SE467652B - Foerfarande foer framstaellning av plastbehaallare - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 467 652 sträckningen inbyggda spänningar varjämte vid iämpiig temperatur materiaiet genomgår en viss termisk kristaiïisation. För att uppnå denna termiska kristaiiisation krävs att temperaturen överstiger ca 1l00C.

I amorft tiiistånd uppvisar PET vid uppvärmning ingen krympbenägenhet men vid en temperatur överstigande Tg med minst 3006 börjar materia- iet att kristaiiisera termiskt. Ti11åts den termiska kristailiseringen fortgå så att materiaiet uppnår en aïitför hög kristaiiinitet, bïir materialet sprött och därigenom olämpiigt att använda i behåilare.

Behåiiare av PET som tåi upprepade uppvärmningar ti11 förhöjda tempera- turer är väi ägnade att användas för fiergångsbruk. PET är i och för sig motståndskraftigt mot de rengöringsmedei som normait används för rengöring av t ex giasfiaskor varför ett av de probiem som måste iösas för att kunna använda behåïiare av PET för framstäiïning av behåiiare för fiergångsbruk t ex returfiaskor är att eiiminera krympbenägenheten hos sträckt PET vid materiaiets uppvärmning. Rent praktiskt innebär kraven att behåliarna skaii kïara en rengöring vid en temperatur av maximait 9000, som regei av högst 8000 och i de fiesta tiïlämp- ningar vid en temperatur av högst 700C. Även vid en så iåg temperatur som 700C är rengöringseffekten betryggande god för att medge åter- fyiining av behåiiare.

Föreiiggande uppfinning avser ett sätt att tiiiverka behåiiare av PET där krympbenägenheten hos behåiiarna är reducerad så att behåiiarna tå1 att återanvändas minst 5 ggr, som regei minst 10 ggr. De eftersträvade egenskaperna uppnås genom den teknik som definieras i kravets 1 kännetecknande dei.

Den eftersträvade effekten uppnås genom en seiektivt styrd sträckning (föriängningi av materialet vid ämnets omformning ti11 behåïiaren inne- bärande att temperaturen hos ämnets materiai omedeibart före ämnets expansion ti11 behåiiaren anpassas efter den eftersträvade sträckningen (föriängningen) av materiaiet. Detta uppnås eniigt uppfinningen där- igenom att temperaturen hos ämnets oiika materiaipartier instäiis så 10 15 20 25 30 35 42:.

CN ~a CN C FI NJ att behåiiarens fiaskbröst, vid expansionen, i huvudsak endast biidas av materiai som i ämnet är föriagt tiii ämnets övre koniska dei. Här- igenom kompenseras materiaiets ringa expansion i omkretsriktningen av en ökad föriängning i ämnets axeiriktning så att den totaia sträckning- en av materiaiet definierad som den reiöativa föriängningen i den ena riktningen muitipiicerad med den reiativa föriängningen i den andra riktningen (den biaxieiia sträckningen) uppgår tiii värden överstigande värdet 2.5. Vid detta värde på den biaxieiia sträckningen har materia- iet erhåiiit tiiiräckiig stor orientering för att det sträckta materi- aiets benägenhet att återgå tiii sin ursprungsform skaii vara eiimi- nerad.

I de beroende kraven anges föredragna utföringsformer av uppfinningen.

Uppfinningen beskrivs närmare i ansiutning tiii två figurer i viika: Fig 1 visar ett axieiit snitt genom en förform och fig 2 visar ett axieiit snitt genom en behåiiare framstäiid från förformen.

I den i figurerna visade utföringsformen visar fig 1 ett ämne 10 av i huvudsak amorft termopiastmateriai företrädesvis PET, där ämnet inne- fattar en mynningsdei 11, en tiii mynningsdeien ansiutande i huvudsak konisk dei 12, en i huvudsak cyiindrisk dei 13 och ett materiaiområde 14 viiket vid ämnets omformning tiii behåiiaren biidar behåiiarens bottendei 24 (jfr fig 2). Ämnet har ett centrait håirum (håiighet) 33 som har en i huvudsak cyiindrisk övre dei 18 och en i huvudsak cyiind- risk undre dei 19 vars omkrets är mindre än omkretsen hos det övre utrymmet. Övergången meiian de övre och de undre deiarna 18,19 av det inre utrymmet utgörs av en i huvudsak konisk övergångsdei 30. Den undre cyiindriska deien är mot sin botten tiiisiuten och har där en utåt väivd form.

Mynningsdeien 11 innefattar ett gängparti 16 och en greppring 17. Det materiaiparti som biidar mynningsdeien är i figuren betecknat med A. 10 15 20 25 30 35 467 652 Den koniska delen 12 omsluter den övre i huvudsak cylindriska delen 18 av ämnets inre hålighet. Koniciteten hos den koniska delen är en följd av att materialtjockleken hos den koniska delen ökar i riktning mot ämnets botten. Det materialparti hos ämnet som bildar den koniska delen är i figuren betecknat med B.

Den närmast ämnets botten belägna delen av den övre i huvudsak cylind- riska delen 18 av ämnets hålrum 33 begränsas av en ämnesvägg med i huvudsak överensstämmande väggtjocklek i alla delar av ämnets cylind- riska del 13. Området för den i huvudsak cylindriska delen 13 hos ämnet är i fig 1 markerat med C.

Materialområdet 14 anordnat för att efter ämnets omformning bilda be- hållarens bottendel ökar i området för övergångsdelen 30 för ämnets hålrum i väggtjocklek och bibehåller denna väggtjocklek i huvudsak i hela området för hålrummets undre i huvudsak cylindriska del 19. Mate- rialväggens tjocklek hos ämnet minskar därefter i ämnets tillslutna botten för att ha sin minsta tjocklek i ett centralt materialområde 15 i ämnets botten. Med stort D är markerat det material i ämnet som hos den bildade behållaren omformas för att ingå i behållarens botten medan med beteckningen E anges det material i ämnet som i huvudsak bibehåller sin form vid formningen av behållaren.

I fig 2 visas en utföringsform av en behållare 20 formad genom expan- sion av ämnet 10. I figuren är med Al, B1, Cl, D1 och El markerade mate- rialpartier motsvarande de materialpartier som i fig 1 är markerade A, B, C, D och E.

Behållaren 20 innefattar en mynningsdel 21, ett flaskbröst 22 och en central i huvudsak cylindrisk del 23 och bottendelen 24. Mynningsdelen 21 har en form i huvudsak överenestämmande med formen hos mynningsdelen 11 hos ämnet 10.

Flaskbröstet 22 är förlängt jämfört med längden hos ämnets i huvudsak koniska del 12 kvoten mellan den axiella längden hos ämnets koniska del 12 och den axiella längden hos ämnets cylindriska del 13 har värden i intervallet 0.25-0.35 medan kvoten mellan den axiella längden hos 10 15 20 25 30 35 flaskbröstet och den axiella längden hos behållarens cylindriska del har värden i intervallet 0.6-0.8. Vid omformningen till behållaren expanderas materialet i ämnets omkretsriktning så att hos den bildade behållaren materialet i området närmast behållarens centrala cylind- riska del har en total biaxiell sträckning i intervallet ca 7-15 ggr.

För det material som hos flaskbröstet är beläget intill behållarens mynningsdel erhåller materialet vid omformningen till behållaren en total biaxiell sträckning som är belägen i intervallet 2.5-3.6, före- trädesvis i intervallet 2.7-3.4. I området mellan flaskbröstet och behållarens tillslutna bottendel 24, dvs i behållarens centrala i huvudsak cylindriska del 23 har materialet vid ämnets omformning till behållaren genomgått en sträckning (förlängning) såväl axiellt som i omkretsriktningen medförande att materialet har en biaxiell orientering motsvarande en total biaxiell sträckning belägen i intervallet 7-15 99P- Behållarens tillslutna bottendel 24 innefattar ett centralt bottenparti 25 vilket motsvarar det centrala materialområdet 15 i ämnets botten vilket i fig 1 är markerat med E. I övrigt består bottendelen 24 av material som i fig 1 markerats tillhöra materialområde D. Det centrala bottenpartiet 25 har hos behållaren i huvudsak samma form som hos ämnet 10. Däremot har det material som i fig 1 betecknas med D vid ämnets omformning till behållaren undergått en viss omformning utan att i samband härmed sträckas i så hög grad att materialets förmåga att vid uppvärmning kunna motstå krympning är nedsatt. I figuren är med hänvis- ningssiffran 28 betecknat behållarens ståyta.

Den ovan beskrivna kombinationen av orienterat och icke orienterat material i behållaren åstadkoms genom ett formningsförlopp som i hög grad styrs av temperaturen hos det i huvudsak amorfa material i ämnet när dettas omformning till behållaren påbörjas. Sålunda består behålla- rens mynningsdel av material som icke genomgått någon sträckning. För materialet i behållarens bottendel 24 är sträckningen så liten att den är av underordnad betydelse för behållarens krympbenägenhet vid upp- värmning till de i beskrivningens inledning angivna temperaturerna. 10 15 467 652 Övriga deïar av behåïiaren består som angivits ovan av biaxieiït orien- terat materia1 med sträckningsförhåïïanden väl ovanför den gräns vid viiken materiaïets krympbenägenhet kan eiimineras genom temperatur- f stabiiisering. f) För att uppnå den eftersträvade temperaturstabiiiteten har åtminstone det biaxieïlt orienterade materialet bringats ti11 aniiggning mot varma formytor under trycksättning av behåïiarens inre. Härigenom har i det biaxieiïa materiaïet inbyggda spänningar utïösts och som regei viss termisk krista11isation ägt rum och den eftersträvade termiska stabi- Iiteten hos det biaxieiït orienterade materiaïet erhåiiits.

Ovanstående detaïjbeskrivning har endast refererat ti11 ett begränsat antai utföringsformer av uppfinningen, men det inses ïätt av fackmannen att uppfinningen inrymmer ett stort antai utföringsformer inom ramen för de efterföïjande patentkraven.

Claims (3)

467 652 PATENTKRAV

1. Sätt att genom omformning av ett ämne (10) av i huvudsak amorft polyetylentereftalat (PET) framställa en behållare (20) där ämnet innefattar en mynningsdel (11). en till mynningsdelen anslutande övre i huvudsak konisk del (12) och en till denna i riktning mot ämnets botten anslutande i huvudsak cylindrisk del (13) med i huvudsak överensstämmande materialtjocklek och där behållaren innefattar en mynningsdel (21). en central i huvudsak cylindrisk del (23) och ett flaskbröst (22) förbindande den cylindriska delen och mynningsdelen k ä n n e t e c k n a t därav. att vid omformningen behållarens flaskbröst (22) i huvudsak endast bildas av material som i ämnet är förlagt i ämnets övre koniska del (12) och behållarens cylindriska del (23) i huvudsak endast bildas av material som hos ämnet är förlagt i ämnets cylindriska del (13) och att vid omformningen expansionen av materialet i ämnets koniska del och av materialet i ämnets cylindriska del styrs selektivt så att materialet i resp del genomgår en sträckning i ämnets axelriktning definierad av att medan kvoten mellan den axiella längden hos ämnets koniska del (12) och den axiella längden hos ämnets cylind- riska del (13) har värden i intervallet 0.25-0.35 antar kvoten mellan den axiella längden hos flaskbröstet och den axiella längden hos behållarens cylindriska del värden i intervallet 0.60~0.80.

2. Sätt att framställa en behållare (20) enligt krav 1. k ä n n e - t e c k n a t därav. att vid ämnets (10) omformning till behållaren (20) materialet i ämnets koniska del (12) expanderas i omkretsriktningen varigenom materialet ges en total biaxiell sträckning vilken i området närmast behållarens centrala cylindriska del (23) är belägen i intervallet 7-15.

3. Sätt att framställa en behållare (20) enligt något av kraven 1 eller 2. k ä n n e t e c k n a t därav. att vid ämnets (10) omformning till behållaren (20) materialet i ämnets koniska del (12) ges en total biaxiell sträckning vilken i området närmast behållarens mynningsdel (21) är belägen i intervallet 2.5-3.6 företrädesvis i intervallet 2.7-3.4.