SE466536B - Gaengapparat med momentutloesning - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 4656 5156 organ passande mot ringelementet. De nämnda syftena med uppfinningen uppnås därigenom att ringelementets medbrin- gare som företrädesvis har formen av fasta klackar eller tänder ingriper likartat i både den drivande och den drivna delens medbringare.

Ringelementets medbringare kan därvid vara radiellt uppdelade i två koncentriska segment, vilka kan ligga i periferiellt samma läge, men även vara vinkelmässigt för- skjutna mot varandra. Övriga syften och fördelar uppnås genom att anord- ningen enligt uppfinningen erhållit de i de följande patentkraven angivna kännetecknen.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare i samband med på ritningarna visade utföringsfor- mer av anordningen. - Figur l visar ett längdsnitt genom en gängapparat försedd med momentöverförande koppling enligt uppfinn- ingen. Figur 2 visar ett snitt efter linjen II-II i figur 1. Figur 3a, 3b visar i större skala snitt genom kopplingen i figurerna 1 och 2 och visar medbringarna i ingrepps- läge. Figur 4 visar ett snitt genom en annan utföringsform av en koppling enligt uppfinningen. Figur 5 visar ett längd- snitt genom ännu en utföringsform av_en koppling enligt upp- finningen. Figur 6 visar i större skala ett snitt genom en alternativ anordning för lagring av kopplingsfjädern mot ringelementet. Figur 7 visar i större skala ett snitt liknande figur 3 vid ändrad utformning av kopplings-o tänderna. Figur 8a visar en planvy och figur Bb en sidovy av ett ringelement. _ Figur 1 visar ett längdsnitt genom en 9ån9flPPflratf vilken innefattar en drivspindel 10, som övergår i en hylsformad del 12. Vid insidan av hylsdelen 12 är med tillhjäip av skruvar 14 fäst en hylsa 16. vilken vid sin i hylsdelen 12 inskjutande ände år försedd med med- bringare 18 anordnade att via ett mellanliggande k0PP' lings- eller ringelement 20 sammankopplas med medbrin- 10 15 20 25 30 35 466 536 gare 22 anordnade på den drivna delen, som beskrivs närma- re nedan. I hylsan 16 är roterbart men axiellt stationärt lagrad en styrkropp 24 med tillhjälp av i spår i hylsan 16 och styrkroppen 24 lagrade kulor 26, varvid i styrkroppen 24 är lagrad en cylindrisk glidkropp 28 som tillsammans med styrkroppen 24 utgör gängapparatens drivna del. Styrkroppen 24 och cylindern 28 är begränsat axiellt förskjutbara rela- tivt varandra men ovridbart förbundna med varandra medelst kulor 30 som är lagrade i ett utvändigt axiellt spår 32 i kroppen 28 och ett motsvarande invändigt axiellt spår 34 i styrkroppen 24. Lagringen mellan styrkroppen 24 och kroppen 28 åstadkommes medelst ett stort antal små kulor 36 som är anordnade i en kulhållare 38 som har öppningar för kulorna 30. För att balansera krpppens 28 axiella rörelse är denna upphängd i en skruvfjäder 40 som är anordnad i en central borrning i kroppen 28 och inspänd mellan en undre hållare 42 och en övre tapp 44, som är anordnad i ett i styrkrop- pen 24 lagrat huvformat element 46. Mellan sistnämnda ele- ment 46 och hållaren 42 är dessutom lagrad en fjäder 48 som omger fjädern 40 och är kraftigare än denna. Kroppen 28 är vid sin fria ände försedd med en urborrning 50 samt glidhylsa 52 och spärrkulor 54 för upptagande av en icke visad hållare avsedd för en gängtapp på inom denna teknik känt sätt.

Då drivspindeln 10 roterar överföres vridmomentet från hylsdelen 16 via medbringarna 18, 22 och det i dessa ingripande ringelementet 20 till styrkroppen 24.

Därvid belastas ringelementet 20 till ingrepp med med- bringarna 18, 22 av två koncentriskt anordnade fjädrar 56, 58 vilka i det visade utföringsexemplet belastar ring- elementet 20 via en mellanliggande bricka 60 samt kul- hållare 62 och kulor 64 för att minska friktionen mellan fjädrarna och ringelementet 20. Vid sina från ringelemen- tet 20 vända ändar anligger fjädrarna 56, 58 mot en ställ- skruv 66 som är gängad i hylsan'l2,.så att fjäderkraften kan ställas in genom att ställskruven gängas inåt_eller4 utåt i hylsan 12. Det inställda läget hos ställskruven låses med en skruv 68 som verkar mot en slits i ställ- skruven 66 och är gängad i denna. Från styrkroppen 24 10 15 20 25 30 35 466 536 4 förs vridmomentet vidare till den cylindriska kroppen 28 med tillhjälp av kulorna 30 och från kroppen 28 till den i urborrningen 50 anordnade gängtappen (ej visad).

Dá gängtappen exempelvis vid gängning av ett botten- hål när dettas botten stoppas kroppens 28 rotation och därmed även styrkroppens 24 med medbringarna 22. Där- vid överskrids ett förutbestämt vridmoment som är inställt med hjälp av fjäderkraften F (figur 3a, 3b) från fjädrarna 56, 58 och kopplingen löser ut, som nu skall beskrivas i samband med figurerna 2 och 3. I figur 3a betecknar Y in- greppet mellan medbringaren 18 på den drivande delen 16 och ringelementets 20 medbringare 70, Z betecknar ingreppet mellan ringelementets 20 medbringare 70 och medbringaren 22 på den drivna delen 24, medan X betecknar stigningen på toppytan på den drivande delens 16 klack l8. Då kopp- lingen löser ut pressar först den drivande hylsans 16 medbringare eller klack 18, som fortsätter att röra sig i gängriktningen som markeras med pilen R, upp ring- elementet 20 sträckan Z mot fjäderkraften F. I nästa mo- ment lyfter toppytan på den drivande delens 16 med- bringare 18 ringelementet 20 vidare sträckan X mot fjä- derkraften F under samtidig transport av ringelementets 20 medbringare eller klack 70 uppför den med en stigning till avlastningsbana eller ramp utbildade medbringaren 22 på den drivna delen eller styrkroppen 24 till dess att ringelementets 20 klack 70 har nått det med streckade linjer till höger i figur 3 visade, fullt avlastade läget.

Vid denna utföringsform stoppar sålunda den drivna delen eller styrkroppen 24 och ringelementet 20 medan den driv- ande delen eller hylsan 16 fortsätter att rotera. Sá länge den drivande delen 16 fortsätter att rotera i den angivna drivriktningen R kvarhàlls ringelementet 20 i sitt övre av- lastade läge genom glidfriktionen från fjädrarna 56, 58 som i denna utföringsform roterar synkront med den drivande hylsan 16. Återställning av kopplingen sker genom att fjä- derkraften F trycker ned ringelementets 20 klackar 70 10 15 20 25 30 35 466 536 mellan klackarna 18 och 24 på hylsan 16 respektive styr- kroppen 24 då rotationen upphör och reverseringen startar.

För att detta skall ske och kopplingen därigenom bli själv- återställande krävs att stigningsvinkeln på rampen på styr- kroppens 24 kopplingsorgan 22 är så avpassad att enbart fjädertrycket förmår vrida ringelementet 20 bakåt till startläget. Lägre vinkel på rampen kan i vissa utförings- former accepteras, men återställningen av kopplingen säkras då genom vridmotstånd från gängtappen i det gängade hålet resp. motståndet av masskrafter från uppstannande delar.

I figur 3b visas en alternativ utföringsform av anord- ningen enligt figurerna l och 2, vid vilken avlastnings- banan eller rampen är förlagd till den drivande delen.

För figur 3b har använts samma hänvisningsbeteckningar som i den tidigare utföringsformen och funktionen är följande: Då det förinställda vridmomentet överskridits pressas ring- elementet 20 upp mot fjäderkraften F tills ringelementets med- bringare 70 når hörnet på den drivande delens 16 medbringare 18, vilken samtidigt bildar avlastningsbana eller ramp för medbringaren 70. Ringelementets 20 rotation avbryts då men endast momentant under förskjutningen upp längs rampen 18 och då ringelementet 20 nått så högt att dess medbringare 70 kan passera fritt över den drivna styrkroppens 24 med- bringare 22 fortsätter ringelementet 20 att rotera synkront med den drivande delen eller hylsan 16 tills denna stannar.

Då maskinspindeln l0 upphör att rotera alternativt reverse- ras återgår medbringarna från det avlastade läget till nytt drivläge på samma sätt som beskrivits i samband med figur 3a.

I det i figur 3b visade utförandet inspänns kopplingsfjä- dern eller fjädrarna 56, 58 lämpligen mellan ringelementet 20 och en ställmutter för fjädern som är gängad på den drivna delen eller styrkroppen 24. Ställmuttern eller ställ- skruven kan också sitta på den drivande delen eller hylsan 16 men det är då lämpligt att anbringa en lätt glidfriktion mellan den drivna delen 24 och ringelementet 20 för att underlätta återställningen. I det i figur 3b visade utfö- 10 15 20 25 30 35 466 536 ringsexemplet ligger den inre toppytan på ringelementets 20 medbringare 70, vilken arbetar mot den drivna styrkroppens 24 medbringare 22 på en lägre nivå än den yttre toppytan, som arbetar mot den drivande delens 16 medbringare 18. I det tidigare i figur 3a visade utföringsexemplet var för- hållandet omvänt, men utförandena kan omkastas och anpassas för bästa funktion och tillverkning.

I figur 4 betecknar 72 en kopplingskropp som vid sin vänstra ände har en invändigt i kroppen 72 glidbart lagrad hylsa 74, vilken har periferiella slitsar eller spår 76, i vilka är lagrade spärrkulor 78 som löper mot en kamyta 80 i kroppens 72 invändiga cylindriska yta, då hylsan för- skjuts axiellt i denna. Vid det visade läget mot vilket hylsan 74 pressas av kraften från en fjäder 82 styrs spärrkulorna 78 av kamytan 80 så att de skjuter in med en periferidel i hylsans 74 inre. Skaftet pà en gängtapp eller liknande (ej visad) kan därvid kvarhàllas i hylsan 74 medelst friktion och rotera med denna, exempelvis med tillhjälp av fyrkant- medbringare el.likn. Då hylsän 74 förskjuts åt höger rela- tivt kroppen 72 kan spärrkulorna röra sig utåt mot kamytan 80 och gängtappen el.likn. lossas från hylsan. Kopplings- kroppen 72 som utgör den drivna delen i kopplingen är om- given av ett kopplingshus 84 som utgör den drivande delen och som är lagrad roterbart relativt kroppen 72_@ch i agiell- riktning med tillhjälp av kulor 86. Liksom vid den i figu- rerna l till 3 visade utföringsformen innefattar kopp- lingen ett ringelement 88 med medbringare som likartat ingriper i medbringare pà den drivna kopplingskroppen 72 och det drivande kopplingshuset 84. Ringelementet 88 hålls i ingrepp med medbringarna på den drivna och den drivande delen med tillhjälp av en spiralfjäder 90. När ett för- inställt vridmoment överskrids stoppar den drivna delen 72 medan den drivande hylsan 84 fortsätter att rotera, varvid ringelementets 88 medbringare på tidigare beskrivet sätt vandrar upp på en ramp exempelvis anordnad på den drivna delens 72 medbringare, så att kopplingsingreppet via ring- elementet 88 upphör. Sá länge den drivande delen 84 fort- 10 15 20 25 30 35 466 536 sätter att rotera kvarhàlls ringelementet 88 i sitt av- lastade läge genom glidfriktionen från fjädern 90 som rote- rar synkront med det drivande huset 84. Alternativt stannar fjädern 90 tillsammans med ringelementet 88, varvid frik- tionen mellan fjädern och huset 84 via skruven 94 utgör den kraft som kvarhåller ringelementet 88 i det avlastade läget så länge huset roterar i igängningsriktningen. För att säkra återställningen då rotationen upphör och reverseringen startar är i den i figur 4 visade utföringsformen mellan fjädern 90 och ringelementet 88 inlagd en bricka 92, som vid sin inner- periferi anligger med glidfriktion mot den drivna hylsan 72. Vid reverseringen kommer sålunda ringelementet 88 att via brickan 92 som med friktion anligger mot hylsan 72 bromsas så att den med säkerhet glider av rampen eller av- lastningsbanan och tillbaka till läget mellan den drivna delens 72 och den drivande delens 84 medbringare. Broms- friktionen från ett organ som den visade brickan 92 eller liknande blir dock av störst värde när kopplingsfjädern 90 inspänns mellan den drivande och den drivna delen.

Ligger alternativt rampen på den drivande delen lägges friktionen mellan denna och ringelementet 88. Fjädern 90 är inspänd mellan brickan 92 och en ställskruv 94 som är ingängad i den drivande hylsan 84 och med vars hjälp fjäderspänningen och därmed förinställningen av det vrid- moment vid vilket kopplingen skall utlösa kan varieras.

För áterställning av kopplingen vid reversering visas en alternativ utföringsform i figur 5, vid vilken har använts samma hänvisningsbeteckningar som vid utföringsformen enligt figur 4, varvid dock hylsan 74 utelämnats för enkel- hetens skull. Sålunda återfinns kopplingskroppen 72 som i figuren delvis är bortskuren samt den drivande hylsan 84 och den mellan ringelementet 88 och ställskruven 94 anord- nade fjädern 90. Ringelementets 88 anslagsyta mot kopp- lingsfjädern 90 har små hack 96, vilka har en skarp vinkel mot rotationsplanet i ringelementets återställningsriktning och en svag vinkel mot rotationsplanet i ringelementets 88 urkopplings- eller avlastningsriktning. Kopplingsfjadern 90 10 15 20 25 30 35 466 536 s som i den visade utföringsformen är en spiralfjader roterar synkront med den drivande delen 84 och då ringelementets 88 rotation avbryts vid en kopplingsutlösning glider fjäderns 90 ändspets 98 som kan vara nedslipad men också vinkelrätt ~ avkapad omärkligt vidare över hacken 96 så länge den dirvande delen 84 fortsätter att rotera i igängningsriktningen.

Kopplingsfjäderns 90 andra ände 100 anligger, såsom beskri- vits, mot den plana ställskruven 94 för förinställning av vridmomentet. Ställskruvens 94 anslagsyta har likaså hack eller försänkningar 102, vilka har en lutning mot planet i både igängnings- och urgängningsriktningen. Fjäderändens 100 yttersta spets är lämpligen något böjd och går ner i urtagen 102. Motståndet i dessa urtag 102 mellan fjädern 90 och skruven 94 blir därför större än glidmotståndet mellan fjä- dern 90 och ringelementet 88 i idrivningsriktningen. Mot- ståndet i reverseringsriktningen är fullt tillräcklig för att via fjädern 90 och dess positiva anslag i andra änden 98 mot ringelementets 88 hack 96 i reverseringsriktningen återföra ringelementet 88 från avlastningslâge till driv- läge. Motståndet är dock ej större än att förinställningen av kopplingskraften genom skruvens 94 vridning kan ske obehindrat.Arrangemanget kan omkastas, så att ställskruven 94 har de positivt drivande hacken motsvarande hacken 96 i återställningsriktningen och ringelementet har hacken mot- svarande hacken 102 med lutning i båda riktningarna. I det först beskrivna arrangemanget vinner man dock att mindre svängmassa skall stoppas vid en kopplingsutlösning samti- digt som den värmemängd som alstras av glidfriktionen har längre väg att gå genom hela fjäderns 90 trådlängd. Kopp- lingsutlösningen omfattar endast en bråkdel av en total f gängningscykel. På grund av den långa värmeledningsvägen avgår därför värmeenergin mjukt till övriga maskindelar v och atmosfären och blir ej märkbar på verktygets yta där användaren normalt greppar.

Den effekt som beskrivits med de olika hacken eller urtagningarna 96, 102 kan också med god verkan uppnås via 10 15 20 25 30 35 466 556 ytjämnheten på de ingående delarna, dvs. ringelementet 88, fjäderns 90 anslagsytor och ställskruvens 94 anslagsyta.

Om exempelvis ringelementets anslagsyta är fin och fjäderns 90 anslagsytor mot ringelementet 88 och ställskruven 94 grova och ställskruvens 94 anslagsyta mot fjädern 90 likaså är grov kommer fjädern 90 alltid att glida mot ringelemen- tet 88 och avlastningen blir säker. Fjädern 90 blir även vändbar så att inga monteringsfel kan uppstå. Återställ- ningen har ej så stora marginaler men dessa är tillräckliga vid riktigt utförande för övrigt.

Figur 6 visar en alternativ utföringsform av en anord- ning för att nedbringa friktionen mellan kopplingsfjädern och ringelementet till önskad nivå i sådana fall då det är lämpligt att ha endast en, stark kopplingsfjäder t.ex. i en kompakt adapter avsedd för stora gängdimensioner. Vid denna utföringsform är i en kopplingshylsa 12 av samma typ som i figur l anordnad en kopplingsfjäder 104 som har stig- ning i igängningsriktningen och ett ringelement 106 som invändigt har en över ringelementet utskjutande fläns 108.

Kopplingsfjädern 104 trycker mot en relativt tunn bricka 110 som är hård men fjädrande. Vid låg förspänning av kopp- lingsfjädern 104 har brickan 110 kontakt endast med ring- elementets 106 inre flänsdel 108 och enbart glidfriktion förekommer vid en kopplingsutlösning. När kopplingsfjädern 104 spänns hårdare fjädrar brickan 110 och blir svagt konisk och får anslag mot ett mellan ringelementets 106 fläns 108 och ytterhylsan 12 anordnat kullager 112. Därvid hejdas stegringen av glidfriktionen och vidare ökning av trycket från fjädern 104 upptas av kullagret 112.

Figur 7 visar i en alternativ utföringsform liknande figurerna 3a och 3b exempel på medbringarnas utformning som är lämplig speciellt för små enheter med liten massa.

Därvid har använts samma hänvisningsbeteckningar som i figurerna 3a och 3b för de ingående delarna, varvid sålunda en drivande del eller hylsa 16 i igängningsriktningen R med sin medbringare 18 via ringelementets 20 medbringare 70 10 15 20 25 30 35 466 556 1o driver en driven del eller styrkropp 24 via dess medbringare 22. Ringelementet 20 har en yttre drivande del eller med- bringare för momentutlösande funktion mot den drivande delens 16 medbringare 18 vilka yttre medbringare har spetsade toppar för automatisk återställning mot varandra av kopplingsfjåderns tryck. Aterstâllninigen blir oberoende av mothåll från gäng- tapp och icke roterande delars massa (tröghet). Ringelemen- tet 20 har även enbart medbringande klackparti med positivt anslag i såväl drivnings- som urgängningsriktningen. Genom att vinkeln OL är mindre än vinkeln blir urgängnings- momentet större än igångningsmomentet vilket år en säkerhets- faktor vid automatisk drift. Samtidigt kan vinkelförhållan- det balanseras till lämpligt värde när man önskar viss säkerhet mot tappbrott även vid reverseringen, främst då vid manuell gångning. De båda delarna av ringelementets 20 medbringare 70 kan även ligga förskjutna i omkretsrikt- ningen om så önskas. Ett axiellt anslag, såsom visas vid A, mellan ringelementets 20 botten och en flåns (hel eller bruten) på den drivna delen 24 ger en lätt löpande glid- friktion mellan delarna så att medbringarna automatiskt går i kontakt vid drivytorna.

I figur 8a visas en planvy och i figur 8b en sidovy av ett ringelement 20 med medbringare 70.

Såsom visades i figur l innefattade den fjäder som belastade ringelementet 20 till likartat ingrepp med med- bringarna i den drivande och den drivna delen två stycken koncentriska spiralfjädrar 56, 58 av vilka den ena 56 år starkare och den andra 58 svagare. Av figur l framgår även att den starkare fjädern 56 är lagrad mot ring- eller kopplingselementet 20 med kullager 62, 64 medan den svagare fjädern 58 år lagrad direkt mot elementet 20. Den svagare fjädern 58 kan även vara längre än den starkare fjädern 56 vilket medför att kopplingen kan belastas med liten kraft för det lägre området av apparatens kapacitet och därige- nom blir mycket känslig för små gängtappar där brottrisken år störst.

II

Claims (21)

WU 11' ' 466 536 P A T E N T K R A V

1. Anordning vid en gängapparat, omfattande en drivande del, en driven del och mellan dessa anbragta kopplingselement med medbringare som vid överföring av moment mellan delar- na befinner sig i ingrepp med varandra men vid överskridan- de av ett förutbestämt värde av momentet går ur ingrepps- läge genom en axiell förskjutning av det ena elementet mot verkan av en fjäder, k ä n n e t e c k n a d av att det för- skjutbara kopplingselementet utgöres av ett ringelement (20, 88) med medbringare (70), vilka ingriper i medbringare (18, 22) på den drivande (16) och den drivna (24, 28) delen.

2. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d av att till en av delarnas medbringare (22) är ansluten en ramp i rät vinkel eller svag stigning mot rotationsplanet på vilken ramp ringelementets (20) medbringare (70) är anordnade att förskjutas upp mot fjäderkraften (F) för att bringas helt eller delvis ur ingrepp med den andra delens medbringare.

3. Anordning enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k- n a d av att medbringarna (18, 22, 70) utgörs av fasta kopp- lingständer.

4. Anordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att toppen på ringelementets (20) medbringare (70) har en anslagsyta med en stigningsvinkel som motsvarar stignings- vinkeln på rampen (22) för att underlätta förskjutning över rampen för avlastning från de drivande medbringarna (18) resp. återställning i drivläget.

5. Anordning enligt något av patentkraven 2 till 4, k ä n- n e t e c k n a d av att ytan på toppen av ringelementets (20) medbringare (70) är uppdelad i minst två koncentriska delar med olika form och lutning mot rotationsplanet för att dels åstadkomma övergång till avlastningsläge, dels säker- ställa återgång i drivläge. 466 556 12

6. Anordning enligt något av patentkraven 2 till 4, k ä n- n e t e c k n a d av att ringelementets (20) medbringare (70) är radiellt uppdelade i två koncentriska segment, vilka kan ligga i periferiellt samma läge, men även vara vinkelmässigt förskjutna emot varandra.

7. Anordning enligt patentkravet 4 eller 5, k ä n n e t e c k- n a d av att den del av ringelementets (20) medbringare (70) som arbetar mot den drivande delens (16) medbringare (18) är rundad eller har ett plan med stigningsvinkel mot rotations- planet som lyfter elementet (20) upp på rampen (22) under ur- kopplingen vid drivning framåt och ger släppning för åter- ställning vid drivning bakåt.

8. Anordning enligt något av patentkraven 2 till 7, k ä n- n e t e c k n a d av att den drivande (16) eller drivna (24, 28) delens medbringare (18, 22) har svagt rundad topp eller en toppyta med en vinkel mot rotationsplanet som ger släpp- ning mot ringelementets medbringare i reverserings/återställ- ningsriktningen.

9. Anordning enligt något av patentkraven 2 till 8, k ä n- n e t e c k n a d av att rampens (22) utsträckning är be- gränsad med stoppkant eller annat stopporgan.

10. Anordning enligt något av patentkraven 1 till 9, k ä n- n e t e c k n a d av att fjädern (56, 58) som är inställbar med olika kraft är inspänd mellan den drivande delen (16) och kopplingselementet (20) om ramp för avlastning är an- bragt på den drivna delen (24, 28), alternativt att fjädern (56, 58) är inspänd mellan den drivna delen (24, 28) och kopplingselementet (20) om ramp (22) för avlastning är anbragt på den drivande delen (16).

11. ll. Anordning enligt något av patentkraven 1 till 10, k ä n- n e t e c k n a d av att fjädern (56, 58) som är inställbar med olika kraft är inspänd mellan den drivande delen (16) och fl mr 466 536 13 kopplingselementet (20) om ramp (22) för avlastning är anbragt på den drivande delen (16) alternativt att fjädern (56, 58) är inspänd mellan den drivna delen (24, 28) och kopplingselementet (20) om ramp (22) för avlastning är an- bragt på den drivna delen (24, 28).

12. Anordning enligt något av patentkraven 1 till ll, k ä n n e t e c k n a d av att kopplingselementets (20) medbringning till resp. återföring från det totalt avlastade läget säkerställes genom att fjäderns (56, 58) ändytor ut- nyttjas till anslag mot kopplingselementet för alstrande av den nödvändiga friktionen.

13. Anordningn enligt något av patentkraven l till 12, k ä n n e t e c k n a d av att kopplingsfjädern (56, 58, 90) utgöres av en spiralfjäder.

14. Anordning enligt något av patentkraven l till 13, k ä n n e t e c k n a d av att kopplingsfjädern (56, 58, 90) har en lindningsriktning som är lika med igängnings- riktningen.

15. Anordning enligt något av patentkraven l till 14, k ä n n e t e c k n a d av att.fjädern innefattar två stycken koncentriska spiralfjäderar (56, 58), som har olika stora fjäderkonstanter, så att den ena fjädern (56) är starkare än den andra fjädern (58).

16. Anordning enligt patentkravet 15, k ä n n e t e c k- n a d av att den starkare fjädern (56) lagras mot kopp- lingselementet (20) eller dess ställskruv med kullager, rullager eller speciella glidlager, medan den svagare fjädern (58) är lagrad direkt mot kopplingselementet (20). 466 556 14

17. Anordning enligt något av patentkraven ll-16, k ä n- n e t e c k n a d av att kopplingselementet (88) har en eller flera urtagningar (96) med sådan utformning, att fjäderns (90) ände ingriper med urtagningen för återställ- ning av kopplingen.

18. Anordning enligt patentkravet 17, k ä n n e t e c k - n a d av att fjäderns ställskruv (94) är försedd med ur- tagningar (102) i vilka ingriper den_intilliggande, ombockade änden av fjädern (90).

19. Anordning enligt patentkravet 17, k ä n n e t e c k - n a d av att ringelementet (88) är försett med urtagningar i vilka ingriper den intilliggande ombockade änden av fjä- dern.

20. Anordning enligt något av patentkraven 15 till l9, k ä n n e t e c k n a d av att den svagare fjädern (58) är längre än den starkare fjädern (56).

21. 2l. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n- n e t e c k n a d av att ett axiellt anslag (A) är anord- nat mellan ringelementets (20) botten och en hel eller bruten fläns på den drivna (24, 28) èller drivande (16) delen. PF