SE502156C2

SE502156C2 - Förfarande och anordning för automatisk anpassning av dynamiska startväxlar i motorfordons automatiska växlingssystem

Info

Publication number: SE502156C2
Application number: SE9304357A
Authority: SE
Inventors: Goeran Soederman
Original assignee: Saab Scania Ab
Priority date: 1993-12-30
Filing date: 1993-12-30
Publication date: 1995-09-04
Also published as: DE4446058B4; SE9304357L; SE9304357D0; DE4446058A1

Description

15 20 25 30 35 502 156 . ", 2 med last da fordonet ej star i en backe. Den förprogram- merade startvàxeln omprogrammeras av föraren i beroende av aktuell fordonsvikt, exempelvis om en dragbil har ett lastat släp kopplat till fordonet eller om endast dragbil utan släp användes. Ett problem vid främst automatiska växlingssystem för mekaniska stegväxellädor är att de programerade startväxlarna oftast har onödigt hög ut- växling när fordonet är satt i rullning, och inte är helt stillastäeende. De programmerade startväxlarna ges en mycket hög utväxling för att skona koppling och drivlina när fordonet skall igängsättas frän stillastàeende med fordonsvikter pä 40-50 ton eller mer. Om nerväxling görs automatiskt av en mekanisk stegväxelläda ner till den programerad startväxel med mycket hög utväxling när fordonet börjar att sakta in sä erhälles ett flertal onödiga nerväxlingar, vars utväxlingar ej är motiverade sa länge fordonet har en viss dynamisk rörelse framàt.

Man kan jämföra det körsätt som en normal förare använder när han närmar sig en korsning och fordonet successivt minsker sin fart ner till nägon eller nägra km/h. Sá länge fordonet har en viss rullning framät, erfordras oftast inte att den lägsta växeln läggs i, utan fordonet kan äter accelereras upp i fart fràn näst lägsta, om 4-5 växlar finns, eller nagot högre växlar om fler växlar finns, sä länge fordonet har en viss rullningshastighet.

Uppfinningens ändamål.

Uppfinningen har som ändamàl att erhàlla en automatisk anpassning av en högre dynamisk startväxel till en lägre programmerad statisk startväxel, där den dynamiska start- växeln är den lägsta automatvalskörväxeln vid nerväxling- ar frán högre växlar sä länge föraren ej frikopplat kopplingen mellan motor och växellåda. Alternativt är den dynamiska startväxeln den lägsta automatvalskörväxeln vid nerväxlingar frän högre växlar sä länge växlingssystemet detekterar att fordonet har en viss förbestämd lägsta hastighet. 10 15 20 25 30 35 - soáf1sey 3 Den programerade statiska startväxeln är den lägsta växeln som automatiskt ilägges eller kan ilàggas efter det att föraren frikopplat kopplingen mellan motor och växelläda, alternativt att växlingssystemet detekterar att fordonet komer till stillastäeende.

Detta ästadkomes förfarandemässigt enligt patentkravets l kännetecknande del och anordningsmässigt enligt patentkravets 6 kännetecknande del.

Härigenom erhälles en automatisk anpassning av lägsta dynamiska startväxeln till den av föraren programmerade statiska startväxeln, vilken statiska startväxel kan anpassas till aktuell fordonsvikt och där dä även den dynamiska startväxeln automatiskt erhäller motsvarande anpassning till fordonets vikt.

Automätvalslogiken komer hárigenom ej att växla ner till lägre växlar än den dynamiska startväxeln sä länge föraren ej frikopplar kopplingen mellan motor och växelläda, eller váxlingssystemet detekterar att fordonet komit till ett stillastäeende. Föraren kan dä bromsa ner fordonet, under det att växlingssystemet växlar ner till som lägst den dynamiska startväxeln, tills dess att motorn komer ner i varvtal, eventuellt i närheten av stallningsvarvtalet för motorn, med ilagd dynamisk startväxel, varefter äterhämtning av fart genom gaspàdrag sker och uppväxling sker frän den dynamiska startväxeln.

Den dynamiska startväxeln, vilken ligger ett bestämt antal steg, 1-3 steg, över den statiska startväxeln, är oftast fullt tillräcklig för att änyo öka farten vid tillfällen där fordonet har en viss rörelse framät. Om nerväxlingar sker ända ner till den statiska startväxeln, sä fär ett gaspädrag omedelbart den effekten att upp- växlingar sker med mycket korta iläggningstider för de närmast liggande lägre växlarna.

Syftet är således att erhàlla ett lugnare växlings- beteende och ökad växlingskomfort, där onödiga nerväxlingar pä grund av reducerad fordonshastighet 10 15 20 25 30 35 502 156 .V “, undvikes.

Uppfinningens ytterligare särdrag och fördelar framgär av den bifogade beskrivningen av ett utföringsexempel som görs med hänvisning till de bifogade figurerna.

Figurförteckning.

Figur 1 visar schematiskt ett drivsystem för ett motorfordon med ett växelväljardon.

Figur 2 visar schematiskt växelväljardonets signalöverförande del.

Figur 3 visar ett flödesschema avseende val och lagring av programerad startväxel.

Figur 4 visar ett flödesschema avseende aktuell startväxel hos styrenheten.

Figur 5 visar ett vàxlingsdiagram för ett tyngre fordon, där C.RPM utgör kardanaxelvarvtal, E.RPM utgör motorvarvtal och där upp- och nerväxlings- punkterna är schematiskt angivna för växlarna Gl-G9 i en tolvstegad váxelläda.

Beskrivning av ett utföringsexempel.

Säsom framgär av figur 1 manövreras en till ett motor- fordons drivmotor 1 ansluten växelläda 2 indirekt medelst ett växelväljardon 3 och en till detta ansluten styrenhet 4. Mellan motor och växelläda är pä konventionellt sätt anordnad en koppling 18 vilken manövreras via en kopplingspedal 19. Styrenheten 4 detekterar kopplingens status via en givare 19' anordnad pä kopplingen, eller alternativt pä kopplingspedalen. Via servoorgan 20 ilägges samt urlägges växlarna. Styrenheten 4 innefattar en minnesenhet 5, med ett icke flyktigt minne 6 där en önskad statisk startväxel kan lagras. Vidare finns ett flyktigt minne där en för styrenheten aktuell temporär startväxel kan lagras och likasä den aktuella växel som vid det specifika tillfället är ilagd. Med statisk start- växel menas den växel som skall användas vid start frán 10 15 20 25 30 35 - 5oèf15e;; 5 stillastäende. Växellädan 2 är en i princip manuell växelläda som försetts med ett antal servon som säsom funktion av signaler frän styrenheten ästadkomer i- och urläggning av växlar. Växelväljardonet 3 är omställbart mellan olika funktionslägen M,A,N,R.

Styrenheten 4 kan med hjälp av olika givare förses med information om de aktuella körförhällandena och pä basis därav bestämma vilken växel som bör användas. En första givare 7 kan ge information om aktuell motorbelastning.

Via ytterligare givare 8 kan styrenheten 4 fä information om vilken växel som är ilagd och andra parametrar säsom exempelvis gaspedalläge och fordonshastighet. Via en växelindikator 9 fär operatören information om vilken växel som är ilagd, och komande växel. I vissa fall kan även rekomenderad växel visas.

Växelväljardonet 3 är försett med ett manöverorgan 10 i form av en manöverspak med vars hjälp operatören kan ge styrenheten 4 erforderlig information för den typ av växelval denne önskar. Säsom framgár av figur 1 finns enligt utföringsexemplet fyra olika funktionslägen M,A,N,R för växelväljardonet vilka är; ett neutralläge N, ett läge för automatisk växling A, ett läge för manuell växling M, samt ett läge för backväxel R. Operatören kan sàleds genom att föra manöverspaken 10 i ett första plan ll i tvà varandra motsatta riktningar l11,ll2, här i fordonets längsled, välja önskat funktionsläge M,A,N,R i vilket läge manöverspaken 10 sedan kvarstannar tills operatören för den till ett annat läge.

Manöverspaken 10 är också rörlig mellan tvä växlingslägen i ett andra det första planet 11 vinkelrätt plan 12, här i fordonets tvärled. Genom att föra manöverspaken 10 i detta andra plan 12 ästadkommes ändring av växel.

Härigenom erhälles stegvis uppväxling vid spakrörelse ät ena hállet och stegvis nedväxling ät andra hället. 10 15 20 25 30 35 502 156 . "§ 6 Manöverspaken 10 är i planet 12 fjäderpàverkad mot ett mittläge.

Växelväljardonets konstruktiva utformning är lämpligen av den typ som anges i SE 462 246 och som visas schematiskt i figur 2. Sàledes innefattar manöverspaken 10 kontakt- organ 13 som via samverkande kontaktorgan 14 hos växel- váljardonet 3 och därtill anslutna signalledningar 15 kan överföra signaler till styrenheten 4 som därigenom erhäller information om manöverspakens 10 funktionsläge M,A,N,R. Vidare är en vid manöverspaken 10 anordnad manöverdel 16 försedd med liknande kontaktorgan 17 för överföring av signaler till styrenheten 4 avseende manöverspakens 10 växlingsläge.

Vidare kan enligt uppfinningen via dessa medel 13-17 i form av kontaktorgan och signalledningar även signaler ges till det icke flyktiga minnet i vilket en statisk startväxel kan lagras. _I figur 3 och 4 visas tvä flödesscheman vilka beskrivs närmare nedan. Med begreppet programmerad statisk start- växel, härefter benämnd PSS, avses en växel som lagras i styrenhetens icke flyktiga minne 6. Med begreppet momentan startväxel, härefter benämnd MS, menas den växel som styrenheten 4 använder som startväxel i det aktuella fallet, denna växel behöver ej vara densamma som PSS. Med begreppet vald växel, härefter benämnd SG, menas den av operatören eller styrenheten senast valda växeln.

I figur 3 visas ett flödesschema avseende val och lagring av önskad PSS. Som startförutsättning enligt schemat antas att fordonet stär stilla och att operatören önskar välja en ny PSS. Vidare mäste manöverspaken 10 inneha ett annat läge än det manuella läget M. Med stilla kan även menas en hastighet under ett visst förbestämt värde.

I ett första steg 31 för operatören manöverspaken 10 till 10 15 20 25 30 35 - 502-156: 7 funktionsläget för manuell växling M (SEL M = select M position), och i ett andra steg 32 kontrolleras att läget M intagits (M POS = M position). Här väljs i ett steg 33 önskad växel genom att föra manöverspaken 10 i tvärled 12 och “stega fram" önskad växel (SEL G1 = select gear).

Därefter förs i ett steg 34 spaken 10 äter till neutral- läget N via automatläget A (A POS -> N POS = N position via A position). I ett steg 35 kontrollas om automatläget A intagits eller passerats (A POS = A position). I ett steg 36 kontrollerats om nagot nytt växelval gjorts sedan automatläget A intogs (SEL G not SEL G1). Här kontrolleras ocksa om spakens 10 rörelse mot neutralläget N avbrutits och förts till nagot annat funktionsláge (POS not N = position annan än N), vilket enligt exemplet detta fall skulle vara äter till det manuella läget M. Om nagot av detta inträffat avbryts programmeringssekvensen och operatören fär börja om (RET = return) ifall en ny PSS önskas. I ett steg 37 kontrolleras att neutralläget N intagits och i ett steg 38 att fordonet fortfarande stár stilla (V=0 = hastighet är O). Om fordonet rört sig sedan steget 32 avbryts programmeringen (RET = return).

Därefter lagras i ett steg 39 den valda växeln (G1) som programmerad statisk startväxel (PSS) i styrenhetens 4 minnesenhet 5.

Den av operatören erforderliga programeringssekvensen blir säledes att föra manöverspaken 10 till det manuella läget M och där välja önskad växel varefter spaken 10 förs direkt till neutralläget N varmed växeln lagras som PSS.

I syfte att minska det icke flyktiga minnets 6 belastning, kan lagringen av PSS först ske i ett flyktigt minne där växeln kvarligger tills spänningen släs av varvid PSS automatiskt flyttas till det icke flyktiga minnet 6. Säledes lagras aldrig en PSS i det icke flyktiga minnet 6 om nytt val av PSS görs utan spännings- 10 15 20 25 30 35 502 156 .L Q 8 fränslag. Operatören komer dock alltid att uppfatta lagringen som permanent tills omprogrammering görs. Denna metod är i sig känd frän andra tillämpningsomräden.

Genom att den ovan beskrivna sekvensen innebär att spaken 10 mäste föras fram och äter i tvä riktningar 111,112 minskar risken för ofrivillig omprogrammering av PSS.

Om växeln valdes och lagrades i samma funktionsläge M,A,N,R skulle en kortare sekvens krävas, men samtidigt skulle riskerna för ofrivillig omprogrammering av PSS öka. V I syfte att ytterligare reducera dessa risker ställs enligt exemplet att fordonet stàr stilla för att lagring av PSS skall kunna göras. Som ytterligare krav kan i en vidareutveclad utföringsform ställas att manöverspaken 10 befinner sig i neutralläget N innan programmerings- sekvensen päbörjas.

I figur 4 visas ett flödesschema som visar vilken växel som av styrenheten 4 används som startváxel, när föraren vill starta fordonet. Som startförutsättning enligt schemat antas att fordonet stàr stilla.

I ett första steg 41 sätts PSS till MS av styrenheten 4.

I enlighet med uppfinningen äsättes även en dynamisk startváxel, härefter benämnd DSG, sásom PSS + X, där X är ett förbestämt offset-värde.

Offset värdet är beroende av det totala antalet växlar och hur pass nära utväxlingarna ligger varandra. Om mer än 8-10 växlar lämpligen 12 växlar med de utväxlingar som visas i figur 5 användes sà sàttes offset-värdet X lämpligen till tvà växelsteg. Om således PSS är den 3:e växeln sä blir DSG den 5:e växeln.

I ett andra steg 42 förs manöverspaken 10 till önskat funktionsläge, d v s automatläget A eller det manuella läget M, och i ett steg 43 kontrolleras att läget M,A intagits. 10 15 20 25 30 35 502 1s6_. 9 Om operatören sedan tillfälligt vill utnyttja annan momentan startväxel(MS) än den programerade statiska startväxeln (PSS) väljer denne i ett steg 44 önskad växel pä sama sätt som ovan, d v s genom spakrörelse i sidled.

Om operatören önskar använda den programmerade statiska startväxeln (PSS) behöver omval ej göras i steg 44. I ett steg 45 sätts startväxeln (MS) till den i steget 44 valda växeln om ett manuellt val utförts, annars bibehälles den programerade statiska startväxeln (PSS) som startväxel.

I ett steg 46 kontrolleras om neutralläget N intagits, och om sä är fallet átergär sekvensen till startläget.

I ett steg 47 kontrolleras om fordonet star stilla och om sä är fallet finns möjlighet till omval av startväxel enligt steget 44. Genom att frikoppla växellådan 2 läggs startväxeln i, antingen PSS eller manuellt vald MS, och föraren kan äka iväg pä startväxeln efter att kopplingen släppts.

De följande stegen enligt figur 4 visar vilken växel som används som startväxel efter att fordonet startat vid steget 47 och sälunda lämnat ett stillastäeende tillstànd.

I ett respektive steg 48 och 49 kontrolleras om startväxeln (MS) sammanfaller med den programmerade startväxeln (PSS). Om sä är fallet vid steget 49, dvs att MS ej är större än PSS (=steg 48) eller att MS ej är mindre än PSS (=steg 49) behälls denna startväxel och sekvensen átergär till steget 46.

Om startväxeln (MS) vid steget 48 är högre än den programmerade statiska startväxeln (PSS) kontrolleras i ett steg 50 om nägon växling gjorts sedan starten. Om växling gjorts sätts startväxeln (MS) äter till den programerade statiska startväxeln i ett steg 51, och annars behälls startväxeln, varefter sekvensen átergär till steget 46. 10 15 20 25 30 35 502 156 . M ß 10 Om startväxeln (MS) vid steget 49 är lägre än den programmerade statiska startväxeln (PSS) kontrolleras i steget 52 om någon växling gjorts sedan starten. Om en högre växel ilagts ätergár sekvensen till steget 45 varvid startväxeln sätts till den nya växeln. Om ingen växling gjorts eller om en lägre växel ilagts behàlls startväxeln, varefter sekvensen àtergàr till steget 46.

Dessa cykler kan sedan följas antingen tills fordonet stär stilla vid steget 47 varvid ny startväxel kan väljas av operatören, eller tills neutralläget N iläggs vid steget 46 varvid sekvensen ätergär till startläget. Q Härigenom framgår sàledes att operatören om sà önskas kan välja en temporär startväxel genom att vid start föra manöverspaken 10 till önskat läge A,M och där välja önskad växel. Den programerade startväxeln ligger kvar i minnesenheten 5 och kan äter användas vid en senare start.

Vidare framgàr att om operatören väljer en temporär startväxel(MS) som är lägre än den programmerade statiska startväxeln (PSS) ligger denna temporära växel kvar som startväxel tills dess en uppväxling sker. Därefter sätts den nya växeln till startväxel tills dess att den sammanfaller med den programmerade startväxeln. Därefter sätts äter den programmerade statiska växeln till startväxel. Om operatören istället väljer en temporär startväxel som är högre än den programmerade statiska startväxeln (PSS) sä ligger denna temporära startväxel kvar som lägsta startväxel tills dess att styrenheten växlar upp fràn denna växel, varefter den programmerade statiska startväxeln ànyo sätts till lägsta växel.

Härigenom kan föraren exempelvis välja 5:e växeln som temporär startväxel, under det att programmerad statisk startväxel utgörs av exempelvis 2:a växeln och den härav 10 15 20 25 30 35 -5oá,156 11 beroende dynamiska startväxeln, med ett offsetstegvärde pä 2 växelsteg, utgörs av 4:e växeln. När fordonet drar iväg pä 5:e växeln sä kan inga nerväxlingar ske frän denna 5:e växel sä länge denna växel ligger i. Sä fort som styrenheten växlar upp frän 5:e växeln till 6:e eller 7:e växeln sä bildar den programmerade statiska startväxeln samt den dynamiska startväxeln de lägsta startväxlarna under statiska respektive dynamiska start- förhällanden. Vid eventuella nerväxlingar initierade frän det automatiska växelvalet frän högre växlar än 5:e växeln sä kommer nedväxlingar att ske som lägst ner till 4:e växeln sä länge som föraren ej frikopplat kopplingen mellan motor och växelläda eller alternativt sä länge som fordonet rör sig, och som lägst till 2:a växeln när föraren frikopplar kopplingen mellan motor och växelläda eller alternativt att fordonet kommer till stilla- stäeende.

Om föraren istället exempelvis väljer 2:a växeln som temporär startväxel, under det att programerad statisk startväxel utgörs av exempelvis 4:e växeln och den härav beroende dynamiska startväxeln, med ett offsetstegvärde pä 2 växelsteg, utgörs av 6:e växeln, sä komer enbart uppväxlingar initierade av automatikvalet att tillätas till dess att ilagd växel är högre än den programmerade statiska startväxeln, och om fordonet är i rörelse sä är enbart uppväxlingar initierade av automatikvalet tillätna till dess att ilagd växel är högre än den dynamiska startväxeln. Med 4:e respektive 6:e växeln som PSS respektive DSG sä komer säledes enbart nerväxlingar tillätas frän växlar över 6:e växeln sä länge fordonet har en rörelse framät eller föraren ej frikopplat kopplingen mellan motor och växelläda, men nerväxlingar initierade av automatikvalet till 4:e växeln tilläts när fordonet kommer till stillastäeende eller föraren frikopplat kopplingen mellan motor och växelläda. 10 15 20 25 30 502 156 . Q 12 Styrenheten bör vidare programmeras sä att startväxel endast kan väljas inom ett förbestämt intervall.

Exempelvis sä begränsas programmerbara statiska startväxlar till de 5 eller 6 lägsta växlarna om ett antal växlar med utväxlingsförhällanden enligt figur 5 användes. Den programmerade statiska startväxeln (PSS) begränsas till en förbestämd högsta växel vilken utgörs av nägon växel bland ätminstone den lägre hälften av de totala antalet växlar. Härigenom kan felaktigt växelval av alltför hög växel ignoreras av styrenheten 4, eller startväxeln sättas till en lämplig förvald växel eller högsta förbestämda tillátna statiska startväxel. Den högsta tillätna statiska startväxeln kan dä lämpligen ha ett utväxlingsförhällande som är tillräckligt för att starta en tom dragbil utan släp frän stillastäeende pä plan väg, utan att koppling eller drivlinan därvidlag fär för högt slitage eller hög belastning.

Det ovan beskrivna utföringsexemplet fär ej verka begränsande för uppfinningen som kan utövas enligt ett flertal alternativa utföringsformer. Föraren kan under alla tillfällen manuellt välja annan växel än den växel som automatikvalet väljer, även vad avser DSG samt PSS.

Genom exempelvis sidotippning av växelspaken e.t.c kan styrenheten fäs att välja lägre eller högre växlar än den växel som automatikvalet under rädande körförhällanden väljer. Om dock föraren väljer en körteknik där automat- valet helt fär bestämma växlar och nägon manövrering av växelspaken ej utföres, sä kommer DSG samt PSS av vara de lägsta växlarna som kan läggas i sä länge föraren ej frikopplar kopplingen mellan motor och växel-läda eller fordonet ej kommit till ett stillastäeende respektive att föraren frikopplat kopplingen mellan motor och växelläda eller att fordonet komit till ett stillastäeende.

Claims

10 15 20 25 30 35 502 1sef 13 Patentkrav.

1. Förfarande vid en, företrädesvis mekanisk flerstegad, fordonsväxelläda (2) av den typ som manövreras indirekt via en till ett växelväljardon (3) ansluten styrenhet (4), vilken styrenhet (4) innefattar en minnesenhet (5) där en startvàxel är lagrad, där växelváljardonet (3) innefattar dels ätminstone ett av en operatör päverkbart manöverorgan (10), dels ätminstone en av operatören päverkbar manöverdel (16) för växelval, k á n n e - t e c k n a t a V att föraren genom en bestämd programmeringssekvens kan ändra den permanent lagrade startväxeln, vilken startvàxel innefattar dels en genom programmeringsekvensen programerad statisk startvàxel (PSS) vilken är den lägsta växeln som styrenheten automatiskt kan växla ner till vid detekterat stillastäeende eller efter det att föraren frikopplat kopplingen mellan motor och växellåda, och frän vilken växel fordonet igängsättes fràn stillastäeende eller efter uppsläppt koppling, och att startväxeln även innefattar en dynamisk startvàxel (DSG) vilken automatiskt àsättes en högre växel bestämd säsom ett offsetstegvärde över den programerade statiska startväxeln (PSS+X“ßa), vilken dynamiska startvàxel utgör den lägsta växeln som styrenheten automatiskt genom nerväxlingar kan lägga i sä länge som föraren ej frikopplat kopplingen mellan motor och växellàda eller fordonet är i rörelse.

2.Förfarande enligt patentkrav 1 k á n n e t e c k n a t a v att den dynamiska startväxeln utgör den lägsta växeln som styrenheten automatiskt ilägger sä länge som fordonet har en hastighet över ett förutbestämt värde, företrädesvis en detekterbar lägsta hastighet över 2 km/h och inom intervallet 2-5 km/h.

3.Förfarande enligt patentkrav l eller 2 k ä n n e - 10 15 20 25 30 35 502 156 .V "f 14 t e c k n a t a V att offsetstegvärdet (Xﬁßü) i en flerstegad mekanisk växellàda med fler än átta växlar, lämpligen 10 eller 12 växlar, utgöres av ett konstant antal växelsteg, företrädesvis 2 växelsteg.

4. Förfarande enligt nägot av föregäeende patentkrav k ä n n e t e c k n a t a v att föraren genom manuell pàverkan av växelvàljardonet (3) momentant kan erhàlla lägre eller högre startväxlar än den programmerade statiska startväxeln (PSS), där den programmerade statiska startväxeln (PSS) utgör lägsta automatvalsväxel för start frän stillastäeende eller efter uppsläppt koppling, -när styrenheten frän en momentant vald lägre startväxel än den programmerade statiska startväxeln växlar till en växel som är högre än eller lika med den programerade statiska startväxeln (PSS), -när styrenheten frän en momentant vald högre startväxel än den programmerade statiska startväxeln (PSS) växlar till nästa högre växel, och där den av den programmerade statiska startväxeln (PSS) beroende dynamiska startväxeln (DSG) utgör lägsta automatvalsvàxel som styrenheten automatiskt genom nervàxlingar kan lägga i sä länge som föraren ej frikopplat kopplingen mellan motor och växelläda eller fordonet är i rörelse och efter det att styrenheten fràn en momentant vald lägre eller högre startväxel än den programmerade statiska startväxeln växlar till en växel som är högre än eller lika med den programerade dynamiska startväxeln (DSG).

5. Förfarande enligt nägot av föregäeende patentkrav k à n n e t e c k n a t a v att den programerade statiska startväxeln (PSS) begränsas till en förbestämd högsta växel vilken utgörs av nägon växel bland ätminstone den lägre hälften av de totala antalet växlar. 10 l5 20 25 30 35 502-1se_; 15

6. Anordning vid en, företrädesvis mekanisk flerstegad, fordonsväxellàda (2) av den typ som manövreras indirekt via en till ett växelväljardon (3) ansluten styrenhet (4), vilken styrenhet (4) innefattar en minnesenhet (5) där en startväxel är lagrad, där växelväljardonet (3) innefattar dels àtminstone ett av en operatör pàverkbart manöverorgan (10), dels ätminstone en av operatören päverkbar manöverdel (l6) för växelval, samt att till styrenheten är ansluten en hastighetsgivare (8) för detektering av fordonets hastighet k á n n e t e c k n a d a v V -att styrenheten innefattar medel, företrädesvis växel- väljardonet (3), medelst vilken föraren kan ändra start- växeln, vilken startväxel innefattar dels en programmerad statisk startväxel (PSS) vilken lagras i styrenhetens minnesenhet (5) och som är den lägsta växeln som styr- enheten automatiskt kan växla ner till vid stillastäeende eller när föraren frikopplar kopplingen (18) och frän vilken växel fordonet igàngsättes fràn ett stillastàeende tillstànd detekterat av styrenheten (3) via givaren (8)respektive efter det att kopplingen (18) släpps , -att i styrenhetens minnesenhet(5) finns ett förlagrat offsetstegvárde (Xüßa), vilket utgöres av ett förutbestämt konstant antal växelsteg, -och att startväxeln även innefattar en i styrenhetens minnesenhet (5) lagrad dynamisk startväxel (DSG) i beroende av den programmerade statiska startväxeln, vilken dynamiska startväxel (DSG) utgöres av den programmerade statiska startväxeln plus offsetstegvàrdet (Xmïæt), vilken dynamiska startväxel utgör den lägsta växeln som styrenheten automatiskt genom nerväxlingar kan lägga i sä länge fordonet är i rörelse eller sä länge föraren ej frikopplat kopplingen (18), -och där styrenheten (4) innefattar medel (8,l9) att blockera automatiska nerväxlingar till lägre växlar än den statiska startväxeln sä länge fordonet är stillastäeende eller föraren frikopplat kopplingen (18), 502 156 16 och blockera automatiska nerváxlingar till lägre växlar än den dynamiska startváxeln sa lange fordonet är i rörelse eller kopplingen (18) är ihopkopplad.