SE469325B - Saagblad - Google Patents

Description

469 525 10 15 20 25 30 35 2 Skärinfästningar där skäret är elastiskt fastklämt ger vid infästning av skäret tryckspänningar i omgivningen och kan därför inte användas vid tunna sågblad, trots att de med framgång använts för svarvning av smala spår och i slitsfräsar. Användningen av elastiskt fastklämda skär försvåras ytterligare av att sàgtanden och dess omgivning vid sågning blir varmare än resten av sågbladet vilket gerg ökade tryckspänningar, samt att hårdmetall har lägre värmeutvidgning än stål och därför måste klämmas fast hårdare än vad som motiveras av skärkrafterna. Det är känt att man genom slitsar eller hål i stambladets periferi kan minska de av värmen framkallade spänningarna och stabilisera sågbladet, exempelvis enligt patenten US l,723,843 och US 2,667,904, men dessa anordningar har icke visat sig tillräckliga för att motverka tryckspänningarna genom fastklämningen av löstagbara skär.

Uppfinningen avser ett utförande av sågblad för användning av elastiskt fastklämda utbytbara skär, där varken fastklämningen eller uppvärmningen vid sågning framkallar tryckspänningar längs omkretsen, och som därför medger användning av utbytbara skär vid tunna sågblad. Uppfinningen medger att vid skador endast de skadade skâren byts i stället för att hela sågbladet avlägsnas för omslipning eller omlödning.

Beskrivning Ett sågblad enligt uppfinningen innefattar ett stamblad av metall vid vars periferi är utformade ett flertal skärurtag där skäret är fastklämt mellan klämningsytor, exempelvis som visas i patent EP 095 062 eller de nämnda US-patenten, men även andra infästningar kan användas, och klämningsytorna kan vara parallella eller konvergera utåt eller inåt. Skäret kan vara utfört med eller utan kilformad äntringsdel, men skall företrädesvis ha minst en konvex eller konkav styryta som anligger mot en motsvarande styryta i skärurtaget.

Skäret sträcker sig utanför stambladets yta på åtminstone ena sidan. (-4 1 10 15 20 25 30 35 3 4-69 325 Enligt uppfinningen utföres ságbladet framför och bakom skärurtaget med tandluckor eller slitsar som är väsentligt djupare än skärurtaget. Radiellt innanför varje skärurtag göres minst ett spänningsfördelande hàl med sluten kontur som delvis ligger längre ut än botten av tandluckorna eller slitsarna, men inte står i förbindelse med skärurtaget, utan skiljs från detta av en brygga. Spänningshàlets funktion är att tillsammans med bryggan låta området mellan tandluckorna bilda tvâ hävarmar som förbinds av bryggan. När hâvarmarnas yttre ändar pressas isär vid montering av skäret eller vid uppvärmning verkar bryggan som en led och hävarmarnas inre ändar närmar sig varandra vilket ger en tangentiell dragspânning i de yttersta sammanhängande delarna av stambladet. Härigenom förblir sågbladet plant och får en hög resonansfrekvens. vid uppvärmning och hård fastklämning förbättras bladets egenskaper, i motsats till tidigare föreslagna sågblad som kraftigt försämras. Spänningshålen utformas företrädesvis omvänt T-formade varvid det är tillräckligt med ett spänningshål under varje skärurtag, eller L-formade varvid man företrädesvis har tvâ symmetriskt placerade spänningshål under varje skärurtag.

Vid sågning av metall är skärhastigheten begränsad och risken att skären slungas iväg av centrifugalkrafterna är obetydlig, men vid träsågning med väsentligt högre hastighet kan det vara lämpligt att säkra skären exempelvis med pinnar eller rörsprintar som vid US l,608,182.

För att alla skär skall vara verksamma krävs ett väldefinierat läge i radiell led, vilket lättast uppnås genom tangentiella anslagsytor på skäret och skärinfästningen. Anslagsytorna kan vara placerade i anslutning till skärets bakkant som vid US 303,787, vid skärets undersida som vid US 17Ä,216 eller vid skärets framsida som vid US 4,80l,224. Det har även föreslagits att utföra skäret med knast som vid US 246,703 för att både definiera läget och säkra mot centrifugalkrafter, men detta 469 lO 15 20 25 30 35 525 4 medför risk för deformationer vid montering och demontering av skäret.

Enligt uppfinningen, som beskrives i anslutning till figurerna 1, 2, 3 och 4, där figur 1 visar skär och skärurtag som på båda sidor omges av rymliga spånluckor, figur 2 och 3 visar skär och skärurtag som på båda sidor omges av smala slitsar och figur 4 visar ett utförande med två spänningshàl. Skäret (11) är i figurerna ritat som ett skär enligt US 4,801,224, där klämkraften angriper på tvâ parallella klämningsytor (12,l3), och skärets inre del (14) är kilformig för att underlätta montering. Skärets radiella läge är bestämt av en klack (15) på den främre ytan, och under skäret (11) finns en tom del närmast botten (16) av skäruttaget. Bakom skäruttaget finns ett hål (10) mot vilket man vid montering eller demontering av skäret stöder en hävstàng. Radiellt innanför skäruttagets botten (16) finns i figur 1 ett spänningshál (18), i huvudsak omvänt T-format med den lodräta delen riktad mot skäruttaget och den vågräta delen tangentiell. Spänningshålets ytterdel (18) är rundad för att undvika sprickbildning och mellan ytterdelen och skäruttagets botten (16) går en brygga (17) av sàgbladets material. Spänningshålets innerdel (20) har större tangentiell utsträckning än ytterdelen (19). Framför skäret finns en främre spànlucka (21) och bakom skäret en bakre spànlucka (22) som kan vara sammanhängande med bakomvarande skärs främre spànlucka. Spånluckcrnas (21,22) botten skall i radiell led ligga på ett avstånd till en linje mellan skärens eggar som är mindre än för spänningshàlets innerdel (20) och större än för spänningshàlets ytterdel (19).

I många tillämpningar är det olämpligt att ha stora spånluckor, och då kan sågbladet utföras med en kontur som innefattar radiella slitsar framför (23) och bakom (24) skäret enligt figur 2. För att minska risken för sprickbildning avslutas slitsarna med partier med större radie exempelvis runda hål (25). Partierna med större radie (25) skall då i radiell led ligga pá ett avstånd från en U' 10 15 20 25 30 35 5 469 325 linje mellan skärens eggar som är mindre än för spänningshålets innerdel (20) och större än för spänningshàlets ytterdel (19). Även spänningshâlen (18) kan utföras i form av slitsar avslutade med partier med större radie (26).

Spänningshàlet kan som i figur 1-2 vara utfört som ett åtminstone delvis öppet hål (18) eller som i figur 3-4 som en smal laserskuren springa (31,34,35) med krökta ändar (32). Även de radiella slitsarna kan avslutas med antingen hål med stor radie (25) eller med laserskurna krökta ändar (32). Spänningshål och slitsar kan lämnas öppna eller för att minska bulleralstringen fyllas med lätt deformerbart material som plast eller metall med låg elasticitetsmodul.

Figur 4 visar en alternativ utformning där spänningshàlen utgör en grupp av två L-formade hål (34,35) som tillsammans ger samma effekt som de T-formade hälen, varvid dessutom materialet mellan hålen ger sågbladet en ökad styvhet mot sidokrafter som verkar på skäret under sågning.

Ett cirkelságblad enligt uppfinningen har ett flertal skär fördelade längs omkretsen. Vid sågning av metall är företrädesvis vartannat skär högre med stora faser och kort tväregg, och vartannat skär lägre med läng tväregg, varigenom spânorna blir smala utan risk att fastna mot snittets väggar. Vid sågning av trä kan skär med lång tväregg användas, och man utför då företrädesvis skärurtaget enligt figur 4 med plats (33) för en rörsprint som säkring mot centrifugalkrafterna.

Uppfinningen har beskrivits med tillämpning pà cirkelformiga sågblad, men kan även tillämpas på sågblad av andra typer, exempelvis raka sågblad för ramsàgar, bygelsågar eller bandsågar, eller ringformiga sågblad. Fördelarna blir i samtliga fall desamma, alltså möjlighet att förbättra raksågningen genom inre dragspänningar intill sågbladets 469 szsi 6 tändkant, 0Ch möjlighet att vid skada byta endast de skadade skären.

If,

Claims (6)

10 15 20 25 30 469 525 Krav

1. Sàgblad med löstagbara skär (11) av hårdare material som är inpressade i ett flertal skäruttag i ságbladets tandkant där de hålls fastklämda genom krafter som beror på elastisk deformation av ságbladet, och med en sàgbladskontur som mellan skäruttagen bildar slitsar eller spànluckor som löper inåt från en linje genom skärens toppar ned till en botten (2l,22), och med en spänningsfördelande hålgrupp belägen innanför varje skäruttag, k ä n n e t e c k n a t av att hálgruppen innefattar minst ett hål (18,31,34,35) som icke är sammanhängande med skäruttaget och att, mätt från en linje mellan skärens (11) toppar, avståndet till skäruttagets botten är mindre än avståndet till hålens ytterdel (19), som är mindre än avståndet till konturens botten (21,22), som i sin tur är mindre än avståndet till hålens innerdel (20).

2. Sàgblad enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att hálgruppen har större utsträckning i tandkantens riktning vid hålens innerdel (20) än vid hålens ytterdel (19).

3. Sàgblad enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att hálgruppen innefattar ett T-format hål (18).

4. Sàgblad enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att hálgruppen innefattar två L-formade hål (34,35).

5. Sàgblad enligt krav 1, k å n n e t e c k n a t av att konturen innefattar en eller flera smala slitsar (23,24,29,30) och att den del av konturen som är konturens betten (z1,z2) är en del av en slits.

6. Sàgblad enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att hålen åtminstone delvis utgöres av smala slitsar (3l,34,35) med krökta ändar (32).