SE466853B - Aetliga fetter och foerfarande foer dess framstaellning - Google Patents

Description

466 855 2 mänhet fasthalter av åtminstone 20 vid 20°C mätt genom MNR- metoder; något hårdare exempel visar en dilation vid 20°C av åtminstone 500.

Förutom fraktionering och hydrogenering kan ätliga fetter och oljor modifieras genom interesterifiering, ett förfarande vari fetter och oljor sammansättes och omlagras för att åstadkomma andra smältningskännetecken och ofta även en annan polymorfism med mycket djupgående effekter på det organoleptiska svaret på fetter och produkterna på vilka de baseras.

Föreliggande uppfinning tillhandahåller ett förbättrat för- farande för framställning av interesterifierade fetter lämpli- ga att använda som margarinhårdfett. Den tillhandahåller ett förfarande för framställning av ett förbättrat fett lämpligt att använda i margarin och liknande bordsfetter, vari en blandning av fett eller C16/18-glyceridolja, företrädesvis vegetabilisk och en fettreaktant av mättade fettsyrarester av ' laurinsyra eller fettsyror med kortare kedja, interesterifie- ras i närvaro av en aktiv enzymlipasinteresterifieringskataly- sator under vattenaktivitetsbetingelser under vilka katalysa- torn förblir aktiv i förening med minimal hydrolys tills fettblandningen är huvudsakligen interesterifierad varefter katalysatorn avlägsnas och ett hårdfettråvarumaterial, före- trädesvis med en dilatation av åtminstone 500 vid 20°C, till- handahålles varvid produkten eller reaktantglyceriderna härdas eller fraktioneras om så erfordras.

Enzyminteresterifiering av fetter beskrives i vårt svenska patent nr. 432 865 och EP 34065. Förfarandena kan genomföras i ett med vatten icke blandbart lösningsmedel såsom hexan eller i flytande fas utan lösningsmedel. Förfarandet kan ske sats- vist eller kontinuerligt.

Företrädesvis innefattar lösningsmedlet en alifatisk vätska som inte kokar vid mer än ungefär lO0°C, speciellt mättade paraffiner såsom hexan eller andra med vatten icke blandbara lösningsmedel. Interesterifieringen kan även genomföras under 3 i 466 855 tryck med användning av lösningsmedel som normalt kokar vid rumstemperatur.

Vid förfarandet enligt föreliggande uppfinning kan inter- esterifierings- och fraktioneringsstegen genomföras i organi- ska lösningsmedel i vilka fettet, enzymet, vatten för att aktivera enzymet och enzymdispergerande material fördelas och ur vilket förutvalda glycerider fraktioneras.

Lösningsmedlet måste vara huvudsakligen icke blandbart med vatten vid interesterifieringsreaktionen.

Temperaturen vid interesterifieringsreaktionen skall hållas vid gränser mellan vilka katalysatorn förblir aktiv, före- trädesvis från 20 till 80°C, speciellt från 40 till 70°C.

Lägre temperaturer än detta kan dock vara lämpliga och möj- liggöra att fraktionering genom kristallisation kan genom- föras in situ under reaktionen, exempelvis vid 5 till 20°C, i avsikt att inrikta fettkompositionerna till en interesteri- fiering som ger höga utbyten av förbestämda glycerider.

Enzymkatalysatorn användes företrädesvis i kombination med ett dispergeringsmedel eller en bärare, exempelvis ett oorganiskt partikelformat material som är inert till reaktionen, såsom kiselgur, t.ex. Celite, eller ett syntetiskt harts. Katalysa- torn kan prepareras på Celite eller en liknande inert bärare enligt de anvisningar som ges i vårt brittiska patent nr. l 577 933.

Enzymkatalysatorer aktiveras företrädesvis till användning i förfarandet enligt uppfinningen genom kontakt med vatten. Den aktiverade katalysatorn hålles därefter i aktivt tillstånd genom kontroll av avlägsnandet av vatten från denna under reaktionen. Enligt förfarandet som beskrives i vår patentan- sökan EP 64855 hålles vattenaktiviteten i systemet i vilket katalysatorn opererar inom förutbestämda gränser enligt katalysatorns behov för att bibehålla aktiviteten i förening med önskan att inhibera hydrolys. 466 855 4 Interesterifieringsförfarandet kan vara SätSViSt eller k0nti- nuerligt; i det senare fallet kan reaktanterna i vätskefas i en kontinuerlig ström föras över en fixerad katalystorbädd.

Vattenaktiviteten i systemet kan därefter kontrolleras genom noggrann kontroll av vattenhalten i strömmen enligt den grad till vilken vatten är blandbar i denna. Lösningsmedel måste av detta skäl utväljas bland organiska vätskor i vilka vatten endast är litet blandbart, företrädesvis under l % och allra helst under 0,1 %. Inmatningsråvarumaterialet, dvs. reaktan- ter och eventuellt lösningsmedel kan vara mättade med vatten och kombineras med torrt inmatningsråvarumaterial innan användningen för att ge en ström innehållande den förutbe- stämda mängden vatten eller temperaturen hos den mättade strömmen kan justeras för att ge önskad vattenaktivitet.

Alternativt kan inmatningsråvarumaterialets vattenhalt kon- trolleras genom passage genom en bädd av kiselgel eller lika- så hydratiseras till en förutbestämd grad.

Företrädesvis hålles inmatningsråvarumaterialets vattenaktivi- tet vid 0,4 till 0,85. Andra värden kan förväljas enligt karaktäristiken hos katalysatorn, perioden för interesteri- fieringsreaktionen och den hydrolysgrad som kan tolereras.

Enzymer kan användas som interesterifieringskatalysatorer vid förfarandet enligt uppfinningen som härleds från mikrobiella, vegetabiliska eller animaliska källor. Candida cylindracae- lipas är icke-specifik och ger en verklig randomisering av alla fettsyraradikaler på alla glyceridpositioner. Gris- pankreaslipas, A. niger och Rhizopus-enzymer, t.ex. R. arrhi- šus- och R. japonicus-lipaser är alla specifika till 1,3- terminalsyraradikaler och ger mycket små förändringar i even- tuella syraradikaler i 2-position liksom Mucor javanicus-, Mucor miehei- och Thermomyces-lipaser.

Mängden närvarande katalysator kan variera från 0,5 till 10 % men mängder utanför dessa gränser kan även användas. Katalysa- torn aktiveras företrädesvis med vatten innan användningen i reaktionen. 5 466 855 Katalysatorn användes företrädesvis i kombination med ett dispergeringsmedel, såsom exempelvis ett oorganiskt partikel- format material som är inert till reaktionen, såsom kiselgur, t.ex. Celite eller ett syntetiskt harts. Katalysatorn kan prepareras på en Celite-bärare enligt de anvisningar som ges i vårt brittiska patent nr. l 577 933. Denna aktiveras företrä- desvis genom kontakt med vatten innan den deltar i reaktionen.

Katalysatorns effekt kan vara slumpvis och katalysera utbyten på alla tre positionerna av de närvarande glyceriderna. Det är emellertid föredraget att katalysatorn är selektivt reaktiv i l- och 3-positionerna, t.ex. Aspergillus niger-lipas. Effekten av en katalysator, som är aktiv selektivt enligt positionerna på glyceridstrukturen, är att begränsa antalet glyceridarter närvarande i den omlagrade produkten vilket ger viktiga för- bättringar vid fraktioneringen av produkten vilken då lättare kan ge fraktioner som ligger närmare optimum för de speciella kraven. Antalet omlagrade glyceridarter närvarande i väsent- liga mängder kan ytterligare reduceras under inflytande av positionellt selektiva katalysatorer genom användning som fettreaktant av en enkel fettsyra eller dess glycerid. Om- sättning av HHH med en syra M med användning av en 1,3-selek- tiv katalysator ger endast glyceriderna MHH och MHM, vilka lättare kan separeras från varandra och från HHH genom kon- ventionell fraktionerad kristallisation. Uppfinningen till- handahåller därför ett förfarande innefattande stegen med hydrogenering och interesterifiering i vilken som helst ord- ningsföljd av en blandning av ett fett eller en glyceridolja med en fettsyrareaktant i vilket, som interesterifieringskata- lysator ett 1,3-selektivt enzym användes och i vilket, om så önskas, det omlagrade produktfettet fraktioneras speciellt för att återvinna en mellanfraktion.

Förfarandet enligt uppfinningen kan tillämpas på vegetabili- ska, animaliska och marina oljor, t.ex. solrosolja, sojaolja, palmolja, jordnötsolja, bomullsfröolja och olivolja och s.k. laurinsyrafetter, t.ex. kokosnöt- och palmkärnolja i vilka väsentliga mängder laurinsyrarester finns närvarande. Fett- 466 853 6 reaktanterna kan innefatta en ester av en envärd eller fler- värd alkohol, speciellt en glycerid, t.ex. de ovannämnda fetterna och deras fettsyror. Fettsyror och fettsyraresterna av estrarna med vilka glyceriderna av C16/C18-fetter eller glyceridoljor kan omlagras enligt uppfinningen kan innehålla från 3-l4 kolatomer eller 20 kolatomer och uppåt. Ett hydro- generingssteg vilket kan ske före eller efter omlagringen kan vara nödvändigt för att ge en adekvat hårdhetsgrad till pro- duktfettet, vilket därefter kan fraktioneras som ett ytter- ligare reningssteg. I hög grad mättade fetter kan mindre lätt omsättas i vätskefasen och hydrogeneringssteget sker därför företrädesvis efter enzymreaktionen. I allmänhet innefattar omlagringsreaktanterna åtminstone mättade fettsyrarester i form av fria fettsyror eller estrar inklusive glycerider.

En viktig aspekt av omlagringen av råvaruhårdfettmaterialet enligt uppfinningen är modifikationen av palmolja. Denna olja innehåller väsentliga mängder palmitinsyra i glyceriderna och uppvisar mycket låga kristallisationshastigheter med resul- tatet att efterkristallisation sker under lagring i margarin innehållande palmolja och dess derivat vilken leder till det oönskade tillstånd som är känt som grynighet. Detta tillstånd kan modifieras genom omlagring med laurinsyrafetter eller C12/C14-fettsyror enligt föreliggande uppfinning. Enligt upp- finningen kan hårdfettråvarumaterial erhållas innehållande från 40-75 % glycerider med koltalen 46-48, vilka ger över- lägsna smältningsprofiler till margariner, i vilka de inklu- deras i mängder av så litet som 8-l5 % i blandning med vege- tabiliska oljor med högt PUFA.

En æflwm viktig utföringsform av föreliggande uppfinning är tillhandahållandet av förfarandet för framställningen av asymmetriska glycerider MHH, vari H = C16/C18 företrädesvis mättade fettsyrarester med mycket kortare kedjelängd än 8 kolatomer och företrädesvis från 2-6, speciellt C4. Dessa tri- glycerider kan användas som komponenter i margarin och bred- bara livsmedelsemulsioner för att ge texturella och/eller smältningskännetecken till de bredbara livsmedlen som liknar 466 853 smör.

I hög grad omättade marina oljor hydrogeneras för att ge aromstabilitet för ätligt ändamål och den erhållna ökningen i smältningskaraktäristik kan förbättras genom interesterifie- ring av den härdade oljan eller blandningen med andra fetter enligt uppfinningen för att ge råvaruhårdfettmaterial för margarin. A Den gryniga texturen som observeras vid lagring av fettbland- ningar innehållande höga mängder ister kan elimineras genom interesterifiering enligt uppfinningen för att ge kompositio- ner med förbättrat plastiskt område, vilka är lämpliga att använda i bakfetter och som margarinfetter.

Blandningar av palmolja med laurinsyrafetter eller deras härdade derivat kan förbättras genom interesterifiering enligt uppfinningen av exempelvis lika delar härdad palmolja och härdad palmkärnolja.

Ett effektivt råvaruhårdfett för margarin kan även erhållas genom interesterifiering av sojabönolja och härdat laurinsyra- fett, t.ex. härdad kokosnötolja. Denna interesterifierade pro- dukt kan blandas som råvaruhårdfett med så mycket som 80 % högt omättad olja och ge ett bra margarin med essentiell fett- syrahalt och låg transhalt.

Likaså kan en blandning av härdat laurinsyrafett och flytande oljor innehållande längre fettsyrakedjor, t.ex. fiskolja eller rapsolja, interesterifieras med användning av lipasenzymer som katalysator enligt uppfinningen och ge ett råvaruhårdmaterial för margarin och andra livsmedelsemulsionsprodukter, speciellt bredbara fetter med låg fetthalt. Råvaruhårdfettmaterial till- verkade enligt uppfinningen kan även användas som artificiell grädde och glass. Även om fettsyror med 14 eller färre kolatomer som finns i naturen i allmänhet är mättade bör det förstås att föreliggan- 466 853 8 de uppfinning inte begränsas till framställningen av mättade triglycerider utan avser även framställningen av omättade triglycerider i vilka en kortkedjig syra introduceras för att ge asymmetriska eller symmetriska mättade triglycerider.

Exempel l En blandning av en del sojabönolja med 0,45 delar laurinsyra upplöstes i 2,9 viktdelar hexan och lösningen perkolerades vid en inmatningshastighet av 4,3 kg/timme, motsvarande 1,0 kg/ timme sojabönolja, ner för reaktorkolonnen som genom en värme- mantel hölls vid 40°C och innehållande en packad bädd av en 1,3-selektiv interesterifieringskatalysator, innefattande Mucor miehei-lipas uppburen på Celite. Katalysatorn förvättes till en vattenhalt av 10 % och konditionerades genom uppslam- ning i en blandning av hexan med sojabönolja innan använd- ningen. Inmatningshastigheten gav en uppehållstid i reaktorn av ungefär 20 minuter. Inmatningsprodukten förvättes genom att passeras genom kiselgel med tillsatt vatten, vilket gav en vattenaktivitete AW av 0,85.

Reaktorutflödet samlat över 100 timmar destillerades för att avlägsna lösningsmedel, extraherades med metanol för att av- lägsna fria fettsyror och hydrogenerades med användning av en aktiv nickelkatalysator till ett jodtal av mindre än 2.

Den huvudsakligen mättade produkten (A) fraktionerades ur en acetonlösning varvid en stearinfraktion avlägsnas för att återvinna en oleinfraktion (B) i 73%-igt utbyte från (A) ur lösningen.

Margarin tillverkades på konventionellt sätt av en blandning av solrosolja med 8 och l0 % (B) som råvaruhårdfett. Test visade att endast 8 % av en tillfredsställande produkt erhölls med önskad hårdhet efter 4 dagar, bestämd genom penetrometer- mätningar vid 5-20°C och "thinness" mätt genom viskositet vid 34°C på icke stabiliserat fett. Vid en 10%-ig nivå erhölls en mycket hårdare, mindre tunn produkt. e., 9 466 855 Jämförelse av fasthalterna hos olefinen (B) med en mellan- fraktion (C) återvunnen ur denna i 60%-igt utbyte genom acetonfraktionering indikerade att till och med mindre (C) skulle erfordras för att ge jämförbara resultat i på samma sätt framställt margarin.

Resultaten anges i tabell l med ett jämförande margarin till- verkat enligt liknande metoder med användning av ett hårdrå- varufett (D) i slumpvis blandning med lika delar palmkärnolja härdad till 39°C och palmolja härdad till 58°C genom hydro- genering med användning av en icke-selektivt aktiv katalysa- tor. Man fann att 13 % av detta randomiserade hårdfettråvaru- material erfordrades för att ge hårdhetsdata jämförbara med endast 8 % av oleinhårdfettråvarumaterialet (B) enligt upp- finningen men att det framställda randomiserade hårdfettrå- varumaterialet gav en väsentlig förlust i "thinness". Tabell l innefattar även idealiserade krav.

Tabell 1 Hårdhet (D) (B) (B) Idealiserade (4 dagar) (13 %) ( 8 %) (10 %) krav vid °C 5 300 230 435 250 10 200 200 470 200 15 150 195 310 150 20 100 120 250 100 "thinness" 150 84 140 100 Tabell 2 visar kolatomanalyser av de olika fetterna (A), (B), (C), (D) och (E). Fett (E) är en mellanfraktion erhållen från (D) genom successiv fraktionering för att avlägsna trigly- cerider med koltal över 48 och under 44.

Huvudtriglyceridarterna som tillåts i produkterna (A), (B) och (C) enligt uppfinningen som ett resultat av den selektiva 1,3- 466 853 10 aktiviteten hos katalysatorn är följande: HMZ HZM H3 PStP PStSt LaStLa LaStP StStSt LaStSt Ingen laurinsyra eller palmitinsyra är närvarande i 2-positionen.

Detta mycket begränsade artområde kan i hög grad jämföras med ett mycket större antal vid slumpvis omlagring och förbättrar väsentligen effekten av fraktionering av de omlagrade fetterna enligt uppfinningen. Således fraktionerades reaktionsprodukten (A) lätt och gav oleinet (B) med mycket reducerad halt (HHH) i 73%-igt utbyte och därefter en mellanfraktion i 60%-igt utbyte, en relativt hög halt (MHH) och reducerad halt (MHM).

Båda utbyterna baseras på (A).

I kontrast därtill var reaktionsprodukten (D) mycket mindre mottaglig för fraktionering och gav endast 30 % av mellanfrak- tionen (E) efter det att triglyceriderna avlägsnats med koltal högre än 48 och mindre än 44.

I tabell 3 ges fasthaltvärden över ett temperaturområde för fetterna (B), (C) och (D) mätta genom NMR-bestämningar. Av dessa är det klart att (B) är skarpt smältande och (C) ännu mer skarpt smältande under det att (D) är anmärkningsvärt sämre.

Tabell 3 innefattar fasthalter mätta av blandningar av hårdrå- varumaterialfetterna (B), (C) och (D) i blandningar med sol- rosolja vid 8 %, 10 % och 14 % nivå och visar att värdena för blandningar med (C) var mycket högre än (B), vilka i sin tur var högre än (D) och att samma fasthalter för (D) vid 14 % erhölls från (B) vid 10 % och (C) vid endast 8 %. 7J 5 O oo w mm «.wm o.mm m.HoH °.mm qæaos /0 fu m.o m.o o.H wm fiq I m ~ H.« m.v o.« o.o~ vn ~.~ æ.ß o.@ m.wH °.> mä o.m m.~m Nm nu °.~ w.m @.« o.« m.m om w.°~ H.~H m.>m o.Hß m.m« m.>m m.w~ «.m« mv :Nm w.w~ @.mH m.mH o.~H o.m ww w.- m.fiH o.~ m.~ m.~ «< 1 _>.~H @.~H m.mH o.H~ m.mH ~« Nam l m.m w.@ m.o m.H o.H ev >.< æ.«H o.~ m.m o.~ @m|@m Qmflfimä Gmfifiwë cfiwfiø fimuflm uwunm .m. .n. .u. .m. .<. -Hoz lwfluwoæfiw HHOHQCOM Hwmëwxm N Hfimnmfi (B) (C) (D) 8% 10% 14% 466 853 N N25 N 96.3 95.7 95. 97.1 96.8 95. 88.5 82.3 68.

N20 N25 (B) 10.7 9 (c) 12.0 12.0 (D) 9.2 8. (8) 13.7 13.5 (c) 13.6 13.6 (0) 10.5 9.2 (B) 17.5 17.2 (ca 18.5 17.6 (0) 15.7 14.9 30 12 Tabell 3 N35 .N N45 N50 2 93.6 79.5 40.0 0.4 9 95.5 94.4 69.3 2.3 0 51.9 30.3 12.5 0 Tabell 4 N30 N35 N40 N45 9.4 7. .7 . 11.6 9. .0 . 7.4 5. .8 2.1 9.7 8.3 6.6 13.0 10.7 . . 8.3 6.4 . . 15.5 13.7 11.7 9.1 16.6 15.2 12.4 10.3 13.1 10.4 8.8 6.7 0. 0 50 55 1 60 0.1 0.5 13 466 853 Exempel 2 En blandning av 0,1 delar smörsyra med l del av en mellan- fraktion av palmolja (PMF) upplöstes i 2 delar petroleumeter (kokpunkt 100-l20°C), allt beräknat på vikten, och perkolera- des vid en medelinmatningshastighet av l0 ml per timme och 40°C, uppför en kolonn. Kolonnen var packad med 8 g av en katalysator innefattande Rhizopus-lipas (Nagase 2A) enzym deponerat på Celite som beskrivits i vårt brittiska patent nr. l 577 933 och föraktiverad med 10 % vatten. Katalysatorns hydrolytiska aktivitet var 2,5 enheter per mg. Under kataly- satorbädden var en bädd av 4 g Celite, föraktiverad med 3,6 ml vatten för att hydratisera inmatningsråvarumaterialet.

Efter avdestillering av lösningsmedlet extraherades den sam- lade reaktionsblandningen med metanol för att avlägsna fria fettsyror och glyceridisomerer innehållande två smörsyra- rester, vilka företrädesvis upplöstes i metanol och mättades vid l00°C i två timmar med väte i närvaro av 0,2 % färsk nickelkatalysator.

Den mättade produkten upplöstes i sex gånger dess vikt aceton innehållande 0,5 % vatten och efter att ha hållits vid 30°C under omröring i en timme kyldes lösningen vid en kylnings- hastighet av 30°C per timme varefter en temperatur av 20°C upprätthölls i en timme. En kristallin fraktion avlägsnades, tvättades två gånger med 0,6 gånger dess vikt var gång, med aceton vid 20°C och oleinet som återvanns innan det analyse- rades och testades avseende sin effekt i margarin. Koltals- analys ges i tabell 5 som visar introduktionen av väsentliga mängder av smörsyra vilken som visas inte finns i palmmellan- fraktionen och en jämförelse göres med smörolja. * finns i PMF och omlagrad fraktion 466 853 14 Tabell 5 Kolantal Triglycerid* PMF Vikt-% Smör- fraktion olja 24-34 5 9,3 36 PPB 14 l0,5 38 POB/PStB 63 l2,6 40 OOB/StPB/StStB 14 l0,7 42-46 20,5 48 PPP 5 8,8 50 POP/PStP 74 ll,3 52 POO/PoSt/PSt2 19 l0,3 54 03/StOSt/St3 2 5,8 B = smörsyra O = omättad P = palmitinsyra St = stearinsyra Tabell 6 visar en jämförelse av effekten av att introducera den återvunna fraktionen i ett margarinhårdfettvarumaterial, bedömd av en tränad panel, vilket visar en markerad preferens för margarinet innehållande den återvunna produkten. Denna preferens bibehölls huvudsakligen även efter det att marga- rinet utsatts för cykliska temperaturförändringar.

Produkt Kärnat smör Votatortillverkat smör Margarin Temperatur: Cykliserat margarin Margarin + 15 % fraktion Margarin + 15 % fraktion, temperatur - cykliserad Tabell 6 Panelpoängtal 9,5 7,5 3,3 ti» 15 466 353 Fasthaltsuppgifterna i tabell 7 visar att margarinet förblev acceptabelt med avseende på smältningsegenskaperna efter tillsatsen av fraktionen.

Tabell 7 N-värde vid °C Fraktion Margarin Margarin + 15 % fraktion 10 93,1 35,4 38,28 20 90,7 l6,4 10,20 30 49,1 3,5 2,6 35 7,3 0,8 O 40 2,7 0 0 Exempel 3 Blandningar av palmolja och palmkärnolja i viktförhållanden 40:60, 60:40 och 80:20, jämfördes enligt koltalsanalys och smältningsprofil, mätt genom puls-NMR, före och efter inter- esterifiering under inflytande som katalysator av Mucor mie- hei 1,3-selektivt enzym och jämfördes med motsvarande rando- miserade kompositioner med användning av natriummetoxidrando- miseringskatalysator i en konventionell interesterifiering.

Oljorna raffinerades, neutraliserades och blektes innan bland- ning. Enzymomlagringsreaktionen genomfördes på en 25%-ig dispersion, beräknat på volymen, i petroleumeter av bland- ningen, som passerades vid 25 ml per timme, successivt genom en förmättad kolonn innehållande 4 g syratvättad Celite pre- dehydratiserad med 80 %, beräknat på vikten, vatten och en reaktionskolonn innehållande 6 g av enzymet uppburen på en Celite-katalysator, förhydratiserad innan den förpackades i kolonnen, med l0 %, beräknat på vikten, av katalysatorn, vatten. Reaktionskolonnen hölls vid 40°C.

Den råa produkten neutraliserades innan återvinningen av det omlagrade fettet.

I tabell 8 visar det mätta koltalet för den enzymomlaqrade blandningen god överensstämmelse med de teoretiska vardena, 466 853 16 beräknade på basis av fullständig reaktion. Värden för de motsvarande randomiserade blandningarna ges även som jäm- förelse.

Tabell 9 visar smältningsprofilresultaten för blandningarna både före och efter silikabehandling genomförd på en disper- sion av blandningarna i petroleumeter för att avlägsna par- tialglycerider.

De olika blandningarna bearbetades till en margarinfettkompo- sition innehållande 65 delar av blandningen med 35 delar raps- olja med låg erukasyrahalt och smältningsprofilerna bestämdes som tidigare och ges i tabell l0. Margarin framställdes enligt konventionella metoder av dessa senare fettkompositioner och bedömdes. Bredbara vatten-i-olja-emulsioner med låg fetthalt framställdes på samma sätt av dessa kompositioner och bedöm- des.

Smältningsprofilerna visar att de enzymatiskt interesteri- fierade reaktionsprodukterna är mjukare än deras kemiskt interesterifierade motsvarigheter och att denna skillnad kvar- står efter silikabehandling vilket visar att skillnaden inte endast beror på närvaron av diglycerider. Alla margarinfett- kompositioner är emellertid acceptabla för framställning av margarin och bredbara livsmedel med låg fetthalt och produk- terna befanns vara acceptabla för konsumenten. Blandningens smältningsprofil med den högsta palmoljehalten visar särskilt ett väsentligt lägre N35-värde efter den enzymatiska inter- esterifieringen, vilket visar den utdragna flexibiliteten hos blandningarna som kan användas i detta förfarande.

Margarin och bredbara livsmedel med låg fetthalt innehållande mindre än 20 % av den interesterifierade blandningen med andra fettkomponenter visar ingen signifikant skillnad i fasthalts- värden. Tillfredsställande margarinprodukter och bredbara livsmedel med låg fetthalt erhölls i samtliga fall.

Hi 17 466 855 m.. m.m m.m. m.m.. m.m. m.m. m.. m.. m.. m.. m.m m.. m.. m.. mfiaä. m.. m... m.m. m... m... m.m m.m m.. m.m m.m m.. m.. m.. mHw.. ...amëw m.. m.m m.m. m.m. m.. m.. m.. m.. m.. m.m m.. m.m m.. m... ...mïomom m.m ...m m... m... m.m. m.m. m... m.m m.m m.. m.. m.. m.. må ......m. m.m ...m m.m. m... m... m.m. ...m m... m.m m.. m.m m.. m.. m.. m.m._.=.§_m. m.m m.. m... m... m.. m.. m.. m.m m.. m.m m... m.. m.. m.m ...oïomom m.m m.. m.m m.. m... m... m... m... m.m. m.. m.m m.. m.. m .wïmšawm m. m.. m.. m.m m... m.m. mm... m... m.m. m.. m.. m.m m.m m.m ...såå m.m m.m m.m. m.m. m.m m.m m.m m.m m.m m... m.m. m.m m.. m.. mmømäšo. mm .m .m mm m. m. .. .. m. mm mm .m .m mm HMHHOM Hwuxflfløum wwmuwfimuwßmwuwuflfl :OO ummCmGUcmHQ|Mm\Om H mGflcHwUH@umfiæuHOM um Hfiwnmü 466 855 18 Tabell 9: Fasthalt i PO/PK-blandningar och interesteri- fierade produkter N0 N5 N10 N15 N20 N25 N30 N35 N40 40P0/60PK 72.0 69.5 60.5 42.0 23.5 6.5 2.0 1.0 1.0 enzymatisk 59.0' 65.5 54.11 35.5 21.0 8.0 1.0 0.5 Û kemisk 73.5 71.0 64.0 48.0 30.5 17.0 4.0 0.5 0 60P0/4WK 66.5 64.0 53.0 36.5 19.0 9.5 6.0 3.0 2.0 enzymatisk 60.0 58.5 46.5 30.5 17.0 9.0 4.0 1.0 1.5 kemisk 67.0 66.0 58.0 44.0 29.5 17.5 8.0 2.0 1.0 80P0/20PK 60.5 58.5 46.5 31.5 19.5 11.0 7.0 4.5 2.0 enzymatisk 53.0 52.5 45.0 31.5 19.0 11.5 6.5 3.0 1.0 kemisk 65.0 64.0 56.0 43.5 32.0 21.0 13.0 6.5 2.0 Efter silikabehandling 4(P0/60PK 74.0 72.0 62.0 46.0 27.0 8.5 4.0 1.0 0 enzymatisk 72.5 69.5 56.0 40.0 24.5 10.0 1.5 1.0 1.0 kemisk 75.5 72.1 66.1 53.1 36.8 21.8 8.0 0.9 0.3 466 853 19 Tabell 10: Fasthalt i blandningar innehållande 35 % rapsfröolja 40P0/5WK 42.5 38.5 28.5 18.0 5.0 2.5 1.5 1.0 enzymatisk _ 41.0 37.0 25.0 17.0 7.0 2.0 0.5 0.0 kemisk 45.0 41.5 33.5 23.0 13.5 7.0 1.0 1.0 60P0/4WK I 38. 5 35.0 25.0 ' 14.0 6.0 4.0 2. 5 1.5 enzymatisk 35.5 33.0 23.0 14.5 7.5 4.0 1.5 1.0 kemisk 310 5 220 5 30 s 110 80P0/20PK 35.0 ï33.0 25.0 15.5 9.5 7.0 4.0 2.5 enzymatisk 31.0 30.5 23.0 15.0 9.0 5.0 3.5 1.0 kemisk - 41.0 39.5 32.5 23.5 15.5 11.0 7.0 2.5

Claims (19)

1. 466 853 020 PATENTKRAV l. Förfarande för framställning av interesterifierat fett lämpligt att använda som margarinhårdfett, vari en blandning av fettreaktanter innefattande en C16/C18-glyceridolja eller fett interesterifieras i närvaro av ett lipasenzym som inter- esterifieringskatalysator och en liten mängd vatten för att aktivera katalysatorn och återvinna ett interesterifierat fett, k ä n n e t e c k n a t därav, att blandningen även innefattar en fettsyrareaktant av mättade fettsyrarester av laurinsyra eller fettsyror med kortare kedja och att inter- esterifieringen, om så erfordras, åtföljes av ett hydro- generingssteg, varigenom det återvunna interesterifierade fettets fasthalt är minst 20 vid 20°C.
2. 2. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att fettblandningen innefattar en vegetabilisk olja eller fett.
3. 3. Förfarande enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e - t e c k n a t därav, att fettblandningen innefattar en blandning av ett palmitinfett innehållande minst 20 % palmi- tinsyra och ett laurinsyrafett innehållande minst 40 % lau- rinsyra eller fetter härledda därav.
4. 4. Förfarande enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att fettblandningen innefattar palmolja och palmkärn- olja eller kokosnötolja.
5. 5. Förfarande enligt patentkravet l, 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a t därav, att fettblandningen innefattar en blandning av ett palmitinsyrafett eller ett fett härlett därav och en mättad fettsyra innehållande upp till l2 kolatomer. få. I/ I) 21 466 853
6. 6. Förfarande enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att fettsyran innehåller från 4 till 8 kolatomer.
7. 7. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n - g n e t e c k n a t därav, att interesterifieringen genomföres \% “i vid en temperatur av 5 till 80°C.'
8. 8. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att vattenaktiviteten i interesteri- fieringsråvarumaterialet hålles vid 0,4 till 0,85.
9. 9. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att mängden närvarande katalysator är från 0,5 till l0 %, beräknat på vikten av fettblandningen.
10. lO. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att katalysatorn är selektivt aktiv.
11. ll. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att katalysatorn innefattar Candida cylindracae-, A. niger-, Mucor-, Rhizopus- och Thermomyces- lipaser.
12. l2. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att interesterifieringen genomföres i ett med vatten icke blandbart lösningsmedel.
13. 13. Förfarande enligt patentkravet l2, k ä n n e t e c k n a t därav, att lösningsmedlet innefattar en alifatisk vätska med en kokpunkt av inte mer än ungefär l00°C.
14. 14. Förfarande enligt patentkravet 13, k ä n n e t e c k n a t därav, att lösningsmedlet innefattar hexan.
15. 15. Förfarande enligt något av patentkraven 12-14, k ä n n e - t e c k n a t därav, att förutvalda glycerider innefattande det interesterifierade fettet med en fasthalt vid 20°C av minst 20 återvinnes genom fraktionering ur lösningsmedlet. 466 853 a
16. 16. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n - n e t e c k n a t därav, att interesterifieringen genomföres vid en temperatur vid vilken förutbestämda glycerider inne- fattande den interesterifierade produkten kristalliseras ut för att rikta interesterifieringen.
17. 17. Förfarande för framställning av ett margarinråvaruhård- fettmaterial enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e- t e c k n a t därav, att mättnings-, hydrogenerings- och in- teresterifieringsstegen genomföres i vilken som helst ord- ningsföljd, att fettblandningen innefattar en blandning av ett fett eller en glyceridolja med fettsyrareaktanten och att som interesterifieringskatalysator ett 1,3-selektivt enzym an- vändes och glyceridblandningen i produkten fraktioneras för att återvinna ett mättat råvaruhårdfettmaterial.
18. 18. Margarinråvaruhårdfettmaterial, k ä n n e t e c kin a t därav, att det innefattar en fraktion av en blandning av palm- fett och laurinsyrafett selektivt omlagrad enligt något av föregående patentkrav, och ett flytande vegetabiliskt råvaru- basmaterial, varvid nämnda fraktion innefattar från 40 till 75 6 glycerider med koltalen 46 till 48 och är närvarande i en mängd från 5 till 20 % av blandningeny
19. 19. Margarinråvaruhårdfettmaterial, k ä n n e t e c k n a t därav, att det framställes enligt något av föregående patent- krav 1-17 och innefattar glyceriderna MHH, i vilka M = C8 och H = C16/C18-fettsyrarester. *Iz