SE502652C2 - Förfarande och ämne för framställning av hästskor - Google Patents

Description

15 20 25 35 502 652 2 ligt svarar mot den blivande skons konturform. För de flesta hovslagare, t ex sådana som är verksamma vid trav- eller rid- stall, föreligger behov av att kunna sko hästar med högst olika hovstorlekar. I praktiken förekommer sålunda icke mindre än ett tjugotal olika skostorlekar allt ifrån skor för de minsta ra- serna till skor för de allra mest storvuxna raserna, varvid den största skon kan vara 4 à 5 gånger större än den minsta (en ponnysko kan ha en båglängd från ände till ände som är mindre än 15 cm, medan motsvarande båglängd hos den största skon kan uppgå till storleksordningen 50 cm). Förbrukningen av olika skor hos såväl en och samma som olika hovslagare kan variera högst avsevärt i tiden. Periodvis kan skor av en given storlek tillverkas i stora mängder samtidigt som andra storlekar ej år aktuella överhuvudtaget eller endast i ringa utsträckning.

Andra perioder kan förhållandena vara omvända. Dessa av hovsla- garen omöjligen förutsebara fluktuationer leder till svårbe- mästrade lagerhållningsproblem oavsett om ränn- eller rörämnet omedelbart delas i ett maximalt antal skor (t ex 50 à 100 skor per ämne) eller förvaras för att efterhand medge avdelning av skor en efter en. För att kunna tillgodose olika hovslagares behov måste lagerhållas ett tjugotal olika typer av voluminösa ämnen och/eller skosatser; något som är både kostsamt och ut- rymmeskrävande. En ytterligare nackdel hos just det rännformiga ämnet är att det kräver tämligen kraftiga och därmed dyrbara bockningsmaskiner. Dessutom år såväl långväga som kortare transporter av både rånnformiga och rörformiga ämnen från en central tillverkare till geografiskt spridda avnämare tämligen dyrbara till följd av det faktum att större delen av ämnenas volym utgörs av ett tomt hålrum.

Uppfinningens svften och särdrag Föreliggande uppfinning tar i en första aspekt sikte på att undanröja ovannämnda nackdelar hos de tidigare kända förfa- randet och skapa ett tillverkningsförfarande som möjliggör en effektiv lagerhållning av erforderliga ämnen såväl som effek- tiva transporter av dessa. Ett grundläggande syfte med uppfin- ningen är sålunda att skapa möjligheter att lagra och transpor- tera hästskoämnen tätt intill varandra utan några utrymmeskrä- vande hålrum i anslutning till detsamma. Ett ytterligare syfte 10 X5 20 25 30 502 652 3 är att skapa ett tillverkningsförfarande vid vilket ett och samma ämne kan utnyttjas för framställning av skor med högst varierande bàglängd. Ett annat syfte med uppfinningen är att skapa ett förfarande som icke kräver några kraftiga och därmed dyrbara bockningsmaskiner.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det grundläggande syf- tet medelst de särdrag som är angivna i patentkravets 1 känne- tecknande del. Föredragna utföranden av det uppfinningsenliga förfarandet är vidare angivna i de osjälvständiga kraven 2-4.

I en andra aspekt avser uppfinningen även ett ämne som sä- dant. Särdragen hos detta nya ämne definieras i patentkravet 5.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är: Fig 1 en perspektivvy illustrerande två delplâtar avsedda å att tillsammans bilda ett utgàngsämne, Fig 2 en liknande perspektivvy visande utgångsämnet i sam- mansatt skick samtidigt som ett mellanämne avdelats från detsamma, Fig 3 en partiell sidovy av utgàngsåmnet och en sektion av mellanämnet i mycket förstorad skala, Fig 4 en partiell perspektivvy visande mellanämnet enligt fig 2 under avdelning av ett slutämne, Fig 5 en förstorad perspektivvy av ett slutämne som för- setts med ett spår, Fig 6 en perspektivvy av en färdig hästsko, visande under- sidan av densamma, och Fig 7 en förstorad tvärsektion genom den färdiga hästskon.

Detaljerad beskrivning av ett föredraget utförande av uppfin- ninsm I fig 1 visas tvenne delplâtar 1, 2 avsedda att förenas med varandra under bildade av ett utgàngsämne. Med fördel är plátarna ytmässigt lika stora samtidigt som de är olika tjocka.

I praktiken kan plátarna ha en längd av exempelvis 1,5 m och en bredd inom området 1,0-1,5 m ehuru dessa mått kan variera såväl uppåt som nedåt. Den tunnare plåten 1 kan med fördel vara för- färdigad av stål eller annan förhållandevis hård och nötnings- beständig metall, medan den tjockare plåten 2 fördelaktigast 10 U 20 25 502 652 4 består av aluminium, ehuru även andra lätta metaller är tänk- bara. Även om tjocklekarna hos de båda plåtarna kan variera inom vida gränser kan stålpláten 1 lämpligen ha en tjocklek inom området 2-5, företrädesvis 3-4 mm, medan aluminiumplàtens 2 tjocklek kan ligga inom området 7-20, företrädesvis 10-15 mm.

Såsom antyds till vänster i fig 3 kan plåtarna 1, 2 på i och för sig känt sätt förenas med varandra genom explosionssvets- ning under åstadkommande av en intim förbindning av desamma i området av en gränsyta betecknad 3. Dock skall understrykas att en intim förbindning mellan plàtarna ävenledes kan åstadkommas på annat sätt än genom just explosionssvetsning, t ex genom limning, annan svetsning, såsom ljudsvetsning, etc. Det är till och med tänkbart att i en framtid använda sammanfogningsteknik som ännu ej är känd vid uppfinningstillfället. Det väsentliga är blott att de båda delplätarna 1,2 förenas så intimt med var- andra att de icke riskerar att delamineras i den färdiga hästskon.

I fig 2 betecknar 4 den plana skiva som bildas genom hop- fogningen av de båda delplätarna 1,2. Denna plana skiva bildar ett utgångsämne för den fortsatta framställningen.

I enlighet med uppfinningen delas den plana utgångsskivan 4 i ett första steg i en mångfald enskilda, långsmala mellan- ämnen 5 av vilka ett visas i fig 2. Avdelningen av dessa mel- lanämnen 5 sker fördelaktigast utmed en långsida av utgångs- skivan därest denna har rektangulär form, varigenom mellanämnet erhåller största möjliga längd. För denna avdelning kan utnytt- jas vilken som helst känd eller godtycklig teknik, såsom såg- ning medelst cirkelsågklinga, laserskärning, vattenstråleskär- ning eller liknande. Delningen sker i snitt som är vinkelräta mot utgångsskivans 4 plan, varigenom det avdelade mellanämnet erhåller i allt väsentligt parallellepipedisk grundform. Bred- den hos denna parallellepipediska kropp svarar mot utgångsski- vans 4 tjocklek, medan kroppens tjocklek väljs så att den städse är mindre än ämnesbredden. Valet av tjocklek sker genom att snitten mellan de enskilda mellanämnena 5 förläggs på lämp- ligt avstånd från varandra. För fullständighets skull skall på- pekas att skivan 4 i sin helhet uppdelas i enskilda mellanämnen 5, lämpligen i identiskt likadana ämnen. 10 15 20 30 35 502 652 5 Nu hänvisas till fig 4 som i förstorat skick visar ett mellanåmne 5 från vilket i ett andra steg avkapats ett med 6 betecknat slutämne. I detta slutämne 6 betecknar 7 en av stål- materialet bestående utvändig lamell, medan 8 betecknar en in- vändig lamell av aluminium. Vid avkapningen från det raka mel- lanämnet 5 ges slutämnet 6 en längd svarande mot den färdiga skons båglängd från ände till ände. I samband med avkapningen av slutämnet 6 från mellanåmnet 5 underkastas slutämnet lämpli- gen även en stansningsoperation som förlänar ämnet rundade lO.

I enlighet med ett föredraget utförande av uppfinningen ändar 9, fräses i slutämnet med fördel ett greppbefrämjande spår 11 av det slag som illustreras i fig 5. Närmare bestämt urfräses spå- ret 11 i den invändiga, mjukare lamellen 8 i omedelbar anslut- ning till gränsytan 3 mellan de båda lamellerna. Den sida av slutämnet 6 i vilken spåret urfräses bildar den färdiga skons undersida. I praktiken kan spåret vara tvärsnittsvis V-formigt ehuru även andra tvärsnittsformer är tänkbara, såsom cirkulära.

För speciella skor är det tänkbart att ge spåret 11 en längd som är mindre än slutämnets 6 totala längd, varvid spåret av- slutas på avstånd från slutämnets båda motsatta ändar under lämnade av plana undre ytor i området av dessa. I de sålunda åstadkomna plana ytorna kan borras gånghål för anfästning av greppbefrämjande tappar eller dubbar av det slag som konventio- nellt används på vinterskodda hästar.

I ett avslutande tredje steg bockas slutämnet 6 till en hästsko med U-formig kontur såsom illustreras i fig 6. Denna bockning sker i en för ändamålet lämpad, icke visad bocknings- maskin av medelmåttig storlek. I eller i anslutning till bock- ningsmaskinen förses den med 12 betecknade färdiga skon med er- forderliga sömhål 13. Sömhålen åstadkoms fördelaktigast genom stansning och förläggs lämpligen i anslutning till spåret 11.

Såsom framgår av fig 7 vidgar sig det enskilda sömhålet 13 på i och för sig känt sätt från skons med 14 betecknade ovansida mot undersidan 15. Fördelaktigast placeras hålen utmed den bågfor- miga linje som bildas av spårets 11 botten. Dårest skon även skall förses med gånghål av ovan antytt slag genomförs detta lämpligen i anslutning till den arbetsoperation under vilken sömhålen 13 formas. 10 15 20 25 502 652 6 Det är även tänkbart att förse den färdiga skon med en s.k. tàkappa (icke visad). Denna tàkappa fästes framtill på skon, närmare bestämt pâ den utvändiga, av stål bestående lamellen 7, med tàkappan skjutande upp från skons översida 14.

Tàkappan kan utgöras av ett exempelvis triangelformigt plåt- nitas fast vid ytterlamellen 7.

Från det behov avkapas slutämnen stycke vilket svetsas eller torde vara allt efter anpassad längd lämpad för slutgil- Uppfinningens fördelar uppenbara. lángsmala ämnet 5 kan individuellt tig bockning av skor med högst varierande storlek. De smala och raka, av godtycklig, raka ämnena 5 låter sig lagras och transporteras under i an- spràktagande av minimalt utrymme, samtidigt som ämnena har låg vikt och låter sig hanteras pá ett enkelt och smidigt sätt.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Det är givet att uppfinningen ej är begränsad blott till det beskrivna och på ritningarna visade utförandet. Sålunda är det tänkbart att sammansätta utgángsskivan 4 av flera än tvâ delskivor under àstadkommande av tre eller flera lameller av olika material i den färdiga hästskon. Vidare är det tänkbart att fräsa eller utforma det greppbefrämjande spåret icke blott i slutämnet utan redan i det mellanämne som avskiljs från ut- gängsskivan. För fullständighets skull skall även påpekas att den färdiga skons bredd givetvis kan varieras genom att välja olika tjocka delplàtar eller -skivor i utgángsskivan 4.

Claims (4)

10 20 25 , 502 652

1. Förfarande för framställning av hästskor utifrån ett ut- gångsämne i form av en plan skiva (4) vilkens längd och bredd är mångfaldigt större än dess tjocklek och vilken är sammansatt av åtminstone två genom explosionssvetsning med varandra för- enade delskivor (1, 2) av olika hårda material, varvid det här- (1) bildar en utvändig lamell (7) dare materialet och det mju- kare materialet (2) en invändig lamell (8) i den färdiga, väsentligen U-formiga skon, k å n n e t e c k n a t därav, att den plana utgångsskivan (4) i ett första steg delas i en mång- fald enskilda, långsmala mellanämnen (5) vilka har en bredd svarande mot utgångsskivans tjocklek och en tjocklek som väljs mindre än bredden och vilka var för sig i ett andra steg kapas till en mot önskad skostorlek svarande längd under bildande av flera slutämnen (6) som i sin tur i ett avslutande tredje steg bockas till skons slutgiltiga U-form.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att i slutämnet (6) eller mellanämnet (5) fräses ett greppbe- främjande spår (11), närmare bestämt i en undersida (15) till den invändiga mjukare lamellen (8) i omedelbar anslutning till gränsytan (3) mellan de båda lamellerna (7, 8).

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att spåret (11) ges en längd som är mindre än slutämnets (6) totala längd och avslutas på avstånd från slutämnets båda motsatta än- dar (9, 10) under lämnande av plana underytor i området av dessa.

4. Ämne för framställning av hästskor i enlighet med förfaran- det enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av en làngsmal kropp (5) vilken är förfärdigad av en plan ut- gångsskiva (4) sammansatt av åtminstone två via en gränsyta (3) genom explosionssvetsning med varandra förenade delskivor (1, 2) av olika hårda material och vilken uppvisar dels en längd som är flerfaldigt större än de enskilda, färdiga hästskornas 502 652 8' bàglängd dels en rektangulär tvärsektionsform, varvid ämnes~ kroppens bredd svarar mot utgàngsskivans (4) tjocklek samtidigt som tjockleken hos densamma är mindre än bredden.