBO-7 till XMB7-7] Väljaranpassningskorten fungerar i allmänhet som ingàngsgränssnitt och utgångsgränssnitt för väljarstruktiiren 52 såväl som för hela väljaren 50.

Vidare har varje väljaranpassningskort SAB ett ingångsgränssnitt (inte visat) för 4 digitala länkar, där varje länk kan transportera 2048 tidluckor med en bithastighet om 196 Mb/ s. De digitala länkarna multiplexeras till ett 10 15 20 25 30 924 511 18 horisontellt huvudledsgränssnitt (inte visat) som kan transportera 8192 tidluckor. Företrädesvis har det horisontella huvudledsgränssnittet 8 huvudleder och en sammanlagd datahastighet om 786 Mb/ s. Multiplexerat data sänds ut på alla aktiverade horisontella huvudleder från en gemensam distributionspunkt (inte visad) i väljaranpassningskortet.

Bithastigheterna anges för att ge läsaren en idé om kopplingskomplexiteten i detta exempel och bör inte tolkas som precisa frekvenser.

Anta till exempel att varje TS-modul i matrisen 53 liknar den som illustreras i Fig. l. Således har varje TS-väljarmodul 64 talminnen som kan anordnas som en 8x8-matris av talminnen, 8 ingångsanslutningar INO till lN7, en för varje rad av talminnen, 8 utgångsanslutningar UTO till UT7, en för varje kolumn av styrrninnen. huvudledsgränssnitt kan transportera 8192 tidluckor så är varje talminne talminnen, 8 multiplexorer och 8 Eftersom varje utformat med 8192 multipelpositioner. Detta betyder att varje TS-väljarmodul har en kapacitet om 8x8l92=65536 multipelpositioner, d.v.s. en väljarenhet om 64K. Arbetsfrekvensen är ungefär 65 MHz. Varje multiplexor i TS-modulen är associerad med en respektive kolumn av talminnesmatrisen så att talminnena i kolumnen är förbundna med multiplexorns ingångar.

Utgångsanslutrringarna av multiplexorema är förbundna med en respektive av utgångsanslutningarna UTO till UT7 av TS-väljarmodulen. Till varje kolumn av talminnesmatrisen är även ett styrminne associerat, vilket är förbundet med alla talminnen i kolumnen och med den multiplexor som är associerad med sarnrna talminneskolumn. Varje styrminne håller styrinforrnation som styr: - utläsningen av data från var och en av talminnena i kolumnen av talminnen; och - från vilket talminne i kolumnen av talminnen som data ska återvinnas av multiplexorn. 10 15 20 25 511 92 19 Varje väljaranpassningskort i en given grupp av väljaranpassningskort är associerat med en respektive på förhand bestämd ingångsanslutningsposition hos TS-våljarmodulerna i den rad av TS-moduler som är associerad med väljaranpassningskort. Data distribueras från denna grupp av distributionspunkten i på de horisontella väljaranpassningskortet, huvudlederna, till väljarmodulernas ingångsanslutningar vid den givna ingångsanslutningspositionen. I varje TS-modul är varje talminne i en på förhand bestämd rad av talminnesmatrisen förbunden med samma ingångsanslutning för att göra det möjligt för alla talminnen i den raden av talminnen att motta samma uppsättning data från en horisontell huvudled.

Det är viktigt att förstå att i ingångsanslutningar förbundna med horisontella huvudleder som kommer en given TS-modul så är olika från olika väljaranpassningskort i samma grupp av väljaranpassningskort.

Varje väljaranpassningskort i en given grupp av väljaranpassningskort är också associerat med en respektive på förhand bestämd utgångs- anslutningsposition hos TS-väljarmodulerna i den kolumn av TS-moduler som är associerad med denna grupp av vâljaranpassningskort, och innefattar en styrbar selektor (inte visad) som är förbunden med väljarmodulernas utgångsanslutningar vid denna utgångsanslutningsposition genom ett vertikalt Detta vertikala huvudledsgränssnitt kan transportera 8192 tidluckor och har en sammanlagd datahastighet om 786 Mb/ s. Den styrbara selektom tar emot data från alla huvudledsgränssnitt om 8 huvudleder. utgångsanslutningar vid denna utgångsanslutningsposition för att välja data från en av utgångsanslutningarna som selektoms utgångsdata. Selektoms utgångsdata tidsdemultiplexeras och sänds ut från väljaranpassningskortet på 4 utgående digitala länkar, varvid varje digital länk kan transportera 2048 tidluckor med en bithastighet om 196 Mb/ s. 4 511 924 20 Tabell III nedan illustrerar sambandet mellan väljaranpassningskort å ena sidan och ingångsanslutníngspositioner samt utgàngsanslutningspositioner á andra sidan.

Tabell III Väljar- Ingångsanslutnirigs- Utgångsanslutnings- anpassnings- position position kort SABO INO av R1[XMBO-O till UTO av C1[XMBO-O till XMBO-7] XMB7-O] SABl INl av R1 UT1 av Cl SAB2 lN2 av Rl UT2 av Cl SABS IN3 av Rl UT3 av Cl SAB4 IN4 av Rl UT4 av Cl SABS IN5 av R1 UT5 av Cl SAB6 IN6 av Rl UT6 av Cl SAB7 IN7 av R1 UT7 av Cl SAB8 INO av R2[XMBl-O till UTO av C2[XMBO-1 till XMB l-7] XMB7- 1] SAB9 INl av R2 UT 1 av C2 SABl5 IN7 av R2 UT7 av C2 SABlö INO av R3[XMB2-O till UTO av C3[XMBO-2 till XMB2-7] XMB7-2] SAB63 IN7 av R7[XMB7-O till UT7 av C7[XMBO-7 till XMB7-7] XMB7-7] 10 15 20 25 30 21 Till exempel anger Tabell III att väljaranpassningskortet SABO är associerat INO av Rl, utgångsanslutningspositionen UTO av kolumn Cl. rad och med med ingångsanslutningspositionen En punkt-till-punktförbindelse mellan en given ingångsmultipelposition (MUP) och en given utgångsmultipelposition (MUP) i väljaren upprättas i allmänhet genom styrning av ett övergripande styrsystem (inte visat) som ger instruktioner om förbindelseuppstâllningen till styrenheten 58. Styrenheten 58 sätter då de motsvarande styrrninnena i väljarstrukturen 52 i enlighet med instruktionerna från det övergripande styrsystemet, varvid en förbindelse mellan MUP:en på ingången och MUP:en på utgången således skapas.

Väljarstrukttiren enligt uppfinningen är verksam för kretskoppling av data, och varje grupp av väljaranpassriingskort samverkar med en på förhand bestämd rad av TS-moduler för inmatning av data som ska kretskopplas in till TS-modulema av den raden, och med en på förhand bestämd kolumn av TS- moduler för utmatning av en utvald deluppsättning av de data som finns tillgängliga vid utgångsanslutningarna av TS-modulerna i den kolumnen. En fackman inom kopplingsteknologi bör inte ha några problem med att förstå sambanden mellan de deluppsättningar av data som hanteras av väljaren eller det allmänna flödet av data genom vâljaren.

Det bör förstås att uttrycket "talrninne" inte enbart betyder en lagringsplats för taldata, utan bör tolkas som vilket minne som helst för lagring av användarinfonnation i allmänhet. Uttrycket "talminne" har valts på grund av dess accepterade och utbredda användning som ett minne i anslutning till telekommunikation och kopplingsteknologi.

Eftersom det är möjligt att anordna en fullständig grupp av väljaranpassníngs- kort på ett enda kretskort, så kan uttrycket väljaranpassningsenhet vara lämpligare än uttrycket vâljaranpassningskort. Emellertid, när varje 10 15 20 25 30 511 924 22 väljaranpassningsenhet är anordnad på ett enda kretskort så är naturligtvis uttrycket väljaranpassningskort korrekt.

För mindre väljarstrukturer är det lämpligt att anordna varje 'PS-modul på ett separat individuellt kretskort. För större väljarstrukturer kan det vara mer fördelaktigt att anordna flera TS-moduler på samma kort. I det senare fallet är TS-modulerna företrädesvis anordnade på kretskorten kolumnvis så att alla TS-moduler som tillhör samma kolumn anordnas på samma kretskort.

Naturligtvis är andra sätt att anordna väljaranpassningsenheterna och TS- modulerna på kretskort också genomförbara.

En andra utföringsforrn Fig. 6 är ett schematiskt diagram över ett belysande exempel på den övergripande arkitekturen av en modulår väljarstruktur enligt en andra utföringsforrn av uppfinningen. Den övergripande arkitekturen av den modulära väljarstrtiktur 60 som illustreras i Fig. 6 liknar arkitekturen av väljarstrukturen 20 enligt Fig. 2. Väljarstrukturen 60 innefattar en matris 61 av TS-väljarmoduler, XMBO-1 till XMB7-6, och ett antal väljaranpassningskort 62, också kallade våljaranpassningsenheter, som är anordnade i grupper SABO-7, SAB8-15, ..., SAB56-63. Som man kan se i Fig. 6 finns emellertid inga diagonala TS-moduler i matrisen 61, och således är matrisen 61 ofullständig. Den kopplingsfunktionalitct som motsvarar de diagonala TS- moduler som visas i våljarstrukttiren 20 enligt Fig. 2 är nu införlivad i väljar- anpassningskorten SAB i väljarstrukturen 60 enligt Fig. 6. TS- väljarmodulema XMBO-1 till XMB7-6 liknar företrädesvis den TS-väljarenhet som illustreras i Fig. 1.

På samma sätt som i den först utföringsforrnen av uppfmningen så är varje grupp av våljaranpassningskort associerad med en på förhand bestämd rad av TS-moduler XMB i matrisen 61 för inmatning av data som ska lagras i 10 15 20 25 30 51? 924 23 talminnena i dessa TS-moduler. Varje grupp av väljaranpassningskort är också associerad med en på förhand bestämd kolumn av TS-moduler XMB i matrisen 61 för utmatning av utvalda data från TS-modulerna XMB i kolumnen. Associeringen av varje grupp av väljaranpassningskort med en respektive kolumn av TS-moduler anges i Fig. 6 där varje grupp av väljar- anpassningskort omsluts tillsammans med sin motsvarande kolumn av TS- moduler XMB genom heldragna linjer. De tjockare linjerna i Fig. 6 tillhandahålls enbart för att underlätta läsningen av ñguren.

Den kopplingsfunktionalitet som motsvarar en given diagonal TS-modul är nu uppdelad och införlivad i den grupp av väljaranpassningskort som är associerad med den kolumn av TS-moduler i vilken den diagonala TS-modulen tidigare var placerad, så att varje väljaranpassningskort i denna grupp av väljaranpassningskort innefattar en TS-delmodul. Företrädesvis är de kolumner av talminnen som tidigare utgjorde den diagonala TS-modulen nu omplacerade i väljaranpassningskorten så att TS-delmodulen i varje väljaranpassningskort i en grupp av väljaranpassningskort innefattar en respektive talminneskolumn. Naturligtvis innefattar varje TS-delmodul också styrminne talminneskolumnen. Detta kommer att beskrivas i mer detalj senare i en multiplexor och ett som är associerade med anslutning till Fig. 8.

På detta sätt innefattar varje väljaranpassningskort sin egen tidsrumskopplingsfunktionalitet. Således är det möjligt att börja med en liten TS-väljarstruktur som innefattar endast ett enda väljaranpassningskort. För väljarstruktur väljaranpassningskortet självt innefattar TS~kopplingsfunktionalitet. Väljar- en sådan liten erfordras ingen TS-modul eftersom strukturen byggs enkelt ut upp till en fullständig grupp av väljaranpassningskort, fortfarande utan att använda några TS-moduler. För små väljarstrukttirer behövs således endast en typ av kretskort, 10 15 511 924 24 väljaranpassningskort. Om två grupper av väljaranpassningskort eller mer behövs så erfordras dock icke-diagonala TS-moduler.

Tabell IV nedan illustrerar sambandet mellan sammanlagd väljarstorlek och antalet erfordrade TS-våljarrnocluler XMB och väljaranpassningskort SAB enligt en andra utföringsform av uppfinningen. Det antas att varje väljaranpassníngskort har en kopplingskapacitet om 8K, att en grupp om 8 väljaranpassningskort har en kopplingskapacitet om 64K och att varje TS- modul är en TS-väljarenhet om 64K.

Tabell IV Väljarstorlek Antal TS- Antal välj ar- (K) moduler anpassningskort 8 O 1 1 6 O 2 64 O 8 128 2 16 192 6 24 256 12 32 320 20 A40 384 30 48 448 42 56 5 12 56 64 Genom att man införlivar kopplingsftlnktionaliteten av de diagonala TS- modulema i våljaranpassningskorten så kommer antalet nödvändiga TS- moduler i väljarstrukturen enligt den andra utföringsforrnen av uppfinningen att reduceras i jämförelse med den första utföringsformen. Detta är tydligt vid en jämförelse av Tabell IV och Tabell I. 10 15 20 25 30 25 För större väljarstrukturer som erfordrar två grupper av våljaranpassningskort eller mer så anordnas väljaranpassningskorten och dess motsvarande TS- moduler normalt i magasin. Varje magasin innefattar då vanligtvis: - en grupp av våljaranpassningskort som kan utföra koppling inom magasinet; - ett valbart antal TS-moduler våljaranpassningskort i andra magasin. Dessa TS-moduler används när som kan sköta kopplingen till väljaren byggs ut över kapaciteten hos en grupp av våljaranpassningskort.

Fig. 7 är ett schematiskt diagram över ett exempel på en grupp av väljaranpassningsenheter enligt den andra utföríngsforrnen av uppñnningen.

Gruppen innefattar 8 våljaranpassningskort SABO till SAB7. För enkelhets skull illustreras endast vâljaranpassningskorten SABO, SAB1 och SAB7 .

I detta särskilda exempel innefattar varje våljaranpassningskort SAB ett ingångsgränssnitt för ett antal inkommande digitala länkar i fronten, en tidsmultiplexerande enhet 72, en tidsrumsdelväljarmodul FTSS, en styrbar selektor 74, ett styrrninne 75 och en tidsdemultiplexerande enhet 76.

Den tidsmultiplexerande enheten 72 multiplexerar data från de inkommande länkarna till 7 horisontella huvudleder (HWH) och 8 lokala horisontella (LHWH). FTss ingångsanslutningar IN och en utgångsanslutning UT, och innefattar en huvudleder Tidsrumsdelväljarmodulen uppvisar 8 kolumn av talminnen SS, en associerad multiplexor 8/ 1 MUX och ett styrminne CS. De 7 horisontella huvudledema HWH kan kopplas till icke- diagonala TS-moduler XMB som tillhör en på förhand bestämd rad i matrisen 61 (Fig. 6). En av de 8 lokala horisontella huvudledema LHWI-l går till TS- delväljarmodulen FTSS i det aktuella väljaranpassningskortet, och de återstående 7 Ll-IWH-huvudlcdema är förbundna med de andra väljar- anpassningskorten i samma grupp av våljaranpassningskort och i synnerhet med TS-delväljarmodulerna FTSS i dessa. 10 15 20 25 30 511 924 26 Varje väljaranpassningskort SAB i en grupp av väljaranpassningskort är associerat med en på förhand bestämd ingängsanslutningsposition hos de icke-diagonala TS-våljarmodulema XMB (Fig. 6) i den rad som är associerad med denna grupp av vâljaranpassningskort, på samma sätt som i den första (se Tabell III och med FTSS i de väljaranpassningskort SAB som tillhör denna grupp av väljaranpassnings- utföringsformen av uppfinningen ovan), ingångsanslutningarria hos tidsrumsdelvâljarmodulerna kort, vid denna på förhand bestämda ingängsanslutningspositionen.

Med hänvisning till Fig. 7 så kan man se att LHWH-huvudlederna av väljar- anpassningskortet SABO är förbundna med den första ingångsanslutningen av TS-delväljarmodulen FTSSO i SABO, och med den första ingångsanslutningen av FTSSI i SABl och med den första ingångsanslutningen av FTSS7 i SAB7.

LHWH-huvudlederna av väljar-anpassníngskortet SABl är förbundna med den andra ingångsanslutningen av TS-delväljarmodulen FTSSl i SABl, och med den andra ingångsanslutningen av FTSSO i SABO och med den andra ingångsanslutningen av FTSS? i SAB7. LHWI-I-huvudlederna av väljar- anpassningskortet SAB7 är förbundna med den sista ingångsanslutningen av FTSS? i SAB7, och med den sista ingångsanslutningen av FTSSO i SABO och med den sista ingångsanslutningen av FTSSI i SAB1.

Varje väljaranpassningskort SAB i en grupp av väljaranpassningskort är också associerad med en respektive på förhand bestämd utgångsanslutningsposition hos de icke-diagonala TS-väljarmoclulerna XMB (Fig. 6) i den matriskolumn som är associerad med denna grupp av väljaranpassningskort, på samma sätt som i den första utföringsforrnen av uppfinningen (se Tabell III ovan). Den styrbara selektorn 74 är förbunden genom 7 vertikala huvudleder HWV med TS-väljarmodulernas utgångsanslutningar vid denna på förhand bestämda utgängsanslutningsposition och genom en lokal vertikal huvudled LI-IWV med utgångsanslutningen UT av tidsrumsdelväljarmodulen FTSS i det aktuella väljaranpassningskortet för mottagning av data därifrån. Styrminnet CS 75 är 10 15 20 25 30 27 förbundet med selektorn 74 och håller styrinformation som styr selektom 74.

Den styrbara selektorn 74 väljer data från en av utgångsanslutningarna ovan som selektorns utgångsdata, i gensvar på den styrinformation som hålls i styrminnet CS 75. I detta exempel är selektorn 74 en 8/ l MUX och selektorns 74 utgång är förbunden med en tidsdemultiplexerande enhet 76 som uppvisar ett utgångsgränssnitt för ett antal utgående digitala länkar.

Figur 8 är ett schematiskt diagram, liknande det enligt Fig. 1, som illustrerar en TS-väljarmodul som är uppdelad i ett antal TS-delväljarmoduler FTSSO till FTSS7. Som nämnts tidigare så är, i den andra utföringsfonnen av uppfinningen, den kopplingsfunktionalitet som motsvarar en given diagonal TS-väljarmodul uppdelad i TS-delväljarmoduler som är införlivade i väljaranpassningskorten av en given grupp av väljaranpassningskort. Varje TS-delväljarmodul som tidigare var placerad i en diagonal TS-väljarmodul är nu omplacerad i ett respektive väljaranpassningskort i den givna gruppen av väljaranpassningskort. Till exempel så kan man se från Figurerna 7 och 8 att TS-delväljarmodulen FTSSO är omplacerad till väljaranpassningskortet SABO, att FTSS1 är omplacerad till SAB1 och att FTSS7 är omplacerad till SAB7.

Således motsvarar TS-delväljarmodulema FTSSO-FTSS? i väljaranpassnings- korten SABO-SAB7 i den grupp av väljaranpassningskort som illustreras i Fig. 7 tillsammans en fullständig TS-väljarrnodul XMB som skulle vara verksam för mottagning av data från väljaranpassningskorten SAB i gruppen och även för tillhandahållande av data till vâljaranpassningskorten SAB i samma grupp.

Naturligtvis sker omplaceringen av TS-modulkopplingsfunktionalitet till väljar- anpassningskort för alla diagonala TS-moduler. Det bör emellertid förstås att de TS-väljarmoduler från vilken kopplingsfunktionaliteten omplaceras till grupper av väljaranpassningskort inte nödvändigtvis behöver vara diagonala TS-moduler. Istället är kravet att fór varje grupp av väljaranpassningskort så ska de gruppen av väljaranpassningskort tillsammans motsvara funktionaliteten hos en uppdelade tidsrumskopplingsfunktionerna hos 10 15 20 25 30 28 tidsrumsväljarmodul som verkar för mottagning av data från gruppen av väljaranpassningskort och för tillhandahållande av data till samma grupp av välj aranpassningskort.

Skrivning av styrinforrnatíon till väljarstrukturen Som nämnts ovan upprättas en punkt-till-punktförbindelse i allmänhet genom styrning av ett styrsystem eller en styrenhet som sätter lämpliga styrminnen i väljarstrukturen för att skapa en förbindelse mellan en på förhand bestämd multipelposition på ingången och en på förhand bestämd multipelposition på utgången. Eftersom rumskopplingsfunktionaliteten av väljarstrukturen enligt uppfinningen i allmänhet delas upp mellan TS- modulerna och väljaranpassníngskorten så finns det styrminnen i TS- modulerna såväl som i väljaranpassningskorten. Detta betyder att för varje tillhandahålla styrminnet i ett på förhand bestämt väljaranpassningskort såväl som till ett på förbindelse så måste styrsystemet styrinforination till förhand bestämt styr-minne i den associerade TS-modulen. Det normala förfarandet är att låta trafikstyrningsprogramvaran i styrsystemet arbeta mot båda styrrninnena.

Enligt uppfinningen så löses skrivningen av styrinforrnation till styrminnena på ett effektivare sätt. Denna lösning kommer nu att beskrivas med hänvisning till Fig. 9.

Fig. 9 är ett schematiskt diagram över ett exempel på en väljarstruktur med en 2x2-matris av TS-moduler. väljarstrukturen 80 som illustreras i Fig. 9 liknar väljarstrukturen 30 som visas i Fig. 3. I Fig. 9 anges dock utrustning för tillhandahållande av styrinformation till styrininnena enligt uppfinningen.

För enkelhets skull beskrivs i det följande endast de delar av väljarstrukturen 80 som är relevanta för den aspekt av uppfinningen som har att göra med styrinformationen. Enligt föreliggande uppfinning skriver, för varje punkt-till- punktförbindelse, trafikstyrningsprogramvaran i styrsystemet [inte visat) 10 15 20 25 30 511 924 29 styrinforrnation som upprättar en fullständig punkt-till-punktförbindelse till en enda skrivpunkt såsom ett register. Från denna punkt tillhandahålls sedan styrinformationen till styrrninnena genom maskinvarulänkar. Således innefattar väljarstrukturen 80 vidare ett antal register 81 och associerade maskinvarulänkar 82, 83, 84. Varje register 81 är associerat med ett respektive väljaranpassningskort. För enkelhets skull anges endast ett register 81 i Fig. 9. Registret 81 är verksamt för att ta emot styrinformation som innefattar en första styrkod Cl och en andra styrkod C2. Den första styrkoden Cl avser styrrninnet 85 i väljaranpassningskortet SABO och den andra styrkoden C2 avser stynninnet 86/87 i en av de associerade TS-modulerna XMBO-O och XMB1-0. Maskinvarulänken 82 förbinder registret 81 med styrminnet 85. Maskinvarulänkarna 83 och 84 är selektivt aktiverade och förbinder registret 81 med styrminnena 86 respektive 87. Den första styrkoden Cl tillhandahålls till styr-minnet 85 genom maskinvarulänken 82.

Denna styrkod Cl styr den multiplexor som är associerad med styrminnet 85, men styr även vilken av maskinvarulänkarna 83 och 84 som ska aktiveras.

Därefter tillhandahålls den andra styrkoden C2 på den aktiverade maskin- vaiulänken 83/84 till det motsvarande styrrninnet 86 / 87.

Enligt uppfinningen föreligger i allmänhet inget behov av att ändra trafikstyrningsprogramvaran för våljarstrukturen enligt uppfinningen jämfört med trafikstyrningsprogramvaran för en konventionell TS-väljarkärna. Detta kommer att förklaras nedan med hänvisning till ett belysande exempel. I Anta till att börja med att varje ingångslinje till TS-modulerna hanterar 8192 tidluckor, och att varje talminne SS i TS-modulerna har 8192 positioner så att den övergripande väljarstrukturen 80 har en kapacitet om 128K och kan hantera 131072 tidluckor numrerade från 0 till 131071. Som ett första exempel, om den inkommande tidluckan 65535 ska återvinnas så skriver styrsystemets programvara tidluckenumret 65535, i form av den binära koden 0_11l1_111 1_1l1 1_1 1 11, till registret 81. I detta fall innefattar den första 10 15 20 25 30 511 924 so styrkoden Cl den mest signifikanta biten, en "O" och den andra styrkoden C2 innefattar de återstående bitarna av tidluckenumret. Den första styrkoden Cl tillhandahålls till maskinvarulänken 82, och styr den multiplexor 2/1 MUX som är associerad med styrminnet 85. I detta fall betyder en "O" att multiplexorn 2/ 1 MUX sätts till att vara i kontakt med den första utgången av TS-modulen XMBO-O. Den styrminnet 85 i väljaranpassningskortet genom första styrkoden Cl aktiverar också en av maskinvaiulänkarria 83 och 84. I detta fall betyder en "O" Således tillhandahålls den andra styrkoden C2 till styrminnet 86 i TS-modulen att maskinvarulänken 83 aktiveras.

XMBO-O och den inkommande tidlucka som motsvarar den binära styrkoden C2, d.v.s. tidlucka 65535, återvinns från den första utgången av TS-modulen XMBO-O. Som ett andra exempel, om den inkommande tidluckan 131071 ska återvinnas så skriver styrsystemets programvara tidluckenumret 131071, i form av den binära koden 1_1 111_1111_1 1 1 1_1 1 11, till registret 81. Den första styrkoden C1 innefattar den mest signifikanta biten, nu en "1" och den andra styrkoden C2 innefattar de återstående bitarna av tidluckenumret.

Eftersom Cl är lika med en "1" så sätts multiplexorn 2/1 MUX som är associerad med styrminnet 85 till att vara i kontakt med den första utgången. av den andra TS-modulen XMB1-O. Nu aktiverar den första styrkoden Cl maskinvarulänken 84, och den andra styrkoden C2 tillhandahålls till styrrnínnet 87 i T S-modulen XMBl-O. Följaktligen återvinns den inkommande tidlucka som motsvarar den binära styrkoden C2, d.v.s. tidlucka 65535, från den första utgången av TS-modulen XMB1-O.

Det är naturligtvis nödvändigt att tillhandahålla styrinformation, t.ex. i forrn av en tredje styrkod C3, som bestämmer till vilken utgående tidlucka som den återvunna inkommande tidluckan ska kopplas. Den tredje styrkoden C3 bestämmer de lagringspositioner i styrminnena 85 och 86/87 till vilka styrkodema Cl respektive C2 skrivs. Företrädesvis skrivs den tredje styrkoden CS in i registret 81 av styrprogramvaran. 10 15 20 25 30 511 924 31 Trafikstymingsprogramvaran skriver helt enkelt den styñnfonnation som är associerad med en given punkt-till-punktförbindelse till en enda punkt på samma sätt som i en motsvarande konventionell TS-väljarkärria. På detta sätt behöver trafikstyrningsprogramvaran inte beakta den interna maskinvaru- konfigurationen hos väljarstrukturen, och trafikstyrningsprogramvara som redan ñnns utvecklad för konventionella TS-väljarkänior kan användas.

Det är viktigt att förstå att det sätt på vilket styrinformationen tillhandahålls till styrrninnena enligt uppfinningen är tillämpbart på vilken väljare som helst punkt-till-punktförbindelse måste i vilken styrinforrnation för en tillhandahållas till mer än ett styrminne.

Delhastighetskoppling I digital mobiltelefoni till exempel så kodas normalt talinformation av en talkodare på ett sådant sätt att en lägre bitöverföringshastighet erhålls. Den grundläggande principen vid talkodning är att få den slutligt avkodade signalen att låta så bra som möjligt vid lägsta möjliga bíthastighet. I GSM- systemet t.ex., så sker överföring vid full hastighet normalt med en bithastighet om 13,0 kbit/ s, medan överföring vid full hastighet i D-AMPS- system sker vid 7,95 kbit/s. Således sker trafik mellan mobiltelefoner och basstationsstyrenheter i allmänhet vid en relativt låg bithastighet som t.ex. 13,0 kbit/ s. Trafik mellan basstationsstyrenheterna och mobiltelefonväxlar utnyttjar dock ofta det normala allmänna överiöringsnätet som arbetar vid en högre bithastighet såsom 64,0 kbit/s. Om basstationsstyrenheterna skulle koppla GSM-trafik om 13,0 kbit/s direkt till ett överföringsnät om 64,0 kbit/ s så skulle en massa bandbredd slösas bort. I detta fall skulle varje kanal uppta endast en fjärdedel av bitpositionema i en tidlucka. Genom att kretskoppla denna trafik på bitnivå istället för ordnivå så är det emellertid möjligt att till fullo utnyttja den bandbredd som erbjuds av det normala allmänna överföringsnätet. 10 15 20 25 30 924 511 32 Enligt tidigare känd teknik löses detta normalt genom användning av en extern bitorienterad väljare, också hänvisad till som en delhastighetsväljare, som är förbunden i serie med den vanliga väljaren så att två olika väljare drivs för att upprätta förbindelser-na. Den tidigare kända lösningen har ett antal uppenbara nackdelar. För det första så kan de in- och utgängsanslutningar hos den vanliga väljaren som är anslutna till delhastighetsväljaren inte användas för vanlig trafik. För det andra så måste den trafik som ska kopplas i delhastighetsvåljaren först kopplas genom den vanliga väljaren till delhastighetsväljaren och sedan tillbaka till den vanliga väljaren igen innan den kopplas ut därifrån. Detta leder naturligtvis till betydande fördröjningar av trafiken.

Emellertid, genom att använda den modulära TS-väljarstrukturen enligt den andra utföringsformen av uppfinningen som en grund så kan delhastighetskoppling effektivt integreras i huvudväljarstrukturen. Detta kommer att förklaras nedan med hänvisning till Fig. 10.

Fig. 10 är ett schematiskt diagram som liknar det enligt Fig. 7 och illustrerar ett exempel på en grupp av väljaranpassningskort enligt uppfinningen.

Huvudskillnaden mellan diagrammet enligt Fig. 7 och det enligt Fig. 10 är att istället för en TS-delrnodul så anordnas en fullständig TS-modul i varje väljaranpassningskort för att medge koppling på bitnivå. TS-modulerna som är införlivade i väljaranpassningskorten SABO till SAB7 är modifierade för att fungera som delhastighetsväljarmoduler SRSO till SRS7. Koppling på bitnivå istället för ordnivå erfordrar en ytterligare multiplexor 8/1 MUX som är förbunden i serie med var och en av de 8/ 1 MUX:ar som behövs för ordorienterad koppling. Detta betyder förstås att varje styrminne CS i delhastighetsväljarmodulen SRS är associerad med två multiplexorer 8/1 MUX istället för endast en, och att styrrninnet CS innefattar ytterligare styrinformation för styrning av den ytterligare multiplexorn. Varje ytterligare multiplexor 8/1 MUX matar ut en enda utvald bit, och utgångsbitarna från 10 15 20 25 30 511 924 33 alla ytterligare multiplexorer i en delhastighetsväljarmodul SRS kombineras till ett dataord av en bit-till-ordomvandlare B / W.

I delhastighetsväljarmodulen SRSO i väljaranpassningskortet SABO är ordorienterad och bitorienterad koppling verkligen integrerade. Vâljarmodulen SRSO innefattar en ytterligare multiplexor MUX som är förbunden med utgångsanslutningen av bit-till-ordomvandlaren B/W och till en andra utgångsanslutning av den första 8/ 1 MUX:en i den första talminneskolumnen för att motta normalt kopplade dataord från den första 8/1 MUX:en och delhastighetskopplade dataord från bit-till-ordomvandlaren B/ W. Styrminnet CS som är associerat med den första talrninneskolumnen är också förbundet till MUX:en och innefattar ytterligare styrinformation som styr urvalet av data från MUX:en. Om MUX:en styrs för att välja data från den andra första 8/1 MUX:en i den talminneskolumnen så utförs ordorienterad koppling, medan om MUX:en utgängsanslutningen av den första styrs för att välja data från bit-till-ordomvandlaren B/ W så utförs bitorienterad koppling.

Emellertid, eftersom koppling av ord kan utföras på ordnivå såväl som på bitnivå så är det möjligt att utföra koppling enbart genom användning av B/W, som delhastighetsväljarmodulema SRSl och ' SRS7 i väljaranpassningskorten utrnatningen från bit-till-ordomvandlaren illustreras i SAB1 och SAB7. Hur som helst är utgångsanslutriingen av delhastighets- väljarmodulen SRS förbunden på den lokala vertikala huvudleden med selektorn i väljaranpassningskortet på samma sätt som beskrivits i anslutning till Fig. 7. I alla andra avseenden liknar den övergripande väljarstrukturen den som beskrivits i anslutning till Fig. 6 och 7.

På detta sätt tillhandahålls fullständig delhastighetskoppling effektivt inom en given grupp av väljaranpassningskort, medan normal koppling tillhandahålls mellan olika grupper av väljaranpassningskort. 10 15 20 30 511924 34 Det bör förstås att väljaranpassningskortet SABO självt utgör en TS-väljare i vilken ordorienterad och bitorienterad koppling integreras, medan var och en av väljaranpassningskorten SAB1 till SAB7 utgör en bitorienterad TS-väljare.

Det är möjligt att kombinera flera väljaranpassningskort av samma typ som SABO för att bilda en grupp av väljaranpassriingskort, på samma sätt som illustreras i Fig. 10, inom vilken integrerad fullständig delhastíghetskoppling erhålls. Det är också möjligt att kombinera flera väljaranpassningskort av samma typ som SABl för att bilda en grupp av väljaranpassningskort.

En annan lösning enligt uppfinningen är att ansluta en delhastighetsväljare parallellt med en TS-väljare. På detta sätt kan alla väljaranslutningar av TS- väljarenheten användas för normal trafik, och fördröjningen av delhastighetskopplad trafik reduceras jämfört med fördröjningen enligt den kända lösning som utnyttjar en vanlig väljare som är förbunden i serie med en delhastighetsväljare. Denna lösning kommer att beskrivas nedan med hänvisning till Fig. 11.

Fig. 11 är ett schematiskt diagram som illustrerar en väljarstruktur med en delhastighetsväljare förbunden parallellt med en TS-väljarmodul. Väljar- strukturen innefattar en TS-modul XMB, väljaranpassningskort SABO till SAB7 och en delhastíghetsväljarmodul SRS förbunden parallellt med TS-modulen XMB.. TS-modulen XMB samverkar med en associerad grupp av väljaranpassningskorten SABO till SAB7 på väsentligen samma sätt som beskrivits ovan i anslutning till Fig. 3. Emellertid, eftersom det bara finns en enda TS-modul så är väljaranpassningskorten transparenta med avseende på kopplingsfunktionen och beaktas därför inte i detta läge. Delhastighets- väljarmodulen SRS liknar TS-modulen vad avser den övergripande maskinvarukonfigiiratíonen. Delhastighetsväljaren SRS innefattar en matris av talminnen SS, och associerade multiplexorer och styrminnen. Talminnena SS i delhastighetsväljaren SRS är emellertid förberedda fór att lagra bitar istället för hela ord i lagringspositionerna. Delhastighetsväljaren SRS är vidare 10 15 20 25 30 511 924 ss utrustad med en ingångsanslutning IN och en utgångsanslutning UT.

Tidluckorna som tillhandahålls till en på förhand bestämd ingångsanslutning av TS-modulen XMB distribueras också till ingångsanslutníngen IN av delhastighetsväljaren SRS så att delhastighetsväljaren SRS fortlöpande förses med tidluckor. I delhastighetsvâljaren SRS delas dataorden i de mottagna tidluckoma upp till bitnivå så att varje dataord delas upp i ett antal bitar BITO till BIT7. Varje bit distribueras sedan till en respektive kolumn av talminnen i delhastighetsväljaren SRS och lagras i alla talminnen SS i den kolumnen. De multiplexorer 8/ 1 MUX som styrs av de associerade styrminnena CS verkar för att mata ut utvalda bitar från talminnena. De utvalda utgångsbitarna av multiplexorerna 8/ l MUX i delhastighetsväljaren SRS kombineras i en bit-till- ordomvandlare till ett helt dataord som sänds till TS-modulen XMB.

TS-modulen XMB innefattar vidare en ytterligare ingångsanslutning för mottagning av data från delhastighetsväljaren SRS. Den ytterligare ingångsanslutningen är förbunden med en ytterligare 2/ 1 MUX som också tar emot data från en på förhand bestämd 8/1 MUX i TS-modulen XMB. Det styrminne CS som är associerat med denna på förhand bestämda 8 / 1 MUX är också förbunden med den ytterligare 2/1 MUX:en, och håller ytterligare styrinformation för styrning av 2 / 1 MUX:en. Om 2 / 1 MUX:en är satt till att ta emot utmatningen från delhastighetsvåljaren SRS så stödjer TS-modulen delhastighetskoppling, medan om 2 / 1 MUX:en är satt till att ta emot data från den associerade 8/1 MUX:en i TS-modulen så stödjer TS-modulen normal ordorienterad koppling. På detta sätt stöds delhastighetskoppling såväl som normal koppling. Under antagandet att varje TS-modul har en kapacitet om 64K så har delhastighetsväljaren en kapacitet om 8K.

En större modulär TS-väljare som stödjer normal ordorienterad koppling såväl som delhastighetskoppling erhålls baserat på väljarstrukturen enligt den första utföringsformen av uppfinningen genom anslutning av en 10 15 20 25 30 36 delhastighetsväljare parallellt med var och en av TS-modulerna i den modulära väljarstrukturen. Detta illustreras schematiskt i Fig. 12.

Fig. 12 är ett schematiskt diagram som illustrerar principen för utformning av väljarstruktiirer av olika storlek, vilka stödjer norrnal koppling såväl som delhastighetskoppling. Diagrarnmet enligt Fig. 12 liknar det enligt Fig. 4.

Emellertid är de olika väljarstrukturerna enligt Fig. av TS-moduler XMB och delhastighetsväljarmoduler SRS. Dessa väljarstrukturer kommer att ha full delhastighets- 12 baserade på väljaranpassningskort SAB och aggregat delhastighetskoppling, som stöds av de associerade väljarmodulema SRS, för ett väljaranpassningskort i varje grupp av väljaranpassningskort.

Väljarstrukturerna enligt Fig. 12 modifieras ytterligare jämfört med den vâljarstruktur som beskrivits med hänvisning till Figurema 2 och 4 genom att låta varje delhastighetsväljarmodul SRS sätta de utgångsbitar som inte är associerade med för närvarande upprättade förbindelser till "0" och genom att förse varje väljaranpassningskort SAB, vilket är verksamt för att selektivt ta emot dataord som härstammar från delhastighetsväljarmoduler SRS, med en ELLER-grind som tar emot data från TS-modulema XMB i den associerade kolumnen av TS-moduler. Fig. 13 är ett schematiskt diagram som visar relevanta delar av ett väljaranpassningskort SAB som är associerat med full delhastighetskopplingskapacitet. Selektorn 8/ 1 MUX på väljaranpassnings- kortet tar emot data från TS-modulerna i den associerade kolumnen och samma data distribueras till en ELLER-grind som utför en bitvis ELLER- operation på mottagna data. Utgångsanslutningen av ELLER-grinden i väljaranpassningskortet SAB är förbunden till en ytterligare styrbar 2/ 1 MUX som också tar emot utrnatningen från selektorn 8/ 1 MUX. För delhastighetskoppling, när utgångsdata från delhastighetsväljarmodulerna SRS sänds till väljaranpassningskorten genom 2/ 1 MUXzarna i TS-modulerna, så vidarebefordras resultatet av ELLER-operation till tidsdemultiplexeraren 10 15 51192 37 genom 2/1 MUX:en i väljaranpassningskortet SAB. Eftersom de utgångsbitar som inte är associerade med upprättade förbindelser sätts till "O" så kommer de relevanta utgångsbitania att passera genom ELLER-grinden. På detta sätt modulära vâljarstrukturer implementeras delhastighetskoppling för framgångsrikt.

Ytterligare information om koppling, väljarstyrning och signaleringsprocedurer i väljare kan hittas i t.ex. dokumentation till AXE-systemet från LM Ericsson.

De utföringsformer som beskrivits ovan ges endast som exempel, och det bör förstås att föreliggande uppfinning inte är begränsad till dessa. Det är naturligtvis möjligt att utföra uppfmningen i andra specifika former än de som beskrivits utan att avvika från uppñnningens andemening. Ytterligare modifikationer och förbättringar som innehåller de grundläggande bakomliggande principer som visas och för vilka patentskydd yrkas här ligger inom omfattningen och andemeningen av uppfinningen. 4

Claims (17)

10 15 20 25 30 511 924 ss PATENTKRAV

1. En väljarstruktur för kretskoppling av data, k ä n n e t e c k n a d av att väljarstrukturen (20; 30; 52; 60; 80) innefattar: ett antal tidsrumsväljarmoduler (XMB) som kan anordnas som en matris (21; 53; 61) med kolumner och rader av tidsrumsväljarmodulerna; och ett antal väljaranpassningsenheter (SAB) som kan anordnas i grupper, varvid var och en av grupperna av väljaranpassningsenheter (SAB) är associerad med tidsrumsväljarmodulerna (XMB) av en på förhand bestämd rad av matrisen (21 ; 53; 61) av väljarmoduler för inmatning av data till tidsrumsväljarrnodulerna (XMB) i raden, och med tidsrumsväljarmodulerna (XMB) av en på förhand bestämd kolumn av matrisen (21; 53; 61) av väljarmoduler för utrnatning av data från väljarmodulerna (XMB) i kolumnen, och i vilken var och en grupperna av väljaranpassningsenheter (SAB) uppvisar en rumskopplingsfunktíon som är verksam i utmatningsprocessen av data från de associerade tidsrumsväljarmodulerna (XMB).

2. En väljarstruktur för kretskoppling av data enligt krav 1, i vilken var och en av tidsrumsväljarmodulerna (XMB) innefattar: ett antal ingängsanslutningar (IN) för mottagning av data; ett antal talminnen (SS) för lagring av data, varvid talminnena (SS) kan anordnas som en talminnesmatris uppvisande kolumner och rader, varjämte varje talminne (SS) i en på förhand bestämd rad i talminnesmatrísen är förbunden med samma ingångsanslutning (IN) för att göra det möjligt för alla talminnen (SS) i raden av talminnen att motta samma uppsättning data; ett antal multíplexorer (MUX), som var och en är associerad med talminnena (SS) i en respektive kolumn av matrisen av talminnen; ett antal styrrninnen (CS), varvid vart och ett av styrminnena (CS) är associerat med en respektive kolumn av matrisen av talminnen och med den multiplexor (MUX) som är associerad med samma kolumn av talminnen, och lagrar styrinforrnation som styr: 10 15 20 25 30 511 924 39 - utläsningen av data från var och en av talminnena (SS) i kolumnen av talminnen; och - från vilket talminne (SS) i kolumnen av talminnen som data ska återvinnas som kolumnutrnatning av multiplexom (MUX); och ett antal utgångsanslutningar (UT) som var och en är förbunden med en respektive av multiplexorema (MUX) för mottagning av kolumnutrnatningarna.

3. En väljarstruktur för kretskoppling av data enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att varje väljaranpassningsenhet (SAB) i en på förhand bestämd grupp av väljaranpassningsenheter är associerad med en på förhand bestämd utgångsanslutningsposition av tidsrumsväljarmodulerna (XMB) i den väljarmodulkolumn som är associerad med gruppen av väljaranpassningsenheter och innefattar en styrbar selektor (34; 74) som är (UT) vid utgångsanslutningspositíonen för mottagning av kolumnutrnatningar från alla förbunden med väljarmodulemas utgångsanslutningar väljarmodul-utgångsanslutningar (UT) vid nämnda position för att välja en av dem som selektoms utgångsdata.

4. En väljarstruktur för kretskoppling av data enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att varje väljaranpassningsenhet (SAB) innefattar ett styrminne (35; 75) för lagring av styrinfonnation för selektorn, varvid styrrninnet (35; 75) är förbundet med den styrbara selektorn (34; 74) så att selektorn (34; 74) kan styras av styrinformationen för selektom. i

5. En väljarstruktur för kretskoppling av data enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att varje våljaranpassningsenhet (SAB) vidare innefattar en tidsdemultiplexerande enhet (3-6; 76) som gensvarar på utgångsdata för selektom från den styrbara selektorn (34; 74) och som uppvisar ett utgångsgränssnitt för minst en utgående digital länk. 10 15 20 25 30 511 924 40

6. En väljarstruktur för kretskoppling av data enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att varje väljaranpassningsenhet (SAB) i en på förhand bestämd grupp av väljaranpassningsenheter är associerad med en på förhand bestämd ingångsanslutningsposition av tidsrumsväljarmodulema (XMB) i väljaranpassningsenheter, och innefattar organ (33) för distribution av data till den väljarmodulrad som är associerad med gruppen av väljarmodul-ingångsanslutningarna (IN) vid nämnda ingängsanslutnings- position.

7. En väljarstruktur för kretskoppling av data enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att varje väljaranpassningsenhet (SAB) vidare innefattar: ett ingångsgränssnitt för minst en inkommande digital länk; och en tidsmultiplexerande enhet (32; 72) för multiplexering av data från den eller de inkommande digitala länkarna till tidsmultiplexerat data, varvid enheten (32; 72) är distributionsorganet (33) för sändning av nämnda tidsmultiplexerade data till detta. den tidsmultiplexerande förbunden med

8. En väljarstruktur för kretskoppling av data enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att tidsrumsväljarmodulerna (XMB) arbetar oberoende av varandra.

9. En väljarstruktur för kretskoppling av data enligt krav 1 , i vilken var och en av väljaranpassningsenheterna (SAB) innefattar en rumskopplingsfunktionsenhet (34; 35; 74; 75) för utväljande av en reducerad uppsättning av data utifrån de data som erhålls från de associerade tidsrumsväljarmodulerna (XMB). 10 15 20 30 511924 41

10. En väljarstruktur för kretskoppling av data enligt krav 1, i vilken var och en av väljaranpassningsenheter-na (SAB) är anordnad på ett separat kretskort.

11. En väljarstniktur för kretskoppling av data enligt krav 1, i vilken varje grupp av väljaranpassningsenheter år anordnad på ett separat kretskort.

12. En väljarstruktur för kretskoppling av data enligt krav 1, i vilken varje tidsrumsväljarmodul (XMB) är anordnad på ett separat kretskort.

13. En väljarstruktlir för kretskoppling av data enligt krav 1, i vilken varje grupp av väljaranpassningsenheter (SAB) och dess associerade kolumn av tidsrumsväljarmoduler (XMB) är anordnade i ett separat magasin.

14. En väljarstruktur för kretskoppling av data, k ä n n e t e c k n a d av att väljarstnikturen (20; 30; 52) innefattar: ett antal tidsrumsvâljarmoduler (XMB) som kan anordnas som en matris (21; 53) med kolumner och rader av tidsrumsväljarmodulerna, varvid var och en av tidsrumsväljannodulerna (XMB) uppvisar ingångsanslutningar (IN) för mottagning av data, organ (SS, MUX, CS) för tidsrumskoppling av data och utgångsanslutningar (UT) för utmatning av data; och ett antal väljaranpassningsenheter (SAB) som kan anordnas i grupper, varvid var och en av grupperna av väljaranpassningsenheter är associerad med tidsrumsväljarmodulerna (XMB) av en på förhand bestämd rad av matrisen (21; 53) för inmatning av data till tidsrumsvâljannodulerna (XMB) i raden, och med tidsrumsväljarmodulema (XMB) av en på förhand bestämd kolumn av matrisen (21 ; 53) för utmatning av data från väljarmodulerna (XMB) i kolumnen; i vilken varje väljaranpassningsenhet (SAB) av en grupp av väljaranpassningsenheter âr associerad med en på förhand bestämd ingängsanslutningsposition av tídsrumsvåljarmodulema (XMB) i den rad som lO 15 20 25 30 511 924 42 är associerad med gruppen av väljaranpassningsenheter och med en på förhand bestämd utgångsanslutningsposition av tidsrumsväljarmodulerna (XMB) i den kolumn som är associerad med gruppen av väljaranpassnings- enheter, och innefattar organ (33) för distribution av data till väljarmodul- ingångsanslutningarna (IN) vid nämnda ingångsanslutningsposition, och en selektor (34) utgångsanslutriingarria (UT) vid nämnda utgångsanslutningsposition för styrbar som är förbunden med väljarmodul- mottagning av data från alla utgängsanslutningar (UT) vid nämnda position för att välja data från en av utgängsanslutningarna (UT) som selektorns utgångsdata, varvid distributionsorganets (33) ingångsanslutning fungerar som ett íngångsgränssnitt till väljaranpassningsenheten, och selektorns (34) utgàngsgränssnitt för väljar- utgängsanslutning fungerar som ett anpassningsenheten.

15. En väljarstrirktur för kretskoppling av data, k ä n n e t e c k n a d av att väljarstrukturen (60) innefattar: ett antal tidsrumsväljarmoduler (XMB) som kan anordnas som en ofullständig matris (61), varvid matrisen (61) uppvisar kolumner och rader av tídsrumsväljarmodulerna (XMB); och ett antal väljaranpassningsenheter (SAB) som kan anordnas i grupper, varvid var och en av grupperna av väljaranpassningsenheter är associerad med tidsrumsväljarmodulerna (XMB) av! en på förhand bestämd rad av matrisen (61) för inmatning av data till tidsrumsväljarrnodulerna (XMB) i raden, och med tidsrumsväljarrnodulema (XMB) av en på förhand bestämd kolumn av matrisen (61) för utmatning av data från väljarmodulerna (XMB) i kolumnen, varjämte var och en av grupperna av väljaranpassningsenheter (SAB) uppvisar en rumskopplingsfunktionalitet som är verksam vid utmatningsprocessen av data från de associerade tidsrumsväljarmodulerna (XMB): i vilken varje tidsrumsväljarmodul (XMB) i matrisen (61) är verksam för mottagning av data från en på förhand bestämd grupp av 10 15 20 25 30 511924 43 väljaranpassningsenheter och för tillhandahållande av data till en annan på förhand bestämd grupp av väljaranpassningsenheter; i vilken varje väljaranpassningsenhet (SAB) vidare innefattar en tidsrumskopplingsdelfunktion, och, för varje grupp av väljaranpassnings- enheter, tidsrumskopplingsdelfunktionerna av gruppen av väljaranpassnings- enheter tillsammans motsvara funktionaliteten av en tidsrumsväljarmodul verksam för som är från gruppen av mottagning av data väljaranpassningsenheter och för tillhandahållande av data till samma grupp av väljaranpassningsenheter,

16. En våljarstruktur för kretskopplíng av data enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att var och en av tidsrumsväljarrnodulerna (XMB) i matrisen (61) uppvisar ingångsanslutningar (IN) för mottagning av data, första organ (SS, MUX, CS) för tidsrumskoppling av data, och utgångsanslutníngar (UT) för utmatníng av data; och av att tidsrumskopplingsdelfunktionerna är i form av en tidsrumsdelväljarenhet (FTSS) som har ingångsanslutningar (FTSS-IN), andra organ för tídsrumskoppling (FTSS-SS, -MUX, -CS) av data, och minst en utgångsanslutning (FTSS-UT) ; (SAB) av en grupp av väljaranpassningsenheter är associerad med en på förhand bestämd i vilken varje väljaranpassningsenhet ingångsanslutningsposition av tidsrumsvålliarmodulerna (XMB) i den rad som är associerad med gruppen av vâljaranpassningsenheter och med ingängsanslutningarna (FTSS-IN) av tidsrumsdelväljarenheterna (FTSS) av de väljaranpassningsenheter (SAB) som tillhör gruppen av väljaranpassningskort vid nämnda ingångsanslutningsposition, och även med en på förhand bestämd utgångsanslutningsposition av tidsrumsväljarmodulerna (XMB) i den kolumn som är associerad med gruppen av väljaranpassningsenheter, och innefattar organ för distribution av data till väljarmodul- ingångsanslutníngania (IN) vid nämnda ingångsanslutningspositjon och till (FTSS-IN) vid nämnda delväljarenheternas ingångsanslutningar 10 15 20 25 511924 44 ingångsanslutningsposition, och en styrbar selektor (74) som är förbunden med väljarmodul-utgångsanslutningama (UT) vid nämnda utgångs- anslutningsposition och utgångsanslutningen (FTSS-UT) av tidsrumsdel- väljarenheten (FTSS) i väljaranpassningsenheten (SAB) för mottagning av 'data från dessa utgångsanslutningar (UT, FTSS-UT) för att välja ett av dem som selektorns utgångsdata.

17. En kommunikationsväljare för kretskoppling av data, k ä n n e t e c k n a d av att väljaren (50) innefattar: en väljarstruktur (52) som innefattar: ett antal tidsrumsväljarmoduler (XMB) som kan anordnas som en matris (53) med kolumner och rader av tidsrumsvåljarmodulerna (XMB); och ett antal väljaranpassningsenheter (SAB, 54) som kan anordnas i grupper, varvid var och en av grupperna av väljaranpassningsenheter (SAB) är associerad med tidsrumsväljarmodulerna (XMB) av en på förhand bestämd rad av matrisen (53) av väljarmoduler för inmatning av data till tidsrumsväljarmodulerna (XMB) i raden, och med tidsrumsväljarmodulerna (XMB) av en på förhand bestämd kolumn av matrisen (53) av väljarmoduler för utmatning av data från väljarmodulerna (XMB) i kolumnen, varvid var och en grupperna av våljaranpassníngsenheter (SAB) uppvisar en rumskopplings- funktion som är verksam i utmatningsprocessen av data från de associerade tidsrumsväljarmodulema (XMB), varjäintenväljaranpassningsenheterna (SAB) är verksamma för att fungera som ingångsgränssnitt och utgångsgränssnitt för väljaren (50); ett klocksignal- och synkroniseñngssignalgenererande system (56) för tillhandahållande av klocksignaler och synkroniseringssignaler till väljar- strukturen (52); och en styrenhet (58) för styrning av väljarstrukturens (52) kopplings- operationer.