SE501392C2 - Balk - Google Patents

Description

18 |..x (_11 25 501 392 2 Eftersom en balk enligt den nämnda publikationen har sàväl hela livpartiet som delar av flänspartierna omslutna av stalplà plàtàtgangen stor och därmed kostnaden hög. Da den kända balken dessutom saknar varje form av samverkan mellan stalplaten och betongen, särskilt mellan balklivets plàt och betong, har den dessutom den tekniska begränsningen, att den inte kan användas i samband med fritt upplagda bjalklagsplattor, eftersom lasten av dessa pa flänspartierna kräver att moment kan överföras i vertikalsnitten genom flänspartierna i livytornas plan. Vid belastning av den kända balkens flänspartier kommer därför plåten att släppa sin eventuella vidhäftning mot betongen i balklivet och flänspartiernas betong kommer att spricka.

I flervàningsbyggnader används i vissa fall i s.k. inre bärlinje vàningshöga pelare som bärande element for omvänt T-formade balkar, som i sin tur understödjer bjälklagsplattor. Ofta an- vänds härvid stàlbalkar med H-profil. Balkarna tillverkas lämp- kspann, dvs ligen i längder motsvarande tva s.k. fack eller bal tva gänger avståndet mellan tva pelare i en bärlinje. Vid monte- ringen uppläggs balkarna pà tva pelartoppar, sa att konsoler med längd intill närmaste momentnollpunkt bildas i ett av de paföl- jande balkspannen och intill den bortre momentnollpunkten i balkspannet i motsatt riktning. När monteringen sàlunda full- f s genom placering av balkar pà pàföljande pelarpar i samma nge, befinner sig tva mötande balkändar vid approximativt V? vale rv- <1 en .omentnollpunkt i vart annat fack i pelarlinjen. . a kontinuerlig uppläggning förenklar i sig Eörbindningstekniken mellan balk och pelare genom att en balkskarv kan flyttas fràn själva pelartoppen, där skarven blir komplicerad och dyrbar.

Kontinuerlig uppläggning förutsätter dock kompatibel utformning av balken genom att balken är skarvbar där balkarna möts och att U' (1) *J kzonen över pelarupplaget kan fungera som kopplingselement an over- och underli ande vaninoshö a elare. - 7-1 p; |...| LG 01 10 20 25 33 35 s 501 392 Traditionellt använda balkar med sàväl livparti som flänspartier av betong är olämpliga för kontinuerlig uppläggning, bl.a. därför att de är svàra att skarva i fält, medan stálbalkar är olämpliga som kopplingselement mellan övre och undre pelare, dels därför att normalkraften koncentreras till stàlbalkens tunna livparti, dels därför att eventuellt erforderlig vertikalförbindning mellan över- och underliggande flänsar kräver hàltagning i dessa, varigenom en stor del av balkens böjbärförmàga vid stöd gàr förlorad.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att àstadkomma en av betong och stal bestàende balk, som inte är behäftad med nagon av de nämnda bristerna hos de kända balkarna, utan kombinerar det bästa hos betongbalken (relativt stor frihet i dimensione- ring och god brandhärdighet) med det bästa hos stàlbalken (lag flänshöjd och svetsbarhet vid skarvning), och som i synnerhet är särskilt lämpad för kontinuerlig uppläggning pà pelartoppar i flerváningsbyggnader.

Detta ändamal uppnàs med en balk med de i patentkravet 1 angivna kännetecknen.

Ett annat ändamàl med uppfinningen är att anvisa ett förfarande för tillverkning av denna balk. Hur detta enligt uppfinningen tillgàr är angivet i patentkravet 15.

Itterligare ändamål med uppfinningen är att anvisa en anordning oc" ett förfarande för skarvning av tvà balkar enligt upp- finningen. rvning av mötande balk- p) Med en balk enligt uppfinningen kan sk _ ändar utföras med hjälp av en kort U-formad stàlplà bredd mellan skänklarna är obetydligt större än tjo balkens livparti och vars skänkelhöjd är i huvudsak lika med livpartiets höjd fràn överytan av flänspartierna till livpar- tiets ovanyta. Genom att den U-formade stalhuven uppifrån träs 10 ha Ul 25 501 392 4 ned över en balkskarv, sa att U-profilens ändar förs till svets- bart avstànd till flänspartiets uppàtvanda stàlyta, sker, sedan eventuellt erforderlig lägesjustering med stämp eller dylikt genomförts, en svetsförbindning mellan U-profilen och balken, varigenom önskad skärkraftkapacitet kan ges àt fogen, samtidigt som eventuellt erforderlig tvàngsdeformation av konsoldelarna permanentas.

Med livpartiet hos balken enligt uppfinningen placerat över ett pelarupplag erbjuds en utmärkt skarvkoppling mellan över- och underliggande pelare, varvid flänsplàten i nivà med flänsöver- ytan - i den utsträckning de bada flänspartiernas platar är förenade med band eller pà annat sätt - utgör en utmärkt spjälk- hindrande armering i detta av stora koncentrerade vertikala normalkrafter pàverkade pelarskarvparti.

I den utsträckning en konstruktion kräver vertikala förbind- ningsorgan mellan över- och underliggande pelare, är det förhål- landevis lätt att anordna vertikala bal i balkens enligt upprin- ningen upplagszoner sàväl genom livpartiet som genom flänspar- tierna, sà att vertikala bultar eller armeringsstanger kan monteras och fixeras med bruk in situ.

Uppfinningen beskrivs i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, pà vilka - fio. I i perspektiv visar en första utföringsform av en balk u enligt en första utföringsform av uppfinningen, - fig 2 i större skala visar ett tvärsnitt genom balken enligt fig l, - fig. 3 i perspektiv visar en i balken enligt rig 1 och 2 använd flänsplat, - fig. 4 i tvärsnitt visar en form ör tillverkning av balken oc.. 2, fig, 5 fran sidan visar en pelarlinje med pà denna kontinuerligt upplagda balkar enligt fig. 1 och 2, varvid balkarna är skarvade enligt uppfinningen, 10 25 30 501 392 - fig. 6 visar i längdsnitt en skarv mellan tvà balkar enligt fig. l och 2, varvid skarven är utförd med en skarvplàt enligt uppfinningen och under utövande av skarvforfarandet enligt uppfinningen, - fig. 7 visar ett tvärsnitt efter linjen VII-VII i fig. 6 genom en balk och skarvplàten, - fig. 8 i en delvis uppbruten perspektivvy visar en andra utföringsform av en balk enligt uppfinningen, - fig. 9 i en delvis uppbruten perspektivvy visar en tredje utföringsform av en balk enligt uppfinningen, - fig. 10 i en delvis uppbruten perspektivvy visar en fjärde utföringsform av en balk enligt uppfinningen, och - fig. 11 visar ett tvärsnitt genom balken enligt fig. 10 och ett längdsnitt genom en pà balkens ena flänsparti upplagd hàlplatta.

Den i fig. 1 och 2 visade balken 1 har i sitt bruksläge omvänt T-formigt tvärsnitt med ett livparti 2 och tva fràn dettas nederdel at var sitt hall utskjutande flänspartier 3 och 4.

Enligt uppfinningen består livpartiet 2 av enbart betong med däri innesluten armering i form av längsgående armeringsstänger 5 och tvärarmering i form av bockade armeringsstänger 6, som med fördel har sluten konfiguration och omsluter de längsgående armeringsstängerna 5, medan flänspartierna 3 och 4 bestàr av betong och stal. Sålunda uppvisar varje flänsparti 3 och 4 ett i balkens längdriktning utsträckt plàtparti 7 resp. 8, som ocksa sträcker sig ett stycke in i livpartiets 2 betong, varigenom en del av stàlplàtens tväryta, som saknar de senare omtalade öpp- ningarna 14, kan fungera som dragarmering i balken. För att öka denna tvaryta kan öppningarnas bredd minskas i de balkdelar, som har stort positivt böjmoment. Med fördel utgör plàtpartierna 7 och 8 flänspartiernas begränsningsytor ätminstone pà den i bruksläget enligt fig. 1 och 2 uppàtvända sidan av flänspartier- na, vilken utgör upplagsyta för exempelvis en av balken buren bjälklagsplatta. Det ar också lämpligt att lata plàtpartierna 7 ta O 25 35 501 392 5 och 8 med kantpartier 9 resp. 10 fortsätta nedàt kring fläns- partiernas ytterkanter, och även att med mot varandra riktade partier 11 resp. 12 vinkla plàten inàt, sà att flänspartiernas betongytterkanter pà detta sätt är helt omslutna och skyddade av plåt.

För att i tvärled sammanhàlla de tva platpartierna 7 och 8 utgör dessa i denna utföringsform delar av en gemensam flänsplàt 13, som visas separat i fig. 3, dock i ett i förhållande till fig. 1 och 2 omvänt läge. Den ursprungligen plana plàten har genom bockning försetts med kantpartierna 9 och 10 samt de mot varand- ra vända partierna 11 och 12. I plàten 13 har dessutom med jämna mellanrum anordnats öppningar 14, mellan vilka kvarlämnats tvar- gàende band 15, vilka sàledes tjänar som dragarmering för i flänspartierna genererade böjmoment i tvärled.

För att uppnà samverkan mellan livpartiets 2 betong och flans- partiernas betong och flänspartier 13 sträcker sig tvararme- ringen 6 genom öppningarna 14 och är last till flänsplàten 13 med längsgående armeringsstänger 5, som är belägna pà ömse sidor om flänsplätens tvärgàende band 15 och innanför tvärarmeringen S. I det i fig. 2 'isade utföringsexemplet har tvärarmeringen 6 |.: . rektangulär form, varvid en armeringsstàng Sa, 5b är anordnad vart och ett av rektangelns nedre hörn.

I fig. 4 visas en form 16, som är inrättad för tillverkning av den i fig. 1 och 2 visade balken 1 under utövande av förfarandet enligt uppfinningen. Formen 16 omfattar tva vertikala fcrmsidor 17 och 18, som är anordnade pa ett underlag 19 med ett inbördes mellanrum motsvarande bredden av den blivande balkens livparti.

För att möjliggöra tillverkning av balkar med olika höjd pa livpartiet har formen en vertikalt installbar formbotten 20.

I det visade exemplet sker inställningen med en eller företrä- desvis flera hydraulcylindrar 21, vilkas kolvar 22 verkar ct H formbottnen 20. Givetvis kan andra kraftorgan förekomma, sasom ,-.

CT) p.) UI 25 3Û v 501 392 skruvdomkrafter och liknande. Formsidorna avslutas uppàt med plana kanter 22 resp. 23.

Balken gjuts i ett i förhållande till bruksläget omvänt läge.

Först placeras huvuddelen av balkens armering pà formbottnen 20.

Denna armering har lämpligen formen av en eller flera i förväg iordningställda armeringskorgar, omfattande ett flertal av de i rektangelform slutna tvärarmeringsstängerna eller -byglarna 8 och samtliga de längsgående armeringsstängerna 5 utom stängerna 5a och 5b. Avståndet i formens och den blivande balkens längd- riktning mellan tvärarmeringsstängerna 6 eller knippen av dessa är sàdant, att det svarar mot bredden av flänsplàtens 13 band 15. Där öppningarnas bredd i balkens fält, dvs en zon mellan balkupplagen, som pâverkas av stora positiva moment, minskats till vad som är minimum för att medge gjutning genom desamma, kan byglarna 6 lokalt ersättas med andra upphängningsorgan, t.ex. skruvbultar, som förs genom hal i platen, sa att bultskal- len anligger mot plåten. Sedan armeringen anordnats pà formbott- nen placeras en flänsplat 13, vänd enligt fig. 3, pa formsidor- nas överkanter 22, 23, varefter formbottnen genom påverkan av hydraulcylindern 21 höjs sa att de tva aterstàende armerings- stängerna 5a och 5b (eller vid behov flera armeringsstänger) kan införas mellan det horisontella övre partiet av tvärarmerings- stängerna 6 och flänsplatens tvärgàende band 15. Slutligen sänks formbottnen till en i förväg bestämd nivà, varvid armeringen blir hängande i livplàtens band 15 med hjälp av de tvà arme- ringsstängerna 5a och 5b. Formen är nu klar för gjutning. Vid gjutningen fylls först det av formsidorna 17, 18 och formbottnen 20 begränsade formrummet, varefter igjutningen av betong fort- sätter och betongen tilläts sprida sig ut över de tva plàtpar- tierna 7 och 8 samt stiga sa högt, att den när de inàtriktade fyller (0 |..| F' (F partierna 11 och 12 av plàten och eventu o à mellanrummet mellan dessa. Sedan betongen härdat tas den rärdiga alken ur formen och vänds till sitt bruksl" å -a a b Balken har nu flänspartie: 3 och 4 med bet 10 20 25 30 35 501 392 8 trots att de har avsevärt mindre tjocklek än motsvarande fläns- partier på rena betongbalkar och väsentligt mindre stålgods- tjocklek än i motsvarande stålbalkar. Dessutom begränsas fläns- partierna uppåt av slät plåt, vilken erbjuder samma väldefinie- rade upplagsyta, som flänsarna hos en stålbalk, samtidigt som huvuddelen av flänsarnas undersida avgränsas av betong, som skyddar huvuddelen av flänsplaten i händelse av brand.

Det är att märka, att avståndet mellan formsidorna 17 och 18 är större än bredden av öppningarna 14 resp. längden av banden 15.

Plåtpartierna 7 och 8 kommer således att befinna sig delvis innanför formsidornas 17, 18 inre begränsningsytor och sålunda att vara delvis ingjutna i livpartiets betong.

Det inses att gjutningen kan tillgå på andra sätt än enligt det ovan beskrivna. Sålunda kan formbottnen 29 höjas innan arme- ringen placeras på densamma och, beroende pà graden av höjning, flänsplåten placeras antingen på formsidornas ovankanter 22, 23 7 m |.-l er - vid store höjning - på de längsgående armeringsstänger 4 5, som befinner sig närmast under armeringsstängerna 5a oc; 5b.

I fig. 5 visas från sidan två fack av en pelarlinje med tre pelare 24, som mellan sina upplagspunkter inbördes avstånd s. På pelartopparna är kontinuerligt upplagda tre balkar 1 enligt fig. l och 2, vilka var och en har längden 2s. Varje balk är upplagd på sådant sätt, tt dess ändar i möjligaste man möter anslutande balk i momentnollpunkter.

Sålunda är den i sin helhet visade balken upplagd så att den med en kortare konsol utskjuter åt höger i figuren till den närmaste momentnollpunkten M1 i det åt höger följande facket, medan den åt vänster utskjuter med en längre konsol till den bortre momentnollpunkten M2 i det at vänster följande facket. Balkarna r eller skarvhuvar 25 enligt uppfin- [II är skarvade med skarvplåt ningen, vilka är inrättade att uppifrån föras ned över en balk- skarv och att genom svetsning förbindas med två balkars fläns- UI 25 35 9 501 392 plåtar 13. En skarvhuv visas mera i detalj i fig. 6 och 7 och bestar av en i förhallande till balklängden relativt kort stal- plàt, som av en ursprungligen rektangulär plàt bockats till väsentligen U-form med ett liv 26 och tvà fràn detta utskjutande skänklar 27 och 28. Livet 26 har en utsträckning i tvärled, som är anpassad till bredden av ifrågavarande balkars livparti 2, sa att det invändiga avståndet mellan de tvà skänklarna 27 och 28 är nagot större än livpartiets 2 bredd. Skänklarnas 27 och 28 utsträckning fràn livet 26 är anpassad till livpartiets 2 höjd, sà att skänklarna 27 och 28 med sina längsgående begränsnings- kanter när eller i det närmaste nar ovansidorna av balkarnas flänspartier 3 resp. 4, dvs de exponerade plàtpartierna 7 resp. 8, dà livets 26 insida vilar mot ovansidan av de tvà balkarnas livpartier 2.

Dä tvà balkar skall skarvas justeras först - om sà erfordras - det inbördes höjdläget mellan balkändarna med hjälp av exempel- vis stämp, varefter en skarvhuv 25 förs ned över skarvomràdet, lämpligen sa att den med en kortare del av sin längd täcker en balks kortare konsol och med en längre del av sin längd täcker en balks längre konsol. Därefter svetsas nederkanterna av skarv- huvens skänklar 27 och 28 mot balkarnas plàtpartier 7 resp. 8, vilket pà grund av skarvarnas placering i eller nära momentnoll- punkter enkelt kan ske med exempelvis endast en svets 29 pá vardera balksidan mot balken med kortare konsol och med tvà svetsar 30 och 31 pà vardera balksidan mot balken med längre konsol.

I fig. 8 visas en balk 32, som till sitt yttre i allt väsentligt motsvarar balken 1 enligt fig. 1 och 2. Lika eller motsvarande detaljer har därför samma hänvisningsbeteckningar om tidigare.

Skillnaden ligger huvudsakligen i att varje flä separat plàt 33. Denna kommersiellt tillgängliga plàt har ett väsentligen Z-format tvärsnitt med ett liv 34, som delvis sträcker sig in i livpartiets 2 betong och dessutom utgör flams- 10 15 20 25 30 35 501 392 10 partiernas 3 och 4 övre begränsningsytor 7 resp. 8. Platen 33 har också två flänsar 35 och 36. Flänsen 35 utgör flänspartier- nas 3 och 4 kantpartier 9 och í0, medan flänsen 36 - genom att sträcka sig vinkelrätt från livet 34 - utgör förankringsorgan för plåten 33 i livpartiets 2 betong. Flänsarna 35 och 36 avslu- tas med tillbakabockade partier 37 resp. 38. Partiet 37 bildar på de två plåtarna 33 de mot varandra riktade partierna ii och 12, medan partiet 38 utgör ett ytterligare förankringsorgan i livpartiets betong.

För balkens tvärarmering visas i fig. 8 två olika varianter.

Närmast det i figuren visade avskurna livpartiet 2 visas en tvärarmering 39, som är lämplig då balkens längsgående armering 5 är slak. Armeringen 39 består av kontinuerliga byglar 49 med längsgående partier 41 och från dessas ändar nedåtriktade par- tier 42 och 43, som är förbundna genom väsentligen horisontella partier 44. De nedre delarna av byglarna 40 är förda genom tvärgående öppningar 45 i plåtarna 33, och genom de av partierna 42, 43 och 44 bildade öglorna är förda längsgående armerings- stänger 5b.

På avstånd från livpartiet 2 visas en tvärarmering 46, som är lämplig då balkens längsgående armering är förspänd. Denna armering utgörs av en kontinuerligt i Z-form bockad armerings- stång 47, som uppvisar uppåtvända bockade partier 48 och nedåt- vända bockade partier 49. De nedàtvända bockade partierna 49 och närmaste delar av armeringsstàngen 47 är nedforda genom längs- gående öppningar 50 i plåten 33, och tvärgående armeringsstanger 51 är införda i dessa partier. Ett längsgående armeringsorgan 5c visas också vara fört genom ett uppåtvänt bockat parti 48. Ett annat uppåtvänt bockat parti 48a visas vara högre än de övriga.

Detta parti kommer att skjuta upp over livpartiets 2 ovansida och kan utnyttjas för samverkan med ovanpå balken gjuten betong.

Tvärarmeringen innefattar även parallellt med ovansidan av 10 25 501 392 ya p; livpartiet 2 gående armeringsstänger 52, som i samband med gjutningen, vilken även i detta fall med fördel sker i omvänt läge, hängs i armeringsbyglarnas längsgående partier 41 i tvär- armeringen 39 resp. i de uppàtvända bockade partierna av tvärar- meringens 46 armeringsstàng 47.

I fig. 9 visas en balk 53 enligt uppfinningen med ett livparti 2 samt flänspartier 54 och 55. Balkens 53 flänsplat 56 har formen av en korrugerad plàt med tvärgàende àsar 57 och dalar 58 samt dessa förbindande sidor 59. Korrugeringen har här trapetsform med asar och dalar, som har relativt stor utsträckning i balkens längdriktning i forhallande till sidornas 59 och flänspartiernas 55, 56 höjd. De sàlunda plana dalarna 58 sträcker sig obrutna tvärs över balkens undersida. Detta kan även gälla asarna 57. Da emellertid även denna balk med fördel gjuts i omvänt läge, är i sàdant fall àsarna 57 och/eller företrädesvis dalarna 58 for- sedda med öppningar 60, vilka motsvarar öppningarna 14 i utfo- ringsformen enligt fig. 1 - 3 och tjänar som gjutöppningar. Vid behov kan öppningarna 60 också tjäna för genomforing av tvär- armering mellan balkens livparti 2 och det inre av asarna. Om balken gjuts i omvänt läge blir sàväl asarna 5 som dalarna 58 fyllda med betong. Det inses av fackmannen, att gjutning av denna balk kräver en nagot mer komplicerad form än den vid gjutning av balken enligt fig. l och 2 använda, även om form- bottnen kan vara inrättad pà samma sätt. Dock fordras vid form- sidornas ovankanter horisontella formdelar, som formar livpar- tiernas plana ytor mellan àsarna 57, liksom y tre formdelar, < "ilka formar flänspartiernas 55, 56 begränsningskanter.

Av livpartiets 2 längsgående armering visas i fig. 9 endast en armeringsstàng 5 i livpertiets uppskjutande del. Kring denna griper vertikala tvärarmeringsstänger 61, vilkas nedre ändar är förda genom hal 62 i asarna 57 och hàllna mot àsarnas undersidor med hjälp av exempelvis muttrar. Alternativt kan armerings- stängerna 61 gripa krin längsgàende armeringsstänger 5d, som |,.-\ C) 15 20 25 30 35 501 392 n sträcker sig genom hål 63 i korrugeringarnas sidor 59 inom livpartiets mellan flänspartierna belägna del. Ej visade längs- gående armeringsstänger kan också sträcka sig genom hål 64 i korrugeringarnas sidor 58 i livpartierna 54 och 55.

I fig. 10 visas en balk 64 med livparti 2 och flänspartier 65 och 66. Balkens flänsplat 67 utgörs även i detta fall av en korrugerad plåt med tvärgående àsar 68 och dalar 69, samt dessa förbindande sidor 70. Varje ås och dal har här laxstjärtform, och åsarnas och dalarnas utsträckning i balkens längdriktning är av samma storleksordning som sidornas 70 och flänspartiernas 65, 66 höjd. Denna balk är avsedd att gjutas i det visade läget, varvid endast dalarna 69 fylls med betong. På grund av lax- stjärtformen kan samverkan mellan livpartiets 2 betong och betongen i dalarna 69 uppnås utan att i plåten ingripande arme- ringsorgan behöver anordnas. Som exempel härpå visas ett U- formigt bockat armeringsorgan 71, som med ett horisontellt parti 72 sträcker sig genom en dal 69 och med uppåtriktade skänklar 73 och 74 griper kring längsgående armeringsstänger 5 i livpartiet.

Eventuellt kan ej visade längsgående armeringsstänger sträcka sig genom hål 75 i korrugeringarnas sidor 70 for ingrepp med tvärarmeringsorgan. Likaså kan längsgående armeringsstänger 5e sträcka sig genom hål 76 i korrugeringarnas sidor 70 i fläns- partierna 65 och 66.

De från betong fria àsarnas 68 inre kan lämpligen tjäna som genomföringskanaler för exempelvis elektriska ledningar. Detta visas i fig. 11, varvid en genom det inre av en às 68 förd ledning 77 därefter är förd genom en hàlkanal 78 i en pà ett flänsparti 66 upplagd hålplatta 79. Ledningen sträcker sig ocksa genom en i hålkanalen införd plugg 86, vilken tjänar som be- gränsning for en senare utförd igjutning av mellanrummet mellan balken och halplattan.

Claims (18)

U1 10 20 25 35 13 501 392 PATENTKRAV

1. Balk av betong och stålplåt, som utmed sin längd har väsent- ligen T-formigt konstant tvärsnitt, innefattande ett livparti (2) och två från detta utskjutande flänspartier (3, 4; 54, 55; 65, 66), varvid flänspartierna består av betong och stålplåt, som kontinuerligt sträcker sig i balkens längdriktning och åtminstone delvis begränsar åtminstone en yta av flänspartierna, k ä n n e t e c k n a d a v att livpartiet (2) består av enbart betong med däri innesluten armering (5, 6) och att varje flänspartis stàlplåt (7, 8; 33; 56; 67) sträcker sig åtminstone ett stycke in i livpartiets (2) betong för samverkan med denna och den däri inneslutna armeringen (5, 6).

2. Balk enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att plåten begränsar varje flänspartis från livpartiet vända kant <9, 1o>.

3. Balk enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d a v att plåten åtminstone delvis utgör varje flänspartis båda begränsningsytor (7, 11, 8, 12).

4. Balk enligt något av kraven 1 - 3, k ä n n e t e c k n a d a v en för båda flänspartierna (3, 4) gemensam plåt (13), som med ett centralt parti (15) sträcker sig genom livpartiet (2), varvid det centrala partiet är inrättat för samverkan med liv- partiets (2) betong och den däri ingjutna armeringen (5, 6).

5. U1 CO W I.. enli t krav 4, k ä n n e t e c k n a d a v att det 9 partiet (í5) uppvisar öppningar (í4), genom vilka U) O rf (D *i 13 gu (o- f) *1 k' 01 (D H H W sig i livpartiet (2) ingjuten tvärarmering (6).

6. Balk enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d a v att plåten (13) samverkar med livpartiet (2) genom längsgående armeringsorgan (5), som befinner sig på plåtens från livpartiet (2) vända sida och i sin tur samverkar med tvärarmeringen (6). 10 15 20 25 30 501 392 14 i

7. Balk enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d a v att tvär- armeringen bestàr av armeringsbyglar, innefattande parallellt med plåten (13) och pà avstånd fràn dess centrala parti (15) gående armeringsorgan <6), mellan vilka och plàten befinner sig de längsgående armeringsorganen (5).

8. Balk enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v en för bada flänspartierna gemensam plàt (56; 67), som uppvisar tvärs balkens längdriktning riktade korrugeringar med mot och fràn livpartiet vända àsar <57; 88) och dalar (58; 69) och som med ett centralt parti sträcker sig genom livpartiet, varvid det centrala partiet är inrät at for samverkan med livpartiets betong och den däri ingjutna armeringen (5, 61; 5, 71).

9. Balk enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d a v att det centrala partiets mot livpartiet vända àsar <57; 68) uppvisar hal (62) för armeringsorgan (61), som sträcker sig in i liv- partiets betong.

10. 19. Balk (D nligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d a v att det centrala partiet i àtminstone dalarna (55) uppvisar öppningar (69), genom vilka betongen sträcker sig mellan livpartiet (2) och flänspartierna (54, 55).

11. Balk enligt krav 8, 9 eller 10, k a n n e t e c k n a d a v att korrugeringarnas mellan àsarna belägna sidor <59; 70) uppvisar hàl för längsgående armeringsorgan.

12. Balk enligt nagot av kraven 8 ~ ll, k a n n e t e c k - n a d a v att åtminstone de mot livpartiet vända dalarna (58; 69) är fyllda med betong. 10 .-._ 01 20 25 30 15 5Û1 392

13. Balk enligt nagot av kraven 1 - 3, varvid varje flänsparti har en separat stàlplat, k ä n n e t e c k n a d a v att plàtarna (33) sträcker sig mot varandra och pà avstånd fràn varandra avslutas med inbördes parallelle flänsar (36), som löper i balkens längdriktning och är vinkelräta mot fläns- partierna (3, 4).

14. Balk enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d a v att varje plàt (33) har väsentligen Z-format tvärsnitt.

15. Förfarande for framställning av en balk av betong och stäl- plàt enligt nagot av kraven 1 - 7 eller 13 och 14, innefattande ett livparti och tva fràn detta utskjutande flänspartier, k ä n n e t e c k n a t a v att pà en uppàt öppen gjutform för gjutning av livpartiet läggs för varje flänsparti en plàt, som sträcker sig ut fran gjutformen och är försedd med en uppatvink- lad ytterkant, och att gjutformen överfylls med betong, som tilläts flyta ut pa varje plåt och höja sig till ytterkantens nivá för bildande av balkens flänspartier.

16. Anordning för skarvning av tva balkar enligt nagot av kraven 1 - 14, k ä n n e t e c k n a d a v en som en huv (25) till väsentligen U-form bockad stàlplàt med ett liv (26) och tva fràn detta utgående skänklar (27, 28), varvid livets bredd invändigt mellan skänklarna motsvarar bredden av balkarnas livpartier (2) och varvid skänklarnas invändiga höjd frán livet till skänklar- nas begränsningskanter motsvarar höjden pà balkarnas livpartier.

17. Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d a v att huven (25) är bockad av en ursprungligen rektangulär plàt. 10 501 392 16

18. Förfarande för skarvning av tvà balkar enligt nagot av kraven 1 - 14 under utnyttjande av en huv enligt krav 16 eller 17, k a n n e t e c k n a t a v att balkarna placeras ande mot ände och att en huv (25) placeras över skarvomràdet, sà att en del av dess längd täcker en av balkarna och àterstoden av dess längd täcker den andra balken, att huven förs ned över skarvomràdet tills dess liv anligger eller väsentligen anligger mot ovansidorna av balkarnas livpartier, varefter huvens skänk- lar svetsas mot plàt pà ovansidan av de tvà balkarnas fläns- partier.