SE505000C2 - Sårförband samt tillverkningsförfarande därför - Google Patents

Description

35 505 ÛÛÛ 2 I en första föredragen utföringsform, avsedd för svagt till normalt vätskande sår, utgöres hålmönstret av skummaterialets porer, varvid gelen även sträcker sig ett stycke in i de mot gelskiktet angränsande öppna porerna hos skummaterialet utan att tillsluta alla porer.

I en andra föredragen utföringsform, avsedd för normalt till starkt vätskande sår, är hålen i hålmönstret upptagna i skum- materialet och de upptagna hålen i hålmönstret är genomgåen- de.

I bägge de föredragna utföringsformerna är skummaterialet belagt med ett skikt av vätsketätt material på den sida, som vid förbandets användning är vänd från användarens hud.

Vidare är förbandets vidhäftningskraft Fl mot hud 0,1- 2,0 N, lämpligen 0,3- 1,3 N och företrädesvis 0,4- 1,0 N. Skum- materialet utgöres av ett mjukt öppencelligt skum. Gelskiktet består av en kemiskt tvärbunden hydrofob silikongel.

Uppfinningen avser även ett förfarande för att tillverka ett sårförband innefattande ett skikt av absorberande skummateri- al, vilket innefattar ett mönster av hål, vilka hål mynnar i den sida av skummaterialet, som vid förbandets användning är vänd mot användarens hud, och vilket är belagt med ett skikt av en mot hud vidhäftande gel, varvid väggarna hos skummate- rialets hål är gelbelagda i de änddelar, som vid förbandets användning är vända mot användarens hud, kännetecknat av att en platta av skummaterial lägges ovanpå ett skikt av en härd- bar gelblandning, varefter gelblandningen efter en bestämd tid uppvärmes tills den har härdat.

I en första utföringsform ges gelblandningsskiktet en tjock- lek av 0,1-1,0 mm.

I en andra utföringsform upptages ett mönster av hål i skum- materialet innan det lägges på gelblandningsskiktet.

Uppfinningen skall nu beskrivas med hänvisning till bifogade figurer, av vilka; 10 15 20 25 30 35 505 000 3 fig. 1 visar en schematisk perspektivvy av en utskuren bit av en första utföringsform av ett förband enligt uppfinningen, fig. 1A visar en detalj i figur 1 i större skala, fig. 2 visar en likadan vy som figur 1 av en andra utförings- form av ett förband enligt uppfinningen, fig. 2A visar en detalj i figur 2 i större skala, fig. 3 visar schematiskt en anordning för att tillverka ett sårförband enligt figur 1 eller 2, fig. 4 visar schematiskt en metod för att bestämma förbandets vidhäftning mot hud, fig. 5 visar en mätkon för användning i ett penetrationstest, och fig. 6 illustrerar schematiskt ett penetrationstest för att mäta mjukhet.

I figur 1 visas en utskuren bit 1 av en första utföringsform av ett förband enligt uppfinningen. Detta förband är uppbyggt av ett absorberande skummaterial 2, vilket är belagt med ett gelskikt 3 på den sida, som vid förbandets användning är vänd mot användarens sår eller hud. Gelskiktet 3 är så utformat att även en del av väggarna hos de öppna celler eller porer 4 hos skummaterialet, som mynnar i den gelbelagda sidan, är gelbelagda, såsom illustreras schematiskt i figur 1A. Genom att gelskiktet 3 inte tillsluter, utan endast övertäcker en del av väggarna i en andel av de mot såret vända porerna hos skummet kan överskott av sårvätska sugas upp och absorberas i skummaterialet 2. Vidare utgör gelskiktet ett distansskikt, som förhindrar att skummaterialet kommer i direkt kontakt med såret eller huden hos användaren. Tjockleken hos det totala gelskiktet, d.v.s. inberäknat inträngningsdjupet i skummate- rialets porer, är 0,2-2,0 mm. En del av skummaterialets mot såret vända porer är tillslutna av gelskiktet. Beroende på 10 15 20 25 30 35 505 000 4 typen av sår, som förbandet skall användas vid, kan andelen av porer, som inte är tilltäppta av gelskiktet, variera mellan 5-100%.

För att säkerställa en torr utsida hos förbandet är detta försett med ett vätsketätt skikt 5 på motsatt sida mot gel- skiktet 3. Detta skikt kan med fördel utgöras av en tunn, vätsketät, men ångpermeabel plastfilm, t.ex. en polyuretan- film.

Skummaterialet 2 utgöres av ett absorberande skum med öppna porer eller celler, t.ex. polyuretanskum av typen Hypofg från Hampshire Chemical Corporation, Lexington, Massachusetts, USA. Exempel på råvaror och metod för beredning av lämpliga hydrofila skum ges i US-A- 5,409,472 och i denna skrift angivna referenser. Lämplig porstorlek i skummet kan variera mellan 30 och 1000 u. Även andra typer av absorberande skum- material kan naturligtvis användas, såsom exempelvis viskos- skum, EVA-skum, hydrofiliserade silikonskum m.fl.

Gelskiktet 3 består av en kemiskt tvärbunden silikongel (polydimetylsiloxangel), exempelvis en platinakatalyserad 2- komponents additionshärdande RTV-silikon. Exempel på geler, som kan användas är SilGel 612 från Wacker-Chemie GmbH, Burg- hausen, Tyskland och MED-6340 från NuSil Technology, Carpin- teria, USA. Exempel på självhäftande geler finns även be- skrivna i GB-A-2 192 142, GB-A-2 226 780 och EP-Al-0 300 620. Även andra hydrofoba geler är tänkbara, såsom exempelvis hydrofoba polyuretangeler.

Det i figur 1 visade förbandet är avsett för svagt till normalt vätskande sår och skumskiktet har en tjocklek av 1-10 mm företrädesvis 2-5 mm. Som angivits ovan fungerar skummate- rialet både som absorberande material och som bärarmaterial för gelen, vilket innebär att förbandet som helhet blir mycket mjukt och följsamt. Genom att gelen vidhäftar mot den såret omgivande huden hâlles ett anbragt förband säkert på plats samtidigt som gelen har en tätande funktion och för- hindrar maceration, d.v.s. att sårvätska rinner ut över frisk 10 15 20 25 30 35 505 000 5 hud och luckrar upp denna. Vidare medger den öppna strukturen hos gelskiktet och skummaterialet att huden kan andas.

Den självhäftande gelen i denna uppfinning avviker helt i sina karakteristiska från de vanligen använda självhäftande limmen, som användes för att fixera förband, exempelvis de idag vanligen använda akrylatlimmen eller de s.k. hotmelt- limmen. Den stora skillnaden mot dessa limmer är att gelen har avsevärt större mjukhet och bättre "vätningsförmåga" än dessa. Detta medför att man kan ge gelerna en avsevärt lägre specifik vidhäftning, d.v.s. adhesion per kontaktyta, än den specifika vidhäftning, som hårdare lim måste ges för att nå en lika stor total vidhäftning som gelen. Detta sammanhänger med att vid avdragning av mjuka gelbelagda förband från hud belastas en större yta, varvid den specifika vidhäftningen kan hållas på en låg nivå och ändå erhålles en god total vidhäftning, som säkerställer en säker fixering. Orsaken till att geler ger en större belastningsyta är dels att geler flyter ner bättre i mikroskopiska håligheter och sprickor i huden än ovannämnda lim, vilka ofta sett i mikroskopiskt perspektiv endast täcker en del av hornlagrets yta. Vidare är geler mer töjbara och kan därigenom fördela belastningen på en större yta. Det mjuka flexibla skummaterialet, som uppbär gelen, bidrar även genom sin töjbarhet till att fördela belastningen på en större yta. Vanligen använda självhäftande <® tejper och förband för sårbehandling, exempelvis Micropore (3M), Leukopofg (Beiersdorf), DuoDerm® (Convatec) eller Primapore ®)(Smith&Nephiew), kräver en mycket högre specifik vidhäftning för att ge motsvarande totala vidhäftning. En hög specifik vidhäftning medför en hög belastning på den punkt där förbandet släpper från huden vid avdragning. Detta är anledningen till att gelförband i motsats till vanligen använda häftor och självhäftande förband kan utformas så att avlägsnandet av förbandet ger liten smärta och sker väsent- ligen utan att celler från hornlagrets yta släpper från huden. En annan effekt av att gelen kan ges en lägre specifik vidhäfting än normala självhäftande plåsterlim är att för- banden enligt uppfinningen kan utformas så att de kan av- 10 15 20 25 30 35 505 000 6 lägsnas och återfästas på huden ett flertal gånger utan att nämnvärt tappa i vidhäftningskraft. Vanligen använda själv- häftande förband förlorar alltid större delen av sin vid- häftningskraft redan efter det första avlägsnandet från hud, eftersom en stor del av limytan blir belagd med hudrester. Ur sårvårdssynpunkt är det en nyhet och en stor fördel att kunna lyfta på ett förband för inspektion och sedan kunna åter- placera förbandet med bibehållen vidhäftningsförmåga. Detta ger en besparingseffekt och en enklare hantering. Vidhäft- ningskraften mellan gel och hud optimeras enligt följande princip: vidhäftningen skall vara så stor som möjligt utan att överhudens hornlager riskerar att följa med gelskiktet när förbandet tas bort. Därigenom blir förbandet återförslut- bart, d.v.s. det kan tas av och sättas på ett flertal gånger utan att vidhäftningsegenskaperna förändras. En sådan av- passning möjliggöres av att gelen är så mjuk och följsam att den totala kontaktytan blir mycket stor, vilket gör att förbandets totala vidhäftning blir stor även om gelen ges så liten vidhäftningskraft per ytenhet att överhudens hornlager lämnas väsentligen intakt efter avlägsnande av förbandet.

Vid starkt vätskande sår eller när sårvätskan har en hög viskositet räcker öppetarean hos gelskiktet 3 inte till för att överskottet av sårvätska ska kunna sugas upp av skummate- rialet. För att öka denna öppetarea upptages ett mönster av hål i skummaterialet, vilka hål är betydligt större än skum- ett förband för normalt till starkt vätskande sår, vid vilket ett mönster materialets porer eller celler. I figur 2 visas av hål 6 är upptagna i skummaterialet 2'. I figur 2 och 2A har komponenter motsvarande liknande komponenter i figur 1 givits samma hänvisningsbeteckningar med tillägg av ett primtecken. Förbandet 7 innefattar sålunda ett skummaterial 2', vilket är belagt med ett gelskikt 3”. Som illustreras i figur 2 sträcker sig gelsskiktet 3' ett stycke in i öppning- arna 6 och naturligtvis även in i porerna hos skummaterialet 2”. För mycket starkt vätskande sår kan förbandet 7 samverka med en ytterligare absorptionskropp (icke visad) löst anbragd utanpå skummaterialet 2”. En sådan absorptionskropp kan då lätt bytas utan att förbandet 7 behöver borttagas. 10 15 20 25 30 35 505 000 7 Förbandet 7 kan, såsom förbandet 1, förses med ett vätsketä- tande skikt motsvarande skiktet 5 i figur 1. Vidare behöver hålen 6 inte vara genomgående utan det är i många fall till- räckligt att de sträcker sig en bit in i skummaterialet.

Emellertid måste de sträcka sig ett sådant avstånd in i skummaterialet att gelskiktet 3' inte når fram till bottnarna av hålen. Genom att variera hålmönstrets täthet och hålens storlek kan förbandets absorptionshastighet varieras. Ett hålmönster ökar även böjligheten av skummaterialet och därmed av förbandet även om hålen inte är genomgående. I en icke vi- sad variant är de upptagna hålen ej genomgående utan sträcker sig enbart en bit in i skummet, dock djupare än gelens in- trängningsdjup. Gelbeläggningen ligger på den sida, i vilken hålen upptagits, och håldjupet är lämpligen 20-90 %, företrä- desvis 40-60%, av skumskiktets tjocklek.

Skummaterialet 2,2' behöver inte vara homogent utan kan vara uppbyggt av flera på varandra lagda skikt av skummaterial, t.ex. kan ett skikt med mindre porstorlek placeras utanför ett skikt med större porstorlek för att genom kapillärverkan åstadkomma att det yttre skiktet mättas först.

I figur 3 illustreras mycket schematiskt en anordning för att tillverka ett förband enligt uppfinningen. Denna anordning innefattar en icke visad transportör, på vilken en tunn plastfilm 8 transporteras från vänster till höger i figur 3.

Ovanpå filmen 8 är ett skikt av en ohärdad gelblandning 9 lagt. Med uttrycket gelblandning avses en blandning av de komponenter som efter härdning bildar en gel innefattande polymerer, vilka kan reagera med varandra och bilda en tvär- bunden struktur. Med hjälp av en rulle 11 påföres ett skikt 10 av absorberande skummaterial på skiktet 9 av ohärdad gel- blandning och skikten 9,10 transporteras därefter in i en ugn 12. Efter passagen av ugnen 12 har gelblandningen härdat och bildat ett gelskikt på undersidan av skummaterialet.

Det har visat sig att vid lämpligt val av gelblandning, tryckkraft F, gelblandningsmängd, tid mellan påläggning av skummaterial och uppvärmning, härdningstemperatur, m. m., 10 15 20 25 30 35 505 ÛÛÛ 8 uppkommer en diskontinuerlig gelbeläggning av skummaterialet.

Detta beror på att gelblandningen av kapillärkraft sugs in i de porer eller hål hos skummaterialet, som mynnar i den mot gelblandningen anliggande sidan av skummaterialet. Vid gelbe- läggning av ett skummaterial utan andra hål än porer måste gelblandningsskiktet vara så tunt att en inte alltför stor mängd av de i undersidan av skummaterialet mynnande porerna skall tillslutas av gelbeläggningen. Gelblandningens viskosi- tet och porstorleken av skummaterialets porer påverkar också blandningens benägenhet att tränga in i porerna. Det har visat sig att det pålagda gelblandningsskiktet bör ha en tjocklek av 0,1-1,0 mm. Gelblandningsskiktet sugs till större delen in i skummet, varvid det totala gelskiktet inkluderande luft och skum får en tjocklek av 0,2-2,0 mm.

Vid en första tillämpning av förfarandet ovan för att gelbe- lägga undersidan av en platta av polyuretanskum med sili- kongel valdes en öppencellig mjuk hydrofil polyuretanskum- platta av typen Hydrasorb“IER från Avitar Inc., Canton, Massachusetts, USA med densiteten 130 kg/m3 och tjockleken 5 mm. Silikonblandningen bereddes av SilGel 612 från Wacker i ett blandningsförhållande 1,0:0,9 mellan A- och B-komponent.

Den ohärdade blandningen hade en viskositet av ca 1000 mPa-s.

Polyuretanplattan lades på en 0,2 mm tjock silikonblandning utan någon tryckkraft F från rullen 11, d.v.s. silikonbland- ningen belastades enbart av skumplattans vikt. Transporttiden för att föra det på silikonblandningen 9 lagda skummaterialet 10 från rullen 11 till ugnen 12 var 1 minut och härdningstem- peraturen var 130%L Silikonet härdades 5 minuter i ugnen. En 0,025 mm tjock polyuretanfilm med hög ångpermeabilitet limma- des slutligen fast på skummet på sidan motsatt gelbeläggning- en. Silikongelen hade vid detta blandningsförhållande pene- trationstalet 16 mm och förbandets vidhäftningskraft mot hud uppmättes till 0,42 N. Under dessa förhållanden har det visat sig att tjockleken av gelblandningsskiktet bör vara minst 0,1 mm för att en lämplig diskontinuerlig gelbeläggning av skum- materialet skulle åstadkommas. Om tjockleken av gelbland- ningsskiktet var större än 0,4 mm tillslöts en alltför stor andel av skummaterialets porer, vilket resulterade i en 10 15 20 25 30 35 505 000 9 otillräcklig genomsläpplighet hos gelbeläggningen.

Som framgår ovan beror slutprodukten vid genomförandet av det med hänvisning till figur 3 beskrivna förfarandet på en mängd faktorer. Några generella gränsvärden för ovannämnda faktorer kan därför inte anges utan dessa fastställes lämpligen empi- riskt för den gelblandning och det skummaterial man önskar använda.

Vid utnyttjandet av ett hålmönster upptaget i skummaterialet kan tjockare gelblandningsskikt användas eftersom gelbelägg- ningens vätskegenomsläpplighetförmåga, vilken utgör den avgörande faktorn för transport av sårvätska från ett sår till det absorberande skummaterialet, då väsentligen bestäm- mes av hålmönstrets öppetarea. En tillslutning av porerna på skummaterialets undersida har då endast marginell inverkan på absorptionsförloppet. Vid en andra tillämpning av ovan be- skrivna förfarande användes ett polyuretanskum och en sili- kongel av samma kvalitet som vid det tidigare beskrivna första tillämpningsexemplet. I polyuretanskumplattan hade emellertid upptagits jämnt fördelade genomgående cylindriska hål med en diameter av 2mm och en håltäthet av 9 hål/cmF.

Tillverkningsprocessen var också i övrigt likadan som i det tidigare exemplet, bortsett från att silikonblandningens tjocklek ökades till 0,4 mm. En 0,025 mm tjock polyuretanfilm med hög ångpermeabilitet limmades slutligen fast på skummets icke silikonbelagda sida.

För rikligt vätskande öppna sår har det visat sig att de upptagna hålen lämpligen skall ha en diameter av 1-3 mm och en håltäthet av 5-20 hål/cmz, företrädesvis en diameter av ca 2 mm och en håltäthet av 7-12 hål/cmï Gelbeläggningens vätskegenomsläpplighetsförmåga varieras lämpligen genom avpassning av hålmönstrets täthet snarare än hâldiameter, eftersom håldiametern påverkar inträngningsför- loppet av gelblandningen i hålen, vilket hålmönstertätheten inte gör. 10 15 20 25 30 35 505 000 10 Det beskrivna förfarandet medger således en mycket enkel tillverkning av förband av den med hänvisning till figurerna 1 och 2 beskrivna typen. Förfarandet är dessutom mycket flexibelt och medger att förband med olika absorptionsegen- skaper åstadkommes på principiellt samma sätt och med samma utrustning.

Ett förbands vidhäftningskraft mot hud mäts med följande metod, som åskådliggörs schematiskt i figur 4. På ryggen på minst 6 personer, som ligger i horisontalläge med ryggen uppåt, appliceras minst fyra 25 mm breda remsor av förbandet A per person. Förbanden fixeras genom att en cylindrisk vals två gånger rullas över dem med en hastighet av 25 mm/s.

Valsen har en längd av 30 mm och en diameter av 30 mm och belastas med en kraft av 1 N. Efter 10 minuter drages remsor- na av med hastigheten 25 mm/s och avdragningskraften Fl mäts upp. Avdragningsvinkeln, d.v.s. den trubbiga vinkel som vid avdragningen bildas mellan hudytan och den avdragna delen av remsan A skall vara 135°, såsom visas i figur 4. För att erhålla ett fungerande förband enligt uppfinningen skall kraften Fl vara minst 0,1 N. Det har även visat sig att en mycket god funktion hos förbandet erhålles när kraften Fl ligger inom intervallet 0,2-1,5 N, företrädesvis 0,4-1,2 N.

Motsvarande mätning av vidhäftningen hos en vanligen använd typ av häfta (Leukopor® från Beiersdorf) mot hud gav ett vidhäftningsvärde av 0,29 N.

Förbandets förmåga att återfästa mot hud efter att avlägsnats en gång uppmättes genom att återfästa testremsorna på samma plats på huden efter avdragningen och efter 10 minuter åter- igen dra av remsorna och mäta vidhäftningskraften. Vid ut- värdering av återfästningsförmågan på prover tillverkade i enlighet med det först beskrivna tillämpningsexemplet upp- mättes vidhäftningskraften till 0,42 N vid första avdrag- ningen och till 0,45 N vid den andra avdragningen, vilket innebär att vidhäftningskraften bibehölls helt (skillnaden ligger inom den statistiska felmarginalen). Vid upprepade appliceringar och avdragningar av samma provstycke på/från samma plats har det visat sig att vidhäftningskraften i stort 10 15 20 25 30 35 505 000 ll sett är oförändrad vid minst 5 cykler. Motsvarande mätning av återfästningsförmågan hos Leukopor® gav resultatet 0,29 N efter den första avdragningen och 0,10 N efter den andra, vilket innebär att vidhäftningen minskade till 35% av ur- sprunglig vidhäftning. Vid ännu en upprepning sjönk Vidhäft- ningskraften till nästan noll. Denna utomordentligt låga återvidhäftning karakteriserar alla testade vanligt före- kommande självhäftande tejper och förband, vilka oftast är baserade på akrylatlim eller s.k. hotmeltlim. Härvid sjunker vidhäftningsvärdena vid andra avdragningen regelmässigt till 10-50% av det ursprungliga värdet. För att ett förband i klinisk användning skall fungera bra som ett återfästbart förband bör dess vidhäftning vara minst 80%, lämpligen minst 90% och företrädesvis minst 95% av den ursprungliga Vidhäft- ningen.

Vidhäftningskraften mellan ett förband tillverkat enligt det först beskrivna tillämpningsexemplet och polerade stålplattor med dimensionen 50xl25 mm och utförda enligt föreskrifterna i ASTM D 3330 M har också uppmätts med en 90° peel adhesion test. Detta test går till på följande sätt. En testremsa med dimensionen 25x100 mm fästes på stålplattan och en tryckrulle av gummi A 80 shore med den axiella längden 50 mm och vikten 100 gram rullas fram och tillbaka över testremsan med en has- tighet av 300 mm/min. Stålplattan införes i en dragprovare, t.ex. en Instron 4301, så att den blir belägen i ett plan som bildar 90° mot dragriktningen, d.v.s. om dragriktningen är vertikal placeras stålplattan horisontellt. Därefter fästes en pappersremsa i ena änden av testremsan och pappersremsans andra ände spännes fast i dragprovarens övre klämback. Efter 60 sekunder drages testremsan av från stålplattan med en has- tighet av 300 mm/min. Under hela dragningen justeras stål- plattan så att avdragningsvinkeln blir så nära 90° som möj- ligt. Medelkraften under dragningen beräknas. Minst 5 test- remsor testas. Testningen sker i 23+/- 2°C och 50+/- 5% RH och testremsorna konditioneras under dessa betingelser i minst 24 timmar. Vidhäftningskraften Fl mot stål för testrem- sor tillverkade i enlighet med det först beskrivna tillämp- ningsexemplet var vid detta test 0,56 N/25 mm. Den på ovan- 10 15 20 25 30 35 505 ÛÛÛ 12 nämnda sätt uppmätta vidhäftningskraften Fl mot stål skall vara minst 0,15 N/25 mm och lämpligen ligga i intervallet 0,3-2,0 N/25 mm, företrädesvis 0,6-1,6 N/25 mm för ett för- band av denna typ.

Figurerna 5 och 6 illustrerar en metod att mäta mjukhet hos en gel genom att låta en kon B med en vikt av 62,5 g genom gravitation tränga ned i en 30 mm tjock provkropp C av gel.

Den använda konen B visas i figur 3 och har följande mått; a= 65 mm, b= 30 mm, c= 15 mm och d= 8,5 mm. Vid utförande av mjukhetsmätningsmetoden sänks konen B först ned till en posi- tion I, vilken visas med streckade linjer i figur 6 och i vilken konens spets just nuddar ytan av gelkroppen C. Där- efter frigör man konen B så att den av tyngdkraften får tränga ned i provkroppen C. Det antal mm konens B spets har trängt in i provkroppen efter 5 sekunder uppmäts och utgör det s.k. penetrationstalet P, vilket blir större ju mjukare provkroppen är. Geler med penetrationstal av 5-20 mm, före- trädesvis 10-16 mm har visat sig lämpliga i förband enligt uppfinningen.

Skummaterial, som kan komma i fråga vid tillämpning av före- liggande uppfinning, skall uppfylla flexibilitetskravet enligt ASTM D 3574-86,3.3.

De beskrivna förbanden är naturligtvis steriliserbara, t.ex. genom etylenoxidsterilisering eller ångsterilisering, och är avsedda att levereras i olika storlekar och för olika typer av sår, såväl sterilförpackade som osterilt förpackade. Genom att de är så mjuka är de lämpliga att använda i kombination med tryckbandage och kan med fördel användas på skavsår, bensår eller liknande. Genom sin stora böjlighet är de lämp- liga att använda på sår på leder, såsom knän och armbågar, även i senare faser av sårläkningsprocessen. Vidare är de klippbara så att deras storlek är lätt att avpassa till sårstorleken.

De beskrivna utföringsformerna kan naturlighet modifieras inom ramen för uppfinningen, speciellt med avseende på visade 505 000 13 hålmönster och angivna materialexempel. Vidare kan olika substanser inblandas i skummaterialet, t.ex. aktivt kol, olika salter, farmakologiska substanser, baktericider, etc.

Vidare kan andra typer av gelblandningar, t.ex. sådana som efter härdning ger en hydrofil gel, användas vid det upp- finningsenliga förfarandet. Uppfinningen skall därför endast begränsas av innehållet i bifogade patentkrav.

Claims (15)

10 15 20 25 30 35 505 ÛÛÛ 14 Patentkrav

1. Sårförband, k ä n n e t e c k n a t a v ett skikt av absorberande skummaterial (2;2'), vilket innefattar ett möns- ter av hål (4;6), vilka hål mynnar i den sida av skummateria- let, som vid förbandets (1;7) användning är vänd mot använda- rens hud, och vilket är belagt med ett skikt (3;3') av en mot hud vidhäftande hydrofob gel, varvid väggarna hos skummateri- alets hål är gelbelagda i de änddelar, som vid förbandets an- vändning är vända mot användarens hud.

2. Sårförband enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att hålmönstret utgöres av skummaterialets (2) porer, varvid gelen (3) även sträcker sig ett stycke in i de mot gelskiktet angränsande öppna porerna (4) hos skummaterialet utan att tillsluta alla porer.

3. Sårförband enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att hålen (6) i hålmönstret är upptagna i skummaterialet (2')-

4. Sårförband enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t a v att de upptagna hålen (6) i hålmönstret är genomgående.

5. Sårförband enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k - n a t av att de upptagna hålen i skummaterialet endast sträcker sig ett stycke in i skummaterialet.

6. Sårförband enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k - n a t a v att skummaterialet (2) är belagt med ett skikt (5) av vätsketätt material på den sida, som vid förbandets (1) användning är vänd från användarens hud.

7. Sårförband enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k - n a t a v att förbandets vidhäftningskraft Fl mot hud är större än 0,1 N, lämpligen 0,2-1,5 N och företrädesvis 0,4- 1,2 N.

8. Sårförband enligt något av föregående krav, k ä n n e - 10 15 20 25 30 35 505 000 15 t e c k n a t a v att det efter applicering mot hud och borttagning därifrån är återfästbart med väsentligen samma vidhäftning som vid den första appliceringen.

9. Sårförband enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t a v att vidhäftningskraften F1 uppmätt vid en andra avdragning är större än 80% av vidhäftningskraften Fl uppmätt vid den första avdragningen.

10. Sårförband enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t a v att skummaterialet utgöres av ett flexi- belt skum med öppna porer.

11. Sårförband enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t a v att skummaterialet utgöres av ett flexi- belt hydrofilt polyuretanskum med öppna porer.

12. Sårförband enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a t a v att gelskiktet består av en mot hud hydrofob, självhäftande tvärbunden silikongel med ett pene- trationstal på 5-20 mm.

13. Förfarande för att tillverka ett sårförband innefattande ett skikt av absorberande skummaterial, vilket innefattar ett mönster av hål, vilka hål mynnar i den sida av skummateria- let, som vid förbandets användning är vänd mot användarens hud, och vilket är belagt med ett skikt av en mot hud vid- häftande gel, varvid väggarna hos skummaterialets hål är gelbelagda i de änddelar, som vid förbandets användning är vända mot användarens hud, k ä n n e t e c k n a t a v att en platta av skummaterial lägges ovanpå ett skikt av en härd- bar gelblandning, varefter gelblandningen efter en bestämd tid uppvärmes tills den har härdat.

14. Förfarande enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t a v att gelblandningsskiktet ges en tjocklek större än 0,1 mm.

15. Förfarande enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t a v att ett mönster av hål upptages i skummaterialet innan det 505 000 16 läggas på gelblandningsskiktet.