SE511581C2 - System och förfarande för ATM-koppling av en telefonförbindelse - Google Patents

Description

511 581 2 att lägga trunkledningar mot en smalbandsväxel, se ATM Forum/95- 0446R9, "Baseline Text for Voice and Telephony Over - ATM Trunking For Narrowband Services", ATM Forum, augusti 1996.

Således visas till exempel i figur 1, två olika smalbandsutrustningar 101 och 103, vilka kommunicerar, åtminstone delvis, över ett ATM-nät 105 till vilket en smalbandsväxel 107 också är ansluten. Smalbandsväxeln kan till exempel vara en AXE-växel tillverkad av företaget Ericsson. I figuren är gränssnitten A existerande smalbandstrunkledningar som innefattar talkretsar och signaleringsmöjligheter. Linjen I visar en punkt-till-punkt trunkledning av hela smalbandstrunkledningen mellan två smalbandsutrustningar, och anslutningarna II åstadkommer möjligheterna att åstadkomma telefonitjänster med ATM-transport, men ingen switchning.

Problemen som hör samman med de existerande lösningarna är: i) Trunkledningarna för punkt-till-punkt trunkledningarna (I) kräver allmänt ett maskformigt nät, dvs för att sammankoppla en smalbandsutrustning/nätaccessnoder behövs N(N-1)/2 trunkledningar genom ATM-nätet. ii) Trunkledningar mot en smalbandsväxel kräver fortfarande att all taltrafik är STM (synkron överföringsmod) switchad i smalbandsväxeln, och ATM-switchningsmöjligheterna används inte.

En extra STM-ATM övergång påför också fördröjningar som måste övervinnas eller så måste försämrad talkvalitet accepteras. iii) Det kommer att bli slöseri med resurser i ATM-nätet, vars möjligheter inte fullt utnyttjas.

En beskrivning på hur detta föreslås implementeras i nätet ges av ATM-forum i deras Voice and Telephony Over ATM (VTOA) grupp.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Det är ett syfte med föreliggande uppfinning att åstadkomma ett system och förfarande som möjliggör att ATM-nätet kan utnyttjas på ett mer effektivt sätt och med vars hjälp problemen som 511 581 3 beskrivits ovan effektivt kan övervinnas.

Detta syfte och andra uppnås genom att använda ATM som switchmekanism och samtidigt åstadkomma att alla existerande tillagda telefonitjänster till ett ATM-baserat nät. Detta kan åstadkommas genom att anordna logiska enheter anslutna mellan ATM-nätet och existerande smalbandsväxlar och förse terminalerna vid gränssnittet mellan STM-nätet och ATM-nätet med några ytterligare logikfunktioner med vars hjälp de kan interagera med de logiska enheterna som är anslutna till smalbandsväxlarna.

De logiska enheterna används för att identifiera den utport från ATM-nätet till vilken ett samtal som anländer till ATM-nätet skall switchas. Detta utförs med hjälp av att använda den information och logik som finns i smalbandsväxlarna. Adressen hos utporten returneras sedan till ingångsporten med hjälp av ett speciellt protokoll. All trafik riktas sedan direkt till utporten från inporten genom ATM-nätet. Under transporten under ATM-nätet emulerar den logiska enheten en virtuell förbindelse som tillhandahålls till smalbandsväxlarna. När förbindelsen släpps avkänns detta av de logiska enheterna vilka i sin tur släpper den emulerade virtuella förbindelsen vilket avkänns av smalbandsväxeln. Medan förbindelsen finns styrs samtalet helt av smalbandsväxlarna.

Det finns flera fördelar som här samman med detta förfarande jämför med existerande förfaranden. Sålunda åstadkoms smalbandsbaserade telefonitjänster och tillhörande tilläggstjänster transparent av nätet som tillhandahåller ATM- switchning och ingen STM-switchning behövs.

Dessutom används nätbandsbreddresurserna mer effektivt eftersom all switchning utförs av ATM oavsett tillämpning.

Dessutom kan stora investeringar i tillhandahållandet av intelligenta tjänster som stöds av existerande system återanvändas på ett effektivt sätt och således minska tiden för produktlansering av abonnenttjänster. 511 581 4 Förfarandet som beskrivits ovan åstadkommer en möjlig och genomförbar väg för existerande talnät såsom PSTN och ISDN att övergå till ett ATM-baserat multiservicenät och implementering av förfarandet i ett ATM-system förser rena ATM-operatörer med en möjlighet att erbjuda ett konkurrenskraftigt tjänsteutbud med minimala investeringar.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas mer i detalj med hjälp av icke begränsande exempel och med hänvisning till de bilagda ritningarna där: - Figur 1 är en bild som visar uppkopplingen av en telefonsamtal enligt teknikens ståndpunkt.

- Figur 2 är en schematisk bild som visar uppkopplingen av ett telefonsamtal genom användning av logiska enheter eller switchemulatorer.

- Figur 3 är en allmän vy som visar ett ATM-nät till vilket olika STM-förbindelser anslutits.

- Figur 4 visar ett exempel på hur switchemulatorerna kan användas för att uppnå en mer effektiv switchning genom ATM- nätet som visas i figur 3.

- Figur 5 är ett schematiskt schema som visar informationsflödet under en samtalsuppkopplingssekvens.

- Figur 6 är ett schema som visar meddelandeflöde under en samtalsuppkopplingsprocedur.

- Figur 7 är en schematisk bild över en switchemulator - Figurerna 8a till 8f är flödesscheman som visar de olika procedurerna som utförs i en switchemulator.

- Figurerna 9a till 9e är flödesscheman som visar de olika procedurerna som utförs i en talmultiplexer ansluten till samma ATM-nät som switchemulatorn i figurerna 8a-8f.

BESKRIVNING Av FÖREDRAGNA UTFöRINGsFoRMER Figur 2 visar en separation av en samtalsförbindelse i samtalstjänstnätet (CSN) 221 och ett bärartjänstnät (BSN) 223.

Således visas ett ATM-nät vid 201 och en smalbandsterminal vid 203, som är ansluten till ATM-nätet via en bredbandsterminal 209. Dessutom är ett smalbandsnät 205 anslutet till ATM-nätet 201 via en bredbandsterminal 211. Smalbandsväxlar 213 och 215 är 511 581 också anslutna till ATM-nätet och växlarna 213 och 215 är utrustade med switchemulatorer 217 respektive 219.

Det bör observeras att andra tillämpningar, Frame Relay eller Internet-tillämpningar som använder samma ATM-switch-nät inte är inkluderade i figuren.

CSN-samtalstyrprocedurer kan stödjas av vilket existerande smalbandssignaleringsprotokoll som helst, till exempel ISDN signalering (Q.931), Qsig, ISUP etc. Dessa protokoll överförs transparent mellan smalbandsenheterna i CSN:et genom BSN:et.

Samtalstyrprocedurerna som används i BSN:et används för att upprätta och frigöra resurser för talöverföring. Dessa procedurer kan stödjas av vilket existerande eller framtida protokoll som helst som används för detta syfte, t ex Q.2931, P- NNI eller B-ICI. BSN-samtalstyrprocedurer införs på begäran av CSN:et.

Resursstyrprocedurerna finns för att stödja en switchemulatorfunktion och hantera resurser mot smalbandsaccess och trunksidorna.

Smalbandsterminalen (TE) 203 kan vara en PBX eller ett PSTN/ISDN-accessteg, t ex ett fjärrabonnentsteg. Det smalbandiga nätet 205 kan vara vilket existerande nät som helst, såsom ISDN eller PSTN.

Bredbandsterminalerna (B-TE) 209 och 211 hanterar samarbetet mellan taltransportkretsarna och ATM-transporten, t ex genom att använda AAL1, AAL2 eller AALS, beroende på val av ATM- adaptionsfunktion. En sådan bredbandsterminal fungerar som terminal mot ATM-nätet. Det kan sålunda ansluta till antingen en smalbandsterminal, t ex terminalen 203 eller ett nät, t ex nätet 205.

I figur 3 visas ett nät innefattande både en STM-del 301 och en ATM-del 303. Dessutom visas bredbandsterminaler, (B-TE) 305 i gränssnittet mellan STM-delen 302 och ATM-delen 303, 511 581 6 smalbandsterminaler (TE) 307, ISDN-anslutningar 309 och ATM- växlar 311. ATM-växlarna 311 är således anslutna till varandra.

Några ATM-växlar är endast anslutna till andra ATM-växlar medan andra, vid kanten på ATM-nätet också är anslutna till bredbandsterminalerna 305. En bredbandsterminal 305 är ansluten till en ATM-växel 311 och till anordningar utanför ATM-nätet, t ex till en ISDN-anslutning 309 och ett flertal smalbandsterminaler 307.

I figur 4, som har samma hänvisningsbeteckningar som figur 3, men ökade med 100, är en större del av ATM-nätet indelad i fyra olika switch-domäner 421, 423, 425 och 427 och utrustade med var sin switchemulator (SE) visade vid 429, 431, 433 respektive 435 och anslutna till en ATM-växel i respektive domän. Alla SE:ar är i sin tur anslutna till en smalbandsväxel (ej visade) var.

Smalbandsväxlarna är ansvariga för switchning i sina switchdomäner 421, 423, 425 respektive 427. Switchemulatorerna 429, 431, 433 och 435 är företrädesvis samlokerade med sina korresponderande smalbandsväxlar (ej visade).

Driften av nätet i figur 2 kommer nu att beskrivas som ett exempel där bärartjänstnätet ges av figurerna 3 och 4.

Således emulerar switchemulatorn eller logikenheten 217 en STM- switch mot smalbandssamtalsstyrningen och en virtuell uppkoppling kopplas upp om en talförbindelse 207 skall upprättas mellan smalbandsterminalen 203 och smalbandsnätet 205 via ATM- nätet. Smalbandssamtalsproceduren kräver att STM-resurser reserveras i ATM-nätet 201 för taltransport. Switchemulatorerna 217, 219 åstadkommer emulering av dessa resurser mot smalbandsswitchlogiken i växlarna 213 och 215. Den faktiska taltransporten behöver sålunda inte passera någon STM- switchningsfunktion och switchas på samtal-för-samtal basis enbart på begäran i ATM-nätet. Switchemulatorn hanterar resursstyrning och som beskrivits ovan för accesser och trunkar och använder ATM för transport.

Ett exempel på styrningen av resurserna, dvs accesser och trunkar, utfört av switchemulatorn 217 ges i figurerna 3 och 4. 511 581 7 Var och en av switchemulatorerna 217, 219 hanterar ett antal accesser mot TE:erna och smalbandsnätet. Varje switchemulator hanterar också ett antal virtuella trunkar, (VT) mellan switchemulatorerna. De virtuella trunkarna är införda för att reflektera de möjliga vägarna som kan tas i CSN:et och har ingen fysisk motsvarighet i det faktiska BSN:et. Accesserna och trunkarna definieras på samma sätt som i existerande smalbandsväxlar. Den virtuella naturen hos trunkarna undangöms för de logiska funktionerna i smalbandsväxeln. I figur 4 finns fyra SE:er indikerade och också fyra VT:er mellan dessa SE:er.

Som ett exempel kan ett samtal som går mellan accesspunkterna A12 och A45 i figur 3 beaktas, dvs mellan en TE och en access mot ISDN. Vägen väljs av smalbandsväxelns logikfunktioner i dess samtalsroutingsfunktion använder vägen VT13, som visas i figur 4. Den logiska samtalsvägen går genom två logiska smalbandsväxlar (ej visade), vilka företrädesvis är samlokerade med SE:erna 429 och 431. Routingtabellerna sätts upp i enlighet med den önskade CSN-topologin med användning av adresserna hos accesserna Aij och de valda vägarna (VTk1). Routinginformationen och den resulterande CSN-topologin är oberoende av den underliggande CSN-topologin och strukturen och kan göras oberoende av, eller till en del av, BSN:ets adresseringsschema, vilket som önskas.

Switchemulatorfunktionen kan åstadkommas i ATM-systemet, i smalbandssystemet eller som ett eget system som komplementerar ett ATM-system och smalbandssystemet.

Det finns många olika förfaranden för att åstadkomma en samtalsuppkoppling medelst användning av switchemulatorer, och två förfaranden för att koppla upp ett samtal kommer nu att beskrivas och förklaras i de följande styckena.

Förfarande 1: Ett första tillvägagångssätt bygger på att idén att all routing utförs så långt som möjligt i samtalstjänstedomäner och att när en faktisk talförbindelse behövs begärs den genom bärartjänstnätet. Detta är en seriell procedur såsom indikeras 511 581 8 nedan. Nätverksenheterna som det hänvisas till är de i figur 1 och 2.

Under smalbandsuppkopplingen kan olika telefonitjänster utföras innan själva destinationen kontaktas, om detta överhuvudtaget sker. Händelsesekvensen kan då vara som följer: 1. Smalbandsterminalen avger en samtalsbegäran till nätet genom att till exempel skicka ut ett ISDN SETUP-meddelande. Denna begäran analyseras av den virtuella växeln och all tjänsteinformation kan läggas till. Smalbandsnätsadresserna används för att analysera samtalsuppkopplingsbegäran. 2. Efter det att routinganalys och ursprungssamtalstjänster har hanterats routas samtalsuppkopplingsbegäran till destinationen, t ex genom ett ISUP IAM-meddelande. 3. Efter det att analys och andra tjänster lagts till vid nästa virtuella switch bestäms utgångsnoden.

Utgångsbredbandsterminalen (B-TE) 211 informeras om det existerande samtalet. 4. Utgångs-B-TE:n 211 eller utgångswitchemulatorn 219 meddelar ingångs B-TE:n 209 om utgångs-B-TE:ens ATM-port-adress, t ex genom att returnera ATM-ändsystemadressen (AESA), tillsammans med information som identifierar den specifika samtalsuppkopplingen för korrelation, t ex med hjälp av en samtalsidentifierare i ett datafält reserverat för detta syfte.

. Utgångsportadressen används för att antingen reservera en punkt-till-punkt ATM-förbindelse för talförbindelsen mellan ingångs- och utgångs-B-TE:erna, t ex vägen 207 visad i figur 2, eller för att använda en existerande ATM-förbindelse.

Alternativt kan talförbindelsen kopplas igenom redan vid detta tillfälle. 6. Den virtuella switchen vid utgången meddelas att talförbindelsen etablerats, och den terminerande sidan kan förses med samtalsuppkopplingsbegäran, dvs antingen reserverad 511 5811 eller ansluten. 7. Samtalsuppkopplingsbegäran överförs till smalbandsterminalen/nätet. 8. Vid mottagning av ett uppkopplingsmeddelande från N-TE, genomkopplas ATM-vägen om detta inte redan gjorts under 5 ovan. 9. Släpp- och nedkopplingsprocedurer utförs parallellt både i CSN Och BSN.

Förfarande 2: Ett andra tillvägagångssätt är parallellt på så sätt att N- uppkopplingsförfarandet och B-uppkopplingsförfarandena initieras samtidigt. Alla telefonitjänster läggs till i CSN:et när samtalet fortskrider. Vid slutnoden korreleras de två 'uppkopplingsprocedurerna innan slutnoden meddelas om det kommande samtalet.

I figur 5 skall en samtalsförbindelse åstadkommas på en B-kanal från telefonen 501 till telefonen 503, vilka är anslutna till olika PBX:er 505 respektive 507. De två PBX:arna 505 och 507 är båda anslutna till samma ATM-nät 509 via talmultiplexorer (VM) 511 respektive 513. PBX:en 505 är ansluten till ATM-nätet vid ett ställe som styrs av en växel 515 och PBX:en 507 är ansluten vid ett ställe som styrs av en växel 517. Vidare är logiska enheter eller switchemulatorer (SE) 519 och 521 anslutna till växlarna 515 respektive 517.

Således skickas ett uppkopplinqsmeddelande 551 till växeln som styr den delen av nätet, dvs växeln 515 i detta fall när ett nummer slås av telefonen 501. Växeln allokerar sedan begärda B- kanalen i VM:en 511 som indikeras vid 553. Därefter börjar växeln 515 att söka efter utgångsporten från ATM-nätet 50, dvs VM:en 513 i detta fall.

I detta fall finner växeln 515 att utporten är placerad utanför växelns 515 kontrolldomän. Växeln 515 begär en trunk mot 517 511 581 från den enhet som har hand om trunken, dvs SE 519 i detta fall.

SE 519 emulerar tagande 555 av en trunk som sträcker sig från växeln 515 mot slutdestinationen.

När den virtuella trunken har tagits överförs ett meddelande 557 till växeln 517 från växeln 515 för vidare analys. Således har vid detta tillfälle växeln 515 logiskt tagit en förbindelse mellan inporten i VM:en 511 och utporten från växeln 515. Denna förbindelse är emellertid endast emulerad av SE:n 519.

Därefter mottar växeln 517 ett meddelande 557 och tar sedan vid 559 dess inkommande trunk. SE:n 521 emulerar sedan tagande av trunken. Växeln 517 analyserar uppkopplingsinformationen i syfte att hitta utporten från ATM-nätet. Växeln 517 som hittar utporten i VM:en 513 tar vid 561 utporten och kopplar samtidigt upp förbindelsen som emuleras av SE:n 521, vilket sträcker sig från VM:en 511 via den emulerade förbindelsen i SE:n 519 hela vägen till VM:en 513.

VM:en 513 upptäcker då att det inkommande samtalet kräver en riktig fysisk uppkoppling genom ATM-nätet och skickar ett meddelande 562 som innehåller adressen för utgångs-VM:en till ingångs-VM:en 511. Ingångs-VM:en 511 upprättar då en ATM- förbindelse till VM:et 513 via meddelandesekvensen 563.

Växeln 517 vet nu att förbindelsen är upprättade hela vägen till utgångsporten i VM:et 513 och meddelar den mottagande PBX:en 507 via meddelandet 564.

Taltrafiken ATM-switchas sedan hela vägen från VM:en 511 till VM:en 513 utan att behöva STM-switchas genom växlarna 515 och 517. Växlarna 515 och 517 används i detta fall endast för att hitta VM:en 513, debiterar samtalet och andra eventuella ytterligare tjänster.

I figur 6 illustreras ett annat exempel på hur en förbindelse kan åstadkommas. Figuren visar två PBX:er 601 och 603, placerade vid adresser som styrs av växlarna 605 respektive 607. Också visade är en tredje, transitväxel 609, tre switchemulatorer (SE) 511 581 11 611, 613 och 615, två talmultiplexatorer 617 och 619 anslutna till två ATM-växlar 621 och 623, vilka är en del av ett enda ATM-nät 625.

Om en talförbindelse skall åstadkommas mellan de två PBX:arna 601 och 603, kan detta utföras på följande sätt. Först överförs ett uppkopplingsmeddelande 1 transparent från PBX:en 601 till dess motsvarande växel 605. Växeln 605 tar genom analys reda på att den slutliga destinationen för samtalet är placerad under en annan växel associerad med en viss trunk. Ett meddelande 2 för att reservera en väg mellan den inkommande porten i 617 och den utgående trunken sänds sedan från växeln 605, vilket meddelande uppfattas av SE:n 611. Därefter avger SE:n 611 ett meddelande 3 till VM:en 617 för att allokera resurser i VM:en 617 för förbindelsen som skall åstadkommas och kvitterar sedan 4 till växeln 605 att en trunk nu reserverats.

Växeln 605 börjar att etablera en förbindelse genom att sända ett meddelande 5 till den andra växeln 609 som utpekas av växeln 605 och informerar om att en förbindelse skall kopplas upp och för att hitta den korrekta utadressen från ATM-nätet för förbindelsen.

Växeln 609 mottar meddelandet och kontrollerar om den begärda adressen styrs av den eller om begäran måste vidarebefordras. I detta fall måste begäran vidarebefordras och växeln 609 reserverar vid 6 en väg mellan den inkommande trunken från växeln 605 och en utgående trunk mot växeln 607 som pekas ut av växeln 609. De ingående och utgående trunkarna sammankopplas sedan.

Reserveringsmeddelandet 6 mottas av SE:n 613 som är associerad med växeln 609 och SE:n emulerar en trunkreservering och att förbindelsen nu är etablerad mot växeln 609 och switchemulatorn 613 genom att svara genom att skicka ett kvittensmeddelande 7 som informerar växeln 609 om att ett trunk reserveras.

Eftersom slutdestinationen för samtalet inte hittades under växeln 609 skickas ett meddelande 8 till växeln 607 för att 511 581 12 koppla upp förbindelsen. Växeln 607 mottar meddelandet 8 och finner att slutdestinationen styrs av växeln 607 och avger ett meddelande 9 för att reservera en anslutning till slutterminalen, dvs VM:en 619. SE:n 615 tar emot meddelandet 9 och skickar ett meddelande 10 till VM 619 för att reservera resurser i VM:en 619. Vid mottagande vid meddelandet 10 upprättas en emulerad punkt-till-punkt förbindelse mellan VM:en 617 och VM:en 619.

VM:en 619 bestämmer att en riktig förbindelse skall etableras genom ATM-nätet 625 som svarar mot den emulerade förbindelsen genom SE:arna 611, 613 och 615 och svarar med en begäran 11 som innehåller adressen för VM:en 619 för att etablera en förbindelse, vilken begäran returneras via meddelanden 12, 13 och 14 till VM:en 617 som är ansluten till PBX:en varifrån det ursprungliga uppkopplingsmeddelandet alstrades. Sålunda har VM:en 617 nu kunskap om utadressen ur ATM-nätet till vilken den skall adressera taltrafiken. VM:en 617 skickar ett uppkopplingsmeddelande 15 till den ATM-växel till vilken den är ansluten och som innehåller adressen som returnerades i returmeddelande 11, 12, 13 och 14, eller så används en redan existerande ATM-förbindelse. Figuren visar fallet då en ny anslutning etableras.

Uppkopplingsmeddelandet ATM-switchas genom ATM-nätet 625 till ATM-växeln 623, som är ansluten till VM:en 619.

Uppkopplingsmeddelandet 16 skickas sedan från ATM-växeln 623 till VM:en 619. VM:en 619 kvitterar anslutningsuppkopplingsbegäran 10 till SE:n 615 via ett meddelande 17. SE:n skickar sedan ett meddelande 18 till växeln 607 för att bekräfta etableringen av anslutningen, som ett svar på meddelandet 9.

Växeln 607 skickar sedan ett uppkopplingsmeddelande 19 transparent till den avsedda mottagaren, i detta fall PBX:en 603, som svarar med ett meddelande 20 som svar på samtalsbegäran. Växeln 607 mottar meddelandet 20 och begär en genomkoppling genom att avge ett meddelande 21. Tvåvägs- genomkopplings-begäran-meddelandet 21 mottas av SE:n 615 som 511 581 13 skickar ett meddelande 22 till VM:en 619 och begär en tvåvägs ATM-genomkopplingen till VM:en 617 från VM:en 619. Därför vidarebefordrar VM:en 619 tvåvägsgenomkopplingsmeddelandet 23 till ATM-växeln 623 och returnerar ett kvittensmeddelande 24 till SE:n 615. Tvâvägsgenomkopplingsmeddelandet 23 vidarebefordras genom ATM-nätet 625 till ATM-växeln 621 som skickar ett genomkopplingsmeddelande 32 till VM:en 617.

Samtidigt skickas meddelandena 24-31 tillbaka till VM:en 617.

Således returneras första kvittensmeddelande 24 och 25 från VM:en 619 via SE:n 625 till växeln 607. Växeln 607 börjar sedan att genomkoppla baklänges till PBX:en 601. Detta utförs av svarsmeddelandet 26 till växeln 609, som utför en tvåvägsgenomkoppling 27, som mottas av SE:n 613, som sedan märker den emulerade vägen som genomkopplad, och returnerar ett kvittensmeddelande 28, varvid liknande meddelanden 29, 30 och 31 överförs från växeln 609 till VM:en 617 via växeln 605 och SE:n 611.

Efter mottagande av meddelanden 31 och 32 avger VM:en 627 ett kvittensmeddelande 33 till SE:n 611, som vidarebefordrar ett meddelande 34 till växeln 605 som ett slutlig genomkopplingskvittens. Slutligen skickar växeln 605 ett anslutningsmeddelande 35 till PBX:en 601.

Pâ detta sätt åstadkoms en fysisk talförbindelse från PBX:en 601 till PBX:en 603 via VM:en 617, via ATM-nätet 625, och via VM:en 619, som är ATM-switchad hela vägen genom ATM-nätet 625.

I figur 7 visas elementen i, funktionerna som utförs av, och anslutningarna som är anslutna_till, de logiska enheterna eller switchemulatorerna (SE). Således har en logisk enhet eller switchemulator 701 in/ut-organ 703 för att kommunicera med en smalbandsväxel, visad vid 723 och organ 705 för att kommunicera med enheter anslutna till ett ATM-nät, visat vid 721, som till exempel talmultiplexrar. Vidare har enheten 701 organ 707 och 711 anslutna till in/ut-organet som till exempel talmultiplexrar, etc. Vidare har enheten 701, organ 707 och 711 anslutna till in/ut-organet 703 för att emulera ett STM- 511 581 14 växelnät.

Enheten 701 har också en processorenhet 709 innefattande ett minne för att lagra information ansluten till in/ut-organen 703 och 705. Processorenheten 709 styr signalflödet inuti enheten 701. Minnet i processorenheten 709 kan användas för att lagra information avseende pågående anslutningar och transaktioner.

Minnet kan också användas för att temporärt eller permanent lagra information avseende ATM-nätet till vilket enheten 701 är ansluten, varvid sådan information kan hämtas från databaser som används av smalbandsväxeln, via in/ut-organet 703.

Processorenheten 709 styr en samtalsstyrenhet 707, vilken åstadkommer funktionerna att accessa fysiska portar anslutna till ATM-nätet, t ex placerade i talmultiplexrar och att styra funktionerna i en enhet 711. I enheten 711 finns switchemulations- och virtuel1-trunk-funktionerna_ Således är i enheten 711 inportar och utportar associerade med hjälp av switchemulatorfunktionen och virtuella trunkar åstadkoms av virtuell-trunk-funktionen. Enheten 711 hanterar också accesser i bredbandsterminalerna, t ex talmultiplexrar, anslutna till ATM- nätet. Accessen görs genom in/ut-organet 705.

Funktionen hos en switchemulator kommer att beskrivas med hjälp av en flödesschemana i figurerna 8a-8f. Sålunda är figur 8a ett flödesschema som illustrerar de steg som utförs i en switchemulator (SE) där en begäran att etablera en förbindelse mottas. Således är i block 800 processorn först ledig. Därefter kommer ett meddelande i block 801 från smalbandsväxeln, med vilken SE:n är associerad och till vilken den är ansluten, som begär reservering av inporten, utporten och en anslutning däremellan.

Därefter, i ett block 803, kontrollerar och bestämmer SE:n från vilken typ av port begäran härrör. Om det begärda ursprungliga porten är en riktig fysisk port, dvs en access i en talmultiplexer, tas riktig-access-grenen 805 och SE:n reserverar en fysisk port i talmultiplexern i block 809. Om, å andra sidan, den begärda porten är en virtuell trunk, tas grenen 807 och i 511 581 block 811 markerar SE:n den virtuella trunken, eller snarare en virtuella kanal i den virtuella trunken, som reserverad.

Därefter identifierar SE:n utporttypen i blocket 813. Om utporttypen är en riktig access i en talmultiplexer tas grenen 815 och om utportstypen är en virtuell trunk tas grenen 817. Om grenen 817 tas, så fortsätter processen till blocket 819 i vilket SE:n reserverar den slutliga fysiska porten i talmultiplexern. Processen fortsätter sedan till ett block 825 där processen markeras i ett tillstånd som indikerar att anslutningen är begärd reserverad.

Om grenen 817 tas så markerar processen den virtuella trunken, eller snarare en virtuell kanal i den virtuella trunken, såsom reserverad, och sedan, i ett block 823, meddelar den smalbandsväxeln till vilken SE:n är ansluten, att begäran som mottagits i block 801 nu är uppfylld. Därefter fortsätter processen till block 825.

I figur 8b väntar processen initialt i tillståndet med anslutningen markerad som begärd reserverad, dvs tillståndet i block 825. Detta indikeras i block 827. En begäran om upprättande av en fysisk förbindelse mottas från en annan SE eller från en talmultiplexer i ett block 829. SE:n bestämmer sedan vart begäran skall vidarebefordras, varmed detta utförs med hjälp av tabelluppslagninqar, etc., i ett block 831.

Sedan, i ett block 833, vidarebefordras begäran om en fysisk förbindelse till nästa enhet till vilken SE:n är ansluten, i detta fall en annan SE eller en talmultiplexer. Därefter i ett block 835 identifieras typen hos den lokalt styrda porten som terminerar i SE:n. Om porttypen bestäms vara en fysisk port tas grenen 837 och processen markeras i ett tillstånd där anslutningen är markerad reserverad i ett block 841.

Om, å andra sidan, den terminerande porttypen bestäms vara en virtuell trunk i blocket 835 tas grenen 839 och processen markeras i ett tillstånd med den fysiska anslutningen påbörjad i ett block 843. 511 581 16 I figur 8c väntar processen initialt i ett tillstånd med anslutningen reserverad, dvs block 845. Ett meddelande mottas sedan från ett block 847 från en terminerande talmultiplexer som meddelar SE:n att behandling av anslutningsbegäran till den sida som innehåller ATM-nätutporten nu är avslutad. Processen fortsätter sedan till ett block 849 där ett meddelande sänds till smalbandsväxeln som meddelar växeln att anslutningen nu är reserverad och processen markeras sedan i ett tillstånd med den fysiska anslutningen påbörjad i ett block 851.

I figur 8d väntar processen initialt i ett tillstånd med den fysiska förbindelsen påbörjad, block 853. SE:n mottar sedan, i ett block 854, ett meddelande från smalbandsväxeln som meddelar SE:n att anslutningen skall kopplas igenom i en riktning, dvs en envägs genomkoppling.

Sedan identifierar SE:n den terminerande porttypen i ett block 855. Om den terminerande porttypen bestäms vara en riktig, fysisk port tas grenen 856 och SE:n beordrar en envägs genomkoppling av den terminerande porten i talmultiplexern i block 858 och mottar sedan ett kvittensmeddelande från talmultiplexern som kvitterar avslutandet av envägsgenomkopplingen i talmultiplexern från talmultiplexern i ett block 859. Processen fortsätter sedan till ett block 860.

Om, å andra sidan, den terminerande porttypen bestäms vara en virtuell trunk i blocket 855 tas grenen 857 och processen fortsätter direkt till blocket 860.

I blocket 860 identifierar SE:n ursprungsporttypen. Om ursprungsporten bestäms vara en riktig, fysisk port tas grenen 861 och SE:n beordrar en envägs genomkoppling av ursprungsporten i motsvarande talmultiplexer i ett block 863, och talmultiplexern svarar med ett kvittensmeddelande till SE:n när envägsgenomkopplingen är utförd i talmuliplexern, block 864.

Processen fortsätter till ett block 865.

Om, å andra sidan, ursprungsporttypen bestäms vara en virtuell trunk i block 860, tas grenen 862 och processen fortsätter 511 581 17 direkt till blocket 865.

I blocket 865 meddelar SE:n smalbandsväxeln att anslutningen är envägsgenomkopplad och processen fortsätter till ett block 866 i vilket processen markeras i ett tillstånd med en fysisk uppkoppling påbörjad.

I figur 8e väntar processen initialt i ett tillstånd markerat med en fysisk uppkoppling påbörjad, block 871. SE:n mottar sedan, i ett block 872, ett meddelande från smalbandsväxeln som meddelar SE:n att anslutningen skall genomkopplas båda vägarna, dvs tvåvägsgenomkopplas. Därefter identifierar SE:n den terminerande porttypen i ett block 873.

Om den terminerande porttypen bestäms vara en riktig, fysisk port, tas grenen 874 och processen fortsätter till ett block 876. I blocket 876 beordrar SE:n en tvåvägs genomkoppling av den terminerande porten i den motsvarande talmultiplexern och talmultiplexern returnerar en kvittens till SE:n när tvåvägs genomkopplingen utförs, block 877. Proceduren fortsätter sedan till ett block 878.

Om, å andra sidan, den terminerande porten bestäms vara en virtuell trunk i blocket 873 tas grenen 875 och processen fortsätter direkt till blocket 878.

I blocket 878 identifierar SE:n ursprungsporttypen. Om ursprungsporttypen bestäms vara en riktig, fysisk port, tas grenen 879 och processen fortsätter till ett block 881. I blocket 881 beordrar SE:n en tvåvägs genomkoppling av ursprungsporten i motsvarande talmultiplexer och talmultiplexern returnerar ett kvittensmeddelande till SE:n när tvåvägs genomkopplingen utförs, block 882. Därefter fortsätter processen till ett block 883.

Om, å andra sidan, ursprungsporten bestäms vara en virtuell trunk i blocket 878 tas grenen 880 och processen fortsätter direkt till blocket 883. 511 581 18 I blocket 883 meddelar SE:n smalbandsväxeln att anslutningen är tvåvägs genomkopplad och processen fortsätter sedan till ett block 884 i vilket processen markeras i ett tillstånd med en fysisk anslutning genomkopplad.

I figur 8f väntar processen initialt i ett tillstånd med anslutningen genomkopplad, block 886. SE:n mottar sedan ett meddelande att släppa den etablerade, genomkopplade anslutningen från smalbandsväxeln i block 887. Processen fortsätter sedan till ett block 888, i vilket SE:n identifierar ursprungsporttypen.

Om ursprungsporttypen bestäms vara en riktig, fysisk port, i block 888 tas grenen 889 och ett meddelande som begär släppande av den fysiska resursen skickas till motsvarande talmultiplexer i ett block 891 och talmultiplexern returnerar ett meddelande som bekräftar att resursen nu släpps i ett block 892. Processen fortsätter sedan till ett block 894.

Om, å andra sidan, ursprungsporten bestäms vara en virtuell trunk i blocket 888 tas grenen 890 och den virtuella trunken markeras ledig i ett block 893. Processen fortsätter sedan till blocket 894.

I blocket 894 identifierar SE:n den terminerande porttypen. Om den terminerande porttypen bestäms vara en riktig, fysisk port, i block 894 tas grenen 895 och ett meddelande som begär släppande av den fysiska resursen skickas till motsvarande talmultiplexer i ett block 897 och talmultiplexern returnerar ett meddelande som bekräftar att resursen nu släppts i ett block 898. Processen fortsätter sedan till ett block 899a.

Om, å andra sidan, den terminerande porten bestäms vara en virtuell trunk i blocket 894 tas grenen 896 och den virtuella trunken markeras ledig i ett block 899 och processen fortsätter sedan till blocket 899a.

I blocket 899a meddelar SE:n smalbandsväxeln att släppandet av anslutningen nu utförts och processen fortsätter till ett block 511 581 19 899b i vilket processen markeras ledig.

I figurerna 9a-9e illustreras logiken som används i en talmultiplexer (VM) för att uppnå ATM-switchning av taltrafik med flödesscheman. Således, i block 901 i figur 9a, är processen ledig. Sedan allokerar VM:en hårdvaruresurser i VM:en i ett block 907 om ett meddelande för att ta ursprungsresurser i VM:en mottas från SE:n i ett block 903 och processen fortsätter till ett block 919 där processen placeras i ett tillstånd med en port reserverad. Om, när processen i det lediga tillståndet i block 901, ett meddelande mottas från SE:n att ta terminerande resurser i VM:en i ett block 905, allokerar VM:en hårdvaruresurser i VM:en i ett block 909 och processen fortsätter till ett block 911 där VM:en identifierar om en ny ATM-förbindelse behövs eller om en existerande ATM-förbindelse kan användas.

Om en ny förbindelse behövs tas grenen 913 och ett meddelande sänds mot ursprungssidan och informerar denna om att en förbindelse behövs till utporten som identifieras med den terminerande AESA:n och en samtalsidentifikation för korrelation. Processen fortsätter sedan till blocket 919.

Om, å andra sidan, en existerande förbindelse kan användas tas grenen 915 och proceduren och proceduren fortsätter till ett block 921. I blocket 921 väljs en subkanal i ATM-förbindelsen för samtalet i fråga och associeras med utporten. Därefter skickar VM:en ett meddelande som begär subkanalen till ursprungs-VM:en i ett block 923 och processen fortsätter sedan till ett block 925. I blocket 925 informerar VM:en SE:n att den fysiska förbindelsen nu är reserverad och processen placeras sedan i ett tillstånd med den fysiska förbindelsen reserverad i ett block 927. _ I figur 9b befinner sig processen i VM:en initialt i ett tillstånd med en port reserverad, block 941. Om VM:en sedan mottar en begäran om en ny ATM-förbindelse från en ursprungs- VM:en i ett block 943 fortsätter processen till ett block 945. I blocket 945 associerar VM:en ATM-förbindelsen med en utport mot 511 581 en ändanvändare, till exempel en PBX. Därefter, i ett block 947, skickar VM:en ett samtalsprocedurmeddelande till ATM-växeln i ATM-nätet till vilken VM:en är ansluten och informerar ATM- växeln om proceduren och skickar ett meddelande till SE:n som informerar SE:n att utporten och förbindelsen mot ursprungsporten nu har reserverats i ett block 949. Processen fortsätter sedan till ett block 975.

Om processen när den väntar i ett tillstånd med en port reserverad i block 941 mottar ett meddelande som begär en förbindelse från SE:n i ett block 951 fortsätter processen till ett block 955. I blocket 955 bestämmer VM:en eller en redan existerande ATM-förbindelse skall användas. Om VM:en bestämmer att en ny ATM-förbindelse skall användas tas grenen 957 och processen fortsätter till ett block 961. I blocket 961 skickas ett meddelande som begär en ny ATM-förbindelse till ATM-nätet och den nya ATM-förbindelsen ansluts till inporten och processen fortsätter till blocket 975.

Om, å andra sidan, det bestäms i blocket 955 att en redan existerande ATM-förbindelse skall användas tas grenen 959.

Proceduren fortsätter sedan till ett block 963 i vilket en subkanal i den existerande ATM-förbindelsen väljs och denna ansluts till inporten, till exempel mot en PBX. Sedan skickar VM:en ett meddelande som begär reservation av subkanalen till den terminerande VM:en i ett block 965 varefter processen fortsätter till blocket 975, i vilket processen placeras i ett tillstånd med den fysiska förbindelsen reserverad.

Om processen när den väntar i ett tillstånd med en port reserverad i block 941 mottar ett meddelande som begär en subkanal till en terminerande VM i ett block 967 fortsätter processen till ett block 968 i vilket det bestäms om VM:en är en ursprungs- eller terminerande VM. Om VM:en är terminerande fortsätter processen till ett block 969 via en gren 968b. I blocket 969 associerar VM:en subkanalen med utporten. Därefter skickar VM:en ett meddelande till SE:n som informerar SE:n om att utporten och anslutningen mot ursprungsporten nu har reserverats i ett block 971 och processen fortsätter till ett 511 581 21 block 973 i vilket processen placeras i ett tillstånd med den fysiska förbindelsen reserverad.

Om det bestäms i blocket 968 att VM:en är en ursprungs-VM tas grenen 968a. Processen fortsätter sedan till ett block 970. I blocket associerar VM:en subkanalen med inporten. Processen fortsätter sedan till blocket 973.

I figur 9c väntar processen initialt i ett tillstånd med en fysisk förbindelse reserverad, block 977. Ett meddelande om en envägs genomkoppling mottas sedan av VM:en i ett block 977.

Därefter skickas ett varningsmeddelande till ATM-nätet i ett block 979 som informerar ATM-växeln om att varningssignalen nu finns i VM:en och sedan returneras ett kvittensmeddelande till SE:n i ett block 980 som informerar SE:n om att en envägs genomkoppling åstadkommits. Därefter placeras processen i ett tillstånd med den fysiska förbindelsen reserverad i ett block 981.

I figur 9d väntar processen initialt i ett tillstånd med den fysiska förbindelsen reserverad, block 991. VM:en mottar sedan ett meddelande om en tvåvägs genomkoppling från SE:n i ett block 992. Sedan identifierar VM:en om VM:en är terminerande eller en ursprungs-VM i ett block 993. Om VM:en är en ursprungs-VM tas grenen 994 och processen fortsätter till ett block 996. I blocket 996 väntar processen tills ett förbindelsemeddelande från ATM-växeln som innehåller information om att den kontaktade sidan nu har accepterat samtalet mottas från ATM-nätet om detta inte redan gjorts. Processen fortsätter sedan till ett block 998.

Om VM:en bestäms vara terminerande i blocket 993 tas grenen 995 och processen fortsätter till block 997, i vilket ett förbindelsemeddelande skickas till ATM-nätet som begär att förbindelsen kopplas igenom. Därefter fortsätter processen till blocket 998 i vilket VM:en returnerar ett kvittensmeddelande till SE:n som informerar SE:n att en tvåvägs genomkoppling nu åstadkommits. Därefter placeras processen i ett tillstånd med en aktiv förbindelse. 511 581 22 I figur 9e väntar processen initialt i ett tillstånd med en aktiv förbindelse, block 982. VM:en mottar sedan i ett block 983 ett meddelande från SE:n om att släppa förbindelsen och släppa resurserna i VM:en. Processen fortsätter sedan till ett block 984. I blocket 984 släpper VM:en alla resurser som är associerade med samtalet i VM:en och processen fortsätter till ett block 985. Sedan, i blocket 985, bestämmer VM:en om den existerande ATM-förbindelsen skall släppas eller inte.

Om beslutet i blocket 985 är nej, tas grenen 986 och processen fortsätter till ett block 989. Om beslutet i blocket 985 är ja, tas grenen 987 och ett meddelande om att släppa ATM-förbindelsen skickas till ATM-nätet, dvs alla ATM-växlar som är inblandade i förbindelsen, i ett block 988. Därefter fortsätter processen till blocket 989 i vilket ett meddelande som informerar SE:n om att släpp-begäran som mottogs i blocket 983 nu fullgjorts, skickas till SE:n. Processen återvänder sedan till ett ledig- tillstånd i blocket 990.

Förfarandet och systemet som beskrivits häri kan också användas för andra nättjänster där existerande system och nät åstadkommer tjänstelogik men där den fundamentala transportmekanismen ändras till ATM. Ett exempel är Frame Relay tjänster.

Vidare används bandbreddsresurser mer effektivt vid användning av det beskrivna förfarandet och systemet eftersom all switchning görs av ATM oavsett tillämpning. Stora investeringar i att åstadkomma intelligenta tjänster som stöds av existerande system kan återanvändas på ett effektivt sätt och således minska produktlanseringstiden för introduktion av telefonitjänster.

Claims (10)

511 581 23 PATENTKRAV

1. Telekommunikationsnät innefattande ett ATM-nät, kännetecknat av - organ anslutna till ATM~nätet för att identifiera ett samtal som kommer in i ATM-nätet vid en först port, - organ för att identifiera porten i ATM-nätet genom vilket samtalet går ut och - organ för att returnera adressen i utporten till inporten eller för att vidarebefordra adressen för inporten till utporten varigenom samtalet kan switchas direkt genom ATM-nätet.

2. Nät enligt krav 1, kännetecknat av - organ anslutna till organet för att identifiera utporten och till en STM-växel för att emulera en STM-förbindelse mot STM- växeln.

3. Förfarande för att koppla upp en talförbindelse i ett ATM- nät, kännetecknat av stegen att - identifiera inporten vid vilken förbindelsen kommer in i ATM- nätet, - identifiera adressen hos utporten vid vilken förbindelsen går ut ur ATM-nätet, - returnera adressen för utporten till inporten eller vidarebefordra adressen för inporten till utporten, varigenom inporten kan rikta taltrafik direkt till utporten genom att endast använda ATM-switchning i ATM-nätet.

4. Förfarande enligt krav 3, kinnetecknat av att information för samtalsidentifiering skickas tillsammans med adressen i syfte att korrelera adressen med samtalet.

5. Enhet för att emulera en STM-förbindelse mot en smalbandsväxel ansluten till ett telekommunikationsnät innefattande ett ATM-nät, kännotecknat av - organ för att lagra en förbindelsebegäran som mottas från smalbandsväxeln, - organ för att kvittera en förbindelsebegäran till smalbandsväxlen, W 511 581 24 - organ för att associera en inport med en utport.

6. Enhet enligt krav 5, kännetecknad av - organ för att kontakta bredbandsterminaler anslutna till telekommuniktionsnätet.

7. Enhet enligt krav 6, kännetecknad av - organ för att skicka adressen för en bredbandsterminal till en annan bredbandsterminal ansluten till samma nät.

8. Enhet enligt krav 7, kännetecknad av att adressen som skickas är ATM-ändsystemadressen (AESA).

9. Enhet enligt något av kraven 7 eller 8, kännetecknad av - organ för att skicka samtalsidentifieringsinformation för korrelation med adressen.

10. Enhet enligt något av kraven 5 -9, kännetecknad av - organ för att besluta om en redan existerande förbindelse via ATM-nätet skall användas, eller om en ny ATM-förbindelse skall åstadkommas.