SE501044C2 - Fordonstvätt - Google Patents

Description

501 10 15 20 25 30 35 044 2 leder som regel till försämrad tvätteffektivitet. Tvätt- ning med varm tvättvätska skulle kunna förbättra tvätt- effekten, men skulle leda till för hög energikostnad.

Detta eftersom i en konventionell biltvätt den varma tvättvätskan då skulle gå direkt ut i avloppet.

Utvecklingen inom automattvättsomràdet har i stort sett koncentrerats till mer avancerad mekanik pà tvättar- na, underspolning av motorn och chassits undersidor har tillkommit, hjulsidor tvättas rena från asbest och smuts, avrinningsmedel och vax läggs pà för att tillse att slut- resultatet blir bästa tänkbara. Alltmer effektiva ren- göringsmedel har utvecklats, som regel utan hänsyn till miljön. De så kallade mikroemulsionerna är exempelvis fullständigt stabila, oändligt spädbara och passerar olje- avskiljaren snarare med högre oljehalt än lägre. Av dessa anledningar har de förbjudits i flera andra länder.

Vàra speciella vägförhàllanden med salt och avsliten asfalt pá vintern och smälta asfaltstänk från sommarens Vägarbete, ställer stora krav pà kemikalierna och tvätt- processen. Den smälta asfalten måste verkligen lösas upp med ett lösningsmedel och avlägsnas knappast med ett alkaliskt vattenbaserat avfettningsmedel. Just dessa för- hàllanden har sannolikt drivit fram den kompetenta men miljöskadliga kemi som fått breda ut sig. Efter "avfett- ningen" tvättas bilen med ett schampo för att avlägsna resterna av avfettningsmedlet och för att ta bort övrig smuts. I samband med detta spolas bilen pà undersidan varvid mycket olja fràn motor och drivlina avlägsnas.

Därefter vidtar sköljning, páläggning av avrinningsmedel, vax och torkning. Det är även här egentligen önskvärt att de använda kemikalierna ej hamnar i avloppet.

Mot den här bakgrunden är det inte lätt att använda verkligt miljövänliga kemikalier, med bibehàllet gott tvättresultat. 10 15 20 25 30 35 501 044 UPPFINNINGENS SYFTE Syftet med föreliggande uppfinning är att väsentligt minska ovannämnda problem genom att skapa ett förfarande för automatisk tvättning av fordon, som ger ett fullgott tvättresultat och inte belastar avloppsnätet. Metoden kan lämna ett högkoncentrerat slam som kan behandlas enkelt.

SAMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ovannämnda syfte uppnås genom att förfarandet enligt uppfinningen uppvisar de i bifogade patentkrav angivna kännetecknen.

Förfarandet enligt uppfinningen utmärkes sålunda väsentligen av, att fordonet placeras på åtminstone en behandlingsstation, exempelvis genom att köras eller föras dit, där sedan ett flertal behandlingssteg utföres, varvid i det första behandlingssteget behandlingsvätska förs från en första behandlingstank och sprutas ut pà fordonet till- sammans med eventuella tillsatser och den tillförda väts- kan rinner, tillsammans med smuts från fordonet, genom öppningar i golvet och förs åter till den första behand- lingstanken, så att därmed återanvändning av en väsentlig del av behandlingsvätskan sker, och i nästa behandlings- steg förs på samma sätt behandlingsvätska från en andra behandlingstank och sprutas ut på fordonet, tillsammans med eventuella tillsatser, och förs efter avrinning åter till den andra behandlingstanken, osv för följande be- handlingssteg, så att för varje behandlingssteg utnyttjas en för detta behandlingssteg specifik behandlingstank, och återanvändning av en väsentlig del av behandlingsvätskan sker, och därmed kommer behandlingsvätskan att för varje behandlingssteg bli allt renare i och med att den tillförs mindre föroreningar ju renare fordonet blir, varje behand- lingstank ges även en extra tillförsel av vätska för att kompensera för den vätska som i behandlingssteget avduns- tar eller på annat sätt bortgàr, och denna tillförsel till tanken för ett visst behandlingssteg är anordnad, från tanken för det närmast efterföljande behandlingssteget, 501 044 10 15 20 25 30 35 4 och denna tillförsel mellan tankar är anordnad mellan tan- kar avsedda för sköljning och för tvätt omedelbart före sköljning. Respektive behandlingssteg sker alltså när for- donet står stilla på behandlingsstationen, och flera be- handlingssteg kan ske på samma station.

Vid varje behandlingssteg förs alltså behandlings- vätskan till en för detta behandlingssteg specifik tank och behandlingsvätskan återanvänds. Härigenom sluts alltså flödet av kemikalier och vätska. Denna slutning medför en dramatisk minskning av behovet av kemikalier och vatten.

Genom slutningen går inte heller kemikaliebemängt vatten ut i avloppet. Det behålls istället inom anläggningen och återanvänds. Detta är naturligtvis en mycket stor fördel ur miljösynpunkt. Men denna slutning av vätskeflödena bidrar också till att tvätteffekten kan förbättras. Genom att tvättkemikalierna återanvänds minskar ju förbrukningen av dem högst avsevärt, och därmed kan kraftfullare kemi- kalier användas utan att ekonomin blir lidande. Vidare kan tvättvätskan värmas upp varvid dess tvätteffekt ökar.

Eftersom det uppvärmda vattnet förs åter till samma tank blir energiförlusten betydligt lägre än om den uppvärmda tvättvätskan gått direkt i avloppet. Det innebär att be- tydligt varmare vatten kan användas än vad som är möjligt i en konventionell biltvätt. Därmed ökar alltså tvätt- effektiviteten. Sammantaget medför detta att förutsätt- ningarna att nå ett gott tvättresultat utan att använda borstar förbättras. Borstar medför ju risk för lackskador.

Om borstanvändning ändå skulle krävas för att nå ett gott resultat så kan i varje fall en skonsammare borstning an- vändas på grund av den högre tvätteffekten.

Behandlingsstegen för fordonet kan utföras på en eller flera behandlingsstationer. Sker det på en station så innehåller denna normalt ett förbehandlingssteg med av- följt av tvätt- och sköljsteg och ofta av- slutat med ett vaxningssteg. Eftersom alla steg sker på en fettningsmedel, station blir kapaciteten relativt låg, medan däremot kost- naden är måttlig. Förbehandlingssteget kan lämpligen över- föras till en egen behandlingsstation, som är utformad för 10 15 20 25 30 35 561 044 5 att på ett effektivt sätt ta emot all den smuts som fri- görs vid förbehandlingen. Härigenom kommer denna smuts och avfettningsmedlet inte att' störa tvättning och sköijning på den efterföljande behandlingsstationen. På samma sätt kan vaxningen även utföras på en särskild station.

I en vidareutvecklad utföringsform av uppfinningen förs vätska mellan tankarna för tvättning och sköljning, så att motströmseffekten förstärks. Det betyder att till tanken för det första tvättsteget leds vätska från tanken för de därpå följande sköljsteget. Och till den senare tanken förs vätska från det därpå följande sköljsteget osv. Härigenom förs föroreningar från tanken för slut- sköljning till den därpå följande tanken osv, så att där- med föroreningar förs i riktning mot de tidigare behand- lingsstegen. Denna överföring ordnas lämpligen med pumpar som suger från vätskeytan i respektive tank. Därmed kan föroreningar som flyter på vätskeytan föras över mot tankarna för tidigare behandlingssteg.

Enligt en ytterligare förbättrad utföringsform av uppfinningen används en filtreringsanordning för behand- ling av vätska. Detta sker då vätskan i någon tank blivit för dålig och behöver bytas ut. I filtreringsanordningen avlägsnas smuts och oljedroppar. Däremot avlägsnas lämp- ligen väsentligen inte tvättkemikalier. Detta gör att dessa kan återanvändas. Avfall från filtreringsanordningen förs till en slamtank där det sedan kan tas om hand.

Ytterligare kännetecken för uppfinningen och fördelar hos den framgår av den efterföljande detaljerade beskriv- ningen av utföringsexempel.

BESKRIVNING AV RITNING Fig. 1 visar schematiskt en fordonstvätt enligt föreliggande uppfinning, under pågående tvätt i ett speciellt tvättsteg. Fordonstvätten har en enda behand- lingsstation. 501 10 15 20 25 30 35 044 6 Fig. 2 visar fordonstvätten i fig. 1 där tvätt sker i det närmast efterföljande tvättsteget. _ Fig. 3 visar en fordonstvätt enligt uppfinningen som har tre separata behandlingsstationer. Behandling sker på den första behandlingsstationen, och efterföljande behand- lingssteg antyds genom streckprickade bilar.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER I fig. 1 betecknar 1 ett fordon som placerats på en behandlingsstation i fordonstvätten. Fordonet står på ett genombrutet golv, till exempel bestående av gallerdurk, och ovanför och vid sidorna av fordonet finns sprutmun- stycken för att spruta ut en tvättvätska 3 på fordonet.

Under det genombrutna golvet finns ett uppsamlingsträg 30, vilket tar emot tvättvätskan som rinner av fordonet. Från den lägsta delen av uppsamlingstråget 30 leder ett rör- system, som går ut till ett antal tankar 18 t o m 24.

Tankarna 18 och 24 visas streckade, eftersom de dels ofta inte utnyttjas i tvättprocessen eller dels ofta kan vara placerade i speciella stationer före eller efter stationen 2. Tankarna 4 t o m 10 är tankar för tvättning och skölj- ning, vilket normalt alltid är inkluderat i en fordons- tvätt. Däremot kan antalet tankar varieras. Anväds färre tankar ökar den vattenförbrukning som krävs för att nå ett gott resultat. Tvättmedelshalten i tankarna avtar med ungefär en tiopotens per steg. Om halten exempelvis är 1000 enheter i tvättank 4, så är den 100 enheter i tank 7, 10 enheter i tank 8, l enhet i tank 9 och 0,1 enheter i tank 10. Gränsen mellan tvättning och sköljning är alltså inte skarp, även om det kan vara praktiskt att kalla alla tankarna 7-10 för sköljtankar. Tanken 18 är en förbehand- lingstank, som används tillsammans med avfettningsmedel eller liknande. Tanken 24 är en vaxtank som används i sam- band med en avslutande vaxning av fordonet. Förbehandling med avfettningsmedel och efterbehandling med vax kan ofta väljas till eller från i tvättprogrammet. 10 15 20 25 30 35 501 044 7 Det speciella för tvättmetoden är som nämnts att varje tvättsteg för fordonet använder en speciell tank.

Fig. l visar hur tvättvätska från tanken 4 pumpas upp av pumpen 5 och sprutas ut på fordonet 1. Tvättvätskan 3 rinner ner i uppsamlingstràget 30 och förs i lednings- systemet tillbaka till tank 4. I figuren är den del av ledningssystemet som då används visad heldragen medan övriga delar visas streckprickade. För att styra vätske- flödet till avsedd tank används exempelvis elektriskt styrda ventiler, vilket framgår av fig. 3. Dessa ventiler är placerade vid tankens inlopp och utlopp. I det aktuella fallet är alltså ventilerna över och under tank 4 öppna, så att därmed pumpen 5 kommer att spruta tvättvätska från tank 4 på bilen, och denna vätska sedan återförs till tank 4. I det visade fallet är tanken 4 försedd med en uppvärm- ningsanordning 32, så att tvättvätskan 3 därmed kan värmas upp och härigenom ge en effektivare tvätt. Den uppvärmda vätskan tas sedan omhand i samma tank igen. Naturligtvis sker vissa förluster genom ångbildning etc. Men en väsent- lig del av den uppvärmda tvättvätskan 3 kan alltså återan- vändas enligt detta system. Därmed minskar energiförbruk- ningen högst avsevärt. Detta gör att betydligt varmare vatten kan användas än i en konventionell biltvätt, där ju tvättvätskan inte återanvänds. Tanken 4 är försedd med en nivåavkänningsanordning 33. Till tanken 4 kommer också en påfyllningsledning ll, vilken kommer från den närbelägna tanken 7 för nästa behandlingssteg av fordonet. Tanken 7 har i sin tur en pàfyllningsledning 12 som kommer från den därpå följande tanken 8, osv. Slutligen har tanken 9 för det näst sista sköljsteget en påfyllningsledning 14 som kommer ifrån tanken 10 för det sista sköljsteget. Tanken 10 har en tillförselledning 15, där väsentligen rent vatten tillsätts.

Fig. 2 visar nästa behandlingssteg för fordonet. Då sprutar pumpen 5 tvättvätska 6 över bilen vilken rinner ner i tråget 30 och i ledningssystemet förs tillbaka till tanken 7. I detta behandlingssteg var fordonet renare än i 501 10 15 20 25 30 35 044 8 det föregående och därmed kommer mindre smuts att föras med tillbaka till tanken 7. Därmed blir vätskan i tanken 7 renare än vätskan i tanken 4. Detsamma gäller för de kom- mande stegen, så att vätskan i varje tank blir renare för varje steg. Om vi tänker oss ett normal fall där bilen tvättas utan förbehandling med avfettningsmedel och utan efterbehandling med vaxning, så utnyttjas tankarna 4 t o m 10. Tvättmedel av lämplig typ tillsätts då till tanken 4 eller i ledningen under det första tvättsteget då tvätt- vätskan 3 sprutas ut på fordonet. Uppvärmning av tvätt- vätskan ökar effektiviteten. Därefter följer normalt en första sköljning från tanken 7, se fig. 2. Här tillsätts då inget tvättmedel utan vatten 6, som innehåller en del smuts, sprutas ut på fordonet. Därefter följer ytterligare sköljsteg med tank 8, 9 på samma sätt. Det sista skölj- steget från tank 10 är en slutsköljning. Eftersom tank 10 tillförs rent vatten i ledning 15 sker sköljningen med väsentligen rent vatten. Detta för att ge bästa resultat.

Tvättningen sker alltså enligt en motströmsprincip där varje tvättsteg är tillordnat sin egen tank. Ju renare fordonet blir ju renare tvättvätska används alltså och i det sista sköljsteget används rent vatten.

Vätskeflödet mellan de olika tankarna, med hjälp av ledningarna ll t o m 14, är anordnat så att föroreningar förs från tankarna för de senare tvättstegen mot tankarna för de tidigare. Härigenom blir alltså vätskan i de senare tankarna renare än den annars skulle blivit. Härigenom förstärks alltså principen för motströms tvätten. Grund- principen är att ju renare fordonet blir ju renare blir behandlingsvätskan. Vatten och tillsatsmedel återanvänds i väsentligen slutna system, där normalt endast förluster genom ångbildning, etc, behöver ersättas. Styrningen av flödena i ledningarna ll t o m 15 kan naturligtvis ske på många olika sätt. I en lösning används tryckluftsdrivna så kallade "mammutpumpar" med bräddavlopp. De hindrar nivån, i den tank de suger från att överstiga ett visst läge. Det vill säga att ledning ll begränsar nivån i tank 7 ledning 10 l5 20 25 30 35 501 044 9 12 i tank 8, ledning 13 i tank 9 och ledning 14 i tank 10.

När då nivåavkänningsanordningen 33 i tank 4 känner av en för låg nivå, så öppnas flödet i ledning 15 till tank 10.

Med hjälp av ledningarna ll t o m 14 kommer då den vätske- mängd som tillfördes i tank 10 att överföras till tank 4.

Detta förutsatt att systemet var i jämvikt i utgångsläget.

Härigenom tillförs tank 15 rent vatten medan de andra tankarna tillförs gradvis allt smutsigare vatten. Pumpled- ningarna 11 t o m 14 är så utformade att de suger nära ytan i respektive tank. Härmed kommer den smuts som flyter på eller nära ytan att föras med till nästa tank. Det kan till exempel gälla oljeprodukter eller tvättmedel. I ett sköljsteg är ett tvättmedel att betraktas som smuts. I de fall då ett vaxningssteg sker på behandlingsstationen 2 används inte någon ledning från dess tank 24 till tank 10.

Detta eftersom vaxmedel från vaxningen skulle störa slut- sköljningen med tank 10. I de fall på en förbehandlings- tank 18 ingår i stationen 2 används som regel inte någon ledning för vätskeöverföring från tank 4 till 18. Detta eftersom tvättmedel från tank 4 skulle kunna störa avfett- ningen i förbehandlingssteget. Detta skulle ske genom att tvättmedlet verkar emulgerande för petroleumfraktionen i avfettningsmedlet. Och det är viktigt att den senare fly- ter ovanpå ytan så att den enkelt kan avskiljas. Men genom anpassning av tvättmedel och avfettningsmedel skulle detta problem kanske kunna lösas.

Genom ledningarna ll t o m 14 är alltså tankarna för tvätt och sköljning 4 t o m 10 normalt sett nära samhöran- de med varandra. Det betyder att det kan vara naturligt att utföra dem som en enda stor tank med avdelningsskott emellan, i stället för det schematiska uppdelade utförande som visas i figuren. Till denna tankenhet kan även upp- samlingstråget 30 och det genombrutna golvet integreras.

Härigenom kan en behandlingsstationskasett skapas, vilken innehåller alla de nödvändiga delarna i behandlingssta- tionen. Exempelvis skulle uppsamlingstråget och de samman- byggda tankarna kunna ha gemensamma sidoväggar, vilka bär 501 10 15 20 25 30 35 044 10 uppdet genombrutna golvet, och därmed fordonet 1. Denna ,kasett kan utformas så att den får måttlig höjd och kan placeras i många befintliga tvätthallar som därmed kan ges en miljöriktig inriktning. Vätskeöverföringen mellan tan- karna kan även lösas genom att dessa arrangeras i trapp- stegsform, så att små "vattenfall" bildas vid varje trapp- steg. Därmed krävs inte någon pump. Överfallet från en tank till den andra kan ordnas något V-formigt för att moderera överströmningsförloppet. Vätskeöverföringen från uppsamlingstråg 30 till respektive tank 4 t o m 10 kan även lösas med hjälp av en flyttbar ledning. Ledningen kan då vara elastisk eller teleskopiskt utdragbar, och därmed kan alla ventilerna eller alla ventilerna utom en uteslu- tas. Det kan ju vara önskvärt att ha en ventil i den rör- liga ledningen. En sådan rörlig ledning som flyttas i sid- led mellan tankarna innebär alltså att en mängd, vanligt- vis elstyrda, ventiler kan utgà. Vidare kan då också denna princip utnyttjas även för tömningsledningarna från res- pektive tank. De ersätts då alltså med en ledning som sänks ner i respektive tank och är ansluten till pumpen 5.

Härmed kan alltså även ventilerna för avtappning, här placerade under tankarna, uteslutas. Utöver en kostnads- besparing skulle detta även kunna ge ökad driftsäkerhet eftersom totalt sett en mängd, vanligtvis elstyrda ven- tiler, kan utgå. Rent praktiskt skulle lösningen vara utförd så att sugröret, som står i förbindelse med pumpen 5, är ledat upphängt. När det förs i sidled kommer de att klättra över en sida på tanken och svänga ner i tanken.

Detta förutsatt att de har en väl avpassad längd.

Figurerna 1 och 2 visar schematiskt behandlingssta- tionen 2, som vanligen endast används för tvättning och sköljning av fordonet. Fig. 3 visar mera i detalj en komplett fordonstvätt med tre behandlingsstationer 16, 2 och 22. Stationen 16 är en förbehandlingsstation, där av- fettning och därmed sammanhängande förtvätt sker. Sta- tionen 2 är en station för tvättning och sköljning av fordonet och stationen 22 för vaxning av det. I figuren 10 15 20 25 30 35 501 044 11 visas fordonet under behandling på stationen 16. Fordonet körs sedan fram till nästa station, eller förs dit automa- tiskt, och körs eller förs slutligen till den sista be- handlingsstationen 22. En fördel med att ha flera behand- lingsstationer är att kapaciteten ökar, eftersom flera bilar kan behandlas samtidigt. Samtidigt ökar naturligtvis kostnaden för anläggningen. Ur kapacitetssynpunkt är det viktigt att behandlingen pà varje station tar ungefär lika lång tid. Det kan betyda att det ur kapacitetssynpunkt till exempel vore lämpligt att föra ett eller två skölj- steg med samhörande tankar 9 och 10 över till vaxnings- stationen 22. På samma sätt kan man tänka sig att det första tvättsteget pà stationen 2 och eventuellt ett sköljsteg förs över till förbehandlingsstationen 16. Men avgörande för uppdelningen mellan behandlingsstationer är också hur smuts och kemikalier kan samsas mellan de olika stegen. En viss uppblandning mellan stegen sker ju genom vätska som ligger kvar i respektive uppsamlingstràg 29 t o m 31.

På förbehandlingsstationen 16 sprutas avfettnings- medel fràn en tank 25 pá fordonet. En pump 26 för tvätt- vätska fràn förbehandlingstanken 18 och sprutar den pá fordonet. Tvättvätskan används i sköljningssyfte och har normalt inga tillsatser men kan naturligtvis ha det. De tillförda vätskorna rinner ner i uppsamlingstràget 29 och förs till en första tank 27 vilken fungerar som en sand- fälla. Där sjunker alltså grus och andra tunga partiklar till botten och en ledning 29 för från överdelen av tanken över till förbehandlingstanken 18. I den finns en ytav- sugningsanordning 33, eller "skimmer", som suger av vätska från ytan. Avfettningsmedlet, som vanligen är en petro- leumfraktion, samlar sig nämligen på vätskeytan i tanken 18 eftersom petroleumfraktionen är lättare än vatten. Från ytavsugningsanordningen 33 förs vanligen avfettningsmedlet tillbaka till tanken 25. Men det kan också föras till slamtanken 34. Detta sker vid behov, dvs dà det av olika anledningar finns anledning att byta ut avfettningsmedlet. 501 10 15 20 25 30 35 044 12 Som nämnts kan påsprutning av avfettningsmedel med efter- följande sköljning utföras en eller flera gånger, beroende på hur smutsigt fordonet är. I förbehandlingsstationen 16 återanvänds alltså avfettningsmedlet liksom även tvätt eller sköljvätskan 17. Det betyder alltså att kemikalie- flödet sluts. vändas än vad som är fallet i en tvättanordning där kemi- Därmed kan mera kraftfulla kemikalier an- kalierna går direkt ut i avloppet till en recipient eller till avloppsnätet. Genom slutningen av kemikalieflödet erhålles dels en klar miljöfördel men dels även en möjlig- het att utnyttja kraftfullare kemikalier och därmed nå ett bättre tvättresultat. Även på de följande behandlings- stationerna 2 och 22 är kemikalieflödena slutna. Därmed erhålles de nämnda fördelarna för hela anläggningen. För behandlingen på stationen 2 gäller vad som nämnts i an- slutning till fig. 1 och 2.

Behandlingsstationen 22 är avsedd för vaxbehandling och torkning av fordonet. Vaxningsvätskan 23 förs från vaxtanken 24 och sprutas ut på fordonet. Vätskan rinner därefter ner i uppsamlingstråget 31 och förs med en led- ning tillbaka till vaxtanken 24, så att flödet sluts.

Vätskeförluster vid vaxbehandlingen ersätts genom att väsentligen rent vatten, men med tillsats av vaxmedel tillförs genom ledningen 28.

Den visade uppdelningen av tvättanläggningen på de tre behandlingsstationerna 16, 2 och 22 är speciellt lämplig för att inte blanda kemikalier på ett oönskat sätt. Sålunda har vaxningsvätskan 23 sitt eget uppsam- lingstråg 31 och egna ledningar. Därmed kan den inte störa resultatet av slutsköljningen från tank 10 på föregående behandlingsstation. På samma sätt kan inte tvättmedel från tank 4 skapa emulgeringsproblem i förbehandlingstanken l8.

Vidare avskiljs en mycket stor mängd av bilens smuts redan i den första behandlingsstationen 16, där ju en speciell sandfälla används. 10 15 20 25 30 35 501 044 13 Som nämnts möjliggör ju de slutna flödena att en mer kraftfull tvättkemi kan användas jämfört med vad som är fallet i en konventionell biltvätt. Det betyder att tvätt- systemet enligt uppfinningen ökar chanserna att nå ett gott tvättresultat utan att använda borstar. Roterande borstar ger ju ofta skador pà billacken, speciellt på homogen lack, och är därför omdiskuterade. Samtidigt finns inom branschen den uppfattningen att det kan vara nöd- vändigt att använda borstar för att avlägsna vissa typer av tunna hinnbildningar och smuts på bilen. I varje fall är det med metoden enligt uppfinningen möjligt att använda skonsammare borstningssystem än hos en konventionell bil- tvätt.

Tvättanläggningens kapacitet bestäms som nämnts av antalet behandlingsstationer. Med tre stationer erhålles en anläggning med mycket hög kapacitet, som dock kräver relativt stort lokalutrymme och också betingar en relativt hög kostnad. För att snabba upp behandlingen i varje be- handlingssteg är det naturligt att försöka få vätskan att rinna ner snabbare till respektive tank. Detta kan till exempel ske genom en skrapanordning som skrapar längs trågets botten ned mot dess utlopp. När vätskan nått rör- ledningssystemet kan man med tryckluft blåsa för att tömma ledningarna snabbare. Genom att utnyttja sådan teknik ökar alltså kapaciteten, men det är också möjligt att på detta sätt minska uppblandningen mellan de olika tvättstegen.

Det betyder att mindre vätska är kvar i tràg och ledning när nästa behandlingssteg sker och ny vätska kommer. Häri- genom ökar möjligheterna att kunna ha en enda behandlings- station i stället för två eller kanske tre. Eller att två behandlingsstationer kan utnyttjas i stället för tre.

Detta kan vara mycket ekonomiskt fördelaktigt.

Till systemet kan också kopplas en avskiljnings- eller filteranordning 20 och samhörande tankar 19, 21 och 34. Från tankarna 18, 4, 7 t o m 10 kan vätska vid re- ningsbehov föras över till en uppsamlingstank 19. Över- föringen kan ske då vätskan blir alltför smutsig i en 501 10 15 20 25 30 35 044 14 speciell tank. Frán uppsamlingstanken pumpas vätska genom filteranordningen 20. Denna kan exempelvis bestå av en centrifug för grovavskiljning och filter för avskiljning av främst smuts och olja. Detta kan arbeta enligt membran filterteknik. Används exempelvis ett sá kallat mikrofilter kan större oljedroppar och smuts avskiljas, medan det mesta av tvättkemikalierna, till exempel tensider, passe- Detta är önskvärt för att minska kemikalie- förbrukningen. Används istället så kallad ultrafiltrering rar filtret. avskiljs väsentligen all olja, samt en stor del av tvätt- kemikalierna. En del av tvättkemikalierna och kemikalieav- vägning med tanke på renhet och kemikalieförbrukning görs vid filtervalet. Figuren visar ett mikrofilter och ett saltfilter kopplade parallellt med varandra. Renad vätska förs till en rentank 21. Renhetsgraden beror pà filtrets aktuella reningsförmága. Från rentanken 21 går ledningar till tankarna 4, 7 t o m 10. Dessa ledningar är delvis integrerade med ledningar som gàr från uppsamlingstråget 30 och ut till respektive tank. Vidare går en ledning 27 till förbehandlingstanken 18. Med hjälp av en pump och ventiler i ledningarna kan alltså vatten från rentanken föras ut till respektive tank. Det material som i filter- anordningen 20 filtreras bort förs åter till uppsamlings- tanken l9. Från dennas undre del för en ledning till en slamtank 34, så att slam och föroreningar kan föras till denna tank för att där tas om hand.

Inom ramen för föreliggande uppfinning kan naturligt- vis en mängd variationer förekomma. Till exempel kan ett antal tankar placeras ovanför fordonet, så att vätskan pumpas upp till respektive tank och strömmar därifrån med självtryck. Delar av anläggningen, exempelvis behandlings- station 2 och 22 kan byggas samman till en container- liknande enhet, som kan skarvas till en befintlig tvätt- hall. I denna finns då exempelvis förbehandlingsstationen lófi

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 501 044 15 PATENTKRAV

1. Förfarande för automatisk tvättning av fordon (1) exempelvis personbilar, bussar, lastbilar, tåg, där vid tvättningen återanvändning av en väsentlig del av tvätt- så att fordonet (1) i tidiga behandlingssteg tvättas med smut- k ä n - n e t e c k n a t därav, att fordonet placeras på åt- vätskan sker och en motströmsprincip utnyttjas, sigare tvättvätska än i senare behandlingssteg, minstone en behandlingsstation (2, 16, 22), exempelvis genom att köras eller föras dit, där sedan ett flertal behandlingssteg utföres, varvid i det första behandlings- steget behandlingsvätska (3, 17) förs från en första behandlingstank (18, 4) och sprutas ut på fordonet till- sammans med eventuella tillsatser och den tillförda väts- kan rinner, tillsammans med smuts från fordonet, genom öppningar i golvet och förs åter till den första behand- lingstanken (18, 4), så att därmed återanvändning av en väsentlig del av behandlingsvätskan sker, och i nästa behandlingssteg förs på samma sätt behandlingsvätska (3, 6) från en andra behandlingstank (4, 7) och sprutas ut på fordonet, tillsammans med eventuella tillsatser, och förs efter avrinning åter till den andra behandlingstanken (4, 7), behandlingssteg utnyttjas en för detta behandlingssteg specifik behandlingstank (18, 4, 7, 8, 9, 10, 24), återanvändning av en väsentlig del av behandlingsvätskan osv för följande behandlingssteg, så att för varje och sker, och därmed kommer behandlingsvätskan att för varje behandlingssteg bli allt renare i och med att den tillförs mindre föroreningar ju renare fordonet blir, varje behand- lingstank ges även en extra tillförsel (ll-15, 27, 28) av vätska för att kompensera för den vätska som i behand- lingssteget avdunstar eller på annat sätt bortgår, och denna tillförsel till tanken för ett visst behandlingssteg är anordnad, från tanken för det närmast efterföljande behandlingssteget, exempelvis från tank 10 till tank 9 501 044 10 15 20 25 30 35 16 osv, och denna tillförsel mellan tankar är anordnad mellan tankar avsedda för sköljning och för tvätt omedelbart före sköljning.

2. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e - t e c k n a t därav, att fordonet placeras på en behand- lingsstation (2), där sedan ett flertal behandlingssteg utföres, varvid i åtminstone det första steget tvättvätska (3), vätsketank (4) och sprutas ut på fordonet tillsammans med eventuella tillsatser och den tillförda tvättvätskan förs åter till den första tvättvätsketanken (4), varefter föl- jer åtminstone ett sköljningssteg med tillordnade skölj- tankar (7-10), där i det sista sköljsteget väsentligen rent vatten används, och varefter eventuellt följer åt- som lämpligen är uppvärmd, förs från en första tvätt- minstone ett behandlingssteg, med samhörande tank (24), där vaxningsvätska (23) från en vaxtank (24) sprutas ut på fordonet.

3. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e - t e c k n a t därav, att det första behandlingssteget på innefattar att dels, (25), spruta ett avfettningsmedel på fordonet, ex.vis ett medel innehållande en petroleumfraktion, samt dels att från en förbehandlingstank (18) spruta tvättvätska på samt ev upprepa denna procedur åtminstone en stationen (2), från ex.vis en tank fordonet, gång, varefter följer åtminstone ett behandlingssteg, med samhörande tank (4), där fordonet behandlas med tvätt- vätska, innehållande lämpligt tvättmedel, varefter följer åtminstone ett behandlingssteg, med samhörande tank (7- 10), tillsatser, varefter eventuellt följer àtminstone ett behandlingssteg, med samhörande tank (24), där fordonet sköljs med vatten, väsentligen utan där vaxnings- vätska (23) från en vaxtank (24) sprutas ut på fordonet.

4. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 3, k ä n - n e t e c k n a t därav, att åtminstone det första be- handlingssteget för fordonet sker på en särskild förbe- handlingsstation (16), där fordonet behandlas innan det når behandlingsstationen (2). 10 15 20 25 30 35 501 044 17

5. Förfarande enligt något av patentkrav 1, 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att åtminstone det sista behandlingssteget för fordonet sker i en särskild vaxbehandlingsstation (22), varvid vaxningsvätska (23) från en vaxtank (24) pumpas upp och sprutas ut på fordonet tillsammans med eventuella tillsatser och den tillförda vaxningsvätskan (23) förs genom öppningar i golvet till- baka till vaxtanken (24), så att därmed återanvändning av en väsentlig del av vaxningsvätskan sker.

6. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att tvättvätska (11) från tvättvätsketanken (7) för det vanligen tredje behandlings- steget av fordonet förs över till tanken (4) för det andra behandlingssteget, och från tanken (8) för det fjärde be- handlingssteget förs tvättvätska (12) över till tanken (7) för det föregående, dvs tredje behandlingssteget osv, så att från tanken (10) för det näst sista behandlingssteget förs tvättvätska (14) över till tanken (9), och tanken (10) för det näst sista behandlingssteget tillförs väsent- ligen ren tvättvätska (15) utifrån, så att därmed förore- ningar förs i riktning mot tanken (4) för det andra be- handlingssteget och överföringen av tvättvätska därmed bidrar till att göra tvättvätskan allt renare för varje behandlingssteg.

7. Förfarande enligt något av föregående patentkrav k ä n n e t e c k n a t därav, att tvättvätska då re- ningsbehov uppstår förs från åtminstone en tvättvätsketank (18, 4, 7, 8, 9, till en filteranordning (20) varifrån den renad, exempel- 10), via exempelvis en arbetstank (19), vis via en rentank (21), àterförs till åtminstone en tvättvätsketank (18, 4, 7, 8, 9, 10).

8. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d ådärav, att tryckluft används för att blåsa rent de ledningar, som går från åtminstone något av de uppsamlingstråg (29,30,3l), som är placerade på res- pektive behandlingsstation (16, 2, 22) till aktuell be- handlingstank (18, 4, 7, 8, 9, 10, 24), behandlingstiden på aktuell behandlingsstation. för att förkorta 501 044 10 15 20 25 30 35 18

9. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att åtminstone något av uppsamlingstrågen (29, 30, 31) är försett med en skrapan- ordning, vilken skrapar nedåt längs åtminstone en botten- yta av uppsamlingstråget, för att förkorta behandlings- tiden på aktuell behandlingsstation.

10. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t därav, att vid behov förs vätska från åtminstone någon behandlingstank (18, 4, 7, 8, 9, 10) exempelvis via en uppsamlingstank (19), till en avskilj- ningsanordning (20) för rening, där avskiljningsanord- ningen exempelvis utgöres av centrifug och/eller membran- filter, varefter den renade vätskan, exempelvis via en rentank (21), tillföres till åtminstone någon behandlingstank (18, 4, 7, 8, 9, 10).

11. Förfarande enligt patentkrav 10, k ä n n e - t e c k n a t därav, att avskiljning av smuts och olje- droppar sker medan däremot en väsentlig del av tvättkemi- kalierna inte avskiljs, utan kan återanvändas.