SE469490B - Foerfarande och anordning foer bestaemning av parametrar foer beraekning av ytterdiametern, vaeggtjockleken eller innerdiametern hos ett roer - Google Patents

Description

. f-'n vil' , v t' I"" 469 490 2 Tabell II Antal valsnings- Minimiantalet prover steg Tid i timmar som skärs 1:a 2 till 3 l till 2 2:a 6 3 till 4 3:e 12 till 15 6 till 8 4:e 40 20 till 30 Proverna uttages slumpvis ur varje parti. Denna uppfinning avser bestämning av ytterdiametern, väggtjockleken och innerdiametern hos de i testningen ingående slumpmässigt uttagna proven, det vill säga besiktningen av proverna och utvärdering av resultaten av testningen.

I enlighet med tidigare känd teknik, utföres besiktningen av rörens dimensioner under bearbetningen manuellt. Vid besiktningen användes två instrument: ett första, för att mäta ytterdiametern och ett andra för att mäta innerdiametern. Under besiktningen bestämdes ytterdiameterns och innerdiameterns minimi- och maximipunkter. Varje prov placerades på en fixtur och en laserstråle riktades mot provet för att ge en skugga. Provet roterades och försköts longitudinellt och för varje position mättes skuggans ytterdiameter. Genom att jämföra mätningarna bestämdes en maximi- och en minimiytterdiameter för provet. Provet sattes in i en luftmanometer (air gauge) med en diameter motsvarande provets inre diameter samt vreds och försköts longitudinellt varvid trycket på manometern avlästes för att bestäm- ma maximi- och minimiinnerdiametern för provet. Dessa data registrerades också. En kurva uppritades över maximi- och minímidimensionerna ytterdia- metern och innerdiametern för ett antal prover och med utgångspunkt från kurvan avgjordes om en justering av valsanordningen skulle göras eller ej och i så fall i vilken utsträckning.

En nackdel hos den tidigare kända tekniken är att den reagerar på enstaka extrema data. Då endast maximi- och minimiextremer registreras permanent och används för framtida utvärdering av operationen styres vals- processen i själva verket av extremvärden. Det kan finnas tillfällen då, på grund av slumpen, endast en punkt ligger utanför kontrollgränserna då vals- anordningen i själva verket arbetar helt korrekt. Till exempel kan ett prov uppvisa en grop eller en smutspartikel som registreras som ett maximum eller minimum. I detta fall ges en indikation pâ att arbetsinställningen skall .~"'rif'la" i i' v l " 469 490 3 ändras, trots att anordningen producerar ämnen eller rör som ligger inom dimensionsgränserna.

En väsentlig nackdel hos den tidigare kända tekniken är att den kräver två instrument: fixturen och lasern för att mäta ytterdiametern och lufttrycksmanometern för avläsning av innerdiametern.

En annan nackdel hos det tidigare kända förfarandet är att mätningarna till en viss grad är beroende av kontrollantens personliga egenskaper och på hans tillstånd vid en godtycklig tidpunkt. Olika kon- trollanter kan handha luftmanometern, som mäter innerdiametern, på olika sätt eller de kan avläsa den olika, eller de kan registrera data fel, eller också kan antalet observationer från inspektör till inspektör variera. Det tidigare kända förfarandet är också tidskrävande.

Det är därför ett syfte med föreliggande uppfinning att övervinna bristerna och nackdelarna hos den tidigare kända tekniken och att tillhanda- hålla ett förfarande och en anordning för bestämning av ytterdiametern, väggtjockleken och innerdiametern hos ett prov, varvid utvärderingen av resultatet av mätningen vid tillämpningen och användningen inte skall styras av extremvärden. Ett viktigt syfte med denna uppfinning är att tillhandahålla en sådan metod och anordning vid vars tillämpning och användning endast ett instrument krävs för att mäta ytterdiametern, väggtjockleken och inner- diametern. Det är också ett syfte med denna uppfinning att åstadkomma en sådan metod och anordning som inte pâverkas av de personliga egenskaperna och tillståndet vid en godtycklig tidpunkt hos den personal som använder metoden eller anordningen. Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att åstadkomma en metod och anordning som inte är överdrivet tidskrävande vid tillämpning och användning.

I enlighet med föreliggande uppfinning mäts ytterdiametern, väggtjockleken och innerdiametern på rörprover, vanligtvis 76,2 mm (tre ins.) långa, med en lasermikrometer vilken ger en plan laserstråle. Utdata från lasermikrometern matas till en dator vilken är programmerad att utföra de beräkningar som behövs vid besiktningen för att ge de angivelser som önskas eller krävs. Ett rörprov placeras på en stavformad hållare, vilken är anordnad så att dess tvärdimension skär laserstrålens plan. Provet placeras så att också dess tvärdimension skär laserstrålen. Först mäts längden, här definierad såsom den första längden, från en skarpt avgränsad kant hos laserstrålen till den närmaste punkten på hållaren. Denna storhet inmatas i datorn för användning med de prover, som skall utvärderas. Med röret placerat på .Wflflir j I; .Ur-u 4 469 498 hâllaren mäts längden, här definierad såsom den andra längden, från laser- strålens kant till den närmaste punkten på röret. Väggtjockleken för varje placering av röret är skillnaden mellan den första längden och den andra längden. Ytterdiametern bestäms genom mätning av längden mellan den närmaste punkten från den skarpt avgränsande kanten på laserstrålen till den mest avlägsna punkten från laserstrålen. Längderna mäts på röret i olika positioner på hållaren både i vinkel, genom vridning av röret, och i längdled, genom vändning eller genom longitudinell förskjutning av röret. Normalt görs åtta sådana avläsningar då sannolikheten att det slutliga resultatet blir rätt är hög vid åtta avläsningar. Ett medelvärde tas för att bestämma en medel- storlek. Eftersom ett medeltal beräknas, reduceras verkan av en storhet härrörande från en abnormitet så att dess inflytande vid utvärderingen av mätningarna minimeras så att ingen ändring av valsanordningen kräves.

Avläsningarna matas in och genomsnittsvärdet beräknas i datorn och medel- värdet jämförs med gränserna som är inmatade i datorns minne för att avgöra om driftsparametrarna bör ändras. Datorn åstadkommer också ett diagram som visar avvikelserna från en vald storhet. Då varje avläsning lagras i datorn, kan kontrollanten själv vid vilken tid som helst under avläsningarna, utvärdera problemområdena genom analysering av de diagram, som produce- ras för tidigare prover från vilken som helst valsanordning. Vid det tidigare kända förfarandet var bara maximi- och minimiinformationen registrerade och tillgängliga för utvärdering.

Det enda instrument som krävs för att bestämma alla tre para- metrarna är lasermikrometern. Behovet att undersöka ett prov i ett instru- ment för att bestämma ytterdiametern och sedan förflytta provet till ett annat instrument har härmed undanröjts.

Uppfinningens särdrag, som är unik för kontroll av föremål såsom rörprover för inkapslingar där en eller flera tiotusendelar av en tum är en viktig faktor, kommer nu att beskrivas. I-lållaren är upphängd såsom en fribärande konsol eftersom en tvâpunktsupphängning skulle kräva att stödens höjd anpassas inom storleksordningen 2,5 tusendels mm. En skillnad i höjd hos två stöd på en eller två tiotusendels mm skulle ge en avvikelse hos hållaren som avsevärt skulle påverka mätningarna. Röret bör monteras på en så skarp egg som är praktiskt möjligt då det är väsentligt att eliminera effekterna av små variationer i hållarens yta, vågformationer med liten amplitud på rörprovets inre yta samt grader på hållarens yttre yta eller på provets inre yta vilka kan finnas i området för kontakten mellan röret och hållaren. Med t' flf". i s 469 490 5 en grad på rörets inre yta eller hâllarens yttre yta i förbindelseområdet, kan röret inte placeras plant på hållaren. Av dessa skäl är hållaren försedd med en utskjutande del eller avsats med en liten bredd, något bredare än laserstrålens bredd, för uppbärande av provet. Laserstrålen har företrädesvis en approximativ bredd av 0,406 mm (0,0l6 ins.) och den utskjutande delen en bredd på 0,762 mm (0,03O ins.). Det är också nödvändigt att motverka den avböjning som orsakas av den del av hållaren som ligger utanför den utskjutande delen. För detta syfte är en liten vikt upphängd på provet vid omrâdet för den utskjutande delen.

Uppfinningen kommer att framgå klarare av följande beskrivning av en föredragen utföringsform endast visad i form av ett exempel i de efterföljande ritningarna, där: figur 1 är en schematisk vy som illustrerar ett stegvalsningsför- farande vilket vid uppfinningen spelar en viktig roll; figur 2 är en delvis schematisk vy som visar en utföringsform vilken också fungerar för utförande av uppfinningsförfarandet; figur 2A är en vy framifrån av det mottagande höljet för laser- mikrometern och fixturen; figur 3 är en sidovy av stödfixturen av anordningen för stödjande av hållaren och röret som visas i figur 2; figur 4 är en ändvy sedd i riktningen IV-IV i figur 3; figur 5 är en sidovertikalvy av hållaren i anordningen som visas i figur 2; figur 6 är en förstorad vy av den del av hållaren som visas i cirkeln VI i figur 5; figur 7 är en schematisk delvy i helhet från sidan som visar förhållandet hållaren och provstödsfixturen relativt hållaren och laserstrålen; figur 8 är en schematisk delvy, som delvis i sektion, visar förhållandet mellan hållaren och rörprovet relativt laserstrâlen; figur 9 är en schematisk delvy med laserstrâlen i vertikalvy visande interaktionen mellan laserstrålen, hållaren och provet; figur 10 visar ett diagram över ytterdiametrarnas medelvärden hos rörproverna erhållna från ämnen producerade i 11+ kontinuerliga efter varandra följande pass och uppmätta i enlighet med uppfinningen; figur ll är ett diagram som visar maximi- och minimiytter- diametrarna mätta i enlighet med förut känd teknik på samma rörprov; figur 12 är ett diagram som visar medelväggtjockleken, mätt medelst uppfinningen, på samma rörprov; och . ~'-'r= fw” r* "w *NM 00 6 figur 13 är ett diagram som visar de inre maximi- och minimi- diametrarna, mätta i enlighet med förut känd teknik på samma rörprov.

Dimensionerna som visas i figur 3 till 6 är inkluderade för att hjälpa fackmannen att använda uppfinningen och inte i syfte att på något sätt begränsa uppfinningens skyddsomfâng.

Såsom visas i figur 1 utföres pilgervalsningen eller valsningssteget pâ ett ämne 21 i valsmatriser 23. Ämnet 21 är koaxiellt monterat på ett lämpligt utformat och dimensionerat dorn 25 och under det att röret vrides runt dess axel, rullas valsmatriserna 23 framåt och bakåt under tryck och reducerar tjockleken och ökar längden hos ämnet. För att forma ett tunt zirkaloyrör för inkapsling, utförs normalt fyra pilgervalssteg för att reducera ytterdiametern från 12,7 mm (0,5 ins.) till 9,5 mm (O,374 ins.). Efter varje valssteg skärs det resulterande ämnet till ett antal rör med en längd approximativt lika med originalämnets längd. Efter det sista pilgerpasset finns det normalt 136 rör med en längd approximativt lika med original- ämnets längd. Rörprov av det slag som visas i ovan anförda tabell II uttages periodiskt under varje valsningssteg och utvärderas enligt föreliggande upp- finning. Dessa rörprover utskäres slumpvis ur samma sats under det att behandlingen av satsen fortskrider. Vid utövandet av denna uppfinning be- stäms medelvärdet för ytterdiametern och medelvärdet för väggtjockleken och medelvärdet för innerdiametern hos proverna och valsningen styres i enlighet med utvärderingarna av dessa mätningar.

Anordningen 31 (figur 2) för bestämning av ytterdiametern, vägg- tjockleken och innerdiametern hos varje rörprov innefattar en lasermikro- meter 33, en konsol eller ram 35 för att utsätta ett prov 37 (figur 8) för laserstrâlen 39, en hållare 41 och en dator 43. Lasermikrometern 33 är anskaffad från Lasermicke, Inc., Dayton, Ohio. Datorn 43 kan vara av vilken lämplig typ som helst. Vanligtvis är datorn av kommunikationstypen RS232 och är anskaffad från IBM. Lasermikrometern 33 innefattar ett hölje 45 i vilket laserstrâlen alstras och ett hölje 47 i vilket mätningen utföres.

Lasermikrometern 33 är försedd med en styrbox 49, vilken medelst en kabel 51 är förenad med lasern i höljet 45 och med mätkomponenterna i höljet 47.

Styrboxen 49 är förbunden med datorn 43 via kabeln 53. Genom denna kabel 53 överför datorn ordersignaler till lasermikrometern 33 och mottager mätdata från denna mikrometer. Datorn 43 är programmerad att omvandla analoga data från höljet 47 till digitala data.

Laserstrâlen är plan såsom visas i figur 2 och 9 och har liten bredd som visas i figur 7 och har i allmänhet formen av ett blad. En stång 55 (figur .ämm V' v' ÄN' 469 490 7 2A) är anordnad över öppningen 56 i mäthöljet 47 genom vilken strålen utsändes för att skärma emission från övre delen av lasern som kan fladdra.

Laserstrålen som överförs mellan höljena 45 och 47, producerar ett band 57 som har en skarp definierad kant 59 vilken tjänar såsom en referens från vilken tillförlitliga mätningar kan göras.

Ramen 35 (figurerna 3, 4) innefattar ett vinkelstöd 61 som stöd i hörnet. Vid denna övre delen 63 av stödets vertikala arm är ett organ 65 med rektangulär tvärsektion fastsvetsad. Vid dess yttre ände, uppbär organet 63 en slid 67 på vilket en vikt 69 är vertikalt glidbart monterad. Vikten är försedd med en knopp 71 medelst vilken den kan styras. Vikten 69 har spetsar vid änden som har V-inskärningar 75 för ingrepp med den övre ytan på provet 37 eller hâllaren 41. En chuck 77 för upphängning av hållaren 41 är monterad på armen 63 nedanför delen 65. Chucken 77 är försedd med en mekanism 79 för låsning av hållaren 41. Vikten 69 har en storlek som är tillräcklig för att motverka stavens 41 tendens att böjas under sin egen vikt.

Hâllaren 41 (figurerna 5, 6) är exakt dimensionerad. Vid ena änden har den en sektion 81 med ökad diameter vilken inåt avslutas med en avsats som bildas av en sektion 83 med ännu större diameter. Sektionen 81 gör ingrepp med hållaren 41 medelst chucken 77. Sektionen 85 hos hållaren 41 som sträcker sig från sektionen 83 uppvisar en mindre diameter. Mellan ändarna av denna sektion 85 finns en utskjutande del eller avsats 87. Den utskjutande delen har cylindrisk yta 89 som är förenad med hållarens stomme via en avsmalnande (konisk) yta (figur 6). Den cylindriska ytans 89 bredd är något större än bredden hos laserstrâlen. Såsom redan redogjorts kan bredden av strâlen företrädesvis vara 0,41 mm (0,0l6 ins.) och bredden på ytan 89 normalt vara 7,62 mm (0,030 ins.) såsom visat.

Datorn 43 (figur 2) är ansluten till en monitor 90. Ett tangentbord 92 är anordnad för att ställa in datorns driftsparametrar och för att välja display på monitorn.

Vid utförandet av denna uppfinning, införs, inställes och låses hållaren 41 i chucken 77. Ramen 35 ställs sedan in med hänsyn till laser- mikrometern 33 så att laserstrålen blir vinkelrät mot hâllarens längsgående axel. Hållaren skär laserstrålen 39 centralt utmed den cylindriska ytan 89 hos utsprånget 87. Vikten 69 föres till kontakt med hållaren. Avståndet mellan kanten 59 på ljusstrâlen och den närmaste punkten 91 på den cylindriska ytan 89 utmed ljusstrålen 57 i höljet 47 mäts och noteras. Detta är längden A i figur 8, till vilken här refereras såsom "den första längden". Vikten 69 lyftes l* Vu' F' Vi" 4- 6 9 4 9 0 8 nu och ett prov 37 centreras på hållarens 41 yta 89 varefter vikten 69 tillåts att gripa om provets 37 yta med spetsarna 73 som spänner över ytan 89.

Vikten 69 placeras så att provet balanseras på ytan 89. Avståndet från laserstrålens ände 59 till den närmaste punkten 93 på provet mäts. Denna längd identifieras såsom B i figur 8 och betecknas här såsom "den andra längden". Väggtjockleken vid provets 37 läge är lika med A-B. Avståndet mellan den närmaste punkten 93 och den längst bort från kanten belägna punkten 95 mäts på provets skugga 37. Avståndet kallas här “den tredje läng- den" och utgör provets ytterdiameter i det läge i vilket det togs. Den första, andra och tredje längden mätes automatiskt i höljet 47 och matas in i datorn 43. Provet 37 vrids nu runt sin längsgående axel i slumpmässigt valda vinklar till ett flertal olika positioner och i varje position fastställs väggtjockleken och den yttre diametern. Sedan vänds och centreras provet 37 på ytan 59 och ett flertal ytterligare mätningar av ytterdiametern och väggtjockleken göres och föres in i datorn. Datorn räknar ut genomsnittet eller medelvärdet av mätningarna av ytterdiametern och väggtjockleken. Den genomsnittliga in- nerdiametern är ytterdiametern minus två väggtjocklekar och beräknas också av datorn.

Provet 37 roteras och vändes för att ta hänsyn till avvikelser utmed provets omkrets och dess inre. Provet kan också förskjutas i ett begränsat område runt sitt centrum och vikten kan inställas för att balansera provet i den ändrade positionen. Rotationen registrerar variationer i väggl ytan. Vid användning av uppfinningen förs parametrarna samtidigt in i datorn så att besiktningen kan utföras med endast ett instrument och inte med två som kräves i den tidigare kända tekniken.

Det ovan beskrivna förfarandet upprepas för alla prover. För varje parti gör datorn avvikelserna från de övre och lägre kontrollgränserna tillgängliga och producerar diagram som visar variationerna i medelvärdet för ytterdiametern, medelvärdet för väggtjockleken och medelvärdet för inner- diametern hos proverna allt efter de blir tillgängliga. I huvudsak uppritas medelparametrarna såsom en funktion av tiden, eftersom proverna mätes allt efter de blir tillgängliga. I de fall då ett medelvärde för ytterdiametern eller medelvärdet för väggtjockleken hos ett prov överskrider den övre gränsen eller är lägre än den lägre gränsen, resulterar detta i ett ofördröjligt övervägande av eventuella förändringar av pilgervalsningsförfarandet.

Prover uttages företrädesvis från ett parti med intervall på två timmar. Vid början av bearbetningen av partiet, efter det första valsnings- .-'-'f= ifl' l F' ti' 5"". 469 490 9 steget, kan bara ett prov utvärderas. Om medelvärdet för ytterdiametern eller medelvärdet för väggtjockleken för detta enda prov överstiger den övre gränsen eller är mindre än den lägre gränsen tas ännu ett prov så fort som möjligt, före slutet av tvâtimmarsintervallet och resultatet från det första provet granskas med hänsyn till resultatet från det andra provet.

I figurerna 10 och 12 presenteras grafiskt de data från proverna som produceras vid användning av uppfinningen under 14 kontinuerliga efter varandra följande pass under en period av fem efter varandra följande dagar.

Kurvorna täcker ungefär tre efter varandra bearbetade satser. I figurerna ll och 13 presenteras data enligt tidigare känd teknik för dessa prover. Linjerna på dessa diagram sträcker sig mellan punkter på kurvorna, vilka var och en motsvarar ett prov. Punkterna ritas upp för data beräknade för konsekutiva prover.

I figur 10 har medelvärdet uppritats för ytterdiametern vertikalt och tiden horisontellt uppmätt efter tillgängligheten av nya prover. De horisontella linjerna som har beteckningen UCL och LCL representerar de övre och nedre kontrollgränserna. Den första punkten på vänster sida indikerar att den övre kontrollgränsen har överskridits. Ett nytt prov tas och utvärderas så fort som möjligt. Den andra punkten ligger inom gränserna.

Detta kan indikera att korrektionen utföres efter det första provet eller att den första mätningen var fel.

I figur ll är maximi- och minimivärdena hos ytterdiametern beräknade med användning av tidigare känd teknik med samma prov som användes i figur 10 och är uppritade vertikalt med tiden horisontellt. De horisontella linjerna som är betecknade med MAX och MIN visar gränserna.

Det bör noteras att det finns markanta variationer mellan punkterna 95 och 97 och 99 och l0l i figur ll, vilka motsvarar de markanta variationerna mellan punkterna 103 och 105 i figur 10.

Figur 12 motsvarar figur 10. Den visar väggtjockleken, erhållen vid användning av denna uppfinning, såsom en funktion av tiden och uppmätt efter tillgången pâ prov 37. Figur 13 motsvarar figur ll. Den visar maximi- och minimiväggtjockleken som en funktion av tiden, erhållna vid användning av tidigare känd teknik.

Vid utövandet av denna uppfinning har ett speciellt program utvecklats för att underlätta samspelet mellan kontrollanten, datorn 43 och monitorn 90, och lasermikrometern 33. Programmet är användarvänligt och har ett menyval. Kontrollanten behöver bara använda tangenterna med pilar F Vi' I* sUfM' 10 4-69 490 på för att indikera lämpliga fokus och enterknappen för att mata in lämpliga data. Dataprogrammet är utformat att fråga kontrollanten från vilken maskin rörproven kom, provets satsnummer och vilken kontrollant som utfört testen.

Datorn 43 hämtar den specifika valsfilen och lagrar den i minnet. När all preliminär information är fullständig, tar datorn den första laseravbildningen av hållaren 41, lagrar informationen och gör de lämpliga beräkningarna.

Inspektören måste trycka på enterknappen vid var och en av de åtta olika punkterna runt röret. När ytterdiameterns, innerdiameterns och väggtjock- lekens storlek förs in i datorn visas de på bildskärmen. Den ursprungliga referenspunkten som tas på hâllaren registreras också i minnet. Programmet har en inneboende kalibreringsprocess varigenom referenspunkterna indikerar om mätningarna exakt återspeglar provets dimensioner.

Fördelarna med denna uppfinning, och speciellt fördelarna med det samverkande förhållandet mellan datorn 43 och lasermikrometern 33 är att den i förhållande till tidigare teknik är tidsbesparande och ger en mer korrekt äterspegling av provets dimensioner eller av dimensionen hos vilken ihålig cylinder som helst som skall utvärderas.

Claims (13)

','.'F; yrll' , * r-j-Hø i 469 490 ll PATENTKRAV

1. l. Förfarande för bestämning av parametrar för beräkning av ytter- diametern, väggtjockleken eller innerdiametern hos ett rör k ä n n e t e c k - n a t av stegen att: alstra en plan laserstråle som uppvisar en skarp avgränsad kant, placera en stavformad hållare i nämnda laserstråle, bestämmande avståndet längs nämnda laserstråie från iaserstrålens kant till en punkt på hållaren närmast nämnda kant såsom en :första längd, att placera röret på hållaren i Iaserstrålen med rörets innervägg i ingrepp med hållaren vid närmaste kanten, varvid rörets tvärdimension skär laserstrålen utmed dess tvärdimension, varvid en skugga av nämnda rör alstras, att bestämma avståndet från laserstrålens kant till den närmaste punkten hos röret såsom en andra längd och att bestämma avståndet mellan skuggan av strâlens närmaste punkt och skuggan av den mest avlägsna punkten av röret räknat från strålens kant såsom en tredje längd, varvid ytterdiametern av nämnda rör är lika med nämnda tredje längd och väggtjockleken kan uträknas genom att subtrahera den andra längden från den första längden, och innerdiametern kan uträknas genom att subtrahera väggtjockleken två gånger från ytterdia- metern.

2. Förfarande enligt krav 1 innefattande steget att vrida röret runt dess längdaxel då det är monterat på hållaren och över ett flertal slumpmäs- sigt valda vinklar till ett flertal slumpmässigt valda lägen och vid varje läge bestämma den andra och tredje längden.

3. Förfarande enligt krav 2 innefattande det ytterligare steget att förskjuta röret längs med hållaren och när röret är placerat på hållaren vrida röret genom ytterligare flertal av slumpmässigt valda vinklar till en ytterli- gare mängd av slumpmässigt valda lägen varvid den andra och tredje längden bestämmes för varje läge.

4. Förfarande enligt krav 2, där den första, andra och tredje längden för varje läge hos röret förs in i en dator och datorn beräknar ytterdiametern, väggtjockleken eller innerdiametern för varje läge, varefter medelvärdet och standardavvikelserna för ytterdiametern, väggtjockleken och innerdiametern som beräknas ur den första, andra och tredje längden för alla lägen hos röret.

5. Förfarande för kontroll av ett antal rör, vilka underkastas vals- ning för bestämmande av om rörens ytterdiameter, väggtjocklek och inner- diameter ligger inom gränserna för detta steg av valsningssteg enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av stegen att alstra en plan qril' F 469 490* Q laserstråle som uppvisar en skarp avgränsad kant, placera en hållare i strålen ~ F' Vf" med rörets tvärgående dimension väsentligen parallell med strålens plan att bestämma avståndet från strålens kant till en närmsta punkt på hållarens periferi såsom en första längd, att ta ett slumpmässigt valt prov från ett slumpmässigt valt rör i detta skede av valsningsoperationen, att montera provet på hâllaren i laserstrålens väg med rörets inre yta i ingrepp med hâllarens yttre yta och med rörets tvärgående dimension i huvudsak parallell med strålens plan, att uppmäta ett flertal andra längder mellan kanten på nämnda laserstråle och provets närmaste punkt, varvid var och en av nämnda längder är mätt med nämnda prov i olika lägen i vinkel och/eller utmed nämnda prov, att åstadkomma en skugga från nämnda prov när det är belyst med laserstrålen, och på så sätt åstadkomma ett flertal tredje längder mellan skuggan av den närmaste punkten och kanten av nämnda stråle och skuggan av den mest avlägsna punkten och kanten av nämnda stråle, varvid var och en av de tredje längderna âstadkommes med nämnda prov i vart och ett av lägena i vinkel och längs med nämnda prov, beräkning av väggtjocklekens storlek för varje läge hos nämnda prov genom att subtrahera för nämnda läge varje andra längd från den första längden, beräkna medelvärdet av väggtjock- leken, beräkna avvikelsen från medelvärdet för var och en av nämnda väggtjocklekar, beräkna ytterdiametern eller innerdiametern storlek hos nämnda prov för vart och ett av nämnda lägen av nämnda prov, beräkna medelvärdet för nämnda yttre diameters eller inre diameters storlek, och beräkna avvikelsen från medelvärdet för vart och ett av dessa, varvid ytterdiametern av nämnda rör är lika med nämnda tredje längd och vägg- tjockleken kan uträknas genom att subtrahera den andra längden från den första längden, och innerdiametern kan uträknas genom att subtrahera väggtjockleken två gånger från ytterdiametern.

6. Förfarande enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av stegen att föra in den första längden, den andra längden och den tredje längden i en dator, programmera datorn att beräkna avvikelserna för väggtjocklekens storlek från medelvärdet, programmera nämnda dator att producera en kurva som visar avvikelserna, programmera datorn att beräkna avvikelserna från medel- värdet hos ytterdiameterns storlek och programmera datorn att producera en kurva som visar nämnda avvikelser från medelvärdena hos de yttre diamet- rarnas storlekar.

7. Förfarande enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av stegen att föra in den första längden, den andra längden och den tredje längden i en dator, .f-'rß ffl' l P' |I'l""| 4 6 9 4- 9 0 13 programmera datorn att beräknas avvikelserna från medelvärdet för vägg- tjocklekarnas storlek, programmera nämnda dator att producera en kurva som visar avvikelserna, programmera datorn att räkna ut avvikelserna från medelvärdet av innerdiameterns storlek och programmera datorn att produ- cera en kurva som visar avvikelserna från medelvärdet hos innerdiametrarnas storlek.

8. Anordning för att bestämma parametrar för att beräkna ytter- diametern, väggtjockleken eller innerdiametern hos ett rör, enligt något av kraven 1-7, k ä n n e t e c k n a d av en lasermikrometer för alstring av en plan laserstrâle, en hållare för uppbärande av ett rör vars yttre diameter, väggtjockleken eller innerdiametern skall bestämmas, och organ förbundna med hållaren för placering av hållaren så att dess tvärdimension skär och i huvudsak är parallell med laserstrålens plan, varvid röret skall uppbäras på hållaren så att rörets tvärdimension skär och är väsentligen parallell med laserstrålens plan.

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att hållaren är sammansatt av ett material med samma hårdhet som volframkarbid så att höjningen hos nämnda hållare på grund av dess vikt väsentligen förebyggs.

10. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att placeringsor- ganen innefattar organ för att uppbära hållaren såsom en fast inspänd balk och varvid hållaren är tillverkad av ett material med samma hårdhet som volframkarbid, varigenom nedböjningen hos hållaren under den egna vikten väsentligen förebyggs.

11. ll. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att hållaren innefattar en runt Omkretsen utskjutande del för uppbärande av röret, varvid nämnda del uppvisar en bredd som är något större än laserstrålens bredd, varvid placeringsorganen placerar hållaren så att nämnda del väsentligen skär laserstrålen centralt på delen.

12. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att hållarinpla- ceringsanordningen placerar hållaren med dess längsgående axel väsentligen horisontellt varvid röret skall anordnas på hållaren med dess längsgående axel huvudsakligen horisontellt orienterad och varvid nämnda anordning innefattar en vikt samt organ för montering av nämnda vikt så att den går i ingrepp med röret och håller röret i jämvikt.

13. Anordning enligt krav 8, innefattande en dator förbunden med lasermikrometern för att föra in en första, en andra och en tredje längd i datorn för att beräkna rörparametrarna och funktioner i samband med dessa.