SE511176C2 - Reservering, spärrning, upplåsning och utnyttjande av reservkraft vid en terminal för mobil radiokommunikation - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 511 176 2 Även övervakningen och indikeringen av hur mycket laddning som finns kvar i batteriet utförs av styrenheten. Genom att avkänna batterispänningen och jämföra detta värde med ett referensvärde motsvarande den batterispänning då batteriet inte längre har nog med laddning för att upprätta och hålla radiokontakt med en närbelägen radiomottagare till exempel i basstation. När en basenhet eller batterispänningen sammanfaller med initieras en referensvärdet termineringsrutin hos styrenheten som stänger av terminalen.

Eventuellt avges en ljudsignal som varnar terminalens användare att batterispänningen är för låg och att terminalen inom kort kommer att stängas av.

Om en terminal avstängts som en följd av att batteriets spänning understiger det nämnda referensvärdet så kan inte terminalen nyttjas igen förrän kraftförsörjningsenheten kan avge tillräcklig elektrisk effekt antingen genom att batteriet laddats upp eller ersatts med ett nytt uppladdat eller genom att en extern kraftkälla anslutits till terminalen. Styrenheten kommer att stänga av terminalen - om inte omedelbart så efter någon eller några sekunder efter påloggning. Denna tidsfördröjning beror på hur lång tid som gått efter påloggning tills styrenheten avläst och jämfört initierat batterispänningen en första gång, och genomlöpt termineringsrutinen.

Mobila radioterminaler har visat sig vara till särskilt stor nytta vid nödsituationer. I många fall har det varit direkt livsavgörande att kunna påkalla hjälp snabbt via radio. Dock har det inträffat fall då terminalen varit obrukbar därför att batteriet varit tomt. Att terminalen utnyttjas så länge mellan uppladdningarna att det helt tömts innan uppladdning 10 15 20 25 30 3 511 176 är inget ovanligt. I vissa fall skulle det ändå vara önskvärt att kunna ta ut lite extra effekt ur terminalen för att göra ett nödvändigt anrop eller telefonsamtal.

Genom det engelska sammandraget av den japanska patentansökan med publiceringsnummer JP,A,06-006 283 är det tidigare känt en portabel telefonterminal som utrustats med en funktion som inkopplas då det för normalt bruk avsedda ordinarie batteriet är tömt pá sin laddning. Terminalen innefattar tre batterier - förutom ett ordinarie batteri för normalt bruk, även ett nödbatteri och ett batteri, som fungerar som ett back-up batteri till de två kretsar som styr användningen av nödbatteriet. För att avgöra om ett telefonsamtal ska få utnyttja nödbatteriet jämförs det slagna telefonnumret med på förhand lagrade larmtelefonnummer. Samtal till icke lagrade telefonnummer blockeras av de två ovan nämnda kretsarna. Är telefonnumret ett inprogrammerat larmnummer så kopplas nödbatteriet in.

Därigenom sparas energin till enbart de mycket viktiga samtalen.

Ovan tidigare kända terminal har en rad nackdelar. En stor nackdel är att denna konstruktiva lösning innehåller flera batterier. Redan ett nödbatteri innebär att terminalens vikt ökas avsevärt och terminalen blir därmed onödigt tung och klumpig. Många användare önskar att terminalen ska vara så lätt som möjligt. Förutom flera batterier sà ingár särskilda kretsar för fackmans styrning och övervakning. Ur en synvinkel medger denna lösning ingen enkel och billig implementering i en befintlig terminalkonstruktion som redan innefattar många enheter. 10 15 20 25 511 176 4 REDoGöRELsE FÖR UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning förhindrar det problem som inträffar när en användare av en mobiltelefonterminal önskar ringa ett viktigt telefonsamtal, exempelvis i en nödsituation, men har tömt terminalens kraftförsörjningsenhet pà all laddning. Med andra ord löser uppfinningen problemet hur användaren ska förhindras att tömma kraftförsörjningsenheten på all laddning vid normalt användande. Således är det önskvärt att kunna spara eller reservera laddning vid normalt användande.

Ytterligare ett problem som uppfinningen angriper är hur användaren enkelt kan komma ät denna sparade laddning för att ringa ett telefonsamtal exempelvis till en larmcentral.

Uppfinningen angriper även problemet hur en terminal ska konstrueras för att utan extra kraftförsörjningsenheter, som till exempel nödbatterier. Redan ett nödbatteri innebär att terminalens vikt ökas avsevärt och terminalen. blir därmed onödigt tung användare önskar att och klumpig. Många terminalen ska vara så lätt som möjligt.

Ett annat problenl som angripes är att lösningen ska vara lätt och billig att implementera i en terminal med. många andra funktioner.

Det kan dessutom vara ett problem för vissa användare om det är för enkelt att komma ät reservkraften och använda denna i stället för att ladda kraftförsörjningsenheten.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är således att användaren ska slippa att befinna sig i. en situation där denne inte kan utnyttja sin mobiltelefonterminal därför att kraftförsörjningsenheten saknar laddning. 10 15 20 25 5 511 176 Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är således att förhindra användaren att tömma terminalens kraftförsörjningsenhet på all laddning vid normalt användande. Det ska således finnas möjlighet att kunna spara eller reservera laddning vid normalt användande.

Ett tredje ändamål med föreliggande uppfinning är att användaren enkelt ska kunna komma åt den sparade laddning för att ringa ett telefonsamtal exempelvis till en larmcentral.

Ett fjärde ändamål med föreliggande uppfinning är att konstruera en terminal utan extra kraftförsörjningsenheter, som till exempel nödbatterier.

Ett femte ändamål med föreliggande uppfinning är att lösningen ska vara lätt och billig att implementera i. en terminal med många andra funktioner. Ännu ett ändamål med föreliggande uppfinning är att den är så anpassad att den kan samverka med redan implementerade funktioner och tekniker i en terminal.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att den ska kunna spärra användningen av reservkraften tills användaren avgivit en upplåsningskod.

Den aktuella uppfinningen löser de uppställda problemen genom att i terminalens enda gemensamma kraftförsörjningsenhet reservera en viss mängd elektrisk laddning, som motsvarar ett mätbart värde hos en referensvärdesparameter , vilken laddning kan utnyttjas för vidare radiokommunikation endast om 10 15 20 25 30 511 176 6 referensvärdesparametern ändras till ett annat lägre värde hos referensvärdesparametern De uppställda problemen löses medelst en uppfunnen anordning för att reservera och utnyttja reservkraft i en terminal för mobil radiokommunikation vilken förutom ett antal nödvändiga funktionsenheter innefattar en kraftförsörjningsenhet som för funktionsenheterna utgör den enda gemensamma lagringsenheten för elektrisk laddning, ett organ för att avkänna den elektriska laddningen i kraftförsörjningsenheten och bestämma en anpassad mätsignal SOlTl motsvarar den elektriska laddningen i kraftförsörjningsenheten, en jämförande anordning för att kontinuerligt bestämma skillnaden mellan den anpassade mätsignalen och en referenssignal vilken utgör en omvandling av en referensvärdesparameter samt att terminalen innefattar ett organ för att välja och tilldela referensvärdesparametern ett värde om reservkraft ska reserveras och ett annat värde om reservkraften ska utnyttjas.

Vidare så löser den aktuella uppfinningen de uppställda problemen med ett förfarande för att reservera och utnyttja reservkraft i en terminal för mobil radiokommunikation vilken förutom ett antal nödvändiga funktionsenheter innefattar en kraftförsörjningsenhet som för funktionsenheterna utgör den enda gemensamma lagringsenheten för elektrisk laddning, vilket förfarande innefattar stegen att avkänna den elektriska laddningen i kraftförsörjningsenheten och bestämma ett värde som motsvarar den elektriska laddningen i kraftförsörjningsenheten, att kontinuerligt jämföra värdet 10 15 20 25 30 v 511 176 med en referensvärdesparameter , att välja ett värde på referensvärdesparametern beroende pà om reservkraft ska reserveras eller utnyttjas samt att tilldela referensvärdesparametern ett värde om reservkraft ska reserveras och ett annat värde om reservkraften ska utnyttjas.

Uppfinningen utnyttjas i en terminal för mobil radiokommunikation för att lösa de uppställda problemen. Den nya terminalen innefattar en antennenhet, en radiodel, en styrenhet , en enhet för lagring av styrprogram, en enhet för lagring av data, en knappsatsenhet, en displayenhet , en kraftförsörjningsenhet vilken utgör den enda gemensamma lagringsenheten för elektrisk laddning, ett organ för att avkänna den elektriska laddningen i kraftförsörjningsenheten och bestämma en anpassad mätsignal som motsvarar den elektriska laddningen i kraftförsörjningsenheten, en jämförande anordning för att kontinuerligt bestämma skillnaden mellan den anpassade mätsignalen och en referenssignal vilken utgör en omvandling av en referensvärdesparameter, samt att terminalen innefattar ett organ för att välja och tilldela reservkraft ska referensvärdesparametern ett värde om reserveras och ett annat värde om reservkraften ska utnyttjas.

Dessutom presenteras förfarande och ett spärrorgan för att spärra utnyttjandet av reservkraften, ett uppläsningsförfarande och en terminal med dessa funktioner.

En fördel är att en användare efter eget önskemål kan aktivera och inaktivera en anordningen. för att reservera och utnyttja reservkraft. 10 15 20 25 511 176 e En fördel med föreliggande uppfinning är att användaren vet att det finns reservkraft i kraftförsörjningsenheten.

Det är en fördel att användaren enkelt ska kunna komma ät den sparade laddning för att telefonsamtal ringa ett exempelvis till en larmcentral.

Ytterligare en fördel med föreliggande uppfinning är att den möjliggör en terminalkonstruktion utan extra kraftförsörjningsenheter, som till exempel nödbatterier.

Uppfinning går lätt och billigt att implementera i en terminal med många andra funktioner.

Det utgör även en fördel att uppfinningen är anpassad så att den kan utnyttja och samverka med redan implementerade funktioner och tekniker.

En annan fördel med uppfinningen är att det är möjligt att spärra reservkraften och förhindra att det utnyttjas tills användaren önskar utnyttja densamma varvid användaren kan låsa upp spärren.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hjälp av föredragna utföringsformer och med hänvisning till bifogade ritning.

FIGURBESKRIVNING Figur 1 är ett kurvdiagram som illustrerar batterispänningen Igau som funktion av tiden qße.

Figur 2 visar samma kurvdiagram som figur l men med ytterligare ett referensvärde RH inlagt.

Figur 3 visar ett blockschema av den uppfunna anordningen. 10 15 20 25 9 511 176 Figur 4 visar ett blockschema av en terminal för mobil radiokommunikation, vilken terminal inkluderar den uppfunna anordningen.

Figur 5 illustrerar ett menysystem som ingår i terminalen.

Figur 6 visar terminalens funktionstangenter.

Figurerna 7a, 7b och 7c visar en flödesplan över ett första förfarande enligt uppfinningen.

Figurerna 8a, 8b och 8c visar samma kurvdiagram som figur 2 men med ytterligare ett referensvärde RS inlagt.

Figurerna 9a och 9b visar en flödesplan över ett andra förfarande enligt uppfinningen.

Figur 10 visar ett blockschema av en terminal för mobil radiokommunikation vilken terminal innefattar ett upplàsningsbart spärrorgan.

Figur 11 visar en utföringsform av ett spärrorgan.

Figur 12 visar ytterligare en utföringsform av ett spärrorgan.

Figur 13 visar en flödesplan över det uppfunna upplàsningsförfarandet.

Figur 14 visar en flödesplan med de steg som ingår i ett föredraget testförfarande som utgör en del av det uppfunna upplàsningsförfarandet.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Figur 1 är ett kurvdiagram som visar hur batterispänningen som är ett mått på batteriets laddning, varierar med Ubatt I 10 15 20 25 30 511 176 10 tiden tue_ Terminalens effektförbrukning varierar kraftigt beroende av en rad olika faktorer. Ett fulladdat batteri räcker lång tid innan det är tömt om terminalen endast används i väntläge, så kallad “stand by mode”. Om terminalen används flitigt för sändning och mottagning töms batteriet helt naturligt mycket snabbare. Råder dessutom dåliga signalförhållanden på den plats där sändning och mottagning görs ökar effektförbrukningen avsevärt jämfört med normala förhållande. Därför är tidsskalan och kurvans längd mycket beroende av den huvudsakliga terminalanvändningen.

Kurvans utseende är också beroende av den batterityp som används. Många batterityper har en plan och långsamt avtagande batterispänningskarakteristik. När laddningen efter en viss tids användning börjar ta slut minskar batterispänningen snabbt varför kurvan får en brant lutning nedåt. Hos många batterityper erhålles en liten höjning av batterispänningen i övergången mellan det flacka partiet och det brant avtagande partiet hos kurvan.

Batteritypen avgör således kurvkarakteristiken och kunskapen om denna kurvkaraktäristik används för att bestämma hur mycket elektrisk laddning som återstår innan batteriet är tömt. Genom att mäta batterispänningen är det därmed möjligt att med hjälp av kurvkarakteristiken bestämma värdet på och visa aktuell med en batterikapacitet indikator på en terminaldisplay.

Vid en viss uppmätt batterispänning är det så lite kapacitet kvar i. batteriet att det inte är möjligt att sända eller mottaga radiosignaler. Varje terminal innehåller åtminstone en mikroprocessor för styrning av terminalens olika funktioner. Mikroprocessorn kan. programmeras att terminera lO 15 20 25 30 11 511 176 för en elektrisk signal som indikerar tömt batteri.

Batterispänningen avkännes eller mätes med en mätanordning och en resulterande spänningen eller signal, analog eller digital, kopplas till en av mikroprocessorns ingångar.

Mikroprocessorns styrprogram startar dä en termineringsrutin som säkerställer att terminalen kan àterstartas när batteriet åter har tillräcklig kapacitet varefter termineringsrutinen terminerar terminalen. I kurvdiagrammet figur 2 anges termineringsspänningen för batteriet som ett referensvärde R.

Figur 2 visar samma batterispänningskurva Qmx som i figur 1 , men med tvà referensvärden RL och RH inlagda. Dessa två referensvärden definierar ett tidsintervall txu Referensvärdet RL motsvarar den batterispänning vid vilken terminalen. stängs av' automatiskt. Referensvärdet IU{ är' en spänning som motsvarar en viss kvarvarande effektkapacitet hos batteriet innan detta är tömt. Denna effektkapacitet räcker till ytterligare radiokommunikation en tidsperiod som är txu tidsenheter läng innan batteriet är uttömt och terminalen stängs av automatiskt. Tidsperiodens txu längd är således möjlig att välja genom att välja lämpligt högre referensvärde RH.

Figur 3 visar ett blockschema föreställande ett organ 10 för att övervaka kraftförsörjningen från en kraftförsörjningsenhet 12 vilken är anordnad i en apparat, exempelvis en portabel terminal för radiokommunikation.

Kraftförsörjningsenheten 12 utgör den enda för de i apparaten ingående enheterna och organen gemensamma lagringsenheten för elektrisk laddning. Till kraftförsörjningsenhetens utgångspoler 14 är anslutet en 10 15 20 25 30 511 176 12 kraftförsörjningsledning 16 vilken är så anordnad att apparatens samtliga organ eller enheter kan fà sin effektförjning tillgodosedd. Sá som visas i figuren är ett organ 18 för att bryta strömförsörjningen anordnat pà ledningen 16 i. kraftförsörjningsenhetens omedelbara närhet innan ledningen delats upp i olika ledningar till respektive organ eller enheter. I figur 3 är ledningen endast ansluten till ett styrorgan 20, men övriga organ eller enheter som är anslutna till styrorganet fär sin strömförsörjning via ledningen 16 direkt eller indirekt via styrorganet. Organet 18 för att bryta strömförsörjningen, vilken fungrar som en styrbar strömbrytare, styrs av styrorganet vilket avger styrsignaler till organet 18 via ledningen 22. Om styrorganet är inordnat i en apparat eller anordning med olika organ, enheter och funktioner så kan styrorganet även vara anordnat att styra och övervaka dessa andra organ, enheter och funktioner. Styrorganet 20 innefattar en mikroprocessor, vilken styrs av mjukvaruprogram som är lagrade i ett organ 22 för lagring av styrprogram, vilket organ i fortsättningen benämns programlagringsorganet.

Organet 22 inkluderar åtminstone ett ROM-minne (Read Only Memory) och är anslutet till en port 40 hos styrorganet 20.

Alla de uppgifter som styrorganet 20 utför är beordrade av programmen.

Styrorganet 20 är även anslutet till ett organ 24 för lagring av data. Detta organ benämns i fortsättningen datalagringsorganet. Datalagringsorganet 24 är anslutet till en port 42 hos styrorganet 20. Datalagringsorganet 24 inkluderar åtminstone ett RAM-minne (Read Access Memory). I organet 24 för lagring av data lagras nödvändiga data för 10 15 20 25 30 13 511 176 styrorganets funktion (olika sifferuppgifter, konstanter, tillfälliga värden på en parameter, referensvärden, etc.).

Lagringsorganen 22 och 24 är indelade i adresserbara minnesceller och varje minnescell innehåller antingen en programinstruktion eller ett tal, till exempel ett parametervärde. Till skillnad från ROM-minnets celler vars innehåll är permanent, så kan innehållet i RAM-minnet och dess celler varieras. Det finns även andra typer av minnen (PROM, EEPROM etc.) på marknaden som kan utnyttjas i detta sammanhang.

Styrorganet 20 :i figur 23 övervakar kraftförsörjningen till andra organ och enheter. För detta ändamål ansluts ett avkännande organ 26 för att avkänna spänningen U¿aI över kraftförsörjningsenhetens poler 14 via en ledning som är ansluten till en ingång 28. Den avkända spänningen U¿ut omvandlas i organet 26 till en anpassad mätsignal CL. Det avkånnande organet 26 innefattar därför en förstärkare som anpassar (förstärker alternativt dämpar) den uppmätta spänningen'qæu. Mätsignalen CL som erhålles på utgången från organet 26 kan kvantitativt beskrivas med den matematiska formeln CL = A-tha* + tgff. A är förstärkarens förstärkningsfaktor. Förstärkarens offsetspänning Uüf är förhållandevis liten men måste ändå tas hänsyn till och kompenseras för i efterföljande sinalbehandling.

Mätsignalen CL ansluts till en av två ingångar 28 respektive 30 hos ett jämförande organ 32 för att bilda en differenssignal U¿ñ. På den andra ingången 30 ansluts en referenssignal Umf. Det jämförande organet 32 avger en digital differenssignal Uü¿ till en ingång 34 hos styrorganet 20. 10 15 20 25 30 511 176 14 Om mätsignalen CL är analog måste denna signal analog/digitalomvandlas i och. med referenssignalen tgef är digital. Det jämförande organet kan därför realiseras med en så kallad analog/digitalomvandlare vilken. efterföljs av en subtraktionskrets för binära tal. Subtraktionskretsen utför ekvationen U¿ü = CL - Uni.

Enligt uppfinningstanken antar referensvärdessignalen Umf olika värden. Den digitala signalen Unfi genereras i ett organ 50 för att välja och tilldela olika referensvärde till referensvärdesparametern R. för val Organet 50 av olika referensvärde benämns i fortsättningen referensvärdesväljare. I denna utföringsform kommunicerar styrorganet 20 med referensvärdesväljaren 50 via en styrkanal 52. Styrkanalen är ansluten wællan en styrutgàng 44 hos styrorganet 20 och en styringàng 58 hos referensvärdesväljaren 50.

Väljaren. 50 inkluderar även ett organ. 54 för lagring av olika referensvärde. Detta organ lagrar referensvärde pà ett sådant sätt att varje enskilt referensvärde kan adresseras eller pekas ut med en för varje referensvärde unik styrsignal på styrkanalen 52.

Denna utföringsform av uppfinningen inkluderar även ett organ 56 för att överföra referensvärdet fràn organet 54 till organet 32 för att bilda differenssignalen Uüi. Organet 56 benämns för utgàngsorganet och fungerar som en utenhet vilken dels överför, dels håller referensvärdet på en utgång 60 hos organet 50. Utgångsorganet 56 är anslutet mellan organet 54 och utgången 60. Utgàngsorganet 56 är realiserbart med ett skiftregister, parallellt eller seriellt beroende pà hur det jämförande organet 32 är utformat. 10 15 20 25 15 511 176 I den visade utföringsformen i figur 3 ansluter en styrkanal 62 en resetingång hos utgàngsorganet 56 till styrkanalen 52.

När en styrsignal på styrkanalen 52 initierar ett byte av referensvärde nollställes samtidigt utgàngsorganet 56 genom att styrsignalen även anslutes till resetingàngen 64 innan det nya aktuella referensvärdet flyttas frán organet 54 till En sådan konstruktion ökar säkerheten och utgángsorganet 56. tillförlitligheten.

Utsignalen Ikef innehåller således referensvärdet R, vilket överföres till det jämförande organet 32. Förenklat kan Uæf skrivas som Un¿=R där R är referensvärdesparametern.

Styrorganet 20 genererar en styrsignal pà styrkanalen. 52.

Styrsignalen hämtar styrorganet 20 från datalagringsorganet 24. Referensvärdesväljaren 50 genererar en referensvärdessignal som beror pà nämnda styrsignal.

Styrsignalen är en instruktion till organet 50 vilket referensvärde R som ska väljas.

Generellt krävs det lika många olika styrsignaler som referensvärden. Styrsignalerna är i denna utföringsform digitala och deras olika värden binärkodade. I sitt enklaste utförande har styrsignalerna antingen värdet 1 eller 0 (noll) (jämför hög eller låg). Styrsignalerna kan vara olika binära tal med lämpligt antal bitar för att definiera alla de olika referensvärden som utnyttjas. En styrsignal kan innehålla adressen till en av de minnesceller som referensvärdena finns lagrade i om organet 50 inkluderar en minnesmodul med de olika referensvärdena.

I en utföringsform av uppfinningen genereras två olika referensvärden, R=RH och R=RL. Tvä olika styrsignaler som l0 15 20 25 511 176 16 representerar två olika värden krävs för att generera de två olika referensvärdena. Den ena styrsignalen har därför hög spänningsamplitud för att generera R=RH och lág för att generera R=RL.

Figur 4 visar ett förenklat blockschema av en föredragen utföringsform av en terminal 100 för mobil radiokommunikation, vilken innefattar ett antal nödvändiga funktionsenheter som en antennenhet 102, en radiodel 104, en styrenhet 120, en enhet 122 för lagring av styrprogram och en enhet 124 för lagring av data, en knappsatsenhet 110, en displayenhet 112, ett avkänningsorgan 26, en jämförande organ 32, en kraftförsörjningsenhet 12 och ett kopplingsorgan 18.

Antennenheten 102 är ansluten till en radiodel 104 som bland annat innefattar en sändar- och mottagarenhet. En styrenhet 120 styr och kontrollerar radiodelen 104 med dess olika enheter via en databuss 18.

Styrenheten 120 innefattar åtminstone en mikroprocessor, vilken styr och övervakar de olika enheterna i terminalen.

Mikroprocessorn styrs av mjukvara, det vill säga program som är lagrade i en enhet 122 för lagring av styrprogram, vilken enhet även benämns för programlagringsenheten. Alla de uppgifter som styrenheten 120 utför' är' beordrade av' dessa program. Enheten 122 innefattar av åtminstone ett ROM-minne (Read Only Memory). Programlagringsenheten 122 är ansluten via bussen 146 till en av styrenhetens dataportar, port 140.

Bussen 146 inkluderar en kontrolledning samt en adressbuss och en databuss. 10 15 20 25 30 17 511 176 Styrenheten 120 behöver även en enhet 124 för lagring av data, vilken enhet även benämns för datalagringsenheten.

Denna enhet 124 inkluderar åtminstone ett RAM-minne (Read Access Memory). I datalagringsenheten 124 lagras och hämtas nödvändiga data för styrorganets funktion (olika sifferuppgifter, konstanter, tillfälliga värden pá en parameter, referensvärden, etc.). Datalagringsenheten 122 är ansluten via bussen 148 till en av styrenhetens dataportar, port 142. Bussen 148 inkluderar en kontrolledning samt en adressbuss och en databuss.

Programlagringsenheten 122 och datalagringsenheten 124 benämns ibland i generell mening för lagringsenheterna.

Lagringsenheterna består av minnesceller och varje minnescell innehåller antingen en programinstruktion eller ett binärt tal, till exempel ett parametervärde. Till skillnad frän ROM-minnets celler vars innehåll är permanent, så kan innehållet i RAM-minnet och dess celler ändras. Det (PROM, finns även andra typer av minnen EEPROM etc.) på marknaden som kan utnyttjas i detta sammanhang.

Exempel pà funktioner som styrenheten styr är avkänning av terminalens knappsats, driftstyrning av terminalens displayenhet samt hantering och visning av menyer i menysystemet. Alla de funktioner som styrenhetens mikroprocessor utför är beordrade av styrprogrammen.

Ytterligare mikroprocessorer kan utnyttjas för att utföra vissa av terminalens funktioner. Dessa mikroprocessorer underordnas en huvudmikroprocessor. Varje mikroprocessor med tillhörande programvara är ett styrorgan. Dock är det möjligt att implementera olika styrorgan som olika programvaror i en enda mikroprocessor, definierad som en 10 15 20 25 511 176 18 styrenhet. I detta fall består styrenheten av olika styrorgan implementerade som mjukvara.

Styrenheten 120 är ansluten till ett antal in- och utenheter samt anpassningsenheter, vilka ej visas i figuren.

En knappsatsenhet 110 är via en databuss 114 ansluten till styrenheten 120. För visning av menyer, telefonnummer, värden, indikeringar och olika information som antingen är lagrade i datalagringsenhet 124, eller datainformation som är inknappade fràn knappsatsen 112 av användaren krävs en displayenhet 112. Styrenheten 120 kommunicerar med displayenheten 112 via en databuss 116.

Styrenheten 120 innefattar dels ett särskilt styrorgan för att sköta uppgifterna att driva och styra displayenheten dels ett styrorgan för menysystemet. Terminaler som inkluderar ett menysystem är menystyrda. Varje styrorgan inkluderar en mikroprocessor med tillhörande minnes-, in/ut- och anpassningsorgan. Om i terminalen en annan mikroprocessor än styrenhetens mikroprocessor, huvudprocessorn, utnyttjas för menysystemets styrning och hantering så sköter denna andra mikroprocessor även kommunikationen med terminalens styrenhet. Menysystemet presenteras utförligare i samband med figur 5.

Ovan nämnda enheter fâr sin kraftförsörjning frän en kraftförsörjningsenhet 12 vilken utgör den enda gemensamma lagringsenheten av elektrisk laddning för samtliga de i terminalen 100 ingående enheterna. Dessa enheter är anslutna via ett kraftledarsystem 16 antingen direkt till polerna 14 pá kraftförsörjningsenheten 12 eller via en 10 15 20 25 30 19 511 176 kontaktenhet 18 som i sin tur är ansluten till kraftförsörjníngsenheten 12. Kontaktenheten 18 kan sättas i läge till eller fràn. Denna kontaktenhet styrs av styrenheten 120 via ledningen 22.

Styrenheten 120 övervakar kraftförsörjningen från kraftförsörjningsenheten 12. Det avkännande organet 26 för att avkänna och bestämma ett värde CL som motsvarar den elektriska laddningen i kraftförsörjningsenheten 12 är ansluten till polerna 14. till den En jämförande anordning 32, som är ansluten avkännande anordning 26, jämför kontinuerligt värdet CL med en referensvärdesparameter R.

Det nya med terminalen 100 är att den inkluderar referensvärdesväljare 50 för generering av olika referensvärdessignaler i kraftförsörjningsenheten 12, vilken utgör den enda gemensamma lagringsenheten för elektrisk laddning. Organet 50 består i sin tur av ett organ 54 för lagring av olika referensvärde och ett utgångsorgan S6 för överföring av referensvärdet till det jämförande organet 32. Organet 50 tilldelar referensvärdesparametern R ett värde RH om reservkraft ska reserveras och ett värde RL om reservkraft ska utnyttjas.

Terminalens användare kan efter eget önskemål aktivera och inaktivera möjligheten. att lagra reservkraft. När den är aktiverad reserveras i kraftförsörjningsenheten 12 en viss mängd elektrisk laddning, som motsvarar ett mätbart värde RH pà referensvärdesparametern R, vilken laddning kan utnyttjas för vidare radiokommunikation endast om värdet pà referensvärdesparametern R ändras till en annan lägre värde RL. Om användaren väljer att inte utnyttja möjligheten att lagra reservkraft används endast det lägsta referensvärdet lO 15 20 25 511 176 20 RL i det jämförande organet 32 för att bilda signalen Ufif frän det att terminalen aktiveras.

Genonx att referensvärdesväljaren 50 är realiserad ned. ett organ 54 för lagring av olika referensvärden sà är det möjligt att komplettera terminalen med en funktion med vars hjälp en användare kan byta ut värdet på de lagrade referensvärdena. Nämnda funktion kan aktiveras från en meny i menysystemet. När menyn är aktiverad kan användaren byta värdena på RH och om så önskas RL. Användaren anger vilket värde som denne önskar byta ut för att antingen få mer eller mindre reservkraft lagrad. Det är således möjligt att minska reservkraften till noll genom att sätta RH=RL. Det är praktiskt för en användare att reservkraften presenteras i storlek av sparad samtalstid. Datalagringsenheten 124 innehåller en omvandlingstabell, vilken omvandlar tid till värde pà RH eller RL. Styrenheten 120 hämtar användarens önskemål fràn knappsatsenheten 110 till omvandlingstabellen i datalagringsenheten 124. Det nya värde pà RH eller RL som omvandlingstabellen genererar flyttas av styrenheten 120 från datalagringsenheten 124 till den. adress i organet 54 för lagring av referensvärden som RH eller RL har.

Referensvärdesväljaren 50 fungerar därefter med de nya referensvärdena. Pàpekas bör att omvandlingstabellens värden batterikarakteristik som det beror på den utnyttjade batteriet har. Intelligenta batterier som har minneskapacitet kan lagra värdena till omvandlingstabellen och överföra dessa till datalagringsenheten vid lämpligt tillfälle exempelvis batteribyte. l0 15 20 25 30 21 511 176 Terminalen är utrustad med funktionstangenter och ett menysystem med vars hjälp en användare kan aktivera och inaktivera reservkraftlagringen.

I figur 5 visas en schematisk skiss av ett menyssystem 160.

Systemet är underordnat styrenheten 120, men betraktas ibland som ett organ eller en enhet som innefattas i terminalens displayenhet vilken styr och kontrollerar visningen på displayfönstret. Menysystemet består både av styrprogram och data och hårdvara i form av en mikroprocessor med tillhörande minnen och anpassningskretsar. Menyerna visas på terminalens visningsfönster, den så kallade displayen. Displayenheten 112 inkluderar displayen. Varje meny 160 rymmer en eller flera valbara funktioner 162. En funktion 162 kan ha en eller flera inställningar 166. Exempel på sådana funktioner är de olika möjligheter som finns att vidarekoppla inkommande samtal. Varje möjlighet motsvaras av en funktion som kan aktiveras eller upphävas genom att ändra funktionsinställningen (aktiv/inaktiv; av/pà). Användaren kan exempelvis vidarekoppla alla samtal eller bara samtal som denne inte besvarar eller när det upptaget. Dessa menyer är samlade under en samma meny (Vidarekoppling). När menysystemet lämnas, antingen automatiskt (efter att en viss tid förflutit) eller genom att användaren rnanuellt lämnar menysystemet, intar terminalen ett utgångsläge. I detta läge visas på terminalens display ett standardfönster med indikatorer och basinformation.

I figur 6 visas de funktionstangenter 170 (funktionsknappar) som används för att hantera menysystemet 160. Tangenterna vänsterpil 172 respektive högerpil 174 används för att gå 10 15 20 25 30 22 511 176 från meny 162 till meny 162, skifta mellan olika funktioner 164 i en meny eller skifta mellan olika inställningar 166 i en funktion 164. Med svarstangenten “JA" 176 kan användaren välja en meny 162, funktion 164 eller inställning 166. Med “NEJ”-tangenten 178 kan användaren växla från inställning 166 till funktion 164, från funktion 164 till meny 162 och frán meny 162 till utgångsläge där olika indikatorer visas.

Dessa indikatorer kan exempelvis visa aktuell signalstyrka, batterispänning, telenät, etc. Radertangenten “CLR” används för att gá ur menysystemet till utgångsläget. Dessa funktionstangenter 170 är inkluderade i terminalens knappsatsenhet 110.

Funktionen att reservera reservkraft är inordnad i terminalens menysystem 160. En användare stegar med hjälp av terminalens funktionstangenter 170 fram till en meny för aktivering eller inaktivering av nßjligheten att reservera och därmed säkra reservkraft. Denna meny benämns i fortsättningen för reservkraftlagringens aktiveringsmeny.

Aktiveringsmenyn 'visas på terminalens display och har en rubrik “Reservkraftslagring" och en inställningsrad som anger cm1 reservkraftslagringen är' “aktiv” eller “inaktiv".

Användaren kan skifta mellan de båda inställningarna med hjälp av piltangenterna 172,174 och välja inställning med svarstangenten “JA” 176. Förutom funktionens aktiveringsmeny finns också en meny med rubriken “Utnyttja reservkraften ?". Denna meny,kallad för utnyttjandemenyn, kommer på samma sätt som andra menyer i menysystemet automatiskt upp på terminalens display. Orsaken till att nämnda meny visas är att villkoret att batteriladdningen sjunkit ner till eller strax under det övre referensvärdet (R=RH). Användaren kan svara “ja” eller “nej” på 10 15 20 25 23 511 176 inställningsraden med hjälp av nämnda svarstangenter 176,178. Om användaren svarar “ja” ändras referensvärdet till det lägre referensvärdet varvid användaren kan utnyttja mellanskillnaden mellan dessa tvà referensvärden för radiokommunikation ytterligare en tid. Svarar användaren “nej” stängs terminalen automatisk av.

Att reservkraftfunktionen är inordnad i menysystemet har många fördelar vilka direkt och även indirekt kommer att framgå av den vidare presentationen av olika utföringsformer av uppfinningen.

I följande avsnitt ska ett första föredraget förfarande av uppfinningen presenteras.

Så som angivits tidigare kan en användare aktivera lagringen av reservkraft i den gemensamma kraftförsörjningsenheten 12 med hjälp av terminalens funktionstangenter 170 och menysystem 160. I denna utföringsform av uppfinningen utnyttjas en aktiveringsparameter A, vilken har olika värde beroende pà om reservkraften ska lagras eller utnyttjas. Denna parameter styrs således från den ovan presenterade aktiveringsmenyn. Om användaren svarar “aktiv” på aktiveringsmenyns instållningsrad ger styrenheten 120 aktiveringsparametern A exempelvis värdet 1 (“ett”). Om användaren svarar “inaktiv" pà aktiveringsmenyns inställningsrad ger styrenheten 120 aktiveringsparametern A (“noll”). exempelvis värdet O Aktiveringsparametern A lagras på en adress i datalagringsenheten 124.

I och med att referensvärdesparametern R i detta förfarande beror av värdet på aktiveringsparametern A kommer 10 15 20 25 30 24 511 176 referensvärdesparametern R fortsättningsvis R(A) att betecknas i presentationen av det första föredragna förfarandet.

I figur 2 visas ett diagram med en batterispänningskurva. I diagrammet är tvà referensvärden RH respektive RL inlagda.

Med ovanstående beteckningar på referensvärdesparametern R(A) är R(1)=RH och R(O)=RL.

I figurerna 7a-7c visas en flödesplan av det första föredragna förfarandet. I steg 200 aktiveras terminalen och värdet på aktiveringsparametern ZX hämtas i steg 210 från adressen i datalagringsenheten 124. I nästa steg 212 överföres aktiveringsparameterns värde som en instruktion (styrsignal) från datalagringsenheten 124 via styrenheten 120 till organet 50 för att välja referensvärde (även kallad för referensvärdesväljaren) i vilket referensvärdesparametern R(A) tilldelas det värde som hör till detta värde pà A. Steg 212 inkluderar även att det aktuella referensvärdet överföres till det jämförande organet 32 och utnyttjas i differensbildningen CL - R(A).

Denna differens bildar signalen U@¿=(CL-R(A)) vilken i steg 214 hämtas samt lagras tillfälligt på en plats (adress) i en datalagringsenhet. I steg 216 jämförs Um¿ med värdet noll tills villkoret att differensen är mindre än noll är uppfyllt. En iteration av stegen 214 och 216 pàgàr så länge som villkoret “Um¿” ej är uppfyllt (NEJ). När villkoret är uppfyllt (JA) utförs nästa steg.

I steg 218 testas om reservkraftslagringen är aktiverad genom att kontrollera värdet pá parametern A. Parametern har olika värden beroende på om reservkraftslagringen är aktiverad eller inaktiverad. Om parametern har det värde som (i utföringsexemplet innebär att lagringen är inaktiverad 10 15 20 25 30 25 511 176 och figuren vald till A=0), stegas sekvensen automatiskt till punkten C och steg 242 i flödesplanen. Steg 242 innebär att den programmerade termineringsrutinen startas varvid terminalen loggas av när rutinen är färdig, steg 244.

Om reservkraftslagringen är aktiverad, så har parametern motsvarande värde (i figuren och utföringsformen är parametern vald till A=l) och därmed är villkoret (A=l) uppfyllt (JA). Om villkoret är uppfyllt fortsätter förfarandet med steg 220. I detta steg sätts en iterationsvariabel 1 till noll (1=O). I steg 222 initieras och visas en utnyttjandemeny “UTNYTTJA RESERVKRAFT ?”.

Terminalens användare förväntas i steg 224 då ge ett svar “JA” eller “NEJ” genom att trycka pà en av de två svarstangenterna “JA” eller “NEJ” (176 respektive 178 i figur ) inom en viss tidsperiod. Menyn visas på terminalens displayenhet under denna förvalda tidsperiod, vilket motsvarar L antal iterationer. till För varje iteration adderas 1 variabeln l i steg 228 medan menyn visas. Innan additionen av 1 till l testas om villkoret “l i steg 226. Iterationen av stegen 224, 226 och 228 pågår tills villkoret är falskt till (NEJ) varvid sekvensen automatiskt stegas steg 242 (via punkten C i flödesplanen).

Villkoret blir falskt om ingen av svarstangenterna tryckts in under tidsperioden. I steg 242 initieras termineringsrutinen och när denna genomlöpts (steg 244) termineras terminalen.

Om däremot en av svarstangenterna, 176 eller 178, trycks ner är villkoret i steg 224 sant (JA), varför iterationen bryts och villkoret “positivt” i nästa steg 230 testas. Trycks “NEJ”-svarstangenten. 178 ner (villkoret positivt är- därmed 10 15 20 25 30 511 176 26 ej uppfyllt), önskar användaren. inte utnyttja den lagrade reservkraften, varvid sekvensen automatiskt går till termineringssteget 242 (via punkten. C i flödesplanen). Om “JA”-svarstangenten 176 trycks ner och villkoret därmed är uppfyllt så följer steget 232 (via punkten B i flödesplanen) j. vilket aktiveringsparametern lå tillfälligt sätts till O (noll). I nästa steg 234 tilldelas referensvärdet värdet R(O) genom att aktiveringsparameterns värde A=O överföres som en instruktion (styrsignal) från datalagringsenheten 124 via styrenheten 120 till organet 50 för att välja referensvärde (även kallad för referensvärdesväljaren). Steg 234 inkluderar även att det aktuella referensvärdet R(0) överföres till det jämförande organet 32 och utnyttjas i differensbildningen CL - R(O). Denna differens bildar signalen Umf vilken i steg 236 hämtas och lagras tillfälligt på avsedd plats i en datalagringsenhet för att i steg 238 jämföras med värdet noll. Iterationen av stegen 236 och 238 pàgàr så länge som villkoret “Uæ¿50” ej är uppfyllt (NEJ).

Iterationen upphör när villkoret är uppfyllt (JA) och går vidare till steg 240, i vilket parametern A får sitt ursprungsvärde A=l (reservkraftslagring aktiverad). Därefter startas termineringsrutinen i steg 242, vilken loggar av terminalen när rutinen genomlöpts, steg 244.

Följande avsnitt av beskrivningen syftar till att förklara funktionen hos en terminal som inkluderar den första utföringsformen av uppfinningen. Texten och hänvisningsbeteckningarna refererar till figurerna 2, 3, 4 och 7a-7c.

Med denna första utföringsform av uppfinningen kan terminalens användare allt efter eget önskemål aktivera och 10 15 20 25 30 27 511 176 inaktivera reservkraftslagringen. En aktiveringsparameter A har olika värden beroende pà om reservkraftslagringen är aktiverad eller inaktiverad. Värdet pà denna parameter kan sättas med hjälp av ett menysystem av den som ÉYP beskrivits tidigare (se figur 5). Ett sådant menysystem inkluderar en meny som är kopplad till reservkraftslagringen. Denna meny hämtas fram och visas pà terminalens display 112 (visningsfönster). En terminalanvändare kan då läsa texten “RESERVKRAFTSLAGRING” samt en av intällningarna “aktiv” eller “inaktiv”.

Användaren kan skifta mellan de båda inställningarna med hjälp av piltangenterna och välja inställning med svarstangenten "JA".

Alternativt så kan funktionen för reservkraftslagring vara underordnad en annan meny. Dock sker hämtning och val av meny, funktion och inställning så som tidigare beskrivits.

När reservkraftslagringen aktiveras, sätter styrenheten 120 en aktiveringsparameter A i en viss minnescell i datalagringsenheten 124 till ett visst förutbestämt värde.

Om reservkraftslagringen däremot inaktiveras så sätter styrenheten samma parameter till ett annat föutbesämt värde. I de utföringsexempel som presenteras i denna ansökan har parametern A värdet l (ett) lagringen är inaktiverad och O (noll) när lagringen är inaktiverad.

Värdet pà parametern A är kopplat till värdet hos en referensvärdesparameter R. När lagringen är aktiverad reserveras i kraftförsörjningsenheten en viss mängd elektrisk laddning, soul är> mätbar och som motsvarar ett första referensvärde R(1)=RH, vilken laddning kan utnyttjas för vidare radiokommunikation en viss tid (tflr) endast om lO 15 20 25 30 28 511 176 värdet hos referensvärdesparametern R ändras till ett annat lägre referensvärde R(0)=RL. Ändringen àstadkommes genom att användaren indirekt ändrar parametervärdet A fràn 1 (ett) till 0 (noll) genom att trycka pà “JA”-svarstangenten när menyn “UTNYTTJA RESERVKRAFTEN ?” visas.

När terminalen aktiveras, hämtar styrenheten 120 i steg 210 värdet pà parametern A från en adress i datalagringsenheten 124. I nästa steg 212 ombesörjer styrenheten 120 att aktiveringsparameterns värde överföres som en instruktion (styrsignal) från datalagringsenheten 124 via styrenheten 120 till organet 50 för att välja referensvärde (även kallad för referensvärdesväljaren) i vilket referensvärdesparametern R(A) till tilldelas det värde som hör detta värde på A. Steg 212 inkluderar även att referensvärdesväljaren 50 överför det aktuella referensvärdet R(A) till det jämförande organet 32.

Referensvärdet R(A) kan hämtas från en minnesadress eller en tabell i vilken parametervärdena och motsvarande referensvärden ligger lagrade. Det jämförande organet 32 inkluderar en A/D-omvandlare som omvandlar en analog mätsignal CL, som är ett mätt pä batteriets laddning och spänning, till digital signal CL vars binära värde motsvara den analoga signalens nétstorhet. Om signalkällan. är ett batteri sä är signalen en likspänning och mätstorheten signalens amplitud. När mätstorheten omvandlats till en digital signal CL bildas en differenssignal Uüi genom att subtrahera referensvärdet R(A) från CL. Den information som finns lagrad i. signalen t%if= (CL-R(A)) används både till terminalens batteriladdningsindikering och reservkraftsfunktion. 10 15 20 25 30 29 511 176 Styrenheten 120 hämtar signalen Ufif iterativt från ingången 34 samt lagrar tillfälligt pà avsedd minnesadress.

Iterationen sker med klockfrekvens eller någon delmultipel av klockfrekvensen. I steg 216 jämförs i styrenheten Uü¿ med värdet noll iterativt tills villkoret att differensen är mindre än noll är uppfyllt. Iterationen pàgàr sä länge som villkoret “Um¿” ej är uppfyllt (NEJ). När villkoret är uppfyllt (JA) utförs nästa steg.

I steg 218 testar styrenheten 120 om funktionen för reservkraftslagring är aktiverad genom att kontrollera värdet på parametern A i datalagrigsenheten 124. Om aktiveringsparametern A har det värde som innebär att funktionen är inaktiverad (i utföringsexemplet och figuren vald till A=O), stegas sekvensen automatiskt till punkten C och steg 242 i flödesplanen. Steg 242 innebär att styrenheten 120 startar den programmerade termineringsrutinen varvid terminalen loggas av när rutinen är färdig (steg 244). Att lagringsfunktionen är inaktiverad innebär att ingen reservkraft är reserverad. Är funktionen inaktiverad utnyttjas hela batterikapaciteten från början till slut och förfarandet kommer endast att utnyttja stegen 200-218 och 242-244 enligt flödesplanen.

Om funktionen för reservkraftslagring är aktiverad, sä har parametern A motsvarande värde (i figuren och utföringsformen är parametern vald till A=l) och därmed är villkoret (A=1) uppfyllt. Om villkoret är uppfyllt fortsätter förfarandet med steg 220 (via punkten A i flödesplanan). I detta steg sätter styrenheten en iterationsvariabel l till noll (l=O). I steg 222 initierar styrenheten 120 en visning av en utnyttjandemeny “UTNYTTJA lO 15 20 25 30 30 511 176 RESERVKRAFT ?” på terminaldisplayen. Menyn tillhör menysystemet 160. Terminalens användare förväntas då ge ett svar “JA” eller “NEJ” genom att trycka på en av de två svarstangenterna “JA” (176) eller “NEJ” (178) inom en viss tidsperiod. Menyn visas på terminalens displayenhet under denna förvalda tidsperiod, vilket motsvarar L antal iterationer. För varje iteration adderas 1 till variabeln 1 i steg 228 medan menyn visas. Innan additionen av 1 till 1 testas om villkoret “l tills villkoret är falskt (NEJ) varvid sekvensen stegas automatiskt till steg 242 (via punkten C i. flödesplanen).

Villkoret blir falskt om ingen av svarstangenterna tryckts in under tidsperioden. I steg 242 initierar styrenheten termineringsrutinen och när denna genomlöpts (steg 244) termineras terminalen.

Om däremot en av svarstangenterna (176 eller 178) trycks ner är villkoret i steg 224 sant (JA), varför villkoret “positivt” i nästa steg 230 prövas. Trycks “NEJ”- svarstangenten 178 ner (villkoret positivt är därmed ej uppfyllt), önskar användaren inte utnyttja den lagrade reservkraften, varvid styrenheten automatiskt startar termineringssteget 242 (via punkten C i flödesplanen). Om “JA”-svarstangenten 176 trycks ner och villkoret därmed är uppfyllt sà följer steget 230 (via punkten B i flödesplanen) i vilket styrenheten 120 tillfälligt sätter parametern A till 0 (noll) i datalagringsenheten 124. I nästa steg 234 överför styrenheten 120 aktiveringsparameterns värde A=0 som fràn till en instruktion i form av en styrsignal datalagringsenheten 124 via styrenheten 120 referensvärdesväljaren 50 så att referensvärdesparametern R tilldelas värdet R(0). Instruktionen anger således vilket 10 15 20 25 30 31 511 176 referensvärde som ska väljas. Steg 234 inkluderar även att det aktuella referensvärdet R(0) överföres till det jämförande organet 32 och utnyttjas i differensbildningen CL - R(O). Denna differens bildar signalen Uü¿=(CL-R(O)). I steg 236 hämtar styrenheten 120 Uüi på ingången 134 och lagrar värdet Ufif tillfälligt på avsedd adress i datalagringsenheten 124. Styrenheten 120 testar i steg 238 om villkoret att “Ugüg0” är sant. Iterationen av stegen 236 och 238 pågår så länge som villkoret “Um¿” ej är uppfyllt (NEJ). Iterationen upphör när villkoret är sant (JA) och går vidare till steg 240, i vilket styrenheten 120 sätter aktiveringsparametern A till sitt ursprungsvärde A=1 (funktionen reservkraftslagring aktiverad) i datalagringsenheten 124. Skulle användaren logga av terminalen innan all reservkraft år uttömd och villkoret att “Uü¿gO” inte är sant, sätter styrenheten 120 ändå aktiveringsparametern A till sitt ursprungsvärde A=1 innan termineringsrutinen startas. I annat fall skulle användaren förlora sin förinställning av att ha reservkraftslagring aktiverad. Användaren kan därmed lita på att funktionen reservkraftslagring är, så som denne önskat, aktiverad även om ett byte av eller en uppladdning av kraftförsörjningsenheten har skett innan all reservkraft utnyttjats. Därefter startar styrenheten 120 termineringsrutinen i steg 242, vilken loggar av terminalen när rutinen genomlöpts (steg 244).

I följande avsnitt presenteras en andra utföringsform av uppfinningen.

Batterikarakteristiken enligt kurvdiagrammen i figurerna SA- C överensstämmer med figur 2. De angivna referensvärdena RH 10 15 20 25 32 511 176 och RL motsvarar det första referensvärdet R(l) respektive det andra referensvärdet R(0). I dessa diagram har ytterliggare ett referensvärde RS lagts in. Detta referensvärde RS utnyttjas i denna utföringsform för att avgöra om batteriet laddats medan terminalen varit avstängd.

Således visar figur 8a när den anpassade mätsignalen CL av batterispänningen överstiger referensvärdet RS, varvid styrenheten 120 automatiskt ger referensvärdesväljaren 50 instruktionen att välja referensvärdet R=RH.

Figur 8b visar den situation som inträffar när terminalen aktiveras och den anpassade mätsignalen CL av batterispänningen är lägre än referensvärdet RS. Styrenheten 120 ger härvid referensvärdesväljaren 50 automatiskt instruktionen att välja referensvärdet R=RH och utnyttjar därvid den sista ordinarie laddningen i kraftförsörjningsenheten 12 innan reservkraften eventuellt mäste utnyttjas.

Figur 8c visar när den anpassade mätsignalen CL av batterispänningen är lägre än referensvärdet RL, varvid användaren mäste utnyttja den reserverade laddningen för att kunna nyttja terminalen.

Uppfinningen enligt följande alternativa förfarande löser de tre beskrivna situationerna på ett för användaren smidigt sätt, vilket redogörs för i följande avsnitt av beskrivningen.

Denna utföringsform av uppfinningen innebär att reservkraft alltid reserveras när batterispänningen överstiger referensvärdet RH. Användaren kan endast välja mellan att utnyttja eller inte utnyttja den reserverade reservkraften. 10 15 20 25 30 33 511 176 I figurerna 9a och 9b visas en flödesplan av ett andra förfarande av uppfinningen. Förfarandet startar i steg 300 i och med att terminalen aktiveras. Direkt efter start sätts värdet på referensvärdet R till R=RS i steg 310. Steg 310 inkluderar även att det aktuella referensvärdet RS överföres till det jämförande organet 32 och utnyttjas i differensbildningen CL - RS. Denna differens bildar signalen Ufi¿=(CL-RS) vilken i steg 312 hämtas direkt frán styrenhetens 120 ingång 134 som är ansluten till den jämförande anordningen (32 i fig. 4). I steg 314 testas on1 U¿u är större eller mindre än noll. Om Uüf är större än noll är villkoret inte uppfyllt och förfarandet fortsätter i steg 316. Steg 316 inkluderar även att det aktuella referensvärdet RH överföres till det jämförande organet 32 och utnyttjas i differensbildningen CL - RH. Denna differens bildar direkt från till signalen E@ü=(CL-RH) vilken hämtas styrenhetens 120 ingång 134 som är ansluten den jämförande anordningen (32 i fig. 4). I steg 320 jämförs Uüf med värdet noll tills villkoret att differensen är mindre än noll är uppfyllt. Iterationen av stegen 318 och 320 pàgár så länge som villkoret “Uü¿” ej är uppfyllt (NEJ). När villkoret är uppfyllt (JA) utförs termineringsrutinen i steg 322, vilken loggar av terminalen när rutinen genomlöpts (steg 324).

Om testet av villkoret “Uüf mindre än noll” i steg 314 är sant (JA) byts i nästa steg, steg 326, referensvärdet RS mot det lägre referensvärdet RH. Steg 326 inkluderar även att det aktuella referensvärdet RH överföres till det jämförande organet 32 och utnyttjas i differensbildningen CL - RH. I steg 328 bildas och hämtas signalen Uü¿=(CL-RH). I steg 330 testas om Ufif är mindre än noll. Om villkoret ej är uppfyllt 10 15 20 25 30 34 511 176 (NEJ) fortsätter upprepas stegen 328 och 330 tills nämnda villkor är uppfyllt (JA), varvid förfarandet fortsätter med steg 332. I detta steg sätts en iterationsvariabel l till noll (l=O). I steg 334 initieras och visas en meny “UTNYTTJA RESERVKRAFT ?”. Terminalens användare förväntas dä ge ett Svar “JA” eller “NEJ” genom att trycka pä en av de två svarstangenterna “JA” (176) eller “NEJ” (178) inom en viss tidsperiod. Menyn visas på terminalens displayenhet under denna förvalda tidsperiod, vilket motsvarar L antal iterationer. För varje iteration testas i steg 338 om villkoret “l adderas l till variabeln l i steg 340. Iterationen av stegen 336, 338 och 340 pågår tills villkoret är falskt (NEJ) varvid sekvensen stegas automatiskt till steg 322. Villkoret blir falskt om ingen av svarstangenterna (176 eller 178) tryckts in under tidsperioden. I steg 322 initieras termineringsrutinen och när denna genomlöpts (steg 324) termineras terminalen.

Om däremot en av svarstangenterna trycks ner är villkoret i steg 336 sant (JA), varför villkoret “positivt” i nästa steg 342 testas. Trycks “NEJ”-svarstangenten (178) ner (villkoret positivt är därmed ej uppfyllt), önskar användaren inte utnyttja den lagrade reservkraften, varvid sekvensen automatiskt gär till termineringssteget 322. Om “JA”- svarstangenten (176) trycks ner och villkoret därmed är uppfyllt sä följer steget 344 (via punkten A i flödesplanen). I detta steg byts referensvärdet RH mot det lägre referensvärdet RL. Steg 346 inkluderar även att det aktuella referensvärdet RH överföres till det jämförande organet 32 och utnyttjas i differensbildningen CL - RH.

Denna differens bildar signalen Ufi¿=(CL-RL) vilken hämtas 10 15 20 25 30 35 511 176 från styrenhetens ingång 134. I steg 348 jämförs U¿M med värdet noll tills villkoret att differensen är mindre än noll är uppfyllt. Iterationen av stegen 346 och 348 pàgàr så länge som villkoret “Ugfi” ej är uppfyllt (NEJ). När villkoret är uppfyllt (JA) utförs termineringsrutinen i steg 350, vilken loggar av terminalen när rutinen genomlöpts (steg 352).

Följande avsnitt av beskrivningen syftar till att förklara funktionen hos en terminal som inkluderar den andra utföringsformen av uppfinningen. Texten och hänvisningsbeteckningarna refererar till figurerna 2, 3, 4, 8a-8c och 9a-9b.

Förfarandet startar i steg 300 i och med att terminalen aktiveras. I steg 310, direkt efter start, sätter styrenheten värdet pà referensvärdet R till R=RS.

Referensvärdet RS hämtas från en minnesadress eller en tabell i_ referensvärdesväljaren. 50. Styrenheten. 120 hämtar Instruktionen till en instruktion från datalagringsenheten 124. överföres som en styrsignal via styrenheten 120 referensvärdesväljaren 50. Styrsignalen anger för referensvärdesväljaren 50 vilket referensvärde som ska tilldelas referensvärdesparametern R. Steg 310 inkluderar även att referensvärdesväljaren 50 överför det aktuella referensvärdet R=RS till ingången 130 hos det jämförande organet 32. Det jämförande organet 32 inkluderar en A/D- omvandlare som omvandlar en analog mätsignal CL, som är ett mått på batteriets laddning och spänning, till digital signal CL vars binära värde motsvarar den analoga signalens mätstorhet. Om signalkâllan är ett batteri sä är signalen en likspänning och mätstorheten signalens amplitud. När 10 15 20 25 30 36 511 176 mätstorheten omvandlats till en digital signal CL bildas en differenssignal Uüf genom att subtrahera referensvärdet RS från CL. I steg 312 styrenheten 120 hämtar signalen Uüf=(CL- RS) direkt från ingången 134 som är ansluten till det jämförande organet 32. Styrenheten 120 kan tillfälligt lagra UÜ¿ på en adress i datalagringsenheten 124.

Signalen Uü¿= (CL-R) pà A/D-omvandlarens utgång används både som signal för terminalens batteriladdningsindikering och reservkraftsfunktion.

I steg 314 testar styrenheten om Um¿ är större eller mindre än noll. Om Ufif är större än noll är villkoret inte uppfyllt och förfarandet fortsätter i steg 316. I detta steg byter styrenheten 120 referensvärdet RS mot det lägre referensvärdet RH. Referensvärdet RH hämtas från en minnesadress eller en tabell i referensvärdesväljaren 50.

Styrenheten 120 hämtar en instruktion från datalagringsenheten 124.

Instruktionen överföres som en styrsignal via styrenheten 120 till referensvärdesväljaren 50. Steg 314 inkluderar även att referensvärdesväljaren 50 överför det aktuella referensvärdet R=RH till ingången 130 hos det jämförande organet 32. Det aktuella referensvärdet utnyttjas i differensbildningen CL - RH. Denna differens bildar signalen Uü¿=(CL-RH) vilken i steg 318 hämtas av styrenheten 120 på ingången och lagras tillfälligt på en adress i datalagringsenheten 124.

I steg 320 jämför styrenheten 120 Umf med värdet noll tills villkoret att differensen är mindre än noll är uppfyllt.

Iterationen av stegen 318 och 320 pågår så länge som villkoret “Udfl” ej är uppfyllt (NEJ). När villkoret är uppfyllt (JA) utför styrenheten termineringsrutinen i. steg 10 15 20 25 30 37 511 176 vilken medför att terminalen loggas 322, av när rutinen genomlöpts (steg 324).

Om testet av villkoret “Uüj mindre än noll” i steg 314 är sant (JA) byter styrenheten 120 i nästa steg (steg 326) referensvärdet RS mot det lägre referensvärdet RH.

Referensvärdet RH hämtas från en minnesadress eller en tabell. i referensvärdesväljaren 50. Styrenheten 120 hämtar en instruktion från datalagringsenheten 124. Instruktionen överföres som en styrsignal via styrenheten 120 till referensvärdesväljaren 50. Steg 326 inkluderar även att referensvärdesväljaren 50 överför det aktuella referensvärdet R=RH till ingången 130 hos det jämförande organet 32. Det aktuella referensvärdet utnyttjas i differensbildningen CL - RH i det jämförande organet 32.

Denna differens bildar signalen Uü¿=(CL-RH), vilken anslutes till en av styrenhetens ingångar 134. I steg 328 styrenheten 120 hämtar signalen Uü¿=(CL-RS) direkt från ingången 134 som är ansluten till det jämförande organet 32. Styrenheten 120 kan tillfälligt lagra Ufi¿ på en adress i datalagringsenheten 124.

I steg 330 testar styrenheten 120 villkoret om Uü¿ är mindre än noll. Iterationen av stegen 328 och 330 pågår så länge som villkoret “Uü¿” ej är uppfyllt (NEJ). År däremot villkoret uppfyllt (JA) fortsätter förfarandet med steg 332. I detta steg sätter (l=O). styrenheten en iterationsvariabel l till noll I steg 334 initierar styrenheten 120 med hjälp av menysystemet 160 att en utnyttjandemeny med texten “UTNYTTJA RESERVKRAFT ?” visas pá displayenheten. Terminalens användare förväntas då ge ett svar “JA” eller “NEJ” genom att trycka på en av de två 10 15 20 25 30 38 511 176 svarstangenterna “JA” 176 eller “NEJ” 178 inom en viss tidsperiod. Menyn. visas på terminalens displayenhet under denna förvalda tidsperiod, vilket motsvarar L antal iterationer. I steg 338 testas om villkoret “l uppfyllt för varje iteration. I steg 340 adderas 1 till variabeln l. Iterationen av stegen 336 - 340 pàgàr tills villkoret är falskt (NEJ) varvid sekvensen stegas automatiskt till steg 322. Villkoret blir falskt om ingen av svarstangenterna 176 eller 178 tryckts in under tidsperioden. I steg 322 initieras termineringsrutinen automatiskt och när denna genomlöpts (steg 324) termineras terminalen.

Om däremot en av svarstangenterna 176 och 178 trycks ner är villkoret i steg 336 sant (JA), varför villkoret "positivt" i nästa steg 342 testas. Trycks “NEJ”-svarstangenten 178 ner (villkoret positivt är därmed ej uppfyllt), önskar användaren inte utnyttja den lagrade reservkraften, varvid sekvensen automatiskt går till termineringsrutinen i steget 322. Om “JA”-svarstangenten 176 trycks ner och villkoret därmed är uppfyllt så följer steget 344 (via punkten A i flödesplanen). I detta steg byter styrenheten referensvärdet RH mot det lägre referensvärdet RL. Referensvärdet RH hämtas fràn en minnesadress eller en tabell referensvärdesväljaren 50. Styrenheten 120 hämtar en instruktion fràn datalagringsenheten 124. Instruktionen överföres som en styrsignal via styrenheten 120 till referensvärdesväljaren 50. Steg 344 inkluderar även att referensvärdesväljaren 50 överför det aktuella referensvärdet R=RL till ingången 130 hos det jämförande organet 32. Det aktuella referensvärdet utnyttjas i differensbildningen CL - RL j. det jämförande organet 32. Denna differens bildar signalen Uü¿=(CL-RH), 10 15 20 25 39 511 176 vilken anslutes till en av styrenhetens ingångar 134. I steg 346 hämtar styrenheten 120 signalen tgfl=(CL-RS) direkt från ingången 134 som är ansluten till det jämförande organet 32.

Styrenheten 120 kan tillfälligt lagra (gif pä en. adress i datalagringsenheten 124.

I steg 348 testar styrenheten 120 villkoret om Uüf är mindre än noll. Iterationen av stegen 346 och 348 pågår så länge som villkoret “Uü¿” ej är uppfyllt (NEJ).

När villkoret är uppfyllt (JA) utförs i steg 350 termineringsrutinen, vilken loggar av terminalen automatiskt när rutinen genomlöpts (steg 352).

I de ovan beskrivna förfarandena är det lätt att komma åt reservkraften. Användaren kan utnyttja reservkraften efter det att denne har svarat “ja” med en knapptryckning när utnyttjandemenyn 'visades, För att säkra reservkraftslagret fràn att utnyttjas i onödan, kan det vara fördelaktigt att spärra reservkraften. Vill användaren komma àt reservkraften mäste denne passera en upplàsningsbar spärr. Spärrfunktionen erhålles genom att komplettera uppfinningen med ett upplàsningsbart spärrorgan för att spärra användningen av reservkraften. Detta spårrorgan omfattar en komparator och ett minnesorgan.

För att låsa upp spârrfunktionen krävs det en kod, som är förprogrammerad av tillverkaren, detaljisten eller användaren själv.

Två typer av spärrfunktioner är möjliga - en typ som alltid är aktiverad och en typ som är möjlig att aktivera och inaktivera.

För en användare är det praktiskt att kunna välja om spârrfunktionen ska vara aktiverad (pà) eller lO l5 20 25 40 511 176 inaktiverad (av). Detta spärrorgan omfattar förutom en komparator och ett minnesorgan även en markör föra att markera om spärrfunktionen är aktiverad eller inaktiverad.

Valet utföres i_ en speciellt utformad spärrfunktionsmeny i menysystemet. Spärrfunktionen kan aktiveras och inaktiveras när denna meny visas. Valet av meny samt driftmod, aktiverad eller inaktiverad, sker på ekvivalent sätt som beskrivits i samband med figurerna 6 och 7. Funktionen kan aktiveras när som helst. Användaren kan även med hjälp av spärrfunktionsmenyn avläsa om funktionen är aktiverad eller inaktiverad.

Spärrfunktionen är endast verksam när användaren vill komma àt reservkraften. Spärrfunktionen ska inte kunna inaktiveras via spärrfunktionsmenyn samtidigt som funktionen är verksam.

Den spärrfunktion som är möjlig att aktivera och inaktivera omfattar nämnda spärrorgan även en markör (även kallad flagga eller pekare) som antingen är anordnad i datalagringsenheten 124 (spärrorgan enligt figur 11) eller i ett minnesorgan 400 i spärrorganet 150 (se figur 12)~ Anger användaren att denne vill utnyttja reservkraften kontrollerar styrenheten 120 i datalagringsenheten 124 eller minnesorganet 400 om markören (flaggan/pekaren) pekar på att Pekar blir spärrorganet 150 är aktiverat eller inaktiverat. markören på att spärrorganet är aktiverat spärrfunktionen verksam och spärrorganet spärrar ett byte av referensvärde.

Markörarrangemanget i datalagringsenheten 124 eller minnesorganet 400 är överflödigt om spärrfunktionen ständigt är aktiverad. 10 15 20 25 41 511 176 Upplåsningsförfarandet startar efter det att utnyttjandemenyn visas och en användare anger att denne vill utnyttja reservkraften. Styrenheten kontrollerar om markören (flaggan) pekar på att spärrorganet är aktiverat eller inaktiverat. blir Pekar markören på att spärrorganet är aktiverat spärrfunktionen verksam (spärrande) och spärrorganet spärrar ett byte av referensvärde. I detta läge aktiverar styrenheten menysystemet att visa upplàsningsmenyn. Om användaren anger en kod testas denna i spärrorganet mot den förprogrammerade korrekta koden. Spärrorganet innefattar en digital komparator som är uppbyggd av logiska grindar. I komparatorn jämförs de båda koderna. Spärrorganet avger en godkännandesignal när koderna överensstämmer och en felsignal när koderna är olika. Styrenheten avkänner vilken signal som spärrorganet avger.

En godkännandesignal innebär att spärrfunktionen är upplåst varpå styrenheten inititerar ett skifte av referensvärdesparametern R från det högre värdet RH till det lägre referensvärdet RL på något av de sätt som beskrivits ovan. Den den enda undanlagrade reservenergin i energilagringsenheten kan nu utnyttjas.

Avkänner styrenheten en felsignal från spärrorganet är bytet Användaren har endast ett till av referensvärde spärrat. begränsat antal upplåsningsförsök förfogande.

Misslyckas användaren på det givna antalet försök att läsa sker upp spärren inget referensvärdesbyte och terminalen loggas av.

I det följande ska förfarandet för att låsa upp spärren beskrivas. 10 15 20 25 30 42 511 176 I figur 10 visas ett blockschema av en terminal för mobil radiokommunikation vilken terminal innefattar ett upplàsningsbart spärrorgan 150 för' att spärra användningen av den reservkraft som reserverats i terminalens enda lagringsenhet för elektrisk laddning. I övrigt överensstämmer terminalen med den terminal som presenteras i figur 4 med tillhörande text. Följande presentation inriktar sig på att presentera hur det uppfunna upplàsningsbara spärrorganet är anordnat i terminalen och hur detta samverkar med vissa andra enheter i terminalen.

Spärrorganet 150 är anslutet till styrenheten 120 via ledningsbussen 152. I spärrorganet testas den förprogrammerade korrekta upplåsningskoden mot den kod som användaren anger. Upplàsningskoden kan lagras i datalagringsenheten 124 och hämtas av styrenheten 120 till Alternativt kan spärrorganet 150 när testet ska utföras. upplåsningskoden enbart lagras i spärrorganet 150 i ett minnesorgan.

Den kod som användaren anger testas i en i spärrorganet 150 ingående digital komparator, vilken är uppbyggd av logiska grindar. I komparatorn jämförs de båda koderna. Komparatorn i spärrorganet avger en godkännandesignal på ledningsbussen 152 när koderna överensstämmer eller en felsignal när koderna är olika. Styrenheten avkänner vilken signal som spärrorganet avger.

I figur 11 visas en. utföringsform av ett spärrorgan 150.

Spärrorganet inkluderar en digital komparator 402, vilken är realiserad med trådade NAND-grindar 410. Om de två kodord som ska jämföras består av n bitar vardera krävs det 2 X n stycken NAND-grindar. Varje NAND-grind har två ingångar, 412 10 15 20 25 30 43 511 176 och 414. Ingångarnas produkt inverteras pà utgången 416 och utgångarna 416 från de olika grindarna 410 sammankopplas (trádas) En kanal 420 i till till en enda gemensam utgång 418. den gemensamma bussen 152 ansluter utgången 418 styrenheten 120.

En upplåsningskod består av ett antal positioner och representeras i ett användargränssnitt av siffrorna O-9 eller av bokstäver i alfabetet. I terminalen representeras koden emellertid av bitar (xn;yn) som antar värdet 1 eller 0.

Varje bit yn i koden Y har en position n, n=1,2,3,...

Således kan den binärkodade upplàsningskoden uttryckas som Y=(y¿,y2,y3,... ,yn). När en av användaren angiven kod X=(x1,x2,x3,... ,x¿) jämföres med en korrekt upplåsningskod Y=(y¿,y2,y3,. ,yn) erhålles en “logisk etta” (1) på utgången 418 om och endast om villkoret x1=yl,x2=y2fig=y3,. ,xn=yn är uppfyllt. Utsignalen z kan skrivas som z=(x1y1'+xl'y1+x¿y2'+x2'y2+ +xnyn'+xn'yn)'.(Det inverterade värdet av biten xn betecknas xn'). Detta uttryck för z har OCH-NOR struktur och realiseras med. trådade NAND-grindar.

Uttrycket kan härledas ur ett generellare uttryck för utsignalen fràn en komparator, nämligen z=(x¿®y1)'(x§9yQ'...(x¿5y¿)'. Ur detta uttryck kan andra realiserbara strukturer härledas.

I figur 11 realiseras uttrycket z=(xflq'+xf§@+x¿Q'+x¶§Q+ +x¿%'+x¿§@)'med trådade NAND-grindar, en för varje term i uttrycket. Den oinverterade biten xn i position n i den binära koden X multipliceras logiskt med den inverterade biten yn(=y¿') i motsvarande position n i den binära koden Y i en av komparatorns grindar medan det samtidigt i en annan av komparatorns grindar sker en logisk multiplikation av den 10 15 20 25 30 44 511 176 oinverterade biten yn med den inverterade biten xn (=xg).

Således krävs det två grindar för varje position n i de binärkodade koderna X och Y.

I figur 11 visas en utföringsform i vilken det oinverterade värdet och inverterade värdet har varsin kanal för varje bit. Antalet kanaler i databussen 152 halveras om endast det oinverterade värdet av varje bit i en position n överföres i sagda ledare. Inverteringen löses genom att varje kanal anslutes till en oinverterad ingång på en NAND-grind och en inverterad ingång på en annan grind. Således får varje NAND- grind i denna realisering en oinverterad och en inverterad ingång. Varje kanal kopplas därmed växelvis till en oinverterad och en inverterad ingång.

I figur 12 visas ytterligare en utföringsform av ett spärrorgan 150. Spärrorganet 150 är anslutet till styrenheten 120 via ledningsbussen 152. I själva spärrorganet 150 är ett ndnnesorgan 400 och en komparator 402 inordnad. Minnesorganet 400 implementeras med RAM-minne eller register. Möjliga komparatorlösningar har beskrivits i anslutning till figur 11. Beroende på vilken typ av komparator- och minnesrealisering som valts så kan även anpassningskretsar vara nödvändiga att anordna i spärrorganet 150. Anpassningskretsarna kan utgöras av fördröjningselement, inverterare och olika typer av grindar och vippor.

I detta fallet inkluderar ledningsbussen 152 en adress-, kontroll- och databuss 404, en signalbuss 420 och en andra signalbuss 424. Bussen 404 är ansluten till en ingångsport 406 på minnesorganet 400. Minnesorganet 400 lagrar den korrekta koden Y och den av användaren angivna koden X. I 10 15 20 25 30 45 511 176 minnesorganet 400 sätts även en markör (flagga eller pekare) som anger om spärrfunktionen är aktiverad eller inaktiverad.

Minnesorganet har 3 utgångsportar. Den tidigare nämnda andra signalbussen 424= är ansluten till. en utgàngsport 422. Via signalbussen 424 överföres information som är lagrad i minnesorganet 400 till styrenheten 120. Spärrfunktionens status (aktiverad eller inaktiverad) är exempel på sàdan typ av information.

Komparatorn 402 har två ingângsportar - en ingång 434 för koden X och en ingång 440 för koden Y. Ingángen 434 är via en databuss 432 ansluten till en utgàngsport 430 hos minnesorganet 400 och ingången 440 är via en databuss 438 ansluten till en utgàngsport 436 hos minnesorganet 400.

Komparatorn 402 har en utgàngsport 418, som är ansluten till styrenheten 120 via den nämnda första databussen 420.

Utsignalen z är resultatet av den genomförda komparationen.

Utsignalen z är antingen en godkännandesignal eller en felsignal. Endast om koderna X och Y är lika erhålles en godkännandesignal, vilken medför att styrenheten 120 initierar ett byte av referensvärde.

I figur 13 presenteras en flödesplan över det uppfunna upplàsningsförfarandet, vilket inordnas i förfarandet för att reservera och utnyttja reservkraft.

Upplàsningsförfarandet sätts in i. punkten B i. de tidigare beskrivna flödena och som illustreras med flödesplanerna i figurerna 7a-7c och 9a-9b.

I de ovan visade kallad för flödesplanerna finns en punkt B (även position B) inlagd. I flödesplanen som är uppdelad pà figurerna 7a-7c finns punkten B inlagd mellan stegen 230 och 232. I flödesplanen som är uppdelad på 10 15 20 25 30 46 511 176 figurerna 9a-9b finns punkten B inlagd mellan stegen 342 och 344.

Likaså finns i de ovan visade flödesplanerna en punkt C (även kallad för position C) inlagd. I flödesplanen som är uppdelad pà figurerna 7a-7c finns punkten C inlagd mellan stegen 240 och 242. I flödesplanen som är uppdelad pà figurerna 9a-9b finns punkten B inlagd mellan stegen 320 och 322.

Upplàsningsförfarandet startar med steg 498. Här testas om spärrfunktionen är aktiverad eller inaktiverad. Är spärrfunktionen inaktiverad är svaret på testvilkoret negativt (nej) och förfarandet fortsätter till punkten B och utnyttjanderutinens steg 232 (figur 7c) respektive 344 (figur 9b). Är spärrfunktionen däremot aktiverad är svaret pà testvilkoret positivt och förfarandet fortsätter till (ja) steg 500. I detta steg 500 sätts två iterationsvariabler m respektive l till noll (l,m=O). I steg 502 initieras och visas en upplàsningsmeny “ANGE RESERVKRAFTSKOD”. Om användaren inte vidtar någon àtgärd och svarar med en inknappad kod kommer menyn att visas på terminalens displayenhet under en förvald tidsperiod som motsvarar L iterationer. I steg 504 testas om användaren svarat. Har användaren inte svarat är testet negativt (NEJ) fortsätter iterationen med steg 506. För varje iteration testas om iterationsvariabeln 1 är mindre än L, det vill “l till säga att villkoret steg 506 är sant. iteration som villkoret är sant adderas 1 (ett) iterationsvariabeln 1. i steg 508. Så läge som villkoret i steg 506 är sant (ja) fortsätter iterationen med stegen 502- 508. Varje steg i programsekvensen sker i takt med 10 15 20 25 47 511 176 klockfrekvensen hos styrorganet alternativt styrenheten.

Nämnda iteration, stegen 502-508, kan avbrytas pà tvâ sätt.

Det ena sättet inträffar då villkoret i steg 506 inte längre är sant (NEJ) varvid sekvensen automatiskt stegas till punkten C i flödesplanerna och vidare till termineringssteget i respektive flödesplan figurerna 7a - 7c och 9a - 9b. Det andra sättet är att användaren svarar varvid testet i steg 504 är sant och sekvensen fortsätter vidare till steget 510.

I steget 510 testas användaren angivit rätt kod. Om användaren misslyckas med att ange rätt kod vid första försöket har denne ändå ytterligare några försök, totalt M.

Om således testet i steg 510 är negativt (NEJ) fortsätter iterationen med steget 512. I steget 512 testas om villkoret “m variabeln rn i nästa steg 514.

I nästa moment, steg 516, sätts iterationsvariabeln 1 äter till värdet noll. Det medför att användaren åter får en tidsperiod på sig att knappa in en kod.

Villkoret i steget 512 blir falskt om m=M, vilket betyder att användaren utnyttjat sina M chanser att slå in rätt kod varvid sekvensen automatiskt stegas till punkten C i flödesplanerna och vidare till termineringssteget i respektive flödesplan figurerna 7a-7c och 9a-9b. I termineringssteget initieras termineringsrutinen och när denna genomlöpts termineras terminalen.

Om däremot villkoret “RÄTT KOD?” i steg 510 är sant (JA), bryts iterationen och reservkraftsspärren är upplåst.

Användaren kan nu utnyttja den laddning som spärrats l0 15 20 25 30 48 511 176 eftersom flödena fortsätter från punkten B i respektive flödesplan figurerna 7a - 7c och 9a - 9b.

Iterationssekvensen, stegen 502,504,510-516, kan avbrytas på tvä sätt. Det ena sättet inträffar då villkoret i steg 512 inte längre är sant (NEJ) varvid sekvensen automatiskt stegas till punkten C i flödesplanerna och vidare till termineringssteget i respektive flödesplan figurerna 7a - 7c och 9a ~ 9b. Det andra sättet är att användaren anger rätt kod varvid testet i steg 510 är sant och sekvensen fortsätter vidare til punkten B i respektive flödesplan figurerna 7a - 7c och 9a - 9b.

I det följande beskrivs upplàsningsförfarandet implementerat i en terminal av den typ som visas i figur 10.

Upplàsningsförfarandet startar med steg 498. Här testar styrenheten 120 om spärrfunktionen är aktiverad eller inaktiverad. Styrenheten 120 avkänner om markören i datalagringsenheten 124 eller' minnesorganet i. spärrorganet 150 pekar pà att spärrfunktionen är aktiverad eller inaktiverad. År spärrfunktionen inaktiverad är svaret på testvilkoret negativt (nej) och förfarandet fortsätter till punkten B och utnyttjanderutinens steg 232 (figur 7c) respektive 344 (figur 9b). Användaren slipper härvid att knappa in en kod för att utnyttja reservkraften. Är spärrfunktionen däremot aktiverad är svaret på testvilkoret positivt (ja) och förfarandet fortsätter till steg 500. I detta steg 500 sätter styrenheten två iterationsvariabler m respektive l till noll (l,m=0). I steg 502 initierar styrenheten att en upplàsningsmeny “ANGE RESERVKRAFTSKOD” visas terminalens displayenhet. Om användaren inte vidtar någon åtgärd och svarar med en inknappad kod kommer menyn 10 15 20 25 30 49 511 176 att visas på terminalens displayenhet under en förvald tidsperiod som motsvarar L iterationer. I varje iteration av steg 504 avkänner styrenheten om användaren svarat. Har användaren inte svarat är testet negativt (NEJ) och iterationen fortsätter med steg 506. För varje iteration testar styrenheten om iterationsvariabeln l är mindre än L, det vill säga att villkoret “l varje iteration som villkoret är sant adderas 1 (ett) till iterationsvariabeln 1. i steg 508. Så läge som villkoret i steg 506 är sant (ja) fortsätter iterationen med stegen 502- 508. Varje steg i programsekvensen sker i takt med klockfrekvensen hos styrorganet alternativt styrenheten.

Nämnda iteration, stegen 502-508, kan avbrytas på två sätt.

Det ena sättet inträffar då villkoret i steg 506 inte längre är sant (NEJ) varvid sekvensen automatiskt stegas till punkten C i flödesplanerna och vidare till termineringssteget i respektive flödesplan figurerna 7a - 7c och 9a - 9b. Det andra sättet är att användaren svarar varvid testet i steg 504 är sant och sekvensen fortsätter vidare till steget 510.

I steget 510 testar styrenheten om användaren angivit rätt kod genom att överföra de båda koderna X respektive Y till komparatorn i spärrorganet 150 för en jämförelse. Resultatet av denna jämförelse avkänner styrenheten 120 på komparatorns utgång via en databuss 420 i ledningsbussen 152. Om användaren misslyckas med att ange rätt kod vid första försöket har denne ändå ytterligare några försök, totalt M.

Om således testet i steg 510 är negativt (NEJ) fortsätter styrenheten med steget 512. I steget 512 testar styrenheten om villkoret “m adderas 1 till variabeln m i nästa steg 514. I nästa moment, 10 15 20 25 50 511 176 steg 516, sätter styrenheten iterationsvariabeln l åter till värdet noll. Det medför att användaren äter får en tidsperiod pä sig att knappa in en kod.

Villkoret i steget 512 blir falskt om m=M, vilket betyder att användaren utnyttjat sina M chanser att slå in rätt kod varvid sekvensen automatiskt stegas till punkten C i flödesplanerna och vidare till termineringssteget i respektive flödesplan figurerna 7a-7c och 9a-9b. I termineringssteget initieras termineringsrutinen och när denna genomlöpts termineras terminalen.

Om däremot villkoret “RÄTT KOD?" i steg 510 är sant (JA), bryts iterationen och reservkraftsspärren är upplåst.

Användaren kan nu utnyttja den laddning som spärrats eftersom flödena fortsätter frän punkten B i respektive flödesplan figurerna 7a - 7c och 9a - 9b. Villkoret i steg 510 är sant när styrenheten 120 avkänner en godkännandesignal zg på komparatorns utgång i. spärrorganet 150 via databussen 420 i ledningsbussen 152.

Iterationssekvensen, stegen 502,504,510-516, kan avbrytas på två sätt. Det ena sättet inträffar dä villkoret i steg 512 inte längre är sant (NEJ) varvid styrenheten 120automatiskt stegar till punkten C i flödesplanerna och vidare till termineringssteget i respektive flödesplan figurerna 7a - 7c och 9a - 9b. Det andra sättet är att användaren anger rätt kod varvid testet i steg 510 är sant och sekvensen fortsätter vidare til punkten B i respektive flödesplan figurerna 7a - 7c och 9a - 9b.

I figur 14 presenteras de steg som ingär i ett föredraget testförfarande som utgör en del av det uppfunna 10 15 20 25 30 51 511 176 upplàsningsförfarandet. I steg 510 i upplàsningsförfarandet testas om användaren anger rätt kod. Användaren har angivit en kod vilken registrerats som ett svar av styrenheten 120.

I steg 510 (figur 13) testas om koden är korrekt vilket kan beskrivas med följande testförfarande. I steg 530 hämtas den av användaren angivna koden X och den korrekta koden Y från sina minnesadresser till komparatorn i spärrorganet 150. I steg 532 avläses utsignalen fràn spärrorganet. Är utsignalen en godkännandesignal så är villkoret “godkänd kod” i. steg 534 uppfyllt och förfarandet fortsätter med steg 538 vilket steg innebär att upplàsningsförfarandet antingen fortsätter med steg 532 i den första föreslagna utföringsformen av uppfinningen enligt flödesplanen i figurerna 7a-7c eller fortsätter med steg 344 i den andra föreslagna utföringsformen av uppfinningen enligt flödesplanen i figurerna 9a-9b. Är utsignalen en felsignal så är villkoret “godkänd kod" i steg 534 ej uppfyllt och förfarandet fortsätter med steg 512 vilket steg innebär att antalet upplàsningsförsök jämförs med antalet tillåtna upplàsningsförsök M (Se flödesplanen enligt figur 10).

I det följande beskrivs hur upplàsningsförfarandet enligt flödesplanen i figur 14 är implementerat i den visade utföringsformen i figur 10. I steg 530 överför styrenheten 120 den av användaren angivna koden X och den korrekta koden Y frän sina minnesadresser till komparatorn i spärrorganet 150. I steg 532 avläser styrenheten 120 utsignalen z från spärrorganet 150. Är utsignalen en godkännandesignal sä är villkoret “godkänd kod” i steg 534 uppfyllt och förfarandet fortsätter med steg 538 vilket steg innebär att upplàsningsförfarandet antingen fortsätter med steg 232 i den första föreslagna utföringsformen av uppfinningen lO 15 20 511 176 52 enligt flödesplanen i figurerna 7a-7c eller fortsätter med steg 344 i den andra föreslagna utföringsformen av uppfinningen enligt flödesplanen i figurerna 9a-9b. År utsignalen en felsignal så är villkoret “godkänd kod” i steg 534 ej uppfyllt och förfarandet fortsätter med steg 512 vilket steg innebär att antalet upplåsningsförsök jämförs med antalet tillåtna upplásningsförsök M (se flödesplanen enligt figur 13).

Avger spärrorganet en godkännandesignal inititerar styrenheten ett skifte av referensvärdesparametern R från det högre värdet RH till det lägre referensvärdet RL. Den undanlagrade reservenergin i den enda energilagringsenheten kan nu utnyttjas. Vid en godkännandesignal zg ásidosättes att markören i datalagringsenheten 124 anger att spärrfunktionen är aktiverad.

Vid felsignal från spärrorganet upprepas bara förfarandestegen 502, 504 och 510-516 enligt figur 10 tills användaren antingen anger riktig kod eller försökt M antal gånger så som beskrivits ovan.

Så som påpekats ovan ingår dessa steg i ett föredraget testförfarande som utgör en del av det uppfunna upplåsningsförfarandet enligt figur 13 med tillhörande text.

Claims (74)

10 15 20 25 53 511 176 PATENTKRAV

1. Förfarande för att reservera och utnyttja reservkraft i en terminal för mobil radiokommunikation vilken förutom ett antal nödvändiga funktionsenheter innefattar en kraftförsörjningsenhet (12) som för funktionsenheterna utgör den enda gemensamma lagringsenheten för elektrisk laddning, vilket förfarande innefattar stegen: - att avkänna den elektriska laddningen i kraftförsörjningsenheten (12) och bestämma ett värde på en anpassad mätsignal (CL) som motsvarar den elektriska laddningen i kraftförsörjningsenheten; - att kontinuerligt bestämma skillnaden mellan den anpassade mätsignalen (CL) och en referenssignal (lkeg vilken utgör en omvandling av en referensvärdesparameter R; k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: - att välja ett värde på referensvärdesparametern R beroende på om reservkraft ska reserveras eller utnyttjas; - att tilldela referensvärdesparametern R ett värde (R(l);RH) om reservkrafts ska reserveras och ett annat lägre värde (R(O);RL) om reservkraften ska utnyttjas.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: - att tilldela en aktiveringsparameter A ett första värde om reservkrafts ska reserveras och ett andra värde om reservkraften ska utnyttjas; 10 15 20 25 54 '511 176

3.Förfarande enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: - att omvandla en från kraftförsörjningsenheten (Ubatt) (12) avkänd spänning i ett organ (26) till en anpassad mätsignal (CL). k ä n n e t e c k n a t allt

4.Förfarande enligt krav 1, a v, att terminalens användare efter önskemål eget aktiverar och inaktiverar reservkraftslagringen.

5.Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t a v, att reservkraftslagringen aktiveras från en aktiveringsmeny i ett menysystem.

6.Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t a v, att reservkraftslagringen inaktiveras fràn en aktiveringsmeny i ett menysystem.

7.Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v, att utnyttjandet av reservkraften. aktiveras från en utnyttjandemeny i ett menysystem.

8.Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: - att hämta aktiveringsparametern A och tilldela referensvärdesparametern R ett värde som motsvarar den hämtade reservkraftsparametern A.

9.Förfarande enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t a v, att aktiveringsparameterns värde överföres som en instruktion från datalagringsenheten (124) via styrenheten (120) till organet (50) för att välja referensvärde i vilket referensvärdesparametern R tilldelas ett värde R(A). 10 15 20 55 511 176

10.Förfarande enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: - att testa om reservkraftslagringen är aktiverad genom att kontrollera värdet pá aktiveringsparametern (A).

11. 1l.Förfarande enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: - att sätta aktiveringsparametern (A) till ett värde som anger att reservkraftslagringen är aktiv; - att överföra en instruktion som motsvarar aktiveringsparameterns värde (A) från datalagringsenheten (24;l24) till en referensvärdesväljare (50); - att tilldela referensvärdesparametern R värdet R(A).

12. l2.Förfarande enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: - att överföra det aktuella referensvärdet R(A) till ett jämförande organ (32); - att bilda differensen differenssignalen Uü¿ (=CL - R(A)); - att hämta signalen Uü¿(=CL-R(A)) till styrenheten (120); - att testa om villkoret “Uü¿g0” (mindre än eller lika med noll) är sant. - att sätta aktiveringsparametern (A) till ett värde som anger att reservkraftslagringen är inaktiv; - att överföra en instruktion som motsvarar aktiveringsparameterns nya värde (A) från 10 15 20 56 '511 176 datalagringsenheten (50); (24;124) till en referensvärdesväljare - tilldela referensvärdesparametern R ett nytt värdet R(A), vilket är lägre än det förra.

13.Förfarande enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: - att överföra det nya referensvärdet R(A) till det jämförande organet (32); - att bilda differenssignalen Ufi¿=(CL - R(A)); - att hämta signalen U¿ü till styrenheten (l20); - att testa om villkoret“Um¿5O” noll) (mindre än eller lika med är sant; - att terminera terminalen onx villkoret“Uü¿50” (mindre än eller lika med noll) är sant.

14. l4.Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v, att fler referensvärden än två utnyttjas vid olika tillfällen för att bilda differenssignalen Ufifl

15. l5.Förfarande enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a t a v, att ett referensvärde RS,(RS>RH>RL), utnyttjas för att avgöra om batteriet laddats medan terminalen varit avstängd.

16. l6.Förfarande enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: 10 15 20 57 511 176 - att överföra en instruktion från datalagringsenheten (24;124) till en referensvärdesväljare (50) att välja värdet RS; - att tilldela referensvärdesparametern R värdet RS;

17. l7.Förfarande enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: - att överföra det aktuella referensvärdet RS till ett jämförande organ (32); - att bilda differenssignalen Uü¿=(CL ~ RS); - att hämta signalen Uàü till styrenheten (l20); - att testa om villkoret“Ufi¿g0” (mindre än eller lika med noll) är sant; - att överföra en instruktion från datalagringsenheten (24;l24) till en referensvärdesväljare (50) att välja värdet RH om testet av villkoret“Uü¿g0” (mindre än eller lika med noll) är sant; - att tilldela referensvärdesparametern. R ett nytt värdet RH, vilket är lägre än det förra.

18.Förfarande enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: - att överföra det aktuella referensvärdet RH till det jämförande organet 32; - att bilda differenssignalen Uü¿=(CL - RH); - att hämta signalen U¿ü till styrenheten (l20); 10 15 20 25 58 511 176 - att testa om villkoret“Uü¿50” noll) (mindre än eller lika med är sant;

19. l9.Förfarande enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: - att visa en meny med en fråga om en användare av terminalen önskar utnyttja reservkraften när villkoret “Uü¿5O” (mindre än eller lika med noll) är sant.

20.Förfarande enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: - att styrenheten byter referensvärdet RH mot det lägre referensvärdet RL om användaren angivit ett positivt svar medan en meny med en fråga om användaren av terminalen önskar utnyttja reservkraften

21. 2l.Förfarande enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: - att överföra en instruktion från datalagringsenheten (24;124) till en referensvärdesväljare (50) att välja värdet RL; - att tilldela referensvärdesparametern R värdet RL;

22.Förfarande enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a t a v följande steg: - att överföra det aktuella referensvärdet RL till det jämförande organet (32); - att bilda differenssignalen Uüf=(CL - RL); - att hämta signalen Um¿=(CL-RL) till styrenheten (120); 10 15 20 25 59 511 176 - att testa om villkoret “Ufi¿50” (mindre än eller lika med noll) är sant; - att terminera terminalen om villkoret (mindre än eller lika med noll) “Udifso u är sant.

23. Anordning för att reservera och utnyttja reservkraft i en terminal för mobil radiokommunikation vilken förutom ett antal nödvändiga funktionsenheter innefattar en kraftförsörjningsenhet som för funktionsenheterna utgör den enda gemensamma lagringsenheten för elektrisk laddning, ett organ (26) för att avkänna den elektriska laddningen i kraftförsörjningsenheten (12) och bestämma en anpassad mätsignal (CL) sonx motsvarar den elektriska laddningen i kraftförsörjningsenheten, ett jämförande organ (32) för att kontinuerligt bestämma skillnaden mellan den anpassade mätsignalen (CL) och en referenssignal (Umf) vilken utgör en omvandling av en referensvärdesparameter R, k ä n n e t e c k n a d a v, att terminalen innefattar ett organ (50) för att välja och tilldela referensvärdesparametenn R ett värde (R(1);RH) om reservkraft ska reserveras och ett annat lägre värde (R(O);RL) om reservkraften ska utnyttjas.

24.Anordning enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d a v, att det avkännande organet (26) innefattar en förstärkare som anpassar en uppmätt spänning Ukam) från kraftförsörjningsenheten (12) till en anpassad mätsignal (CL) som erhålles på utgången från organet (26).

25.Anordning enligt krav 24, k ä n n e t e c k n a d a v, att på det jämförande organet (32) är det anordnat att ansluta den anpassade mätsignalen (CL) till en första ingång (28) och en referenssignal (Uni) på en andra ingång (30). 10 15 20 25 60 '511 176

26.Anordning enligt krav 25, k ä n n e t e c k n a d a v, att det jämförande organet (32) är anordnat att avge en digital differenssignal (Uüf) till en ingång (34) hos styrorganet (20).

27.Anordning enligt krav 26, k ä n n e t e c k n a d a v, att det jämförande organet (32) inkluderar en analog/digitalomvandlare vilken är anordnad att efterföljas av en subtraktionskrets för binära tal.

28.Anordning enligt krav 27, k ä n n e t e c k n a d a v, att subtraktionskretsen är anordnad att avge en differenssignal (Ufij) vilken är lika med skillnaden mellan den anpassade mätsignalen (CL) och referenssignalen (Umf).

29.Anordning enligt krav 28, k ä n n e t e c k n a d a v, att styrorganet (20) är anordnat att generera ett referensvärdesbyte när (Ufii) är mindre eller lika med noll.

30.Anordning enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d a v, att styrorganet (20) är anordnat att kommunicera med referensvärdesväljaren (50) via en styrkanal (52).

31. 3l.Anordning enligt krav 30, k ä n n e t e c k n a d a v, att referensvärdesväljaren (50) inkluderar ett organ (54) för lagring av olika referensvärden.

32.Anordning enligt krav 31, k ä n n e t e c k n a d a v, att organet (54) för lagring av olika referensvärden lagrar de olika referensvärdena så att varje enskilt referensvärde kan adresseras med en för varje referensvärde unik styrsignal på styrkanalen (52).

33.Anordning enligt krav 32, k ä n n e t e c k n a d a v, att referensvärdesväljaren (50) inkluderar även ett organ 10 15 20 25 61 511 176 (56) för att överföra referensvärdet från organet (54) till det jämförande organet (32) (Um) - för att bilda en differenssignal

34.Anordning enligt krav 33, k ä n n e t e c k n a d a v, att ett organ (56) för att överföra referensvärdet är realiserat som ett skiftregister.

35. En terminal (10) för' mobil radiokommunikation. vilken innefattar en antennenhet (102), en radiodel (104), en styrenhet (120), en enhet (122) för lagring av styrprogram, en enhet (124) för lagring av data, en knappsatsenhet (110), en displayenhet (112), en kraftförsörjningsenhet (12) vilken utgör den enda gemensamma lagringsenheten för elektrisk laddning, ett organ (26) för att avkänna den elektriska laddningen i. kraftförsörjningsenheten (12) och bestämma en anpassad mätsignal (CL) som motsvarar den elektriska laddningen i kraftförsörjningsenheten, en jämförande anordning (32) för att kontinuerligt bestämma skillnaden mellan den anpassade mätsignalen (CL) och en referenssignal (Uni) vilken utgör en omvandling av en referensvärdesparameter R, k ä n n e t e c k n a d a v, att terminalen innefattar ett organ (50) för att välja och tilldela referensvärdesparametern R ett värde (R(1);RH) om reservkraft ska reserveras och ett annat lägre värde (R(0);RL) om reservkraften ska utnyttjas.

36.Terminal enligt krav 35, k ä n n e t e c k n a d a v, att det avkännande organet (26) innefattar en förstärkare som anpassar en uppmätt spänning (UMIQ från kraftförsörjningsenheten (12) till en anpassad mätsignal (CL) som erhålles på utgången från organet (26). 10 15 20 25 62 '511 176

37.Terminal enligt krav 36, k ä n n e t e c k n a d a v, att på det jämförande organet (32) är det anordnat att ansluta den anpassade mätsignalen (CL) till en första ingång (28) och en referenssignal (Uæf) till en andra ingång (30).

38.Terminal enligt krav 37, k ä n n e t e c k n a d a v, att det jämförande organet (32) är anordnat att avge en digital differenssignal (Uüf) till en ingång (34) hos styrorganet (20).

39.Terminal enligt krav 38, k ä n n e t e c k n a d a v, att det jämförande organet (32) inkluderar en analog/digitalomvandlare vilken efterföljs av en subtraktionskrets för binära tal.

40.Terminal enligt krav 39, k ä n n e t e c k n a d a v, att subtraktionskretsen är anordnad att avge en utsignal (U¿ü) vilken är lika med skillnaden mellan den anpassade mätsignalen (CL) och referenssignalen (Umf).

41. 4l.Terminal enligt krav 40, k ä n n e t e c k n a d a v, att styrenheten (120) är anordnad att generera ett referensvärdesbyte när (Uüf) är mindre eller lika med noll.

42.Terminal enligt krav 35, k ä n n e t e c k n a d a v, att styrenheten (120) är anordnad att kommunicera med referensvärdesväljaren (50) via en styrkanal (52).

43.Terminal enligt krav 42, k ä n n e t e c k n a d a v, att referensvärdesväljaren (50) inkluderar ett organ (54) för lagring av olika referensvärden.

44.Terminal enligt krav 43, k ä n n e t e c k n a d a v, att organet (54) för lagring av olika referensvärden lagrar de olika referensvärdena så att varje enskilt referensvärde 10 15 20 25 63 511 176 kan adresseras med en för varje referensvärde unik styrsignal på styrkanalen (52).

45.Terminal enligt krav 44, k ä n n e t e c k n a d a v, att referensvärdesväljaren (50) inkluderar även ett organ (56) för att överföra referensvärdet från organet (54) till det jämförande organet (32) för att bilda en differenssignal (ïïdif) _

46.Terminal enligt krav 45, k ä n n e t e c k n a d a v, att ett organ (56) för att överföra referensvärdet är realiserat som ett skiftregister.

47.Terminal enligt krav 35, k ä n n e t e c k n a d a v, att terminalen inkluderar ett organ (120) för att tilldela en aktiveringsparameter A ett första värde om reservkrafts ska reserveras och ett andra värde om reservkraften ska utnyttjas;

48.En terminal enligt krav 35, k ä n n e t e c k n a d a v, att att aktiveringsparameterns instruktion från datalagringsenheten (124) via styrenheten (120) till organet (50) för att välja referensvärde i vilket referensvärdesparametern R(A) tilldelas det värde som hör till detta värde på aktiveringsparametern (A).

49.Terminal enligt krav 35, k ä n n e t e c k n a d a v, att terminalen inkluderar ett organ (120) för att testa om reservkraftslagringen är aktiverad genom att kontrollera värdet pá aktiveringsparametern (A).

50.Terminal enligt krav 35, k ä n n e t e c k n a d a v, att fler referensvärden än två utnyttjas vid olika tillfällen för att bilda differenssignalen Uüf. 10 15 20 25 64 511 176

51.Terminal enligt krav 35, k ä n n e t e c k n a d a v, att ett referensvärde RS,(RS>RH>RL), utnyttjas för att avgöra om batteriet laddats medan terminalen varit avstängd.

52.Terminal enligt krav 35, k ä n n e t e c k n a d a v, - visa en meny' med en fråga om en användare av terminalen önskar utnyttja reservkraften när villkoret “Uü¿5O” (mindre än eller lika med noll) är sant.

53.Terminal enligt krav 50, k ä n n e t e c k n a d a v, styrenheten byter referensvärdet RH mot det lägre referensvärdet RL om användaren angivit ett positivt svar medan en meny med en fråga om användaren av terminalen önskar utnyttja reservkraften

54.En terminal enligt krav 35, k ä n n e t e c k n a d a v, att datalagringsenheten (124) inkluderar en omvandlingstabell för omvandling mellan samtalstid och ett mätetal för batterispänning U5mu;CL) vilken möjliggör att en användare kan variera värdet på de olika referensvärdena (RH,RL) och därmed den undansparade samtalstiden.

55.Ett upplåsningsbart spärrorgan (150) vilket är anslutet till en styrenhet (120) i en terminal för mobil radiokommunikation i vilken terminal det är möjligt att reservera och utnyttja reservkraft i en kraftförsörjningsenhet (12), vilken utgör den enda lagringsenheten för elektrisk laddning i terminalen, k ä n n e t e c k n a t a v, att spärrorganet (150) inkluderar en komparator (402), vilken dels utför en jämförelse mellan en förprogrammerad, korrekt upplàsningskod (Y) och en av en användare angiven kod (X), dels avger en godkännande signal när koderna är exakt lika styrenheten (120), vilken 10 15 20 25 65 511 176 godkännande reservkraften kan signal möjliggör att utnyttjas.

56.Ett upplásningsbart spärrorgan enligt krav, k ä n n e t e c k n a t a v, även inkluderar att spärrorganet (150) ett minnesorgan (400) vilket dels innehåller minnesutrymme för lagring av den korrekta upplàsningskoden (Y) och den av en användare angivna koden (Y), delsen en markör vilken markerar om spärrorganet är aktiverat eller inaktiverat.

57.Ett upplásningsbart spärrorgan enligt krav 56, k ä n n e t e c k n a t a v, att ingångarna (434,440) hos komparatorn (402) är anslutna till utgångarna (430,436) hos minnesorganet (400).

58.Ett upplásningsbart spärrorgan enligt krav 55, k ä n n e t e c k n a t a v, att komparatorn (402) är uppbyggd av NAND-grindar som är trådade.

59.Ett upplásningsbart spärrorgan enligt något av kraven 55-58, k ä n n e t e c k n a t a v, att spärrorganet (150) aktiveras eller inaktiveras från en spärrfunktionsmeny i ett menysystem i terminalen.

60.Ett upplásningsbart spärrorgan enligt krav 59, k ä n n e t e c k n a t a v, att terminalens menysystem inkluderar en för spärrorganets upplåsningsfunktion utformad upplásningsmeny.

61. 6l.En terminal för mobil radiokommunikation i vilken det är möjligt att reservera och utnyttja reservkraft i en kraftförsörjningsenhet (12), vilken utgör den enda lagringsenheten för elektrisk laddning i terminalen, k ä n 10 15 20 25 511 176 66 n e t e c k n a d a v, att terminalen inkluderar ett till en styrenhet (120) anslutet spärrorgan (150) vilket förhindrar att en användare utnyttjar den reserverade reservkraften innan användaren angivit en korrekt upplàsningskod.

62.Terminal enligt krav 61, k ä n n e t e c k n a d a v, att spärrorganet (150) inkluderar en komparator (402), vilken dels utför en jämförelse mellan en förprogrammerad, korrekt upplåsningskod (Y) kod och en av en användare angiven (X), dels avger en godkännande signal när koderna är exakt lika styrenheten (120), vilken godkännande signal möjliggör att reservkraften kan utnyttjas.

63.Terminal enligt krav 62, k ä n n e t e c k n a d a v, att spärrorganet (150) även inkluderar ett minnesorgan (400) vilket dels innehåller minnesutrymme för lagring av den korrekta upplåsningskoden (Y) och den av en användare angivna koden (Y), delsen en markör vilken markerar om spärrorganet är aktiverat eller inaktiverat.

64.Terminal enligt krav 63, k ä n n e t e c k n a d a v, att ingàngarna (434,440) hos komparatorn (402) är anslutna till utgàngarna (430,436) hos minnesorganet (400).

65.Terminal enligt krav 64, k ä n n e t e c k n a d a v, att komparatorn (402) i spärrorganet (150) är uppbyggd av NAND-grindar som är trådade.

66.Terminal enligt enligt något av kraven 61, k ä n n e t e c k I1 a d a 'v, att spärrorganet (150) aktiveras eller inaktiveras från en spärrfunktionsmeny i ett menysystem i terminalen. 10 15 20 25 av 511 176

67.Terminal enligt krav 66, k ä n n e t e c k n a d a v, att terminalens menysystem inkluderar en för spärrorganets upplàsningsfunktion utformad upplàsningsmeny.

68.Förfarande för att spärra utnyttjandet av reservkraften i en terminal för mobil radiokommunikation i vilken terminal det är möjligt att reservera och utnyttja reservkraft i en kraftförsörjningsenhet (12), vilken utgör den enda lagringsenheten för elektrisk laddning i terminalen, k ä n n e t e c k n a t a v, att terminalen inkluderar ett till en styrenhet (120) anslutet spärrorgan (150) vilket förhindrar att en användare utnyttjar den reserverade reservkraften innan användaren angivit en korrekt upplàsningskod.

69.Förfarande enligt krav 68, k ä n n e t e c k n a t a v, att den korrekta upplâsningskoden (Y) jämförs med den av användaren angivna koden (X) i en i spärrorganet anordnad komparator (402).

70.Förfarande enligt krav 69, k ä n n e t e c k n a t a v, att en användare aktiverar eller inaktiverar spärrorganet frän en menysystem i (150) spärrfunktionsmeny i ett terminalen.

71.Förfarande enligt krav 70, k ä n n e t e c k n a t a v, att användaren låser upp spärrorganet (150) fràn en upplàsningsmeny vilken är inkluderad i terminalens menysystem.

72.Förfarande enligt krav 69, k ä n n e t e c k n a t a v, att spärrorganet (150) avger en felsignal till styrenheten (120) tills användaren anger en korrekt upplàsningskod. lO 15 20 25 511 176 68

73.Förfarande enligt krav 72, k ä n n e t e c k n a t a v, att spärrorganet (150) avger en godkännandesignal till styrenheten (120) när användaren anger en korrekt upplàsningskod.

74.Ett upplàsningsförfarande för att läsa upp ett spärrat utnyttjande av reservkraften i en terminal för mobil radiokommunikation i vilken terminal det är möjligt att reservera och utnyttja reservkraft i en kraftförsörjningsenhet (12), vilken utgör den enda lagringsenheten för elektrisk laddning i terminalen, k ä n n e t e c k n a t a v, följande steg: - att tilldela den av en användare angivna upplåsningskoden (X) samt den korrekta upplásningskoden (Y) till en komparator (402) i ett spärrorgan (150) för en jämförelse; - att avläsa utsignalen från spärrorganet (150); - att initiera ett byte av referensvärden om spärrorganet avger en godkännandesignal, annars - att terminera terminalen om spärrorganet avger en felsignal.