SE468170B - Raffinoer - Google Patents

Description

46 8170 2 Den i fig 1 visade raffinören är av enkelskivtyp, dvs det ena malorganet är stationärt och det andra roterbart. Det roterbara malorganet är anordnat på en raffinöraxel 2. Denna axel 2 är via en mellanaxel 3 kopplad till motorns 4 rotoraxel 5 medelst en första resp andra koppling 6 resp 7. Motorn är en synkronmotor som under drift häller ett konstant varvtal oberoende av axelmomentet, vilket är väsentligt för raffine- ringen av cellulosamaterialet. Motoreffekten kan variera mellan 1 och 20 MW eller mer beroende på raffinörtyp. Synkron- motorerna för en raffinör har normalt fyra poler vilket ger motorn ett synkront varvtal pà 1 500 resp 1 800 varv per min vid 50 resp 60 Hz växelströmsfrekvens.

Mellanaxeln 3 som förbinder motorn 4 och raffinören 1 är lämpligen kopplad med bomförband för att ta upp axiella för- skjutningar. Mellanaxeln 3 har till uppgift att dels flytta ner systemets egenfrekvens där resonansamplituderna är lägre och dels fungera som säkring vid haveri.

Runt mellanaxeln 3 och koncenrtriskt med denna är ett vridstyvt yttre rör 8 anordnat. Rörets 8 ena ände är fast förbunden med den första kopplingen 6 i mellanaxelns 3 ena ände. Rörets 8 andra ände är medelst en friktionsdämpare 9 ansluten till den andra kopplingen 7 i mellanaxelns 3 andra ände.

Friktionsdämparen 9 är utformad med friktionsytor som trycks mot varandra. Detta innebär att de kraftiga torsions- svängningarna som uppstär vid resonansgenomgäng kan bortföras som friktionsenergi i friktionsdämparens friktionsytor. Ökande torsionssvängningar till följd av resonans vid start av en raffinör uppkommer efter nägra sekunder. Då vrid- momentet kommer upp till en storlek som får friktionsytorna att börja glida i förhållande till varandra, lossrycknings- momentet, begränsas den fortsatta ökningen av vridmomentet.

Till följd av torsionssvängningarna sker därefter upprepade glidningar fram och åter i friktionsdämparen under samtidig värmeutveckling. Efter någon sekund har resonansen passerats och torsionssvângningarna upphört. '1 'S9 3 468 170 Genom användning av en friktionsdämpare av detta slag har det exempelvis visat sig vara möjligt att sänka det maximala vridmomentet vid start av en raffinör från 210 kNm till 80 kNm.

Genom optimering av utrustningen bör det även vara möjligt att ytterligare sänka det maximala vridmomentet.

De parametrar som bestämmer friktionsdämparens funktion är bl a lossryckningsmomentet, friktionsmomentet och mellan- axelns styvhet. En lämplig storlek på lossryckningsmomentet är 30-100 % av motorns fullasteffekt. Diametern pà mellanaxeln bestäms med hänsyn till det överförda momentet. Genom att välja en lämplig längd på mellanaxeln kan man erhålla en önskad förvridningsvinkel mellan kopplingarna.

Vid en motorstorlek på 15 MW har det visat sig lämpligt att ha ett lossryckningsmoment pà 20-50 kNm, företrädesvis 30-40 kNm. Friktionsmomentet uppgår normalt till ung 60 % av lossryckningsmomentet. Friktionsarean bör vara 0,2-0,5 m2, lämpligen 0,3-0,4 m2. Vidare bör mellanaxelns 3 styvhet vara mellan 1,2 och 3,2 MNm/rad, lämpligen 2,0-3,0 MNm/rad. Den kan dimensioneras för ett maxmoment under start pà ca 80 kNm. Vid dimensioneringen måste även hänsyn tas till värmeutvecklingen till följd av friktionen. Lägre lossdryckningsmoment liksom lägre styvhet hos mellanaxeln resulterar således i ökad värmeutveckling.

Det vridstyva yttre röret 8 skall ha en styvhet som väsentligt överstiger mellanaxelns 3 styvhet, lämpligen 3-15 ggr högre styvhet och företrädesvis 8-10 ggr högre.

Enligt den i fig 3 visade utföringsformen erhålles torsionsdämpningen genom en med det vridstyva röret 8 för- bunden bromsskiva 10 som fasthàlles av fjäderbelastade broms- klotsar 11 vilka i sin tur är anordnade i ett ok 12 på den andra kopplingen 7. Friktionsytan är här huvudsakligen radi- ellt orienterad. Genom val av fjäderbelastning och bromsskive- diameter kan dämpningseffekten bestämmas helt oberoende av andra driftsdata i syfte att åstadkomma en önskad dämpning.

I stället för fjäderbelastning kan annan mekanisk eller hydraulisk ansättning anordnas. 468 ï7Û Enligt fig 4 skapas friktionsmomentet genom utvändiga bromsbackar 13 som pressas mot den andra kopplingen 7 med hjälp av en bälg 14, som expanderar genom trycksättning av en inkompressibel vätska i bälgen. Alternativt kan mekanisk ansättning anordnas. Friktionsytan är här axiellt orienterad.

Enligt ytterligare alternativ, ej visade, kan friktionsytorna givetvis anordnas i olika vinklar mellan radiellt och axiellt.

Enligt fig 5 skapas friktionsmomentet av en med röret 3 sammansatt hylsa 15 med en runtomgàende oljespalt 16. Hylsan 15 omger den andra kopplingen 7 så att en friktionsyta bildas mellan dem. Ansättningen sker genom hydrauliskt tryck i olje- spalten 16 via en ventil 17. Denna konstruktion kan lätt göras styv och den innehåller få delar, har liten tröghetsmassa och friktionsmomentet kan lätt inställas.

Uppfinningen är givetvis inte begränsad till de visade utföringsformerna utan kan varieras inom uppfinningstankens ram.

*J

Claims (6)

s* 468 170 Patentkrav

1. Raffinör för framställning av cellulosamassa där råmate- rialet bearbetas i en spalt mellan två motstáende, relativt varandra roterbara malorgan och där åtminstone ett av dessa malorgan uppbäres av en roterbar raffinöraxel (2) som drivs av en motor (4), varvid en mellanaxel (3) är ovridbart kopplad med en första resp andra koppling (6 resp 7) mellan motorns (3) rotoraxel (5) och raffinöraxeln (2) för överföring av drivmomentet, k ä n n e t e c k n a d a v att ett vridstyvt yttre rör (8) är anordnat koncentriskt med mellanaxeln (3) varvid rörets (8) ena ände är fast förbunden med den första kopplingen (6) i mellanaxelns ena ände och att rörets (8) andra ände medelst en friktionsdämpare (9) är ansluten till den andra kopplingen (7) i mellanaxelns andra ände.

2. Raffinör enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d a v att det yttre rörets styvhet är 3-15 ggr, lämpligen 8-10 ggr, större än mellanaxelns (3) styvhet.

3. Raffinör enligt krav 1 eller 2, k â n n e t e c k n a d a v att friktionsdämparen (9) är anordnad så att dess friktionsytor börjar glida i förhållande till varandra vid ett vridmoment, lossryckningsmomentet, som 30-100 % av motorns fullastmoment.

4. Raffinör enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att friktionsdämparen (9) är utformad med en huvudsakligen radiell bromsskiva (10) fast förbunden med det vridstyva röret (8), vilken bromsskiva fast- hàlles av bromsklotsar (11) anordnade i ett ok (12) på den andra kopplingen (7) för mekanisk eller hydraulisk anpressning.

5. Raffinör enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d a v att friktionsdämparen (9) är utformad med bromsbackar (13) runt den andra kopplingen (7), vilka bromsbackar medelst en pressanordning (14) anpressas mot kopplingen (7).

6. Raffinör enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d a v att friktionsdämparen (9) är utformad med en med röret (8) sammansatt hylsa (15) som omger den andra kopplingen (7) så att en friktionsyta bildas mellan dem, varvid ansättningen sker genom en runtomgående trycksatt oljespalt (16) i hylsan (15).