SE468727B - Maskinstativ, saerskilt foer s k koordinatmaetmaskiner, jaemte saett att utfoera maskinstativet - Google Patents

Description

o*- co lO 15 20 25 30 35 \;] NJ <1 2 Enligt en föredragen utföringsform bringas ett mätorgan att mäta det vertikala benets deformation för att därigenom kunna bestämma strukturens deformation.

Vidare hänför sig Iippfiimingen till en anordning av det slag och med de huvudsakliga särdrag som anges i patentkr-avet 13.

Nedan besla-ives uppfinningen närmare i samband med på bifogade ritning visade olika deformationsfall samt ett utförirngsexezrxpel av Iippfixmirgen, där - figur 1 visar en koordinatrnätxïxaskin av känt slag - figur 2 visar koordinatmäünasldrxen i figur 1 sedd från dess ena gavel - figur 3a, 3b och 4 visar olika belastningsfall - figur 5 visar ett belastningsfall - figur 6 visar ett tiv enligt tippfiimiligen - figur 7a - 7h visar olika typer av koordinaünämasldrier - figur 8a, 8d, 8f, 8g och 8h illustrerar olika utföranden av olika koordi- natmäüraslnner' där uppfinningen tillänpas - figur 9a och 9f visar alternativa utföranden - figur lOa, 10d och 10g visar ytterligare alternativa utföranden - figur 11 visar utförandet av ett vertikalt ben försett med en givare - figur 12 illustrerar en Inomentfritt horisontell balk.

I figur 1 visas schematislct en koordinatmäüxnskin av en första typ, nämligen av c-:antry-typ. m nätprab 1 kan förflyttas utmed tre virkeiräta koordinataxlar X,Y och Z. lläütraskixxen är uppbyggd av fyra vertikala ben 6, på vilka två balkar 4, 5 är fast anbringade. En överliggare i form av en ytterligare balk z är förekjutbart anordnad utmed bamarnas 4, s längd- rilctniiug, dvs. i Y-led. En stång 3 är förskjutbart fästad vid överliggaren 2 så att stången dels är förskjutbar i vertikalled, dvs. i Z-led, dels så att stången är förskjutbar längs överliggarens 2 lärlgdriktrxiiug, dvs. i X- led.

I den nedre änden av stången 3 förefinns mätproben 1 anbringad. På varje respektive balk 4, 5 och på överliggaren och stången 3 finns mätskalor anbringade i direkt förbindelse med balkarna resp. överliggaren för att indikera det inbördes läget, vilket anger mätprobens 1 läge i koordinat- systemet. 10 15 20 25 30 35 -rs O\ h \ \1 m sn 3 Eftersom en koordinatmäfiriaskin är avsedd för en utomordentligt noggrann av ett mätobjekts :nått är det av yttersta vikt att känna till ballcsystelnets deformationer under olika betingelser, för att därigenom kunna justera Inätresultaten genom en av defonnationerna betingad korrektion.

Beroende på orsak kan deformationerna indelas i tre huvudtyper: l. Statisk deformation beroende på förflyttning av tyngdpunktsläget för det rörliga X,Y,Z systemet. 2. Dynamiska beroende på masskrafter vid acceleration av det rörliga X,Y,Z systemet. 3. Förändringar beroende på att teirperratlzren hos balksystemet Denna uppfinning avser huvudsakligen deformationer av typ 1 och 2 ovan.

Vad gäller typ 3 ovan elimineras tenpera medelst föreliggande mippfirmirxg.

Defonnationerna ger dels upphov till förändringar av lnaskinens geometri och balkarnas rakhet, dels till en förflyttning av läget för mätkoordinat- systemets origo.

Nedan beskrivas deformationer av en av den ovan nämnda typen Gantry omfattande dess horisontella balkar 4, 5 och benen 6 även om prin- ciperna är tillämpliga för andra typer av koordinatmäürxasldxier.

I figur 2 visas koordinatmätlnasldnen enligt figur 1 schematiskt sedd från dess ena gavelände i figur 1. På grund av tyngden av X/Z-systernet 2, 3 konmer gaveln att anta en defomerad form, vilket visas i kraftig överdrift i figur 3a och 3b. Som framgår genom en jämförelse mellan figur 3a och 3b, är den uppkomna deformationen beroende av var X/Z-systemet 2, 3 är beläget utmed balken 5. Som framgår av figur 3b kommer alla lägen som inte samman- faller med syrmnetriläget utmed balken 5 att resultera i att stångens läge inte sarrmvarnfaller med lodlinjen. Detta medför att mätproben blir förskjuten både i Z-led och X-led.

Vid en acceleration av X/Y-systemet 2, 3 i pilens A riktning i figur 4 erhålles en reaktionskr-aft i balksystemet S, 6 som tenderar att deformera gaveln åt motsatt håll i pilens B riktning. Detta ger framför allt upphov till att systemets origo förskjutes i pilens B riktning.

CF) 10 15 20 25 30 35 ~J ro <1 Med kännedom an det rörliga systenets 2, 3 vikt, dess läge utmed Y-axeln och den momentana accelerationen skulle det givetvis vara fullt möjligt att teoretiskt beräkna maskingavelns aktuella deformation i varje ögonblick.

I praktiken blir det emellertid mycket karplicerade och osäkra san därvid måste genanföras. Benen 6 konmer sålunda att bli böjbelastade genan ett vridmanent san Llppstår genan böjning av balken 5, vilken i sin tur är utsatt för böjning gem utbredd last samt pumctlast och vridnmeut.

Vidare nïåste till detta adderas påverkan genom dynamiska laster.

I verkligheten kanmer deformationen även att påverkas av inhanogeria material- parametrar, såsan balkarnas väggtjoclldek, variationer i hållfasthets- egenskaper etc. Deformationen är också bl.a. beroende på fjädringar och fördröjningar, vilket gör det lnycket svårt att erhålla tillförlitliga värden för acoelerationer hos det rörliga systemet.

I ett system enligt figur 5, där balken är utförd san en fritt upplagd balk, reduceras beräkningsproblemet till ett enkelt elementärfall.

Ett sätt att realisera detta vid en maskin av typen Gantry visas i figur 6. I figur 6 visas naskirxerls ena gavel. Liaskirxeins andra gavel är utförd på motsvarande sätt. I detta utförande i enlighet med lippfiimirigen har benen Gutförtspåanrxatsättänvadsanvisasifigzxrloctiz. Detenaavbenen 16, vilket exemplifierar det ovan nämnda första benet, är utfört san en mycket kraftig pelare san definierar koordinatsystemets origo och san kan ta upp stora horisontallcrafter med endast en ringa deformation. Balken 15 är via en axel 10 respektive en axel 12 ledat lagrad i respektive ben 16, 17. Det andra av benen 17 san i detta fall endast skall upptaga vertikala krafter är ledat lagrat till maskinens fundament 18. Balken 15 är endast ledat lagrad för rörelse i papperets plan i figur 6, medan balken är styv mot rörelser vinkelrätt mot papperets plan. kan genan detta utförande begränsas till att avse det enkla fallet "fritt upplagd balk", eftersom balken kommer att deformeras san en fritt upplagd balk enligt figur 5.

För att förhindra en förflyttning av origopunkten kan det styva benet 16 utföras med læaftiga dimensioner. Detta gäller speciellt vid dynamiska 10 15 20 25 30 35 -YÄ O\ CO *il FC' \~I| 5 belastningar vid höga accelerationer.

För att undvika att utföra benet 16 :i alltför kraftiga dimensioner för att därigenom förhindra en origoförflyttrxing, kan enligt en föredragen ut- föringsform istället en böjning av benet 16 tillåtas och därvid medelst en givare 14 mäta benets 16 Givaren 14 kan utföras så att den verkar mellan benet 16 och en referensbalk 19, som har ett med mycket hög precision bestämt läge relativt furxdannentet 18.

Det är således uppenbart att genom att utföra en av typen Gantry på i figur 6 angivet sätt erfordras endast enkla för att korrigera för de nätfel som uppstår på grund av deformationer. Vidare kan deformationen av benet 16 mätas, varigenom övriga rörelser av de ingående delarna 15, 3, 17 kan beräknas noggrant eftersom dessa delar inte deformeras utan endast lägesförskjutes på grund av att de är ledat infästade och således inte utsätts för Ilmrentlorafter.

Enligt ett föredraget utförande av uppfinningen bringas således :nämnda balk eller balkar och ben vara förenade med varandra, respektive med nämnda första ben, medelst leder.

Enligt ett annat föredraget utförande bringas vissa av nämnda leder verka i endast ett plan.

Enligt ett ytterligare föredraget utförande är nämnda balkar och ben, förutom nämnda första ben, nxolnentfritt infästade i dessas irlfästnirxgs- punkter.

Enligt ett annat föredraget utförande bringas nämnda av alla balkar vara sådan att dessas belastningstillstårxd är i enlighet med elemen- tära belastningstillstånd.

Ovan har Iippfirmingen exemplifierats medelst en Gantry-Inaskin. Emellertid förekommer olika typer av I figur 7a till 7f illustreras schematiskt olika på marknaden förekommande av föreliggande slag.

Figur 7a visar en portalmaskin med rörlig portal och figur 7b visar en portalmaskin med en fast portal. Figur 7c visar en pelarmaskin. Figur 7d visarennzaskinavdennänmdatypenGantry. Figur 7evisaren1naskinn~ed _B- {"'\ CO 10 15 20 25 30 35 <1 V0 x ,_J 6 en horisontellt utskjutande arm. Figur 7f visar en maskin med en s.k ringbrygga.

Figur 7g och 7h visar två hittills icke förekcmrnalade lnätrnaskiner, där den enligt figur 7g är en typ av portalnaskin och där den enligt figur 7h är en maskin av den s.k. typen Cantilever.

Den i figur 7g visade maskinen innefattar ett fundament 18'. På fundamentet vilar två ben 6', mellan vilka en balk 4' sträcker sig. Mellan balken 4' och en på fundamentet 18' vilande horisontell balk 20 sträcker sig en L- formad portal 2' . En stång 3' är vertikalt förskjutbar relativt den L- formade portalen 2' . I den nedre änden av stången 3' är en mätprob anordnad vid Den i figur 7h visade innefattar ett fundament 18" som uppbär två ben 6". Benen uppbär två på olika höjd anordnade horisontella balkar 4" och 5". Mot dessa balkar 4", 5" stöder en L-formad överliggare 7". Överliggaren har en vertikal del 9" som anligger mot vertikala ytor av balkairna 4", 5" och en horisontell 10" del som anligger mot den övre horisontella ytan av den övre av balkarna 4". På den horisontella delen io" finns sn vertikalt och horisontellt förskjutbar stång a", i vars nedre ände en Inätprob är avsedd att fästas.

Föreliggande uppfinning är tillämpbar på alla de i figur 7a till 7h visade maskintyperna liksom på andra icke visade maskintyper.

Vidare är föreliggande uppfinning tillämpbar på andra typer av maskiner än av här angivet slag. Sålunda kan uppfinningen tillämpas på allehanda maskiner innefattande ett stativ vilket skall vara noggrannt inriktat mot ett objekt, exempelvis ett objekt san skall bearbetas. Därvid utnyttjas uppfinningen på ovan och nedan angivet sätt för att beräkna maskinstativets deformationer, varefter korrigeringar utföres av exercpelvis ett bearbetningsverktygs läge relativt objektet. Föreliggande uppfinning är således inte begränsad till att appliceras på någon särskild typ av Inaskin, även om uppfinningen frärnst är avsedd att appliceras på nätmaskiner.

I figurerna 8, figurerna 9 och figurerna 10 exemplifieras medelst symboler hur uppfinningen kan tillämpas på vissa nlätmaskintyper, nämligen de som 10 15 20 25 30 35 4-68 727 7 visas i figurerna 7a, 7d, 7f, 7g och 7h. I figurerna 8, figurerna 9 och figurerna 10 är den gemena bokstaven i figurbeteckningen densamma. san i figurerna 7. Figur 8a, 9a och 10a avser således den maskintyp san visas i figur 7a.

I figurerna 8, 9 och 10 används en symbol T , vilken anger tippbarhet i X-planet och en symbol T san anger tippbarhet i Y-planet.

Vidare anges schematiskt och illustrativt olika symboler betecknade A till G avseende olika typer av ledbarheter. Dessa symboler avser: A : Fast monterad pelare.

B : Led i Y-planet C : 'Irycldager med kulled, där leden är fritt rörlig i alla riktningar i ett plan vinkelrätt mot stödrilctruingen D : Bensomärstyvtiallariktxiingarlnenlilïjärtförskjutbartien riktning.

E : Bensanärstyvtiallarilctrximarznenlinjärtförskjutbartienriktriing samt där en ansluten balk är ledad i ett plan vinkelrätt mot den linjära förskjutningsrilctrmig' ' en F : Led i X-planet G : led motsvarande E ovan, men där en horisontell balk är lagrad och förskjutbar längs en annan horisontell balk H : MotsvarandeDovan, mendärenledfinnspåbenetförattledaen horisontell bam i en ringbryggsxraain.

I figur 8d visas en Gantryzxvaskin av det i figur 7a och i figur 1 visade slaget. Som fraxngår av figur 8d förefinns endast ett relativt fundamentet fast ben 24, medan de andra tre benen är ledat förhmdna med fundamentet.

Vidare framgår av figur 8d att två av benen 25, 26 är relativt fundamentet ledade i X-planet, medan benet 27 är relativt ftmdalterrtet ledat i Y-planet.

Dettainnebärattbådaballænxasanifigmirlbeteclmas4och5kanneratt uppföra sig som fritt upplagda balkar, liksan den i figur 1 med siffran 2 betecknade överliggaren.

I figur 8g visas en maskin av det slag som visas i figur 7g, vilken också endast är försedd med ett med fumlanlentet helt styvt förhlndet ben 24. Även i detta fall kommer den horisontella balken 28 uppföra sig san en fritt upplagd balk. Den L-fonnade portalen 29, vilken motsvarar portalen 2' i figur 7g, är ledad i x-planet och således monentfritt -.'«> (3\ CO 10 15 20 25 30 35 \ a ro 8 Defonnationer genom vinkelföräradriragar i lederna och nedböjning av balken 28 kan således lätt beräknas även för denna maskíntyp.

Enligt en föredragen utföringsform bringas nämnda av nämnda relativt fundamentet styvt infästade första bens deformation ske medelst en mot benet verkande mekanisk eller elektrosnekaxuisk givare.

Alternativt bringas nämnda av deformationen ske medelst en optisk eller en elektronisk beröringsfri givare.

Enligt ett föredraget utförande bringas av det första benets deformation ske mot en referensbalk eller stång som är obelastad och som sträcker sig utmed det första benets förflyttningssträcla.

Nämnda första bens deformation bringas företrädesvis att mätas som dess utböjning i en eller flera riküaingar.

Det är även föredraget att i vissa fall mäta nedböjningen av en eller flera utav de ledat infästade balkarna, varvid företrädesvis sker mot en obelastad referensbalk.

I figur 8a visas en portalmaskín, där det med fundamerrtet fast förhindra benet 31 är åkbart i X-rikmirxgen, men styvt i X-planet och Y-planet.

Avståndet 33 till en obelastad referensbalk 32, vilken sträcker sig utmed benets och portalerzs förfl cka, utgör ett mått på portalens utböjning i Y-rllctnnmg' ' en. Portalens utböjning i X-rilcfimag' ' en kan också bestämmas t.ex. enligt figur 9a, vilken visar ett alternativt utförande.

Enligt en föredragen metod illustrerad i figur 9a förefinns ett separat obelastat mätben 35, vilket är förskjutbart efter benets 31 förflyttnings- sträcka. Mätbenet är .ihopkopplat med benet 31 och följer dettas rörelse utefter X-axeln. Detta mätben 35 kan givetvis även användas för att mäta både utböjningen av benet 31 i Y-planet och eventuell srxedställrüng av benet 31 i X-planet. i För att mäta nämnda parametrar kan lärnpliga kända rnätmetoder, såsom optiska metoder, :induktiva metoder eller kapacitiva metoder Dylika nzättelmiker är väl kända, varför dessa inte beskrivas i detta sanuuanharug. 10 15 20 25 30 35 4-68 727 I 9 Enligt en annan föredragen metod illustrerad i figur 11 är det med siffran 31 beteclmade benet i figur 8a rörformat, varvid det inuti det rörformade benet 31 förefinns ett øbelastat ben 36. Avståndet mäts från detta ben till det rörformade benets insida i två riktningar A och B, varigenom nämnda utböjning och eventuella snedställning mäts. Det obelastade benet förflyttas med benet 31 och utgör således en nollreferens för mätgivare.

I utförandena visade i figurerna 9a och 11 finns inget behov av referens- balken 32.

Denna metod kan användas för både maskintyper med fasta styrben, eller huvudben, och maskintyper med styrben som är förskjutbara i en riktning.

I figur 8h visas en Cantilevennaskin av det slag som visas i figur 7h. Det är uppenbart från figur 8h med inlagda symboler att man även i detta fall erhåller en momentfri ' och således relativt lätt beräkningsbara deformationer. Den i figur 8h visade Cantilevermaskinen har det för denna maskintyp nya och föredragna utförandet.

I figur 8f och 9f visas en ringbrygglxasldn. Skillnaden mellan denna maskintyp och en portalmaskin är att portalen 41 bildar en sluten ring. lfitrnasldnbordet 42 ligger ovanför portalens 41 undre balk och portalens lagring för för- flyttning i X-riktrnirxgen. Figur 8f visar ett utförande där den undre horisontella balken 42 och den vertikala huvudbalken 41 bildar en styv enhet, medan de båda andra balkarna 45, 46 är förenade med den styva enheten via tre leder. Figur 9f visar ett alternativt utförande, där den vertikala huvudbalken 41 är helt vridstyvt lagrad på en längsstyrning 43. Med siffran 44 betecknas ett stödlager som tar upp den vertikala kraften i benet 45.

Detta ger en helt momentfri Mätning av huvudbalkens 41 utböjning kan ske genom någon av de ovan beskrivna Inetoderna.

En av uppfinningens huvudtankar är att genom att införa leder och styva delar åstadkomma enkla belastningsfall, där man med ledning av kända parametrar, såsom de olika delarnas läge, tyngder och accelerationer, kan genom relativt enkla analytiska metoder beräkna alla ingående balkelements defonnationer, såsom nedböjningar och utböjningar.

En annan huvudtanke är att i nyssnämnda genom direkt utröna storleken av en eller flera av dessa ned- och utböjningar, för att .in O* (fo 10 15 20 25 30 35 xi] FJ *<1 10 ytterligare förenkla erforderliga Ovan har nxätmetoder visats där mekaniska kanponenter, såsan referensbalken 32, ingår. Emelleretid är det givetvis möjligt att istället använda kontakt- lösa nätmetoder av exempelvis optiskt slag och därigenan lninilrera de nekanislta kmponenterfias antal och storlek. sålunda kan referenebamen 32 ersättas med en ljusstråle från en laser, varvid awikelsen från en av derma stråle bildad rät linje detekteras med kända fotoelektriska metoder.

Enligt en föredragen utföringsfonn modifieras mätsysternet visat i figur 11 så att balken 36 borttages och ersättes med en i det rörformade benet 31 uppåt riktad ljusstråle från en ljuskälla i botten av det rörformade benet, vilken ljusstråle bringas att belysa en positionskänslig fotodetektor placerad i det rörformade benets övre del. Utsignalen från fotodetektorn ger härvid både irxfornxation an benets utböjning och eventuella snedställning.

Figur 12 illustrerar hur man även kan mäta horisontella balkars nedböjning t.ex. genan att omedelbart under en horisontell balk tillhörig placera en ytterligare horisontell obelastad balk, utgörande en referensbalk.

Med denna balk san referens kan man på en eller flera punkter utmed balken mäta en horisontell balks Genau att mäta upp balkens nedböjnirug på ett eller ett fåtal ställen kan man genom att utföra beräkningar erhålla ett mycket noggrant resultat avseende utseendet hos linjen C, san kraftigt överdrivet visar en redböjd balk, och därvid beräkna avvinldillgen a från horisontalplanet för av lnätprobens spets avvikelse från lod- linjen.

Alternativt kan man med kännedan an alla parametrar, d.v.s. längderna A och B i figur 12, där G beteclmar Inätprobens läge, tröghetsllmentet hos balken och elasticitetsmodulen hos balknaterialet, ned kända ekvationer beräkna linjens C utseende. Emellertid är ett av problemen att känna ingående parametrar tillräckligt väl. sålunda kan väggtjneldaen i balken variera över längden. Tyngden av olika mätprobar kan vara olika etc.

Figurerna l0g, l0a och l0d avser samma typer av maskiner san de san visats i figurerna 8g, 8a och 8d, men där föredragna förenklingar gjorts. Framför allt har vissa leder san är rörliga i endast ett plan ersatts med kulleder ned lagret fritt flytande i alla riktningar utan i Detta 10 4. ('\ 727 11 har medfört att vissa leder kunnat borttagas. Dessa i figurerna 8 visade utförandena är enklare och billigare att tillverka.

Det är tydligt att föreliggande uppfinning löser det inledningsvis nämnda problemet genom att ett antal leder införes i strukturen. Det är vidare uppenbart att det för fackmarmen är möjligt att konstruera olika maskintyper på olika sätt under utnyttjande av uppfinningen, av vilka ett antal sätt beskrivits ovan.

Emellertid är inte föreliggande uppfinning begränsad till de ovan arigivna utföririgsfonnerna utan kan varieras inom dess av bifogade patentkrav angivna ram.

Claims (24)

CA CO 10 15 20 25 30 35 <1 PO ~\] 12 Patentkrav

1. Sätt att utföra ett maskinstativ, särskilt maskinstativ för s.k. koordinatmätlwwaslciner, innefattande ett eller flera vertikala ben (6 ; 6'; 6"; 16, 17; 24 - 27; 31; 41, 45; 46) samt en eller flera horisontella balkar (4, s; 4'; 4"; 15; za, 29; 45), där en stång (3; 3'; 3") eller mt- svarande är i en horisontell balk för uppbärarxie av ett lnäthuvud (1) eller ett verktyg eller motsvarande, av vilka åtrnillstone ett vertikalt ben är llppbxlret av ett fundament, vilket ben åtrnillstone uppbär en balk, där rlälmda stång, genom förflyttning av nämnda ben, nämnda balk eller balkar och rlärrfrxda stång relativt nämnda fundament, kan förflyttas till en godtycklig punkt inom en av maskinstativet definierad volym i nnmet, kännetecknat av, attåmfinstoneettavnänmdavertilælaben, ett företa ben, (16,- a',- 6"; 24; al; 41) bringas vara vrid- och böjetyvt relativt rannda fundament (1s; 18"; zo) den att nämnda balk eller balkar (4, 5; 4'; 4"; 15; 28, 29; 45) bringas vara icke vrid- och böjstyvt förenade för åstadkomrnande av en eftergivlig struktur.

2. Sättenligtlcavl, kännetecknat av, mäta det första benets (16; 6'; 6"; 24; loarma bestämma stzukturens deformation. att lnätorgan bringas 31; 41) deformation för att därigenom

3. Sättenligtkravlellerz, kännetecknat av, eller balkar (4, 5; 4'; 4"; 15; 28, 29; 45) och ben (6; 17; 23 - 27; 45; 46) bringas vara förenade med varandra, respektive med nämnda första ben (16; 6'; 6"; 24; 31; 41), medelst leder (1o,12,13). attnälnlltiabalk

4. Sättenligtkravl, 2eller3, kännetecknat av, av nämnda leder (10,l2,13) bringas verka i endast ett plan. att vissa

5. Sättenligtkltavl, 2, 3 eller4, kännetecknat av, attalla balkar (4, 5; 4'; 4"; 15; 28, 29; 45) och ben (6; 17; 23 - 27; 45; 46), förutom nämnda företa ben (16; 6'; 6"; 24; 31; 41), är mnentfritt infästade i dessas

6. Sättenligtloravl, 2, 3, 4el1er5, kännetecknat av, att nämnda av alla balkar (4, 5; 4'; 4"; 15; 28, 29; 45) bringas vara sådan att dessas belastningstillstånd är i enlighet med elementära 10 15 20 25 30 35 -:> I \ :o ~\1 ro ~<1 13 belastningstillstånd.

7. Sättenligtkravl, 2, 3, 4, 5e1ler6, kännetecknat av, att nämnda av nämnda relativt furxianmentet (18; 18"; 20) styvt infästade första bens deformation bringas ske medelst en mot benet ( 16; 6'; 6"; 24; 31; 41) verkande mekanisk eller elelctronnelanislc givare.

8. Sättenligtkravl, 2, 3, 4, 5e1ler6, kännetecknat av, att nämnda av nämnda relativt fundamentet (18; 18"; 20) styvt infästade första bens (l6; 6'; 6"; 24; 31; 41) deformation bringas ske medelst en optisk eller en elektronisk beröringsfri givare.

9. Sättenligtkrav7eller8, kännetecknat av, attmätning av det första benets (l6; 6'; 6"; 24; 31; 41) nänu-:da deformation bringas ske mot en referensbalk (32) eller stång (35) som är obelastad och som sträcker sig utmed det första benets förflyttningssträclæ.

10. Sättenligtlofavl, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8eller9, kännetecknat a v, att nämnda första bens (l6; 6'; 6"; 24; 31; 41) deformation bringas att nätas som dess utböjning' i en eller flera riktningar' ' .

11. Sättenligtkrav7, 8eller9, kännetecknat av, attnedböj- ningen av en eller flera utav ledat infästade balkar (4, 5; 4'; 4"; 15; 28, 29; 45) lnätes, företrädesvis mot en obelastad referensbalk.

12. Sättenligtrlågotavföregåelidelcrav, kännetecknat av, att nämnda första ben (16; 6'; 6"; 24; 31; 41) är utfört som ett vertikalt stående rör (31) , av att en optisk givares ljuskälla bringas vara vridstyvt och böjstyvt infäst inuti nämnda rör (31) i rörets i fundamentet (18 ; l8"; 20) och av att i den övre delen av röret bringas en positions- känslig detektor vara infäst, varvid en från ljuskällan utsänd stråles träffpunkt på detektorn anger benets utböjning i två inbördes vinkelräta riktningar.

13. Maskinstativ, särskilt nuasldnstativ för s.k. koordinatmäünaskiner, innefattande ett eller flera vertikala ben (6; 6'; 6"; 16, 17; 24 - 27; 31; 41, 45; 46) samt en eller flera horisontella balkar (4, 5; 4'; 4"; 15; 28, 29; 45), där en stång (3; 3'; 3") eller motsvarande är infäst i en 468 10 20 25 30 35 7 2 7 14 balk för uppbärande av ett mäthuvud ( 1) eller ett verktyg eller motsvarande, av vilka åtznmstone ett vertikalt ben är Iippkuret av ett fundament (18; 18"; 20) , vilket ben åtnniristone Lippbär en balk, där nämnda stång, genom förflyttning av nämníla ben, nämlida balk eller balkar Och nämnda stång' relativt nämnda furidainent, kan förflyttas till en godtycklig purnlct inom en avnnslmntativetdéfmeradvnlymirmmet, kännetecknat av, att åtininstone ett av nämnda vertikala ben, ett första ben (16; 6'; 6"; 24; 31; 41) , är vrid- och böjstyvt relativt nämnda fundament (18; 18"; 20) och att nämnda balk eller balkar (4, 5; 4'; 4"; 15; 28, 29; 45) är icke vrid- och böjstyvt förenade för åstadkommande av en eftergivlig Struktur.

14. tiver1ligtlcrav13, kännetecknat av, attett nzätorgan förefinns anordnat mäta det första benets (16; 6' ; 6"; 24; 31; 41) deformation för att därigenom kurma bestämma strukturens deformation.

15. Maskinstativenligtlcravß eller 14, kännetecknat av, att nämnda balk eller balkar (4, 5; 4'; 4"; 15; 28, 29; 45) och ben (6; 17; 23 - 27; 45; 46) är förenade med varandra, respektive med närma första ben (16; 6'; 6"; 24; 31; 41), medelst leder (10,12,13).

16. biaskinstativenligtlmavm el1er15, kännetecknat av, att vissa av nämnda leder (10,12,13) verkar i endast ett plan.

17. Maskinstativerxligtlcravm, 15eller 16, kännetecknat a V, att alla balkar (4, 5; 4'; 4"; 15; 28, 29; 45) och ben (6; 17; 23 - 27; 45; 46), förutomnämrila första ben (16; 6'; 6"; 24; 31; 41), är moanentfritt infästade i dessas

18. Maskinstativenligtlcavm, 15, 16 eller17, kännetecknat a v, att alla balkar (4, 5; 4'; 4"; 15; 28, 29; 45) är så infästade att dessas belastningstillstånd är i enlighet med elementära belastningstill- Stårld.

19. tiv enligt krav 14, 15 , 16, 17 eller 18, kännetecknat av, attnänundanätorganinnefattarenniotrxänxrxia första ben (16; 6'; 6"; 24; 31; 41) verkande nxekarxisk eller elektrounekanisk givare. “l 10 15 20 25 Iï~ C . CC» \1 ß.) *<1 15

20. ldaskinstativ enligt krav 14, 15, 16, 17 eller 18, k ä n n e t e c k - n a t a v, att nämnda mätorgan innefattar en optisk eller en elektronisk beröringsfri givare.

21. Maskinstativeruligtlcavm eller20, kännetecknat av, att mätorganet är anordnat att mäta mot en referelusbalk (32) eller stång (35) som är obelastad och som sträcker sig utmed benets (16; 6'; 6"; 24; 31; 41) förflyttningssträclm.

22. mskinstativ enligt lcrav 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20 eller 21, kännetecknad av, attmätorganetärariordnatattnvätarxänmzia första bens (16; 6'; 6"; 24; 31; 41) deformation som dess utböjning i en eller flera riktningar.

23. Maskinstativerlligtkravl9, 20 eller2l, kännetecknat av, att mätorgan förefinns anordnade att mäta nedböjningen av en eller flera utav nämnda ledat infästade balkar (4, 5; 4'; 4"; 15; 28, 29; 45), trädesvis mot en obelastad refererxsballš. före-

24. Maskinstativ enligt något av kraven, 13 till 23, k ä n n e t e c k n a t a v, att nämnda första ben (16; 6'; 6"; 24; 31; 41) är utfört som ett vertikalt stående rör, av att en optisk givares ljuskälla är vridstyvt och böjstyvt infäst inuti nämnda rör i rörets i fundamentet (18 ; 18"; 20) och av att i den övre delen av röret är en positionskänslig detektor infäst, varvid en från ljuskällan utsänd stråles träffpunkt på detektorn anger benets (16; 6'; 6"; 24; 31; 41) utböjning i två inbördes vinkelräta riktningar.