SE509904C2 - System för ventilation - Google Patents

Description

15 509 904 Dessutom har reaktiva ljuddämpare använts för att försvaga ljud. Dessa består ty- piskt av perforerade metallhöljen som täcker ett flertal av avstämda kammare. Det yttre utseendet hos reaktiva ljuddämpare liknar det hos avledande ljuddämpare. Re- aktiva dämpare försvagar huvudsakligen låga ljudfrekvenser. Eftersom bredbands- ljudförsvagning är svårare att åstadkomma med reaktiva dämpare än med avledande dämpare, kan längre längder krävas för att åstadkomma liknande ljuddämpning- sprestanda.

Ett annat försök att reducera ljud i en kanal omfattar försöket att åstadkomma en in- verterad ljudvåg, som tar ut oönskat ljud vid en given fiekvens. En intagande mikro- fon mäter ljudet i en kanal och omvandlar detta till en elektrisk signal. Signalen be- arbetas av en digital dator som genererar en ljudvåg av samma amplitud och 180° fasförskjuten. Denna andra oljudskälla interfererar med oljudet och tar bort en bety- dande del av det oönskade ljudet. Prestandan hos dessa aktiva kanaldämpare begrän- sas av, bland andra saker, närvaron av överdriven turbulens i luftflödespassagen.

Tillverkare rekommenderar användning av aktiva dämpare när kanalhastigheterna är mindre än 1500 fot per minut (F PM) och när kanalutïfonnningarna leder till lugnt, jämnt fördelat luftflöde. Dessa driftpararnetrar begränsar den breda användningen av den borttagande ljudtekniken. Dessutom begränsar den högra kostnaden hos ett ljud- borttagande system dess användning.. Föreliggande uppñnning hänför sig till be- gränsningen hos den kända telmiken och åstadkommer en akustisk resonator som försvagar ljudet, som leds i ett luftstyrsystem.

Surnrneringav uppfinningen Föreliggande uppfinning avser ett system för ventilation, som omfattar en kanal, som har en öppning i förbindelse med rummet och en fluidstyranordning uppburen i ka- nalen. En resonator kan anordnas i kanalen vid läget uppströms eller nedströms med avseende på tluidstyranordningen. Resonatorn omfattar åtminstone en reso- nanskamrnare som har väggar, vilka begränsar en längd och en höjd. Längden är 10 15 20 25 3 509 904 vald for att åstadkomma oljudsförsvagning vid en förutbestämd frekvens. Väggarna hos kammaren begränsar en öppning mellan kanalen och kammaren, varvid öppning- en har en förutbestämd storlek som är mindre än längden hos kammaren. I en annan aspekt av denna utföringsform, kan längden hos kammaren anordnas parallellt med kanalens axel.

Det är således ett med föreliggande uppfinning att åstadkomma ett system för ventilation, som försvagar ljudförekomsten i ett rör.

Det är också ett ändamål med uppfinriingen att åstadkomma ett system för ventila- tion för att minimera ljudet inuti arbetskanalen hos ett HVAC-system.

Kort beskrivning av rltninflaina Det föregående och andra ändamål med föreliggande uppfinning förstås bättre från den detaljerade beskrivningen med de bifogade rimingarna, på vilka: Pig. 1 är en axiell tvärsnittsvy av en cirkulär kanal, som omfattar en forsta urförings- form av föreliggande uppfinning och är tagen utmed linjerna l - 1 i Fíg. 2; Fig. 2 är en ändvy av en kanal, som omfattar resonatorerna visade i Pig, 1; Fig. 3 är en axiell tvärsnittsvy av en cirkulär kanal, som omfattar en andra utforings- form av föreliggande uppfinriing och är tagen uuned linjerna 3 - 3 i Pig. 4; Fig. 4 är en ändvy av en ledare, som omfattar en andra uttöringsform av den akustis- ka resonatom; Fig. 5 visar en detaljvy av en aerodynarnisk kåpa som omfattar ett bilcakernönster för att försvaga högfrekvent oljud; 509 904 4 10 I\J UI Pig. 6 är en ovamy i detalj av bil Pig. 7 är en axiell tvârsnittsvy av en tredje utföringsform av uppfinningen anordnad i en cylindrisk kanal och tagen utmed linjerna 7 - 7 enligt F ig. 8; Pig. 8 är en axiell rvärsnittsvy av ledningen, som omfattar en tredje utföringsform av uppfinningen; Pig. 9 visar ett systern, som omfattar den akustiska resonatorn enligt föreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning av unnfinningen En föredragen uttöringsform av föreligvande uppfinning visas med hänvisning till Pig. 1 och 2, på vilka en resonator, beteclcnad huvudsakligen med 20, har en ring- formig passage 22 genom vilken luft flödar i en riktning indikerad med pilen 24. Ett flertal ringformiga resonanskammare, betecknade huvudsakligen med 26, är anord- nade för att försvaga ljudvágor. Kamrarna har en förutbestämd längd, L, höjd, H, och en storlek hos en öppning in i kammaren som är så vald att försvaga ljudet vid en speciell fiekvens. Ljudförsvagaren enligt föreliggande uppfinning kan fastsättas vid kanalen 28, indikerad med streckade linjer. Ledningen vilken omfattar föreliggande uppfinning kan användas i ett HWI-XC-system i antingen tillförande eller bortledande kanaler. Resonatorerna âr dessutom effektiva vid försvagning av ljud, som skapas av Hï/'AC -mekanisk tirrmstning eller kanalen själv. Olika aspekter av uppfinningen dis- kuteras mer i detalj nedan.

Med hänxisning till Pig. l och 2 är ett flertal ringforrnade kammare anordnade kring periferin hos resonæorn 20 för att försvaga ljud vid en förutbestämd frekvens. l en tillämpning, är de förvalda frekvenserna valda utgående från ljudet som genereras av en íluidstvranordnizg. Luds ektrurnet hos en fluidsnsranordning kan empiriskt be- . _ l P . _, . 10 5 509 904 stämmas så att resonanskarnrama 26 kan dimensioneras för att försvaga ljud vid en speciell frekvens eller frekvenser. Detta är frekvenser-na som kan vara önskvärda att eliminera, så att oljudet i ett givet ledningssystem försvagas. När frekvenserna har bestämts, kan den föredragna storleken hos resonanskamrarna 26 beräknas såsom visas nedan.

Våglängden hos ljudet som färdas vid denna fiekvens kan bestämmas genom sam- bandet: f=Clk där C är ljudhasngheten hos ljudet (approximativt 1100 fot per sekund); f frekvens i Hz och k är våglängden. Eftersom C approximativt är 1100 fot per sekimd, kommer en frekvens av tusen hertz ha en våglängd av approximativt en fot. När våglängden hos ett oönskat ljud är given, kan den föredragna dimensionen hos resonanskarnma- ren beräknas mot bakgrund av vilken frekvens som skall försvagas.

En kammare, som är dimensionerad för att vara ur fas med våglängden kommer att arbeta för att försvaga ljudet, som färdas vid den frekvensen. Storleken hos kamma- ren skulle optimalt vara sådan att våglängden hos ljudet i kammaren är 180° fasför- skjuten med våglängden hos ljudet vilket skall försvagas. Detta åstadkommer maxi- mal oljudreducering. För en kammare, som är dimensionerad antingen vid 1 våg- längd eller vid l/2 våglängd, är ljudet i fas och ingen oljudsförsvagning kommer att ske. När kammaren är dimensíonerad för att vara antingen 1/4 våglängd eller 3/4 våglängd kommer ljudet l80° ur fas och en optimal oljudsreducering åstadkommes.

I exemplet ovan med 1000 Hz, och eftersom våglängden är approximativt en fot, kommer en kammare vilken har en fots längd inte att arbeta för att reducera oljudet eftersom detta är ekvivalent med en våglängd. På samma sätt kommer en kammare, vilken är dirnensionerad för sex tum i detta exempel, eller l/2 våglängd inte heller att arbeta för reducera oljudet eftersom våglängden hos ljudet i kammaren inte är ur fas 509 904 Ut 10 med våglängden hos ljudfrekvensen. När kammaren är dimensionerad för 1/4 av en våglängd, i detta exempel tre tum, är våglängden i kammaren 180° ur fas med våg- längden hos oljudet och således försvagar kammaren oljudet. En liknande effekt uppkommer vid nio tum eftersom det är 3/4 av en våglängd. I kammama som är di- mensionerade for att vara antingen tre tum eller nio tum kommer således vågläng- dema att vara l80° ur fas med ljudöverföringen och kommer att arbeta for att for- svaga ljudet vid 1000 Hz. Med vetskap av det som anges ovan kommer en fackrnan på området att förstå att l/4 och 3/4 våglängdsresonatorer kommer att fungera på samma sätt. Eftersom det huvudsakligen är önskvärt att ha en mindre kammare hellre än en stor, omfattar föreliggande uppfimiing företrädesvis en l/4 våglängds resona- lfOf.

Varje kammare har en öppning som förbinder kammaren med passagen, vilket med- ger ljudet som kommer in i kammaren att reflekteras tillbaka i kanalen. Öppningarna kan vara belägna hos kamrama i änden nedströms (såsom visas) eller i änden upp- ströms. Väggarna hos karrunaren definierar öppningar och är valda till en storlek vil- ken är mindre än 1/8 av en våglängd hos ljudet som kammaren är konstruerad för att försvaga.

Längden I hos kammaren kan vara orienterad unned passagens axel, för att reducera resonatoms profil. Resonatom kan alternativt vara anordnad tvärs passagens axel.

När längden l hos kammaren är orienterad utmed passagens axel visar det sig att fre- kvensen, vilken var försvagad av karnmaren, varierade med storleken hos öppningen.

Längden hos kammaren adderad till den axiella längden hos öppningen ger överras- kande en nära approximation för längden som hänger samman med forsvagningen av en given frekvens. Mer specifikt, om längden hos kammaren, som är parallell med passagen är tre tum och det är en entums öppning, är den 'frekvens som försvagas den frekvens vilken konventionellt skulle förväntas med en fyratums längd. Detta har verifierats experimentellt för kammare som har en längd så kort som en tum. 10 15 20 lv L!! 7 509 904 Enligt Fig. 1, omfattade ljudspektat som identifierades genom testning för en speci- ell fluidanordning oönskade ljudnivåer vid frekvenser belägna vid approximativt 850 I-lz och 1200 Hz. Vid användning av tekniken som skrivs ovan, är en kammare 32, som har en längd ll = 3 tum och en öppning av en tum inrättad att reducera ljudet vid approximafivt 850 Hz; en kammare 34 som har en 12 = 2 tum och en öppning av en tum var inrättad att reducera ljudet beläget vid approximativt 1000 Hz; och en kammare 36 som har en längd 13 = 1/2 tum och en öppning av en 1/2 tum var inrät- tad att reducera ljudet beläget vid approximativt 1200 Hz. De speciella frekvenserna hos ljudet, vilka försvagas kan således väljas mot bakgrund av storleken hos kamma- ren eller karnrarna.

Olika mindre kammare indikerade med 38 åstadkommer ljudreduceringar vid fre- kvenser vid 2000 - 4000 Hz. Dessa ringforrnade kamrar bildar ringar kring ledning- en. Frekvensen hos ljudeL vilket försvagas av en ringkamrnare hänföres till bredden hos kammaren uuned den axiella dimensionen och den radiella längden hos kamma- ren. Det har också visat sig att det är en samverkande effekt när ett flertal kammare befinner sig i en resonator. Empiriska test har visat att frekvenser försvagas av kam- rama förutom de speciella frekvenser som kamrama är konstruerade för att försvaga.

Förutom ljudet som försvagas ovan, åstadkommer uppfinningen ljudförsvagning vid låga frekvenser. Det är möjligt att flera kammare samverkar för att bilda större virtu- ell kammare som försvagar lågfrekvent ljud. Detta har medfört en oväntad fördel att använda ett flertal kammare, som har olika förutbestämda storlekar.

Såsom visas i Fig. 1 och 2, sträcker sig resonatorema enligt en representativ utfö- iingsform av uppfinningen approximativt en tum in i passagen. En aerodynamisk kåpa 42 är anordnad för att reducera turbulensen hos luft när den strömmar i passa- gen 22. På samma sätt medger en aerodynamisk kåpa 44 vid änden nedströms hos resonatom luftströmmen att övergå till tvärsnittet hos ledaren. Utsträckiiingen av resonatom 22 i passagen är företrädesvis begränsad så att luftturbulens och flödes- begiänsning minimeras. Kåpoma är också inrättade att minimera turbulens när fluid tlödar genom ledningen. I den representativa utföringsforrnen, sträcker sig kåporna 509 904 8 10 20 42 och 44 två tum uppströms och två tum nedströms. En avskärmning 43 kan anord- nas utmed innerdiametem hos ledningen 21 för att ytterligare reducera turbulensen hos fluiden genom att medge ljudet att inkomma i kamrarna och minimera virvel- bildning i öppningama.

Nivån av ljud som försvagas av en speciell kammare häntöres till höjden h hos kammaren. En kammare med en höjd av två tum åstadkommer en större nivå av ljud- reducering för en given frekvens än en kammare med en höjd av en tum Den ökade höjden kan emellertid hindra fluidflödet. Såsom visas i Pig. 1 till 4, är ”höjden” hos kammaren avståndet mellan innerväggen 45 och ytterväggen 47. Iden ringformade utföringsformen som visas, är höjden h avståndet mellan Rz och R,. För den första utiöringsformen måste fördelarna hos höjden hos resonatom vägas mot nivån av flö- desförhindring som skapas av en given höjd. En resonator med en höjd av två tum åstadkom ökad försvagning av ljudet; i utföringsfonnen som visas i Fig. l och 2 be- gränsades flödet emellertid mer än en acceptabel nivå.

En andra utföringsform av uppfinningen, visad med hänvisning till Pig. 3 och 4, av- ser en ljudtörsvagare som inte skapar någon flödesbegänsning utmed kanalen- I des- sa figurer är resonatom anordnad på den yttre perifer-in hos en ringformad kanal 50.

Kanalen begränsar en passage 52 som upprätthåller ett konstant tvärsnitt utrned sin axiella längd 54. Det finns således ingen begränsning av flödet och fördelarna hos resonatom kan helt förverkligas eftersom den inte åsamkar en fluidtryckssvacka ge- nom resonatom. Resonatorns höjd hindrar inte heller fluidflödet varför väsentligen en lämplig höjd kan användas. Med denna uppfinning är det givetvis också möjligt och tilltänkt med en resonanskammare som sträcker sig delvis in i flödesbanan och delvis på utsidan av flödesbanan.

Med hänvisning till Fig. 5 och 6 kan de aerodynamiska kåporna för den akustiska resonatom förses med bikakeformade kammare, som sträcker sig därigenom så att olika högfrekventa ljud kan försvagas. Kåpan 42” har en höjd H1 vilken kan placeras angränsande till resonanskamrama. Kåporna sträcker sig ett avstånd I. bort från re- 10 15 9 509 904 sonanskamrarna. Denna kan användas som en ramp för att erhålla oljudsreducering eftersom tryckbegänsningen minimeras genom resonatom. Bikakekarnrarna 64 sträcker sig vertikalt genom kåpan 42' såsom visas med sneckade linjer. Kåpan 42' innefattar en lutande övre yta, vilken varierar i höjd från H1 till H2. Bikakekamrar- nas ñmktion är i mycket densamma som kamrarna 38 som sträcker sig i radiell rikt- ning genom att ljudet har möjlighet att komma in i kammaren genom en öppen sida och ljudet studsar från bottenjntan. En skärm kan anordnas på den sluttande ytan.

Därför bestämmer höjden hos kåpan 42, vid en given punkt vilken frekvens som för- svagas. Såsom visas i Fig. 6, vilken illustrerar en detaljvy av bikakekonstruktionen, är varje bikaka försedd med en viss längd N och en bredd M. För föreliggande till- lämpning av uppfinningen är företrädesvis N = 1/2 tum och M = 1/2 tum. Bikakorna visas som he@oner_ vilket íöredrages eftersom detta mönster utnyttjar utrymmet efiektivt. En fackman kan inse att kammare av lämplig storlek kan fördelas över bi- kakan. Andra olika polygonformer kan användas, såsom kvadrater eller oktagoner.

Alternativt kan bikakekamrarna ha ett cirkulârt tvärsnitt. Eftersom kåpan 42' varierar i höjd från H1 till försvagas ett frekvensområde. Vid de speciella höjderna från H2 = l/2 tum till H1 = 1 tum, försvagas ljud i området från fyra till tio kHz-området.

Bikakekåpan kan givetvis placeras uppströms eller nedströms resonatom.

Med hänvisning till Pig. 7 och 8 beskrivs en annan utföringsform av uppfinningen, vid vilken en resonator 56 är centralt belägen inuti ett rör 57 och uppbäres av en arm eller armar 58 vilka sträcker sig från rörets sidor. Arrnen eller armarna skall konstru- eras för att minimera tlödesbegänsning i passagen. Den centrala resonatorn har ett cirkulârt tvärsnitt, kåpor 59 och ett eller flera centrala stödelement 60. Karnramas 62 storlekar bestäms med hjälp av de analyser som används vid den tidigare utförings- formen. Empiriska tester har indikerat att ljud inuti en given kanal ibland tenderar att kollapsa i den centrala delen av kanalen. Platsen där detta förefaller inträffa är direkt nedströms en ventil av venuui-typ som tillför ett rum med luft såsom beskrivs nedan. oljudet kollapsar: den centrala delen av röret kan resonatorerna vilka är anord- nade på perifer-in inte så. effektiva att de reducerar oljudetí kanalen. .-\_tt anordna 10 I-fl UI 509 904 10 en resonator i den centrala delen av kanalen kan således vara mer effektivt för att försvaga ljud i systemet.

Fig. 9 visar en schematisk representation av en tillämpning för resonatorn enligt fö- religgande uppfinning i ett luftstyrsystem för ett laboratorium, huvudsakligen indike- rar med 70. Laboratorier har speciella ventilationskrav vilka är mer komplexa än många standardluftstyrtillämpningar. En anledning för den ökade komplexiteten är en rökhuv 72 vilken huvudsakligen är betraktad som nödvändig för en säker labora- toriedrift Rökhuven måste omsorgsfullt styras vid alla tillfällen för att upprätthålla en konstant medelythastighet (den hastighet hos luft när den passerar genom den ställbara öppningen) som samverkar med OSHA och andra indusnistandarder. Rök- huven har ett luftrör 74, vilket leds till ett utloppsluftrör 76 vilket avger luften från systemet såsom indikeras med en pil 78. En fläkt (inte visad) verkar för att dra luft genom utloppsluftröret. Den konstanta medelythastigheten hos lufi som önskas vid den ställbara öppningen hos rökhuven 82 upprätthålles med en sensormodul 84 för den ställbara öppningen, vilken övervakar hur mycket den ställbara öppningen är öppnad. den ställbara öppningen är öppnad kräver den större öppna ytan en större luftvolym för att upprätthålla den acceptabla ythastigheten. I enlighet med detta sänds en signal till en utloppsventil 86 för rökhuven, vilken justeras av en styr- enhet 88, så att en större luftvolym medges att strömma genom ventilen, och således öka luftrnängden vilken dras genom den ställbara öppningen.

Med den ökade luftvolymen som strömmar genom röret 74, måste en tillförsel av luft åstadkommas för att ”tillsätta” fluiden som dras genom utloppsröret. Ett tillförselrör 90 åstadkommer luft till ett rumtillförselrör 92. En flödesstyrningsventil 94, som är anordnad i röret styr volyniflödeshastigheten hos fluiden, vilken medges att strömma in i rununet. När den ställbara öppningen har förts upp, skickar styrenheten 88 för utloppsventilen en signal till styrenheten 96 till styrventilen för tillförselflödet för att "tillsätta" den luft som släpps ut. Den tillförda luften kommer in i rummet genom gallret 98 såsom indikeras av pilarna 100. Tillförselventilen kan vara konstruerad för att reagera på temperatur och fiiktighetskrav, exempelvis en sensor T kan indikera att 10 11 509 904 mer tillförselluft krävs. Antalet personer, driftutrusmirig och belysning såväl som andra faktorer får sensorn T att indikera att mer tillförselluft önskas.

En huvudutloppskanal 110 är anordnad att bonföra luft, som indikeras medvpilarna 112, från laboratoriet när luften tillföres in i rummet. Utloppsventilen 114 styrs av en styrenhet 116 som svarar på en signal som sänds från tillförselstyrenheten 96. Varje tillförsel och utloppsventil påverkas i ett dynamiskt styrsystem. Laboratoriet kan upprätthållas vid ett undertryck så att luftflödet hela tiden finns i laboratoriet, även när en dörr 120 är i öppet läge (såsom visas).

Resonatorn 20 enligt föreliggande uppfinning kan anordnas i utloppsröret uppsnöms utloppsvenfilen för en effektiv oljudsreduktion. I detta läge försvagar resonatorn lju- det från utloppsventilen när det färdas mot rummet. l utloppsrör kan luftflödesrikt- ningen och ljudflödesrilcmingen vara motsatta och resonatom kan placeras vid varje punkt utrned kanalen mellan oljudskällan och rummet vilket skall ventileras. Ett flertal resonatorer kan användas för att öka ljudförsvagriingsetïekten. Resonatom kan dessutom och företrädesvis anordnas i röret på båda sidor av styranordningen.

Resonatorn enligt föreliggande uppfinning kan också införas i tillförselröret 92, ned- ströms oljudkällan. I ett tillförselrör färdas luft och ljud i samma riktning och det har empiriskt bestämts att resonatom skall placeras approximativt tre till fem ekvivalenta kanaldiametrar bort från oljudskällan för optimal prestanda. Detta medför att om kanaldiarnetem är tio turn, skall resonatorn placeras approximativt 30 till 50 tum från oljudskällan. En möjlig förklaring till detta är att ljudet i en tillförselventil kollapsar av sig själv eftersom det färdas i samma riktning som luften och det tar ungefär det- samma som tre till fem kanaldiametrar för ljudet att expandera i hela tvärsnittet hos röret. I ett tillförselrör, såsom visas i den fjärde utföringsfonnen, i Fig. 7, kan en till- räcklig oljudsreduktion åstadkommas vid varje avstånd från källan eftersom resona- torn är belägen centralt inuti röret. 12 509 904 10 20 Resonatom kan konstrueras för insättning inuti den inre diametern av röret. Den ytt- re väggen kan formas som en del av resonatom eller alternativt väggen hos kanalen kan bilda ytterväggen hos resonatom. Resonatom kan också konstrueras så att den kan bilda en del av ett ventilationsrör och åter fastsättas i ett existerande rör. I en annan konfiguration kan resonatom formas så att den kan installeras på den yttre ytan hos kanalen. Alternativt kan resonatom utföras som ett rör och installeras mel- lan kanalsektionema.

Föreliggande uppfinning åstadkommer även en resonator som har åtminstone en kammare, vilken har en förutbestämd storlek som försvagar ljud vid en vald fre- kvens. Resonatom kan anordnas utmed innerperiferin hos ett fluidflödesrör. Alter- nativt kan resonatom anordnas på utsidan av periferin hos ett rör så att fluidflödet genom röret inte begränsas. Dessutom kan resonatom omfatta en bikakekåpa som försvagar ljud vid högre frekvenser. Till sist kan resonatom placeras inuti ett rör hos ett HV AC-system för att försvaga ljud.

Medan det har visats och beslcrivits vad avses vara den föredragna utföringsformen av föreliggande uppfinning, är det uppenbart för fackmarmen att olika ändringar och modifieringar kan utföras inom uppfinningen utan att fiångå ramen av uppfinningen såsom den begränsas i de bifogade kraven. Resonatoms höjd kan således förlängas genom att placera resonatorkamrarna delvis inuti och delvis utanför kanalen. Det skall förstås att resonatom enligt föreliggande uppfinning kan ha en rektangulär form och anordnas i en rektangulär kanal och anordnas på upp till alla fyra sidor av kana- len. Dessutom kan resonatorema placeras i serier utmed en kanal för att förbättra oljudsförsvagningen.

Claims (16)

10 15 20 25 13 509 904 Patentkrav

1. System för ventilation av ett utrymme, innefattande ett rör (22), som har en längsgående axel, en fluidstyranordníng (86, 94, 114) anordnad i röret (22), och en resonator (20) anordnad i eller på röret i fluidtörbindelse med nämnda fluidstyranordning (86, 94, 114), varvid resonarorn (20) omfattar åtminstone en resonanskammare (32, 34, 36, 38, 62), som har en förutbestämd storlek, vilken är vald för att försvaga ljud vid en första frekvens, över omkring 850 Hera, som genereras av fluidstyranordningen (86, 94, 114).

2. System enligt krav 1, vari den första frekvensen är över omkring 1200 Hertz.

3. System enligt krav l, vari den första fiekvensen är över omkring 2000 Hertz.

4. System enligt något av föregående krav, vari resonatorn (20) innefattar ett flertal resonanskarrtmare (32, 34, 36, 38, 62), som var och en har en förutbestämd storlek, vilken är vald att försvaga ljud vid en förutbestämd frekvens.

5. System enligt krav 4, vari den förutbestämda frekvensen är den samma för ett flertal av kamrama.

6. System enligt krav 4, vari ett flertal av resonanskamrarna (32, 34, 36, 38, 62) har en längsgående längd (11, 12, 13), som är parallell med rörets (22) axel och en öppning (32a, 34a, 36a), som har en öppningslängd, och den längsgående längden (11, 12, 13) och öppningslängden hos var och en av nämnda flertal resonanskammare (32, 34, 36, 38, 62) är valda mot bakgrund av den förutbestämda fielnfensen för resonanskarnmaren (32, 34, 36, 38, 62). 10 15 20 25 509 904 14

7. System enligt lcav 4, 5 eller 6, vari ett flertal av antalet resonanskammare (32, 34, 36, 38, 62) har en längsgående längd (11, 12, 13), som är parallell med rörets (22) axel och en öppning (32a, 34a, 36a), som har en öppningslängd; och öppningslängden hos var och en av nämnda flertal av resonanskammare (32, 34, 36, 38, 62) är inte längre än halva längden av den längsgående längden (11, 12, 13) hos resonanskammaren (32, 34, 36, 38, 62).

8. System enligt lcrav 7, vari den längsgående längden (11, 12, 13) och öppningslängden hos varje av nämnda flertal av resonanskammare (32, 34, 36, 38, 62) är valda så att summan av öppninçlängden och den längsgående längden (11, 12, 13) är en förutbestämd funktion av den förutbestämda frekvensen för resonanskammaren (32, 34, 36, 38, 62).

9. System enligt krav 4, 5, 6, 7 eller 8, vari summan av den längsgående längden (11, 12, 12) och öppningslängden hos varje av nämnda flertal av resonanskammare (32, 34, 36, 38, 62) är omkring en fjärdedel av en våglängd av den förutbestämda frekvensen för resonanskammaren (32, 34, 36, 38, 62).

10. System enligt något av föregående krav, vari öppningen (32a, 34a, 36a) hos varje resonanskammare (32, 34, 36, 38) sträcker sig väsentligen över rörets (22) hela omlcrets.

11. System enligt något av föregående krav, vari resonatorn (20) är anordnad inuti röret (22).

12. System enligt något av föregående krav, vari resonatom (20) är anordnad på utsidan av röret (22).

13. System enligt något av föregående krav, vari den längsgående längden (11, 12, 12) och öppningslängden 'nos resonanskammaren (32. 34, 36, 38, 62) är valda så att 10 15 509 904 summan av öppningslängden och den längsgående längden (11, 12, 13) är en förutbestämd funktion av den första 'frekvensen

14. System enligt något av föregående krav, vari summan av den längsgående längden (11, 12, 13) och öppningslängden hos resonanskammaren (32, 34, 36, 38, 62) är omkring en fjärdedel av den första fiekvensens våglängd.

15. System enligt något av föregående krav, vari resonatorn (20) är anordnad i röret (22) mellan fluidstyranordningen (86, 94, 114) och omgivningen

16. System enligt något av föregående krav, vari fluidstyranordningen (86, 94, 114) har en första sida och en andra sida och vari resonatorn (20) är anordnad i kanalen på nämnda första sida av fluidstyranordningen (86, 94, 114) och innefattar vidare en andra resonator (20), som är anordnad på röret (22) vid nämnda andra sida av fluidstyranordningen (86, 94, 114).