SE504815C2 - Skydd för en eller flera elektromagnetiska sensorer - Google Patents

Description

20 25 30 35 504 815 2 Vid konstruktion av frekvensselektiva ytor kan man använda sig av periodiska mönster bestående av aperturelement, exempelvis slitsar, som enkelt uttryckt är hål av någon form i ett elektriskt ledande plan, eller så kan. man använda sig av periodiska mönster bestående av elektriskt ledande element, exempelvis dipoler eller tryckta ledande element, som kan beskrivas som elektriskt ledande öar i någon forux på ett isolerat plan. Dessa två typer av periodiska mönster ger upphov till ytor med olika frekvens- beteende.

Om man använder aperturelement, transmitterar ytan vid aperturelementens resonansfrekvens fo. Det vill säga ytan får ett transmissionsfönster (jämför passbandsfilter) där maximal transmission genom ytan erhålles vid en frekvens som bestäms av elementens resonansfrekvens med en våglängd Å (elementlängd " Ä/2 {Ä=elektrisk våglängd}). däremot använder sig av ledande element reflekterar ytan Om man vid elementens resonansfrekvens. Det vill säga ytan får ett reflektionsfönster (jämför spärrbandsfilter) där maximal reflektion erhålles vid en frekvens som bestäms av elementens resonansfrekvens (elementlängd ” Ä/2).

Det naturliga valet vid konstruktion av en frekvensselektiv yta/radom är ett periodiskt mönster med aperturelement. En sådan yta får ett transmissionsfönster, det vill säga är transparent för ett valt frekvensområde. Genom att kom- binera två. eller flera sådana skikt. med ett. mellanrum mellan skikten, kan karakteristiken hos radomen ytterligare förbättras/förändras, det vill säga man kan få full trans- mission vid en önskad transmissionsfrekvens samt brantare flanker hos fönstret.

Denna konstruktionstyp har dock flera nackdelar, dels är en radom med en sådan yta elektromagnetiskt öppen (har pass- band) vid multiplar av resonansfrekvensen (nfm n=l,2, ...) 10 15 20 25 30 35 504 815 3 och dels ger det periodiska mönstret upphov till gallerlo- ber för frekvenser från cirka l.5f0 (vid en typisk kon- ventionell radomkonstruktion). Gallerlober är oönskade lober, strålning, som uppstår på grund av interferens när elektromagnetisk strålning med en lämplig frekvens träffar eller transmitterar genom en yta med ett periodiskt och symmetriskt mönster.

Frekvensen hos den strålning vid vilken gallerlober uppstår beror på packningstätheten hos det periodiska mönstret. Om elementen ligger glesare än Ä/2 uppstår gallerlober i radomens radarsignatur. Det vill säga att gallerlober kommer att uppstå för elektromagnetisk strålning med en våglängd Å som är mindre än två gånger avståndet mellan elementen.

Med andra ord är det elektromagnetiska skydd som FSS- radomen ger sensorn begränsat. Sensorn är elektromagne- tiskt oskyddad vid frekvenser som är multiplar av sensorns egen frekvens, och dessutom försämras sensorns radarsigna- tur genom att gallerlober, vilka kanske inte fanns tidiga- re, eventuellt införs vid sensorns egen frekvens eller nära densamma. Det elektromagnetiska skydd som radomen ger är för infallande strålning med frekvenser lägre än sensorns egen frekvens, för' dessa frekvenser uppträder FSS-ytan ungefär som en ren metallisk yta.

Problem med multipla transmissionsfönster blir aktuella bland annat om man konstruerar en FSS-radom av radarsig- naturskäl, det vill säga om ett av radomens syften är att skydda bakomliggande sensorer från att synas. Ett annat tillfälle då multipla transmissionsfönster är ett problem är om syftet är att skydda den bakomliggande sensorns elektronik från störande och förstörande signaler. Pro- blemet med gallerlober är endast kopplat till önskemålet att reducera/påverka radarsignaturen, under förutsättning 504 815 10 15 20 25 30 35 4 att dessa inte uppkommer redan vid önskad resonansfrekvens i vilket fall även sensorns/antennens egna egenskaper störs.

Metoden att använda ett periodiskt aperturmönster i en frekvensselektiv yta/radom finns beskriven i publicerade artiklar. Metoden att kombinera flera skikt av liknande mönster för att få olika egenskaper hos FSS-ytorna finns också beskriven.

I US patent nr. 5 208 603 redovisas en lösning där man kombinerar ytterskikt bestående av periodiska mönster av aperturer med ett inre mellanliggande skikt bestående av ett periodiskt mönster av ledande element. Syftet enligt patentet är' att få en kompakt radomlösning som 'trans- Syftet med mittskiktet bestående av ledande element är att få en koppling mellan mitterar på två frekvenser. aperturskikten som därigenom möjliggör transmission på två frekvenser. Den beskrivna lösningen löser inte problemen med att radomen är öppen för multipelfrekvenser av de önskade transmissionsfrekvenserna. Konstruktionen möjlig- gör en tätare packning av elementen än en konventionell lösning gör, vilket medför att gallerlober kan undvikas vid fo. Men eftersom det skikt som är gränsyta mot omvärlden består av aperturer och är resonant för en önskad transmis- sionsfrekvens fiablir dock packningstätheten.hos aperturer- na sådan att gallerlober kommer att uppträda från ungefär 2f°.

I det brittiska patentet GB 2 253 519 beskrivs en lösning där man har en FSS-yta bestående av tätt packade skikt med periodiska mönster av element vilka kan vara aperturer och/eller ledande element. Syftet är att få en yta vars transmissions/reflektionsegenskaper kan förändras genonuatt skikten förskjuts relativt varandra. Skikten är konstrue- rade för att transmittera eller reflektera vid en given 10 15 20 25 30 35 504 815 5 frekvens som kan ändras genom att skikten ändrar läge gentemot varandra. Det finns inget i metoden som för- hindrar transmission vid multipla frekvenser eller före- komsten av gallerlober. Lösningen som presenteras i det brittiska patentet är inte tänkt att lösa dessa problem och gör det inte heller.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Ett ändamål med uppfinningen är att ange en frekvensse- lektiv anordning/yta som tillåter transmission av, det vill säga är transparent för, infallande och utskickad elektro- magnetisk strålning på en eller flera förutbestämda frekvenser.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att ange en frek- vensselektiv anordning som löser problemen med förekomsten av gallerlober kring den eller de önskade transmis- sionsfrekvenserna. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att ange en frekvens- selektiv anordning som tillåter transmission av elektro- magnetisk strålning vid en eller flera frekvenser samt för- hindrar transmission vid multiplar av transmissionsfre- kvensen/erna.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att ange en frekvensselektiv anordning för' en. eller flera sensorer och/eller sändande och/eller mottagande antenner (antenn- anordning eller antennanordningar), som möjliggör en kontroll över och/eller en minskning av deras radarsig- natur.

Ovannämnda ändamål uppnås enligt uppfinningen genom en frekvensselektiv yta/anordning ämnad att transmittera 10 15 20 25 30 35 504 815 6 elektromagnetisk strålning kring en eller flera förutbe- stämda transmissionsfrekvenser. Den frekvensselektiva anordningen/ytan innefattar ett flertal lager varav minst ett yttre elektromagnetiskt reflekterande lager och ett inre elektromagnetiskt transmítterande lager.

Det yttre lagret är beläget närmare omvärlden än det inre lagret. Det inre lagret är beläget närmare den eller de antennanordningar som den frekvensselektiva anordningen är placerad framför för att vara en frekvensselektiv anordning åt, än det yttre lagret.

Det yttre lagret innefattar minst ett elektromagnetiskt reflekterande skikt där varje reflekterande skikt inne- fattar periodiska mönster av elektriskt ledande element.

Varje periodiskt mönster av elektriskt ledande element är inrättat att inneha en reflektionsresonansfrekvens för elektromagnetisk strålning som är högre än transmis- sionsfrekvensen, företrädesvis i storleksordningen tre gånger större.

Den frekvensselektiva ytans/anordningens inre lager är placerat på ett från det yttre lagret förutbestämt avstånd, som väljs beroende på vilka egenskaper man vill att radomen skall ha. Avståndet kan exempelvis vara ungefär Å/4 eller ungefär Ä/4 + nÄ/2 där n=l,2,3,U elektriska våglängden j. det material som ligger mellan (notera att Å är den lagren). Det inre lagret innefattar minst ett elektro- magnetiskt transmítterande skikt där varje transmítterande skikt innefattar ett periodiskt mönster av aperturelement.

Varje periodiskt mönster av aperturelement är inrättat att inneha en transmissionsresonansfrekvens för elektromagne- tisk strålning som är huvudsakligen lika med transmis- sionsfrekvensen. 10 15 20 25 30 35 504 815 FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas i förklarande och inte på något vis begränsande syfte, med hänvisning till bifogade figurer som endast är till för förklarande syfte, där Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig. l visar ett schematiskt exempel på en flygplansnos med en radom som kan förses med uppfinningen, visar schematiskt ett exempel på ett tidigare känt periodiskt mönster, visar ytterligare ett schematiskt exempel på en flygplansnos med en radom som kan förses med uppfinningen, visar schematiskt en utföringsform av föreliggan- de uppfinning, visar ett schematiskt diagram över frekvenska- rakteristiken av' ett skikt, med ett periodiskt mönster med ledande element som ingår i före- liggande uppfinning, visar ett schematiskt diagram över frekvenska- rakteristiken av ett skikt med ett periodiskt mönster med aperturelement som ingår i förelig- gande uppfinning, visar figur 5 och 6 överlagrade på varandra, visar den resulterande frekvenskarakteristiken av ett skikt med ledande element och ett skikt med aperturelement enligt föreliggande uppfinning, 10 15 20 25 30 35 504 815 8 Fig. 9 visar schematiskt ytterligare en utföringsform av föreliggande uppfinning.

FÖREDRAGNA uTFöRmGsFommR För att tydliggöra anordningen enligt föreliggande upp- finning skall några. exempel på dess tillämpning j. det följande beskrivas i anslutning till figurerna 1 till 9 där proportionerna ej nödvändigtvis stämmer.

I princip alla elektromagnetiska sensorer och sändare, antennanordningar, såsom radarantenner, som tillhör flyg- buren utrustning är försedda med en skyddande radom. Även i många land- och marinbaserade utrustningar är de sändande och mottagande antennerna skyddade med hjälp av radomer.

I princip alla följande resonemang som hänför sig till flygburen utrustning gäller likaväl för marinbaserade utrustningar och även landbaserade utrustningar. Snabb- gående båtar och bilar är också i behov av, till exempel, ett aerodynamiskt yttre.

Figur 1 visar en elektromagnetisk sensor/antenn 110 som är mekaniskt skyddad bakom en radom 120. Radomen 120 är lämpligtviselektromagnetiskttransparent,mekanisktstabil för att ge ett aerodynamiskt skyddande hölje i exempelvis nosen på ett flygplan 100 och aerodynamiskt anpassat till resten av flygkroppen.

Då mottagar-tekniken gått från rör- till halvledarför- stärkare har också känsligheten hos sensorerna ökat både för nyttosignal och för kraftig destruktiv strålning.

Detta har tvingat fran! olika skyddskretsar. Dessa är oftast optimerade att fungera bäst kring, exempelvis, en radars sändfrekvens på grund av att skyddskretsarna primärt skall skydda mottagarkretsarna från kraftig strålning vid 10 15 20 25 30 35 504 815 9 sändning från den egna sändaren. För att underlätta för skyddskretsarna kan det vara lämpligt att göra radomen frekvensselektiv, det vill säga att radomen bara släpper igenom, åt båda hållen, den elektromagnetiska strålning som är inom önskat frekvensområde.

Ett sätt att konstruera en frekvensselektiv yta är att använda sig av ett periodiskt mönster, se figur 2, be- stående av slitsar 210 eller dipoler. Vid konstruktion av en frekvensselektiv radom är det vanligast med ett eller flera skikt av slitsar (aperturelement). Detta/dessa skikt kan konstrueras in i en radom 120 enligt figur l för att därigenom även skapa ett visst elektromagnetiskt skydd.

Det är ej nödvändigt att slå ihop ytterradomen med den frekvensselektiva ytan och det kan till och med, vara fördelaktigt att inte göra det för att få kontroll över radarsignaturen. I figur 3 är en frekvensselektiv yta 322 skild från en ytterradom 324 framför en sensor/antenn 310, för att exempelvis utforma den frekvensselektiva ytan 322 som en hörnreflektor för att öka och erhålla en ekvivalent reflektionsyta som är flera gånger större än den geometris- ka ytan. Det kan vara värdefullt för trafikflygplan 300 att elektromagnetiskt, det vill säga med radar, synas ordentligt, men mindre önskvärt i andra sammanhang. Vill man inte vara elektromagnetiskt synlig kan man geometriskt utforma den frekvensselektiva ytan 322 i figur 3 eller radomen 120 i figur 1 (med ett frekvensselektivt skikt), för att minimera deras ekvivalenta reflektionsytor.

För att kunna få en kontrollerbar och förutsägbar radarsig- natur genom till exempel en speciell geometrisk utformning av en radom med en frekvensselektiv yta eller enbart en frekvensselektiv yta (för att öka eller minska deras ekvivalenta reflektionsytor), krävs det att den frekvensse- lektiva ytan endast transmitterar strålning med önskad/e 10 15 20 25 30 35 504 815 10 frekvens/er. Det konventionella sättet att konstruera en frekvensselektiv yta/radom, med ett eller flera skikt bestående av' aperturelement, slitsar, i ett periodiskt mönster, skapar som tidigare nämnts problem med multipla transmissionsfönster samt oönskad förekomst av gallerlober.

För att lösa problemen med multipla transmissionsfönster samt förekomsten av' gallerlober i. radarsignaturen, som finns hos konventionella frekvensselektiva ytor/radomer, måste flera saker uppfyllas. Ytan/radomen måste fås att reflektera istället för att transmittera vid frekvenser som är skild från och dessutom vid multiplar av den/de önskade transmissionsfrekvensen/erna. Den yta som det yttre infallande strålningsfältet ser och reflekteras i måste vara konstruerad så att den inte genererar gallerlober förrän på frekvenser långt ifrån önskad/e transmissionsfre- kvens/er (exempelvis cirka 6f0).

Genom att kombinera bägge typerna av skikt med periodiska mönster av element (aperturer och ledande element) på ett specifikt sätt i olika lager fås en konstruktion som minimerar problemen med multipla passband och tidig, i frekvensled, uppkomst av gallerlober hos en frekvensse- lektiv yta/radom.

Enligt föreliggande uppfinning, se figur 4, av en frekvens- selektiv yta/anordning 400 kombinerar man minst två lager 410, 420 med periodiska mönster. Det första och yttre lagret 410 innefattar minst ett skikt 412 med ett perio- diskt mönster av ledande element typ dipoler, det andra och inre lagret 420 innefattar minst ett skikt 422 med ett periodiskt mönster av aperturelement typ slitsar.

Det yttre lagret 410 dimensioneras för en reflektions- resonans vid ca 3f0. Det erhållna lagret uppvisar stopp- bandskarateristik enligt figur 5 där X-axeln är frekvens, 10 15 20 25 30 35 504 815 11 Y-axeln är transmission och fo önskad transmissionsfre- kvens. Observera att reflektionsresonansen dimensioneras för ungefär frekvensen 3f°. Då elementen är resonanta vid ca 3f0 kan dessutom packningstätheten hos det periodiska mönstret anpassas så att inga gallerlober uppträder förrän från cirka Sfw Det inre lagret 420 dimensionseras för en transmis- sionsresonans vid fo, det vill säga ett passbandsfilter erhålles med de brister hos ett sådant som nämnts ovan.

Genom att kombinera detta passbandsfilter, se figur 6, med det tidigare 5, som placeras närmare omvärlden erhålls ett passbands- filter, se figur 8, utan multipla passband samt med en kraftig förskjutning av gallerlobsförekomsten på utsidan av ytan/radomen uppåt i frekvensled till cirka 6f0. Figur 7 visar hur' de två olika transmissionsdiagrammen ser ut överlagrade på varandra.

Det viktiga i kombinationen är att lagret närmare omvärlden (yttre) måste vara det reflekterande lagret som döljer det transmitterande lagret (inre) för frekvenser ovanför önskad resonansfrekvens fw Gallerlober kommer att uppstå på insidan av ytan/radomen närmare fo, men saknar betydelse för den utvändiga radarsignaturen.

Avståndet 450, enligt figur 4, mellan de två lagren 410, 420 kan väljas beroende på vilka egenskaper man vill att ytan/radomen skall ha. Företrädesvis kan man välja ett avstånd som är ungefär Ä/4, där den även med fördel kan vara ungefär Ä/4 + nl/2 där n=l,2,3,.. (notera att Å är den elektriska våglängden i substratet). Givetvis kan även andra avstånd mellan lagren väljas beroende på vilka egenskaper som önskas. Man kan tänka sig att mellanrummet mellan lagren består av luft, men av praktiska skäl används 10 15 20 25 30 35 504 815 12 normalt ett poröst.material vars dielektriska egenskaper är så lika luft som möjligt.

Valet av element är inte begränsat till slitsar och dipoler utan vilken typ av aperturelement som helst (slitsar, ringslitsar, trislitsar etc.) respektive vilka komplementä- ra ledande element som helst (dipoler, ringar, tripoler Godtyckligt ledande material som koppar, aluminium etc. kan användas etc.) kan kombineras i denna konstruktion. för tillverkning av aperturelementen och de ledande elementen. Valet mellan dessa kan bero på faktorer som kostnad, bearbetning, hållfasthet etc. Tjockleken på det ledande material som används är vanligtvis i storleksord- ningen tiondels mm till hundradels mm tjockt. De ledande elementen är arrangerade på ett godtyckligt dielektrikum som till exempel glasfiber, kevlar, termoplast etc. Valet mellan dessa kan, som tidigare, bero på faktorer som kostnad, bearbetning, hållfasthet, temperatur område etc.

För att ytterligare förstärka filterfunktionen och ge större gradient hos filterkanterna eller för att ge en annan filterfunktion kan ett eller båda lagren ha flera skikt. Det vill säga respektive lager av aperturer/ledande element kan bestå av tvâ eller flera skikt med samma eller liknande typ av element.

Vid användning av flera skikt är skikten med aperturelement åtskillda med ett dielektrikum på.minst ett avstånd som kan säkerställa att de olika skikten är elektriskt isolerade från varandra. Skikten med ledande element är åtskilda med Ifall det yttre lagret innefattar två skikt kan man tänka sig att minst det dielektrikum de är arrangerade på. dessa är anordnade med ledande element på varsin sida av ett dielektrikum de är arrangerade på. 10 15 20 25 30 504 815 13 Transmissionsresonansfrekvensen cxfli reflektionsresonans- frekvensen i varje skikt i det inre respektive det yttre lagret kan vara huvudsakligen lika (så lika det går till- verkningsmässigt att konstruera varje skikt att ha samma reflektionsresonansfrekvens eller 'transmissionsresonans- frekvens) eller ligga något, upp t.o.m. 10%, förskjutna i frekvensled relativt varandra.

Orsaken att välja lika eller något avvikande frekvenser för de olika skikten är helt beroende på vilka egenskaper man vill att den frekvensselektiva ytan skall ha. Ifall man önskar att den frekvensselektiva ytan skall vara trans- parent för mer än en transmissionsfrekvens kan det vara lämpligt att välja ett transmitterande skikt för varje transmissionsfrekvens och ha en transmissionsresonans- frekvens för varje transmissionsfrekvens.

Detta ökar dock komplexiteten.hos hela radomkonstruktionen.

Ett lämpligt val är två skikt med element typ dipoler kom- binerat med ett till tvâ skikt med element typ slitsar.

Figur 9 visar en föredragen utföringsform av en frekvensse- lektiv yta 900 enligt föreliggande uppfinning. Det yttre lagret 910 innefattar två skikt 912, 914 med element typ dipoler i denna utföringsform. Det inre lagret 920 innefattar ett skikt 922 med element typ slitsar. In- fallande 940 och emitterad 942 elektromagnetisk strålning kan härigenom nå och sändas ifrån sensor/antenn 930 på önskade frekvens/er.

Uppfinningen är ej begränsad till de ovan nämnda utförings- formerna utan kan varieras inom ramen för de efterföljande patentkraven.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 504 815 14 PATENTKRAV

1. En frekvensselektiv (120, 322, 400, 900) anordning ämnad att transmittera.elektromagnetisk strålning (440, 442, 940, 942) kring1ninst en förutbestämnd transmissionsfrekvens och placerad framför en eller flera antennanordningar (110, 310, 430, 930), kännetecknad därav, att den frekvensselek- tiva anordningen innefattar ett antal lager varav minst ett inre lager (420, 920) och ett yttre lager (410, 910) varvid det inre lagret (420, 920) är anordnat närmare antennanord- ningen eller antennanordningarna (110, 310, 430, 930) än det yttre lagret (410, 910) där: - det yttre lagret (410, 910) innefattar minst ett elektromagnetiskt reflekterande skikt (412, 912, 914) innefattande ett periodiskt mönster av elekt- riskt ledande element, där nämnda periodiska mönster av elektriskt ledande element är inrättat att inneha en reflektionsresonansfrekvens för elektromagnetisk strålning som är högre än nämnda transmissionsfrekvens, - det inre lagret (420, 920) innefattar minst ett, på ett från det yttre lagret förutbestämt avstånd (450) placerat, inre elektromagnetiskt transmitte- rande skikt (422, 922) innefattande ett periodiskt mönster av aperturelement, där nämnda periodiska mönster av aperturelement är inrättat att inneha en transmissionsresonansfrekvens för elektromagnetisk strålning som är huvudsakligen lika med nämnda transmissionsfrekvens.

2. En frekvensselektiv anordning enligt patentkrav 1, kännetecknad därav, att nämnda reflektionsresonansfrekvens 10 15 20 25 30 35 504 815 15 är i storleksordningen tre gånger högre än nämnda transmis- sionsfrekvens.

3. En frekvensselektiv anordning enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknad därav, att nämnda förutbestämda avstånd mellan det inre och det yttre lagret är ungefär lika med Å/4 + nl/2 där n=0, 1, 2, 3,.... ka våglängden. och där Å är den elektris-

4. En frekvensselektiv anordning enligt något av patentkrav 1 till 3, kännetecknad därav, att nämnda yttre lager in- nefattar två elektromagnetiskt reflekterande skikt.

5. En frekvensselektiv anordning enligt patentkrav 4, kännetecknad därav, att nämnda två elektromagnetiskt re- flekterande skikt är inrättade med huvudsakligen samma reflektionsresonansfrekvenser.

6. En frekvensselektiv anordning enligt patentkrav 4, kännetecknad därav, att nämnda två elektromagnetiskt re- flekterande skikt är inrättade med inom 10% från varandra förskjutna reflektionsresonansfrekvenser.

7. En frekvensselektiv anordning enligt något av patentkrav 1 till 6, kännetecknad därav, att nämnda inre lager in- nefattar två elektromagnetiskt transmitterande skikt.

8. En frekvensselektiv anordning enligt patentkrav 7, kännetecknad därav, att nämnda två elektromagnetiskI.trans- mitterande skikt är inrättade med huvudsakligen samma transmissionsfrekvenser.

9. En frekvensselektiv anordning enligt patentkrav 7, kännetecknad därav, att nämnda två elektromagnetiskt trans- mitterande skikt är inrättade med inom 10% från varandra förskjutna transmissionsfrekvenser. 10 15 20 25 30 504 815 16

10. En frekvensselektiv anordning (120, 322, 400, 900) ämnad att transmittera elektromagnetisk strålning (440, 442, 940, 942) kring minst en förutbestämnd transmis- sionsfrekvens och placerad framför en eller flera an- tennanordningar (110, 310, 430, 930), kännetecknad därav, att den frekvensselektiva anordningen innefattar ett antal lager varav minst ett inre lager (420, 920) och ett yttre lager (410, 910) varvid det inre lagret (420, 920) är anordnat närmare antennanordningen eller antennanord- ningarna (110, 310, 430, 930) än det yttre lagret där: - det yttre lagret (410, 910) innefattar tvâ elektro- magnetiskt reflekterande skikt (412, 912, 914) vardera innefattande ett periodiskt mönster av elektriskt ledande element, där nämnda periodiska mönster av elektriskt ledande element är inrättat att inneha en reflektionsresonansfrekvens för elektromagnetisk strålning som är i storleksord- ningen tre gånger högre än nämnda transmis- sionsfrekvens, - det inre lagret (420, 920) innefattar ett, på ett från det yttre lagret ungefär lika med Ä/4, där Ä är den elektriska våglängden, avstånd (450) pla- cerat, inre elektromagnetiskt transmitterande skikt (422, 922) innefattande ett periodiskt mönster av aperturelement, där nämnda periodiska mönster av aperturelement är inrättat att inneha en transmis- sionsresonansfrekvens för elektromagnetisk strål- ning som är huvudsakligen lika med nämnda transmis- sionsfrekvens.