SE506416C2 - Förfarande och anordning för att identifiera och återfinna en gripare i en griparetransportör för tryckeriprodukter - Google Patents

Description

506 10 15 20 25 30 35 416 2 att man i varje station kan känna igen varje gripares identi- tet, men i praktiken är detta inte möjligt, bl.a. i skenet av det stora antalet gripare, vilka alla måste följas, och i ske- net av att gripareflödet kan vara inemot tjugo stycken per se- kund längs transportören. Man kan lätt föreställa sig praktis- ka svårigheter såsom att i de aktuella miljöerna korrekt kunna avläsa koderna.

Den kända tekniken har därför varit inriktad på att frambringa griparetransportörkedjor som har ett så inelastiskt uppträdande som möjligt. Men med minskande griparedelning och relativt stora transportsträckor från exempelvis en gripnings- station till en avläggningsstation, är det svårt att erbjuda en önskad låg elasticitet för kedjan, speciellt om man betrak- tar alla de aktuella inflytandena såsom värmeutvidgningsfeno- men, kraftinverkan i kombination med kedjematerialens elasti- citetsmodul, förslitning av kedjelederna, toleranser i kedje- länkarnas längd och delning, etc.

Uppfinningen har därför till ändamål att anvisa en tek- nik som gör det möjligt att med enkla och driftsäkra medel med säkerhet identifiera och återfinna en viss gripare som vid en första station längs transportören exempelvis har tillförts en unik produkt så att denna gripares produkt kan bearbetas vid en andra station längs transportören, varvid bearbetningen ex- empelvis kan bestå i att produkten avlägges vid en viss av- läggningsstation bland flera åtskilda stationer, även om den andra stationen befinner sig på stort avstånd från den första stationen, griparedelningen är liten, eller griparekedjan har ett ogynnsamt elastiskt uppträdande. Ändamålet uppnås genom det uppfinningsenliga förfarandet som definieras i det bilagda självständiga förfarandekravet.

Utföringsformer av förfarandet anges i de osjälvständiga för- farandekraven. Ändamålet uppnås även genom den uppfinningsenliga anord- ningen som definieras i det bilagda självständiga anordnings- kravet. Utföringsformer av anordningen anges i de osjälvstän- diga anordningskraven.

Uppfinningen ligger i grunden i att man delar upp gripa- retransportörkedjan, som vanligtvis är ändlös i sektioner som var och en väljes så kort i förhållande till sin elasticitet 10 15 20 25 30 35 3 V @aæa 416 att längdvariationerna hos varje sektion blir försumbara i förhållande till griparedelningen. Vidare kodas varje sektion så att man kan identifiera de olika sektionerna och bestämma början av varje sektion. En viss gripare kan nu ges en identi- tetsadress, genom sin tillhörighet till den med koden angivna sektionen, och genom att man såsom ett exempel noterar gripa- rens ordningsnummer i denna sektion. Man kan sedan återfinna just denna gripare med säkerhet, genom att man först med hjälp av koden avkånner början av den sektion vari griparen befinner sig, och sedan räknar antalet gripare från sektionens början tills man finner den aktuella griparen, varvid den aknåella griparen säkert kan identifieras även om avståndet mellan gripningsstationen och återfinningsstationen är så stort att kedjans längdvariation utmed detta avstånd skulle kunnå över- stiga en griparedelning. Å , Vanligtvis är griparetransportören baserad på en kedja vari varje kedjelänk bär en egen gripare/gripareklämmal Alter- nativt kan dock en gripare vara anordnad att tillhöra att be- stämt antal kedjelänkar. Vanligtvis är griparedelningen U V (klämmornas delning) konstant och likformig med transpörtörf kedjan. 3 ” ' Koden för att identifiera en viss kedjesektion, liksom en markör för markering av början av koden för indikering av sektionens första gripare/griparelänk, placeras lämpligen i slutet av den föregående sektionen. Sektionskoden kan med för- del bildas av en serie gripare/griparelänkar, där den första griparen har en markör som indikerar början av en kod dch sä- lunda ger en indikation om belägenheten för den första gripa- ren i en ny, följande sektion. De därefter följande griparna i serien kan var och en vara försedd med en markörhållare, där en markör kan monteras eller ej. Närvaron eller frånvaron av en markör hos varje gripare/länk i serien avkännes med ätt lämpligt avkänningsorgan, som avger motsvarande signal, vari- genom sålunda den nämnda serien av gripare etablerar enšbinär kod som är unik för den ifrågavarande sektionen. De gripare; länkar som definierar sektionskoden kan ges en färgsättning: eller annan markering som indikerar att dessa länkar har kod- ningsfunktion. Härigenom kan en operatör göras uppmärksam på att en avkortning eller förlängning av griparetransportörked- 506 10 15 20 25 30 35 416 4 jan inte bör ske i det avsnitt som definierar koden och kod- början. Markören kan med fördel vara anordnad att medge induk- tiv avkânning av dess närvaro eller frånvaro men det är uppen- bart att andra markörer/avkänningssystem exempelvis av optiskt utförande kan utnyttjas, såsom ett alternativ.

Vidare finns lämpligen en avkänningsanordning som avkän- ner och avger en signal för varje passerande gripare i trans- portören för att medge identifiering/återfinnande av en gripa- re som har ett visst ordningsnummer efter sektionens början.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas i for- men av ett schematiskt exempel i anslutning till en gripare- transportör som griper och avlägger tidningar.

Fig. 1 visar schematiskt en griparetransportör.

Fig. visar schematiskt en längdsektion av griparetrans- portören Fig. 3 visar schematiskt de inbördes lägena för givare och gripareöppningsmekanism utmed griparekedjan vid en avläggningsstation.

Fig. 4 visar schematiskt kodade länkar i transportörkedjan.

Pà fig. 1 visas en ändlös griparetransportörkedja 1 som rör sig i pilens 2 riktning genom en ibladningsanordning 3, där bilagor ibladas i tidningar under styrning av en ibladningsda- tor PST, vilken informerar en CRP (central räknepunkt) vilken identifierar en gripare som emottar en viss produkt i iblad- ningsanordningen 3. Denna gripare skall nu avläggas vid en av- läggningsstation 4, 5, under styrning av en tillhörande av- läggningsstyrning GRC1 resp. GRC2, vilken i sin tur kommunice- rar med CRP, som ju känner till identiteten för en gripare vars produkt skall avläggs i den valda avläggningsstationen, exempelvis stationen 5.

Med hänvisning till fig. 2 som visar ett schematiskt längdavsnitt av griparetransportörkedjan, kan man se att ked- jan är uppdelad i sektioner, varvid avsnittet som ett exempel visas omfatta sektion nr 13 och de därtill angränsande delarna av sektion 14 resp. sektion 12. Man kan anta att sektionen om- fattar såsom ett exempel nittio kedjelänkar 10 som var och en 10 15 20 25 30 35 S bär en gripareklämma för en tidning och som var och en har en längd av 10 cm.

I sektionens 12 grupp 20 som angränsar till sektionen 13 finns dels en markör 22 på den i kedjans löpriktning 2 främsta länken 10. Markören indikeras med en svart prick i den schema- tiskt illustrerade länken 10. I den därefter följande serien 21 som i exemplet omfattar åtta pà varandra följande länkar 10, visas några av länkarna 10 försedda med en markör. Det in- ses att frånvaron eller närvaron av en markör i var och en av de åtta länkarna definierar ett binärt tal som med dessa åtta länkar medger upprättande av en unik binär kod för upptill cirka etthundra sektioner.

En givare K kan nu vara anordnad att aktiveras av start- markören 22 och att avläsa den följande serien 21 som definie- rar en identifieringakod för den efterföljande sektionen. En annan givare L kan vara anordnad att räkna de längs transpor- tören passerande länkarna/gripareklâmmorna. Med hjälp av startmarkören 22 eller koden 21 kan man identifiera den första länken 10 i varje sektion så att man med ordningsnummer kan identifiera en gripareklämma/länk 10 inom sektionen.

Genom att sektionerna har valts så korta att deras elas- ticitet inte medför några olägenheter, uppträder heller inga problem om man inom en sektion identifierar en viss länk/ klämma genom dess ordningsnummer från sektionens början.

Fig 3 illustrerar schematiskt att GRC erhåller informa- tion från den uppströms belägna kodgivaren K och från den ned- ströms därom belägna lägesgivaren L som räknar de enskilda länkarna och även en tidningsgivare T som avkänner närvaron eller frånvaron av en tidning i griparen (sä att man inte be- höver öppna en tom gripare). GRC styr öppningsmekanismen Ö för en gripare som skall öppnas i den valda avläggninsgstationen.

På fig. 4 kan man se två länkar 10 i transportörkedjan.

En gripareklämma kan på konventionellt vis vara fäst på resp. länk (pá undersidan av länken enligt fig. 4). Kedjan löper normalt i en allmänt C-formig profil som emottar länkarna 10 och deras styrningsrullar 11, medan länkens anslutning till' gripareklämman sträcker sig ut genom profilens slits. Pâ fig. 4 kan man se att åtminstone de länkar 10 som tillhör serien 20 har en urtagning 17. I denna urtagning 17 kan man placera en 505.. 416 506 416 6 nyckel 18 exempelvis en ferromagnetisk kropp som pá enkelt vis kan avkännas med givaren K pà induktiv väg.

Uppfinningens bakgrund och problemlösning har redovisats skissartat och i anslutning till gripning resp. avlâggning av 5 en produkt, men det står klart för fackmammen att uppfinnings- tanken kan appliceras för många olika specifika processer i anslutning till hantering av tidningar eller dylikt, speciellt då tidningarna göres unika efter beställning och skall lever- eras till utvalda personer eller bearbetningsställen sàsom av- io lâggningsstationer.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 7 416 EÜMEENTWEUUI

1. Förfarande för att vid transport av tryckeriprodukter medelst en griparetransportör (1) identifiera och återfinna en gripare (10), varvid griparetransportören innefattar en ändlös kedja som bär en mångfald längs kedjan åtskilda gripare, känne- tecknad av att griparetransportörkedjan (1)uppdelas i ett fler- tal griparesektionery varvid griparesektionerna väljes tillräck- ligt korta för att undvika besvärande längdvariationer hos någon sektion under drift, att en unik identifieringskåd (20) àsättes varje sektion för att erbjuda identifiering avjsektio- nen och början av sektionen och att varje gripare ges en unik identitet genom sin sektionstillhörighet och sin belägenhet: inom sektionen, varigenom griparen med säkerhet kan återfinnas genom avkänning av sektionskoden och griparens adress inom sin sektion.

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att iden- tifieringskoden för en sektion anordnas i slutet av daå före- gående sektionen av kedjan.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att en bestämd serie (20) av gripare innehåller en grupp (21) av gripare som var och en har en märkning i form av närvaron eller frånvaron av ett markörelement (18) till bildning av en binär identifieringskod för den efterföljande griparesektionen.

4. Förfarande enligt krav 3, kännetecknat av att seriens i kedjans (1) transportriktning (2) främsta gripare (22) har ett markeringselement som bildar startinformation för koden och för den efterföljande griparesektionen.

5. Förfarande enligt något av kraven l - 4, kännåteéinat av att koden avläses av en kodläsare (K) som identifierar den följande sektionen, och att en griparegivare (L) avkänner pas- sagen av varje gripare, varigenom en gripare inom en sektion kan identifieras och àterfinnas genom sitt ordningsnummer i sektionen. 506 416 8 10 15 20 25 30 35

6. Anordning för att vid transport av tryckeriprodukter medelst en griparetransportör identifiera och återfinna en gripare (10), varvid griparetransportören innefattar en ändlös kedja som bär en mångfald längs kedjan åtskilda gripare, kän- netecknad av att griparetransportörkedjan (l) är uppdelad i ett flertal sektioner som var och en är tillräckligt kort för att medge undvikande av problem till följd av kedjans elasticitet, att transportörskedjans sektioner bär unika identifieringskoder som identifierar varje sektion och dess början, att en kodläsare är anordnad att avläsa koderna och att en givare (L) är anordnad att avläsa griparna inom dess sektion, varigenom identifierings- adressen för en viss gripare kan bestämmas av identifierings- koden för sektionen, samt av griparens belägenhet inom sektio- Den .

7. Anordning enligt krav 6,kännetecknad av att sektions- koden är buren av den föregående sektionens gripare.

8. Anordning enligt krav 7,kännetecknad av att koden är bildad av en serie (20) av gripare, innehållande en grupp (21) av gripare vilka var och en bär eller saknar en markör (18) till bildning av en kod som identifierar den efterföljande griparesektionen.

9. Anordning enligt krav 8,kännetecknad av att serien inbegriper en i kedjans (1) löpriktning (2) främst liggande gripare med en markör som bildar startindikering för koden och för den efterföljande sektionen.

10. Anordning enligt något av kraven 6-9, kännetecknad av en givare (K) som avkänner sektionens kod och den följande sek- tionens början, och en givare (L) som avkänner passerande gri- pare för att medge identifiering och àterfinnande av en gripare inom den identifierade sektionen genom griparens ordningsnummer från sektionens början.