SE465359B - Foerfarande och samlarreagenskomposition foer skumflotation av sulfidmineral - Google Patents

Description

465 359 2 vätningsförmågan av mineralytor med vatten. Vanligen sänkes ytans fria energi med avsikt genom adsorption av heteropolära samlarreagens. Den sålunda anordnade hydrofoba beläggningen fungerar enligt denna förklaring som en brygga, så att mine- ralpartiklarna kan häfta vid en luftbubbla. Den praktiska tillämpningen av uppfinningen är emellertid inte begränsad genom denna eller andra teorier för flotation.

Förutom samlarreagenset erfordras även flera andra reagens.

Bland dessa användes skumbildande medel för att tillhanda- hålla ett stabilt flotationsskum, som är tillräckligt bestän- digt för att underlätta mineralseparationen, men inte så beständigt att det inte kan nedbrytas och medge följande vidarebearbetning. De vanligen använda skumbildande medlen är tallolja, kreosot och trikresol (cresylic acid) och sådana alkoholer som 4-metyl-2-pentanol, polypropylenglykoler och etrar etc.

Vidare är vissa andra viktiga reagens, såsom modifierings- medlen, även i stor utsträckning ansvariga för framgången med flotationsseparation av sulfidmineral. Modifieringsmedel innefattar alla reagens, vilkas huvudsakliga funktion varken är att samla eller bilda skum utan modifiera ytan hos ett mineral, så att ett samlarreagens antingen adsorberas därvid eller inte gör det. Modifieringsmedel kan sålunda anses som nedtryckningsmedel, aktivatorer, pH-reglerande medel, dis- pergermedel, deaktivatorer etc. Ett modifieringsmedel kan ofta uppfylla flera funktioner samtidigt. Nuvarande teori och praktik beträffande sulfidflotation anger åter att effek- tiviteten hos samtliga klasser av flotationsmedel i stor ut- sträckning beror på graden av alkalinitet eller aciditet hos malmuppslamningen. Till följd därav är modifieringsmedel som reglerar pH-värdet av stor betydelse. De vanligaste pH-regle- ringsmedlen är kalk, kalcinerad soda och, i mindre utsträck- ning, kaustik soda. Vid sulfidflotation har kalk emellertid ojämförligt den mest omfattande användningen. Vid koppar- sulfidflotation, som dominerar sulfidflotationsindustrin, 3 465 559 användes kalk exempelvis för att hålla pH-värden över l0,5 och vanligen över ll,O och ofta så högt som 12 eller 12,5.

Vid sulfidflotationsprocesser enligt tidigare känd teknik är det nödvändigt att i förväg justera pH-värdet i uppslam- ningen till ll,O eller däröver, inte bara för att trycka ned de kända gångartade sulfidmineralen av järn, såsom svavelkis och magnetkis, utan även för att förbättra prestanda hos större delen av de vanliga sulfidsamlarreagensen, såsom xan- tater, ditiofosfater, tritiokarbonater och tionokarbamater.

De kostnader som är förknippade med tillsättning av kalk börjar bli ganska höga och driftsingenjörer är intresserade av flotationsprocesser, vilka erfordrar ringa eller inte någon kalktillsättning, dvs. flotationsprocesser, vilka kan genomföras effektivt vid svagt alkaliska, neutrala eller till och med vid sura pH-värden. Flotationsprocesser i neutral och sur krets är speciellt önskvärda på grund av att uppslam- ningarna lätt kan surgöras genom tillsättning av svavelsyra och svavelsyra erhålles som biprodukt i smältugnarna på många fabriker. Flotationsprocesser som inte erfordrar justering av pH i förväg eller som innefattar justering av pH i förväg till neutrala eller sura pH-värden med användning av mindre dyrbar svavelsyra föredrages därför framför nuvarande flo- tationsprocesser på grund av att nuvarande processer erford- rar justering i förväg av pH-värdet till starkt alkaliska värden av minst ca. ll,O med användning av kalk, som är dyr- barare.

För att bättre åskådliggöra de nuvarande problemen kan vi ange att den mängd kalk, som användes av den amerikanska koppar- och molybden-gruvindustrin 1980, var nästan 250 miljo- ner kilogram. För denna industri svarade kalk för nästan 92,5 viktprocent av den totala använda mängden reagens och priset för den använda kalken var ca. 51,4 % av de totala kostnaderna för reagens för industrin, vilka uppgick till mer än 28 miljoner dollar. 465 359 4 Såsom angivits ovan, kan kalkförbrukningen variera på olika fabriker från ca. l/2 kg kalk per metriskt ton malm som bear- betas upp till så mycket som 9 kg kalk per metriskt ton malm.

Inom vissa geografiska områden, såsom Sydamerika, är kalk en sällsynt produkt och kostnaderna för att transportera och/eller importera kalk har stigit avsevärt under senare år.

Ett ytterligare problem med starkt alkaliska processer enligt tidigare känd teknik är att tillsättningen av stora mängder kalk för att uppnå tillräckligt höga pH-värden förorsakar glödskalbildning på fabriks- och flotationsutrustning, var- igenom frekventa och dyrbara driftstopp erfordras för ren- göring.

Det är därför uppenbart att det finns ett starkt önskemål att minska eller eliminera behovet av att tillsätta kalk till sulfidflotationsprocesser för att uppnå väsentliga be- sparingar i reagenskostnader. Minskning eller eliminering av kalk i sulfidmalmbearbetningen kan dessutom ge andra fördelar genom att underlätta driften och det praktiska genomförandet av andra enhetsoperationer än flotation, såsom uppslamnings- hantering.

Man har tidigare använt xantater och ditiofosfater som sul- fidsamlarreagens vid skumflotation av oädel metall-sulfid- malmer. Ett stort problem med dessa konventionella sulfid- samlarreagens är att vid pH-värden under ll,O erhålles dålig återgång av svavelkis eller magnetkis. Med sjunkande pH minskar dessutom även samlarförmågan hos dessa sulfidsamlar- reagens, vilket gör dem olämpliga för flotation i svagt alkalisk, neutral eller sur miljö. Denna minskning av samlar- förmågan med sjunkande pH, såsom under ca. ll,O, kräver att doseringen av samlarreagens ökas mångfaldigt, vilket gör dem allmänt otillfredsställande ekonomiskt. Det finns många fak- 4% torer som svarar för sänkningen av samlarreagensaktiviteten med sjunkande pH. Ett samlarreagens kan samverka på olika sätt med olika sulfidmineral vid ett visst pH. Å andra sidan kan dålig lösningsstabilitet vid låga pH-värden, såsom den 465 359 som uppvisas av xantater och tritiokarbonater, mycket väl förklara det iakttagna dåliga beteendet hos samlarreagenset.

Försök att undanröja de ovan nämnda bristerna ledde till ut- vecklingen av neutrala derivat av xantater, såsom alkyl- xantogenalkylformiater, vilka illustreras allmänt med formeln: S O Il II RO-C~S-C-OR' .

Alkylxantogenalkylformiaterna beskrives som sulfidsamlar- reagens i US patentet nr 2 412 500. Andra strukturella modi- fikationer av den allmänna strukturen angavs senare. I US patentet nr 2 608 572 exempelvis innehåller alkylformiatsub- stituenterna omättade grupper. I US patentet nr 2 608 573 innehåller de beskrivna alkylformiatsubstituenterna halogen-, nitril- och nitrogrupper. Bis-alkylxantogenformiater beskri- ves som sulfidsamlarreagens i US patentet nr 2 602 814. Dessa modifierade strukturer har inte funnit lika mycket kommer- siell användning som de oförändrade strukturerna. Sålunda finns exempelvis ett alkylxantogenalkylformiat kommersiellt tillgängligt för närvarande under varumärket MINERAC A från Minerec Corporation. MINERAC A, ett etylxantogenetylformiat, samt dess högre homologer är dock i flera avseenden inte tillfredsställande vid pH-värden under ll,O vad beträffar samlarförmâga och svavelkis-återgång, som beskrives närmare i det följande.

En annan klass av sulfidsamlarreagens, som har haft en viss kommersiell framgång vid skumflotation, är oljiga sulfid- samlarreagens, som innefattar dialkyltionokarbamat- eller diuretanföreningar med den allmänna formeln: RO-CNHR' . 465. 359 6 Flera olägenheter är förknippade med framställningen och användningen av dessa föroreningar. I US patentet nr 2 691 635 anges ett förfarande för framställning av dialkyltionokar- bamater. De tre stegen i den beskrivna reaktionsföljden är besvärliga och den slutliga biprodukten är metylmerkaptan, en luftförorening som är dyrbar att behandla. I US patentet nr 3 907 854 beskrives ett förbättrat förfarande för fram- ställning av dialkyltionokarbamat. Även om goda utbyten och hög renhet uppnås enligt detta patent som de nya känne- tecknen för processen, bör det observeras att en biprodukt vid reaktionen är natriumhydrosulfid, även den en förorening som erfordrar speciell behandling för kvittblivning. I US patentet nr 3 590 998 anges en tionokarbamatsulfid-samlar- reagensstruktur, i vilken N-alkylsubstituenten är bunden medelst alkoxikarbonylgrupper. Framställningsförfarandet som beskrives däri erfordrar användning av dyrbara amino- syraestrar för ersättningsreaktionen av tioestrarna av xan- tater. Biprodukterna vid det här förfarandet är antingen metylmerkaptan eller natriumtioglykolat. Den här typen av strukturellt modifierat tionokarbamat har dessutom rönt , mycket liten kommersiell framgång. Såsom framgår av den föl- * jande beskrivningen av uppfinningen, är dialkyltionokarbama- ter svaga samlarreagens då pH-värdet sjunker under vissa värden.

I enlighet härmed är ett ändamål med föreliggande uppfinning att tillhandahålla ett nytt och förbättrat sulfidsamlar- reagens och en ny flotationsprocess för anrikning av sulfid- mineral med användning av skumflotationsmetoder, vilka inte kräver någon justering i förväg av pH-värdet till starkt alkaliska värden.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att till- handahålla ett nytt och förbättrat sulfidsamlarreagens och en skumflotationsprocess för anrikning av sulfidmineral, som möjliggör selektiv utvinning av värdefulla sulfidmetaller' med selektiv återgång av svavelkis, magnetkis och andra gång-_ v 465 359 artade sulfider.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett nytt och förbättrat sulfidsamlarreagens och en flotationsprocess för anrikning av sulfidmineral med användning av skumflotationsmetoder, vilka utnyttjar en ny klass av sulfidsamlarreagens, som kan framställas och använ- das utan bildning av skadliga biprodukter eller miljöförore- ningar.

Ytterligare ett ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en flotationsprocess för anrikning av sulfid- malmer vid pH-värden omkring l0,0 eller därunder med använd- ning av vissa nya samlarreagens, som innehåller nya donator- atomkombinationer, specifikt avsedda för flotation vid lågt pH. Ännu ett ändamål med föreliggande uppfinning är att till- handahålla ett nytt och förbättrat förfarande för selektiv flotation av värdefulla sulfider i sura kretsar, varvid billig svavelsyra användes för att reglera pH-värdet.

I enlighet med dessa och andra ändamål tillhandahåller före- liggande uppfinning, enligt en utföringsform, en ny och för- bättrad samlarreagenskomposition för anrikning av en malm, som innehåller sulfidmineral, med selektiv återgång av sva- velkis, magnetkis och andra gångartade sulfider, varvid nämnda samlarreagenskomposition innefattar minst en hydro- karboxikarbonyl-tionokarbamatförening, som är vald bland föreningar med formeln: O H S RlO-C-N~C-OR2 vari Rl och R2 vardera oberoende är valda bland mättade och omättade hydrokarbyl-radikaler, alkylpolyeter-radikaler och 465 359 aromatiska radikaler, och sådana radikaler kan godtyckligt och oberoende av varandra vara substituerade med polära grupper, som är valda bland halogen, nitril- och nitrogrupper.

Särskilt föredragna hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamat-sul- fidsamlarreagens enligt föreliggande uppfinning innefattar föreningar med den formel, i vilken Rl är C -alkyl och R2 är Cl-C8-alkyl. 1'C6 De nya och förbättrade hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamat- samlarreagensen enligt uppfinningen kan användas allmänt och utan begränsning i mängder från ca. 0,0023 till 0,23 kg per ton malm, och företrädesvis från ca. 0,0045 till 0,045 kg per ton malm, för att effektivt och selektivt utvinna värde- fulla metaller och mineral från oädel metall-sulfidmalmer, samtidigt som svavelkis och andra gångartade sulfider åter- går selektivt. De nya och förbättrade sulfidsamlarreagensen enligt uppfinningen kan användas allmänt oberoende av pH- värdet i uppslamningarna. Dessa samlarreagens kan, åter utan begränsning, användas vid pH-värden från ca. 3,5 till ll,0 och företrädesvis från ca. 4,0 till 10,0.

Enligt en annan utföringsform tillhandahåller föreliggande uppfinning ett nytt och förbättrat förfarande för anrikning av en malm som innehåller sulfidmineral med selektiv åter- gång av svavelkis och magnetkis, vilket förfarande inne- fattar: malning av nämnda malm för att tillhandahålla par- tiklar med flotationsstorlek, uppslamning av nämnda partiklar i ett vattenhaltigt medium, konditionering av nämnda uppslam- ning med effektiva mängder av ett skumbildande medel och ett metallsamlarreagens, och skumning av företrädesvis de önskade sulfidmineralen och inte de gångartade sulfidmine- ralen genom skumflotationsförfaranden, varvid nämnda metall- samlarreagens innefattar minst en hydrokarboxikarbonyl- tionokarbamatförening, som är vald bland föreningar med den ovan angivna formeln. 465 359 Enligt speciellt föredragna utföringsformer tillhandahålles en ny och förbättrad metod för ökning av utvinningen av kop- parsulfidmineral från en malm, som innehåller en mångfald sulfidmineral, varvid flotationsförfarandet genomföres vid ett reglerat pH-värde, som är mindre än eller lika med 10,0, och samlarreagenset tillsättes till flotationscellen.

Enligt särskilt föredragna utföringsformer tillhandahålles en ny och förbättrad metod för ökning av utvinningen av kop- par från en malm som innehåller en mångfald kopparsulfid- mineral, varvid flotationsprocessen genomföres vid ett reg- lerat pH-värde som är lägre än eller lika med 10,0, och varvid samlarreagenset tillsättes till flotationscellen.

Föreliggande uppfinning tillhandahåller sålunda nya klasser av sulfidsamlarreagens och nya och förbättrade förfaranden för skumflotation av oädel metall-sulfidmalmer. Hydrokar- boxikarbonyl-tionokarbamat-samlarreagensen och förfarandet enligt föreliggande uppfinning möjliggör oväntat överlägsen metallurgisk utvinning vid skumflotationsseparationer i jämförelse med konventionella sulfidsamlarreagens, även vid minskade doseringar av samlarreagens, och är effektiva vid betingelser med surt, neutralt eller svagt alkaliskt pH.

Enligt föreliggande uppfinning tillhandahålles en sulfidmalm- skumflotationsprocess, vilken samtidigt möjliggör överlägsen anrikning av värdefulla sulfidmineral med avsevärda bespa- ringar beträffande kalkförbrukning.

Andra ändamål och fördelar med föreliggande uppfinning fram- går av följande detaljerade beskrivning och illustrativa utföringsexempel.

Enligt föreliggande uppfinning utvinnes värdefulla metall- sulfider och mineral genom skumflotationsmetoder i närvaro av ett nytt sulfidsamlarreagens, varvid nämnda samlarreagens innefattar minst en hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamatföre- ning med formeln: 465 559 10 O H S II I Il RlO-C-N-C-OR2 vari Rl och R2 oberoende av varandra är valda bland mättade och omättade hydrokarbyl-radikaler, alkylpolyeter-radikaler och aromatiska radikaler, varvid nämnda Rl- och R2-radikaler godtyckligt och oberoende är substituerade med polära grupper valda bland halogen-, nitril- och nitrogrupper. Med hydro- karbyl avses en radikal som består av väte- och kolatomer och som inkluderar raka eller grenade, mättade eller omätta- de, cykliska eller acykliska kolväteradikaler. Rl- och R2- radikalerna kan vara osubstituerade eller godtyckligt sub- stituerade med polära grupper, såsom halogen-, nitril- eller nitrogrupper. Dessutom kan Rl och R2 oberoende av varandra vara valda bland alkylpolyeter-radikaler med formeln: R3(oY)n- vari R3 är Cl-C6-alkyl; Y är en etylen- eller propylengrupp och n är ett heltal från och med l till och med 4. Rl och R2 kan även oberoende vara valda bland aromatiska radikaler, såsom bensyl-, fenyl-, kresyl- och xylenyl-radikaler, och aralkyl- eller alkaryl-radikaler, eller någon av dessa aroma- tiska radikaler som är godtyckligt substituerad med de ovan nämnda polära grupperna.

Enligt föredragna utföringsformer är de använda hydrokar- boxikarbonyl-tionokarbamatsamlarreagensen med den ovanstående, formeln de föreningar, i vilka Rl är vald bland Cl-C6-alkyl- radikaler och företrädesvis etyl- och isopropylradikaler; och R2 är vald bland Cl-C8-alkylradikaler, exempelvis metyl, etyl, n-propyl, isopropyl, n-butyl, sek.butyl, isobutyl, n-amyl, isoamyl, n-hexyl, isohexyl, heptyl, n-oktyl och 2-etylhexyl.

H åss 359 Illustrativa föreningar med den ovanstående formeln för användning som sulfidsamlarreagens enligt föreliggande upp- finning inkluderar: N-etoxikarbonyl-O-isobutyltionokarbamat; N-etoxikarbonyl-O-sek.butyltionokarbamat; N-etoxikarbonyl-O-n-amyltionokarbamat; N-etoxikarbonyl-O-isoamyltionokarbamat; N-etoxikarbony1-O-fenyltionokarbamat; N-fenoxikarbonyl-O-etyltionokarbamat; N-fenoxikarbonyl-O-isopropyltionokarbamat; N-fenoxikarbonyl-0-n-butyltionokarbamat; N-fenoxikarbonyl-O-isobutyltionokarbamatf N-fenoxikarbonyl-O-sek.butyltionokarbamat: N-fenoxikarbonyl-O-n-amyltionokarbamat och N-fenoxikarbonyl-O-isoamyltionokarbamat för att nämna några få.

Hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamatföreningarna enligt före- liggande uppfinning kan lätt framställas utan att förorenande biprodukter bildas, först genom reaktion mellan en motsva- rande kloroformiatförening och ammonium-, natrium- eller kaliumtiocyanat under bildning av en isotiocyanat-mellanpro- dukt enligt formel (l) nedan: Û (1) Rlo-c-cl + xscN-+R1-o-c-Ncs +xc1 vari Rl har samma betydelse som definierats ovan och X är NH4+, Na+ eller K+.

Därefter bringas hydrokarboxikarbonyl-isotiocyanat-mellanpro- dukten att reagera med en aktiv hydroxylförening enligt formel (2) nedan: 4,65 559 12 o ons (2) Rl-o-c-Ncs + RZOH-»Rlo-c-N-c-ORZ = Med aktiv hydroxylförening avses vilken förening som helst som har en hydroxylgrupp som lätt reagerar med isotiocyanatet under bildning av motsvarande tionokarbamat. Illustrativa aktiva hydroxylföreningar inkluderar alifatiska alkoholer, cykliska och acykliska, mättade och omättade, osubstituerade eller substituerade med polära grupper, såsom halogen, t.ex. kloro, bromo eller jodo, nitril- och nitrogrupper; aryl- alkanoler, såsom bensylalkoholer; etoxylerade och/eller prop- oxylerade alkoholer och fenoler.

Motsvarande kloroformiater för reaktion med ammonium-, natri- um- eller kaliumtiocyanat enligt formel (l) ovan kan fram- ställas genom reaktion mellan motsvarande alifatiska eller aromatiska alkoholer och fosgen enligt formel (3) nedan: q Q (3) Rlfon + cl-c-cl-bR4c-c-cl +Hc1 vari R4 utgöres av någon av de ovan definierade aktiva hydroxylföreningarna. Som ett ytterligare exempel visas hur kloroformiater gjorda av etoxylerade eller propoxylerade alkoholer kan framställas enligt denna metod, t.ex. o o (47 Rflocnzcflgn, on + cl-c-cl-nüwcuzcnpg oc-c1 + Hcl vari R5 är Cl-C6-alkyl och n är från och med l till och med 4; samt aromatiska alkoholer, såsom fenoler, kresoler och xylenoler, t.ex. 465 559 13 O (5) OH O II H 0-C-Cl + HC1 RÖ + c1-c-c1-> RÖ R7 R7 vari R6 = H eller CH3 och R7 = H, CH3, Cl, Br, I, -N02 eller -C=N.

Av framställningen av de nya och förbättrade hydrokarboxi- karbonyl-tionokarbamat-sulfidsamlarreagensen enligt före- liggande uppfinning som visas i formlerna (l) och (2) ovan framgår att natriumklorid är den enda ofarliga biprodukten vid reaktionen enligt formel (l). Kondensationen av isotio- cyanatet med den aktiva hydroxylföreningen enligt formel (2) är vidare snabb och fullständig och frigör inte någon förore- nande biprodukt.

Enligt föreliggande uppfinning användes de ovan beskrivna hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamaten som sulfidsamlarreagens vid en ny och förbättrad skumflota- tionsprocess, vilken tillhandahåller en metod för ökad anrikning av värdefulla sulfidmineral utgående från oädel metall-sulfidmalmer inom ett brett intervall av pH-värden och närmare bestämt vid sura, neutrala, svagt alkaliska och starkt alkaliska betingelser.

Enligt föreliggande uppfinning innefattar den nya och för- bättrade, i huvudsak pH-oberoende processen för anrikning av värdefulla mineral utgående från oädel metall-sulfidmalmer först steget för storleksreducering av malmen för tillhanda- hållande av malmpartiklar med flotationsstorlek. Såsom fack- män lätt förstår, varierar den partikelstorlek, till vilken en malm måste storleksreduceras för att frigöra värdefulla mineral från associerad gångart eller icke-värdefulla mine- 465 359 14 ral, dvs. frigöringsstorlek, från malm till malm och kan bero på flera faktorer, såsom exempelvis mineralförekomster- nas geometri inuti malmen, såsom skiktning, agglomerering, blandgrundmassor (comatrices) etc. I varje fall kan man, såsom är vanligt inom denna teknik, bestämma att partiklar har storleksreducerats till frigöringsstorlek genom mikro- skopisk undersökning. Lämplig partikelstorlek varierar van- ligen och utan begränsning från mellan ca. 50 mesh till ca. 400 mesh-storlekar. Malmen storleksreduceras företrädes- vis för att tillhandahålla partiklar med flotationsstorlek mellan ca. +65 mesh och ca. -200 mesh. Särskilt lämpliga för användning vid den här metoden är oädel metall-sulfid- malmer, vilka har storleksreducerats för att tillhandahålla från ca. 14 till ca. 30 viktprocent av partiklar med storle- kar +l00 mesh och från ca. 45 till ca. 75 viktprocent av partiklar med storlekar -200 mesh.

Storleksreducering av malmerna kan genomföras enligt vilken metod som helst som är känd för fackmännen inom den här tek- niken. Malmen kan exempelvis krossas till en storlek -10 mesh och därefter våtmalas i en stålkulkvarn till specificerad""“”: mesh-storlek eller malas autogent eller semiautogent eller I i en kulkvarn. Den metod som användes för storleksreduce- ring av malmen är inte kritisk för förfarandet enligt upp- finningen så länge partiklar med effektiv flotationsstorlek tillhandahållas.

Justering i förväg av pH-värdet genomföres lämpligen genom tillsättning av modifieringsmedlet till den malda massan under storleksreduceringssteget. pH-värdet i uppslamningen kan justeras i förväg till vilket önskat värde som helst genom tillsättning av antingen syra m eller bas, och vanligen användes svavelsyra respektive kalk för detta ändamål. En tydlig fördel med föreliggande process är att de nya och förbättrade hydrokarbokikarbonyl-tiono- karbamat-sulfidsamlarreagensen som användes 465 359 15 vid processen enligt uppfinningen inte erfordrar någon jus- tering i förväg av pH-värdet och att flotationen i allmänhet kan genomföras vid malmuppslamningens naturliga pH, vilket förenklar processen, minskar kostnaderna och reducerar kalk- förbrukningen och antalet driftsstopp. Tillfredsställande anrikning har sålunda exempelvis erhållits vid processen enligt föreliggande uppfinning vid pH-värden mellan 3,5 och ll,0, och speciellt god anrikning har iakttagits med pH-vär- den inom intervallet från ca. 4,0 till ca. 10,0.

Den storleksreducerade malmen som exempelvis innefattar par- tiklar med frigöringsstorlek uppslammas därefter i vatten- haltigt medium för tillhandahållande av en floterbar upp- slamning. Den vattenhaltiga uppslamningen av malmpartiklar med flotationsstorlek justeras, vanligen i en flotations- apparat, för att tillhandahålla en uppslamning som innehåller från ca. l0 till 60 viktprocent fasta ämnen, företrädesvis 25 till 50 viktprocent och helst från ca. 30 till ca. 40 vikt- procent av fast substans.

Enligt en föredragen utföringsform av processen enligt före- liggande uppfinning genomföres flotationen av koppar-, zink- och blysulfider vid ett pH som är mindre än eller lika med 10,0 och företrädesvis mindre än l0,0. Det har visat sig att om man genomför flotationen vid detta pH-värde uppvisar de nya och förbättrade hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamat- samlarreagensen enligt föreliggande uppfin- ning exceptionellt god samlarreagensstyrka, tillsammans med utmärkt samlarreagensselektivitet även vid reducerade dose- ringar därav. I enlighet därmed användes svavelsyra vid denna föredragna process för att bringa uppslamningens pH till ett värde som är mindre än eller lika med 10,0, om så erfordras.

I varje fall och av vilken orsak som helst kan uppslamningens pH justeras i förväg om så önskas vid det här tillfället och enligt vilken av fackmannen känd metod som helst. 4-65 359 16 När uppslamningen har beretts, konditioneras uppslamningen genom tillsättning av effektiva mängder av ett skumbildnings- medel och ett samlarreagens, som utgöres av minst en hydro- karboxikarbonyl-tionokarbamatförening såsom beskrivits ovan.

Med "effektiv mängd" menas vilken mängd som helst av de ifrågavarande komponenterna som tillhandahåller en önskad anrikningsnivå av de önskade värdefulla metallerna.

Närmare bestämt kan vilket skumbildande medel som helst an- vändas vid processen enligt föreliggande uppfinning. Man kan exempelvis använda sådana flotationsmedel som kolväte- alkoholer med rak eller grenad kedja och låg molekylvikt, såsom C6-C8-alkanoler, 2-etylhexanol och 4-metyl-2-pentanol, som även är känd som metylisobutylkarbinol (MIBC), samt även talloljor, kresylsyra, polyglykol eller monoetrar av poly- glykoler och alkoholetoxylater, för att nämna några få av de skumbildande medel som kan användas enligt uppfinningen.

Det skumbildande medlet eller medlen tillsättes vanligen och *utan begränsning i vanliga mängder, och mängder från ca. 0,0045 kg till ca. 0,09 kg skumbildande medel per ton malm som behandlas är lämpliga.

De nya och förbättrade hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamat- sulfidsamlarreagensen för användning vid processen enligt föreliggande uppfinning kan helt allmänt tillsättas i mäng- der från ca. 0,0023 till ca. 0,23 kg samlarreagens per ton malm och tillsättes företrädesvis i mängder från ca. 0,0045 till ca. 0,14 kg per ton bearbetad malm. Vid flotationer, vid vilka det är lämpligt att selektivt samla kopparsulfid- mineral och selektivt kassera järnsulfidmineral såsom svavel- kis och magnetkis samt andra gångartade sulfider, tillsättes samlarreagensen i allmänhet i mängder från ca. 0,0045 kg per ton till ca. 0,045 kg per ton malm. Vid bulksulfidflotationer användes högre nivåer av samlarreagens, såsom beskrives när- mare nedan. 465 359 17 I enlighet med processen enligt föreliggande uppfinning underkastas sedan den konditionerade uppslamningen, som inne- håller en effektiv mängd skumbildande medel och en effektiv mängd samlarreagens, som består av minst en hydrokarboxi- karbonyl-tionokarbamatförening, ett skumbildningssteg enligt konventionella skumflotationsmetoder för att få det värdefulla önskade sulfidmineralet att flyta i skumkoncentratet och selektivt återföra eller trycka ned svavelkis och andra gångartade sulfider.

Det har även överraskande visat sig i motsats till den kon- ventionella tron att ett neutralt, oljigt samlarreagens är mest effektivt när det tillsättes till den malda massan i stället för flotationscellen. De nya och förbättrade hydro- karboxikarbonyl-tionokarbamatsamlarreagen- sen enligt föreliggande uppfinning uppvisar mer effektiv utvinning när de tillsättes till flotationscellen än då de sättes till den malda massan. De nya samlarreagensen enligt föreliggande uppfinning har den bestämda fördelen att de är lätta att dispergera, fastän de är olösliga i vatten för alla praktiska ändamål. De nya samlarreagensen ger då de tillsättes till flotationscellen högre kopparutvinning vid det första flotationssteget, tillsammans med en förbättrad total kopparutvinning, vilket tyder på förbättrad flotations- kinetik, som beskrives mer fullständigt nedan. Naturligtvis kan de nya och förbättrade samlarreagensen även sättas till den malda massan enligt konventionella metoder och förbättrad utvinning av värdefulla mineral fortfarande erhållas.

De nya och förbättrade hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamat- samlarreagensen och de processer som utnyttjar dem enligt föreliggande uppfinning har hittills beskrivits för användning i de applikationer, i vilka det är önskvärt att selektivt koncentrera eller samla vissa värdefulla me- tallsulfider, huvudsakligen av koppar, nickel, bly och zink från andra gångartade sulfider, såsom svavelkis och magnet- kis, och andra gångartade material, såsom silikater, karbo- 465 359 18 nater etc. I vissa fall är det emellertid önskvärt att samla alla sulfiderna i en malm inklusive zinkblände (ZnS) och järnsulfiderna, dvs. svavelkis och magnetkis, förutom koppar- . sulfidmineralen.

Det finns närmare bestämt vissa massiva eller komplexa sul- fidmalmer, vilka innehåller stora mängder järnsulfidmineral, såsom svavelkis och magnetkis. Med dessa komplexa sulfid- malmer är flotation av järnsulfidmineralen ofta önskad förd' erhållande av svavelvärdena ur dessa mineral, vilka efter ytterligare bearbetning kan ge svavel och svavelreagens.

Under dessa omständigheter är en bulksulfidflotation önsk- värd, dvs. en flotation, vid vilken alla sulfidmineralen bringas att flyta upp och uppsamlas. Bulksulfidflotationer är även önskvärda för att anrika värdefulla metaller från värdefulla metallhaltiga svavelkis- och magnetkismineral.

Dessa massiva eller komplexa sulfidmalmer innehåller emeller- tid ofta inte endast flera värdefulla metaller i form av sulfider, såsom koppar, zink, bly, nickel, kobolt etc., utan innehåller även i nära samband därmed gångartade material, såsom karbonater, samt kiseldioxider och kiselhaltiga mate- rial.

Dessa massiva eller komplexa sulfidmalmer är inte ovanliga och presenterar en unik serie problem för skumflotationanrik- ning. Bulksulfidflotation för dessa malmer kan inte genom- föras med framgång under vanliga flotationsbetingelser, såsom vid pH-värden omkring 10,0, ty svavelkis och magnetkis nedtryckes vid höga pH-värden. Vid pH-värden av 3,0 till 5,0 är bulksulfidflotation hög med användning av vanliga samlar- .

D reagens, såsom xantater, men svavelsyra användes som modi- fieringsmedel för att sänka massans pH till dessa värden. § De gångartade karbonatmineral, som föreligger i dessa kom- plexa malmer, är lösliga i syra och till följd därav erford- ras stora mängder svavelsyra, såsom ca. 45-54 kg per ton malm, vilket inte är ekonomiskt attraktivt, och användningen 465 359 19 av svavelsyra med malmer som innehåller karbonater av alka- liska jordartsmetaller, såsom kalcit, dolomit etc., resulte- rar i bildning av stora mängder olösliga sulfater av alka- liska jordartsmetaller, vilka förorsakar en mycket allvarlig glödskalbildning på fabriksapparaturen och åter kräver fre- kventa och dyrbara driftsstopp. Vid ett uppslamnings-pH inom intervallet från ca. 6,0 till 9,0 är bulksulfidflotation med konventionella samlarreagens, såsom xantater, mindre än optimal.

Det har oväntat visat sig att de nya och förbättrade hydro- karboxikarbonyl-tionokarbamatsamlarreagensen enligt upp- finningen under omsorgsfullt specificerade betingelser till- handahåller optimal flotation av bulksulfider från sulfid- haltiga malmer. I enlighet med den här aspekten av före- liggande uppfinning erhålles optimala bulksulfidflotationer då skumflotation genomföres vid neutrala eller svagt alka- liska pH-värden och särskilt vid ett pH från 6,0 till 9,0 och med användning av en större mängd av hydrokarboxikarbonyl- tionokarbamatsamlarreagensen enligt uppfinningen, nämligen vid doseringsnivåer från ca. 0,045 kg till ca. 0,45 kg per ton, eller uttryckt på annat sätt, vid nivåer som är lika med eller högre än 0,3 mol/metriskt ton malm.

När bulksulfidkoncentratet har framställts genom flotation vid dessa pH-betingelser och vid de angivna doseringarna av samlarreagens, separeras de värdefulla sulfiderna av koppar, bly och zink från den stora mängden järnsulfider som finns närvarande i bulkkoncentratet genom flotation i ett andra steg vid ett högre pH, dvs. pH-värden över 9,0, varigenom de värdefulla sulfiderna uppsamlas och järnsulfiderna ned- tryckes selektivt. Tidigare användes xantat-samlarreagens vid bulkflotationen vid pH-värden från 3,0 till 5,0 och flo- tationen i det andra steget, vid vilket järnsulfiderna ned- tryckes selektivt, måste ske vid ett pH-värde omkring ll,0, ty svavelkisåtergången är dålig för xantat-samlarreagens under pH 11,0. Man kan förstå att avsevärda mängder kalk 465 359 20 måste tillsättas för att modifiera pH-värdet för denna andrastegsflotation. Enligt den här aspekten av föreliggande uppfinning med användning av hydrokarboxikarbonyl-tionokar- bamatsamlarreagens erhålles bulksulfidflotation vid ett högre pH, 6,0 till 9,0, och den erfordrade kalkkonsumtionen vid det andra steget av flotationen, dvs. separationen av värdefulla metallsulfider från järnsulfider, reduceras.

Vidare är hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamatsamlarreagensen enligt uppfinningen mycket starkare samlarreagens för koppar, bly och zink i pH-intervallet från 9,0 till ll,0, så att andrastegsflotationen kan genomföras vid pH-värden som är precis tillräckliga för att trycka ned järnsulfiderna, i vilket fall det inte finns något behov av att höja pH-värdet över ll,0, varigenom ytterligare besparingar tillhandahålles beträffande kalkkonsumtionen.

Andra ändamål och fördelar tack vare de nya och förbättrade samlarreagensen och processen enligt uppfinningen framgår av följande utföringsexempel, vilka endast anges för att åskådliggöra uppfinningen och göra det möjligt för fackmannen att lättare förstå och tillämpa uppfinningen. 21 465 559 FRAMSTÄLLNING 1 Syntes av etoxikarbonylisotiocyanat En 2 liters trehalsad rundkolv som är försedd med en åter- flödeskondensor skyddad från fuktighet medelst ett torkrör, som innehåller vattenfritt kalciumsulfat, en tillförseltratt och en mekanisk omrörare, monterades i en värmemantel. I kolven infördes 700 ml torr acetonitril och 194 g kalium- tiocyanat. Blandningen uppvärmdes under omröring till 70OC och sedan avbröts den yttre uppvärmningen. Blandningen för- sattes under omröring med 217 g etylkloroformiat från till- sättningstratten inom 40 minuter. En exotermisk reaktion inträdde. Blandningen blev tjockare och gul. När tillsätt- ningen var fullbordad, nådde reaktionsblandningens tempera- tur 77°C. Reaktionsblandningen omrördes 3 timmar utan någon extern uppvärmning. Därefter kyldes reaktionsblandningen till rumstemperatur och fällningen avlägsnades genom filtrering.

Fällningskakan tvättades med torr acetonitril. Filtratet och tvättvätskan kombinerades och koncentrerades genom in- dunstning under sänkt tryck. Den återstående vätskan des- tillerades genom en fraktioneringskolonn. Man erhöll 86,9 g etoxikarbonylisotiocyanat, en färglös vätska som kokade vid 45°c/11 mm Hg eller 4s°c/12 mm Hg.

FRAMSTÄLLNING 2 Syntes av N-etoxikarbonyl-O-isopropyltionokarbamat 40 ml isopropylalkohol sattes till 10 g etoxikarbonylisotio- cyanat (FRAMSTÄLLNING 1) och reaktionslösningen blandades väl genom omröring. När exotermen var över, fick reaktions- lösningen stå över natten och reaktionens fortskridande övervakades medelst reaktionslösningens infraröda spektrum.

Reaktionens fullbordan visade sig genom att absorptionsban- det vid 1960-1990 cm-l för N=C=S-gruppen försvann. överskottet av isopropylalkohol avlägsnades genom destillering under sänkt 465 359 22 tryck och gav en oljeåterstod. Kristallisering ur petroleum- eter (kp. 35-60°C) gav l3,l g färglösa kristaller av N-etoxi- karbonyl-O-isopropyltionokarbamat, som smälte vid 32-33°C.

FRAMSTÄLLNING 3 Syntes av N-etoxikarbonyl-O-isobutyltionokarbamat 40 ml isobutylalkohol sattes till 10 g etoxikarbonylisotio- cyanat från FRAMSTÄLLNING l. När reaktionen var fullbordad, avlägsnades överskottet av isobutylalkohol genom avdrivning under sänkt tryck. Man erhöll 15 g N-etoxikarbonyl-O-iso- butyltionokarbamat, som var en färglös olja.

FRAMSTÄLLNING 4 Syntes av N-fenoxikarbonyl-O-etyltionokarbamat Sammanfattning av reaktionsföljd O H S IIIII KscN _ , /a-OC-Cl :-+EtOAC @-O-C-N-C-S 0-C_N_C-0C2H5 En 250 ml trehalsad rundkolv försågs med en återflödeskon- densor, en termometer, en tillförseltratt och en mekanisk omrörare. I reaktionskolven infördes 100 ml etylacetat och 9,7 g kaliumtiocyanat. Blandningen omrördes och uppvärmdes.

Blandningen försattes droppvis från tillförseltratten med 15,7 g fenylkloroformiat inom 30 minuter. När exotermen var över, omrördes reaktionsblandningen l l/2 timmar. (GC visade att fenylkloroformiat hade reagerat fullständigt.) 10 ml absolut etylalkohol tillsattes. Reaktionsblandningen omrördes och reaktionens fortskridande övervakades medelst IR tills fenoxikarbonylisotiocyanatet hade förbrukats fullständigt. 50 ml vatten tillsattes för att lösa upp de fasta substan- serna. Reaktionsblandningen överfördes till en 250 ml separa- 465 359 23 tionstratt. Det organiska skiktet uppsamlades. Det torkades över MgSO4 och filtrerades. Filtratet koncentrerades genom avdrivning av de flyktiga ämnena. En fast substans, som vägde 20,4 g, erhölls. Den fasta substansen omkristalliserades ur hexaner. Den rena produkten smälter vid 81-83°C.

De ovan angivna syntetiserade hydrokarboxikarbonyl-tionokarba- materna användes som samlarreagens för en mångfald sulfid- malmer och testades beträffande anrikningsegenskaper vid en mångfald pH-värden och jämfördes med sulfidsamlarreagens- föreningar enligt tidigare känd teknik. De andra homologa och/eller analoga hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamater, som användes i följande exempel, kan framställas enligt i huvud- sak identiska framställningsmetoder, varvid den visade R2- gruppen tillhandahålles genom substitution av de motsvarande aktiva hydroxylföreningarna.

I vart och ett av följande exempel användes följande allmänna framställnings- och testningsförfaranden: Sulfidmalmerna krossades till -10 mesh-storlek. En mängd av de krossade malmerna mellan ca. 500 och 2000 g våtmaldes i en stålkulkvarn med en stålkulbelastning av 5,3 till 10,7 kg och vid 50 till 75 % 6 till 14 minu- ter eller tills en uppslamning med den antydda storleksför- delningen hade erhållits, vanligen ca. 10-20 % +65 mesh, 14-30 % +l00 mesh och 40-80 % -200 mesh. Kalk och svavelsyra användes som pH-modifieringsmedel för att justera pH-värdet efter behov. Dessa modifieringsmedel sattes i allmänhet till torrsubstans under ca. malmmaterialet. Det använda skumbildande medlet sattes till malmmaterialet vid några tester och sattes till flotations- cellen i andra tester. I vissa tester sattes 50 % av samlar- reagenset till malmmaterialet och i andra sattes samlarrea- genset till det första och det andra stadiet av konditione- ringen i flotationscellen. 465 359 24 Den storleksreducerade uppslamningen, med eller utan skum- bildande medel och samlarreagenstillsatser, överfördes till en Denver Dl2 rektangulär flotationscell. Uppslamningens volym justerades till 1200-2650 ml genom tillsättning av vatten för erhållande av en densitet av ca. 20-45 % fast material och en uppslamningsnivâ i cellen vid ca. 2 cm under den utskjutande kanten.

Samlarreagens och/eller skumbildande medel sattes till upp- slamningen medan denna omrördes med en hastighet av ca. llOO-1400 varv/minut. Uppslamningen konditionerades under 2 minuter och pH- och temperaturmätningar genomfördes däref- ter. Efter 2 minuters konditionering infördes luft i en mängd av ca. 5-7 liter/minut från en tryckluftcylinder. Skum- flotationen fortsattes ca. 3 minuter, varunder ett första- stadiekoncentrat uppsamlades. Därefter avstängdes luften och mer samlarreagens och skumbildande medel tillsattes, och uppslamningen konditionerades ytterligare 2 minuter. Efter det andra konditioneringssteget om 2 minuter sattes luften på igen och ett andrastegskoncentrat uppsamlades. Flotations- tiderna var bestämda i förväg, så att de gav ett icke-malm- förande skum efter fullbordad flotation.

Koncentraten från första och andra steget och avfallsmalmen filtrerades, torkades, testades och analyserades beträffande koppar, järn och svavel. Ledningsvatten med den önskade tem- peraturen användes i samtliga tester. Förkortningen t använ- des för att ange ett standardton, dvs. 2000 pund, och T re- presenterar ett metriskt ton, dvs. l000 kg eller 2204 pund.

EXEMPEL l Flotation vid naturligt pH En kopparmalm från sydvästra USA, som innehöll 0,3 % koppar och 1,7 % svavelkis (FeS2), användes i den här serien tester.

I detta och samtliga följande exempel betecknas de gång- 25 465 359 artade järnmineralen, såsom svavelkis, magnetkis etc., för enkelhets skull som svavelkis, De främsta kopparmineralen var kopparglans och kopparkis. 460 g av malmen maldes 8,5 minuter vid en torrsubstanshalt av 60 % för erhållande av en uppslamning med en storleksför- delning av 17,5 % +65 mesh, 35,2 % +lO0 mesh och 41 % -200 mesh. Uppslamningens naturliga pH, dvs. utan extern till- sättning av vare sig kalk eller svavelsyra som pH-modifie-I ringsmedel, visade sig vara 5,5. Uppslamningen konditionera- des vid 30 % torrsubstanshalt med det angivna samlarreagenset och ett skumbildande medel som bestod av 50 viktprocent MIBC och 50 viktprocent tallolja, tillsatt i en mängd av 0,036 kg/ ton malm, och flotationerna i första och andra stadiet genomfördes enligt de ovan beskrivna förfarandena. De använda samlarreagensen och resultaten av analyserna av koncentrat och avfallsmalm anges i tabell l nedan: 465 359 26 TABELL l Naturligt pH 5,5 Skumbildande medel - 1:1 MIBC/tallolja 0,036 kg/t Huvudanalys: Cu - 0,3 % FeS2 - 1,7 % % Cu- % Cu- % FeS2 Exempel Samlarreagens Dosering utv. kval. utv.

A Natriumetyl- 0,054 18,6 0,7 2,1 xantat B Natriumetyl- 0,200 82,8 4,0 89,7 xantat C Natriumdietyl- 0,100 66,6 3,3 64,4 ditiofosfat D Natriumdiisobutyl- 0,054 69,3 2,3 11,2 ditiofosfinat E Etylxantogeg- etylformiat Sats 1 0,054 84,1 2,3 74,2 Sats 4 0,054 79,2 1,9 51,2 Sats 5 0,054 86,4 3,9 91,1 F O-isopropy1-N-etyl- 0,054 73,2 2,7 57,1 tionokarbamat G O-isobutyl-N-ety1- 0,054 78,0 3,2 51,1 tionokarbamat 1 N-etoxikarbonyl- 0,054 90,8 9,6 67,3 O-isopropyl- tionokarbamat a MINEREC(R) A, Minerec Corporation, Baltimore, Md. U.S.A. 2, 465 359 Av tabellen framgår att de konventionella samlarreagens som visas i exemplen A-G var mycket svagare än det som användes i exempel l enligt uppfinningen vid det här pH-värdet. Hydro- karboxikarbonyl-tionokarbamatet enligt exempel 1 gav inte endast maximal kopparutvinning för de testade samlarreagensen utan även maximal kopparkvalitet vid en godtagbar svavelkis- återgång.

EXEMPEL 2 - 3 För följande exempel användes en koppar-molybdenmalm från sydvästra USA, som innehöll 0,458 % koppar och 2,2 % svavel- kis. Malmen innehöll kopparkis, kopparglans och covellin som huvudsakliga kopparmineral. Malmen maldes i stålkulkvarn vid en torrsubstans av 63 % och gav en uppslamning med en stor- leksfördelning av ca. 16,4 % +65 mesh, 30 % +l00 mesh och 43,8 % -200 mesh. Den malda malmuppslamningens naturliga pH var 5,0. Det använda skumbildande medlet var l:l MIBC/tall- olja, tillsatt i en mängd av 50 g/metriskt ton (T). För att göra jämförelserna mer noggranna och meningsfulla doserades samlarreagensen på ekvimolär basis, 0,03 mol/T är ungefär 0,0045 kg/ton. Desshtom beräknades ett selektivitets/pres- tanda-index för vart och ett av de testade samlarreagensen.

Selektivitets/prestanda-indexet definierades och beräknades närmare bestämt enligt ekvationen: = (100 - % utvunnen svavelkis) cu (100 - % utvunnen koppar)¿ Selektivitetsindexet för koppar är en bekväm metod för mät- ning inte bara av kopparutvinningen för ett samlarreagens utan även dess selektivitet för återgående svavelkis. Om en 90 %-ig utvinning av koppar och en 50 %-ig utvinning av sva- velkis kan godtagas som optimum, är exempelvis för den här speciella malmen det optimala selektivitetsindexet för koppar 465 s59¶ R (100 - 50) ICfTmf-'ïiïz = °f5 - De testade samlarreagensen och de erhållna resultaten anges i tabell 2 nedan: 29 465 559 TABELL 2 Naturligt pH 5,0 (inte någon kalk) Skumbildande medel - l:l MIBC/tallolja vid 50 g/T Samlarreagens vid 0,03 mol/ton (ungefär 0,0045 kg/t) % Cu- % Cu- % FeS - Exempel Samlarreagens utv. kval. utv. :Cu H Natriumisobutylxantat 33,2 4,3 9,6 0,02 I O-isøbutyl-N-etyl- 76,8 8,2 46,6 0,100 tionokarbamat J O-isopropyl-N-metyl- 67,7 5,8 38,8 0,059 tionokarbamat K Etylxantogentetyl- 84,6 9,2 50,0 0,2ll formiat, sats l - " " * 88,2 7,1 55,5 0,319 Etylxantogenetyl- 86,2 6,3 52,7 0,248 formiat, sats 2 Etylxantogenetyl- 85,7 6,4 56,9 0,212 formiat, sats 3, ren L Natrium-n-butyltritio- 58,8 6,4 16,9 0,049 karbonat M Isobutylxantågenetyl- 85 , 6 7 , 7 38 , 2 o , 297 formiat N Isopropylxantogentyl- 86 , 2 6 , 5 65, 5 o , 180' formiat O Isopropylxantogen~ 88,7 6,1 64,6 0,277 butylformiat P Etylxantogenfenyl- 83,3 8,4 45,4 0,196 formiat 2 N-etoxikarbonyl-O-iso- 90,8 9,6 67,3 0,389 propyltionokarbamat 3 N-etoxikarbonyl-O-amyl- 91,1 6,7 58,3 0,525 tionokarbamat * Denna enda försöksserie gav ovanligt hög kopparutvinning.

Alla andra data representerar reproducerbara resultat. 465 359 30 Resultaten i tabell 2 visar tydligt överlägsenheten hos sam- larreagensen enligt föreliggande uppfinning, exempel 2-3, i jämförelse med konventionella samlarreagens enligt exempel H-P. Exempel 2 och 3 visade hög kopparutvinning och samtidigt tillfredsställande svavelkisåtergâng. Endast samlarreagensen enligt exemplen 2 och 3 gav Icu-värden i närheten av det optimala talet 0,5.

EXEMPEL 4-7 I följande exempel genomfördes tester med användning av samma malm som i exempel 2-3, men med olika samlarreagens för att bestämma om överlägsenheten hos samlarreagensen enligt upp- finningen visade sig även vid högre doseringsnivåer och inte var begränsad till just en dosering. De testade samlarrea- gensen, doseringarna och de erhållna resultaten anges i tabell 3 nedan: 31 465 359 TABELL 3 Mol/T % Cu- % Cu- % FeS - Exempel Samlarreagens dos. utv. kval. utv. šcu Q Etylxantogen- etylformiat (Sats l) 0,04 86,0 8,8 55,6 0,227 (Sats 3), ren 0,04 88,6 6,0 65,7 0,261 4 N-etoxikarbonyl- 0,04 91,2 7,1 78,5 0,277 O-isopropyl- tionokarbamat 5 N-etoxikarbonyl- 0,04 89,5 6,6 63,9 0,330 O-butyltionø- karbamat R Natriumetyl- 0,14 41,3 5,0 38,3 0,018 xantat S Natriumdiiso- 0,14 59,0 7,7 24,0 0,045 butylditio- fosfinat T Etylxantogen- 0,14 86,0 8,1 91,5 0,043 etylformiat (Sats 1) U Natriumbutyl- 0,14 83,8 6,6 43,5 0,2l6¿ tritiokarbonat z V Diallyltritio~ 0,14 79,4 9,2 50,1 0,117. karbonat W Amylallylxantat- 0,14 75,4 9,8 40,4 0,099 ester 6 N-etøxikarbonyl- 0,03 90,8 9,6 67,3 0,389 O-isopropyl- tionokarbamat 7 N-etoxikarbonyl- 0,014 89,4 8,4 48,6 0,456 O-isopropyl- tionokarbamat 465 359 32 Såsom framgår av värdena i tabell 3, uppvisade vart och ett av de nya och förbättrade samlarreagensen enligt exempel 4 och 5 bättre kopparutvinning och Icu-värde vid en dosering av 0,04 mol/T än de konventionella samlarreagensen enligt exempel Q. Vidare var konventionella samlarreagens R-W under- lägsna dem i exemplen 4, 5, 6 och 7 även vid doseringar om 0,14 mol/T. Dessa data visar att de nya samlarreagensen enligt uppfinningen uppvisar bättre prestanda än de konven- tionella samlarreagensen vid pH 5,0 även vid kraftigt mins- kade doseringsnivåer, såsom en femtedel av mängden enligt exempel 6 och en tiondel av mängden enligt exempel 7.

EXEMPEL 8-14 Med användning av samma malm jämfördes prestanda hos konven- tionella samlarreagens och samlarreagensen enligt uppfinningen med avseende på effekterna av kolvätekedjans längd och struk- turen på prestanda i jämförelse med kända dialkylxantogen- formiater. De testade samlarreagensen och de erhållna resul- taten anges i tabell 4 nedan: 33 TABELL 4 Naturligt pH 5,0 (inte någon kalk) 465 Skumbildande medel - l:l MIBC/tallolja vid 50 g/T Samlarreagens vid 0,03 mol/T (ungefär 0,0045 kg/t) % Cu- % Cu % FeS - Exempel Samlarreagens utv. kval. utv.

Alkylxantogenalkyl-(fenyl)-formiat S O Rl-O-C-S-C-O-R2 Rl=C2H5, R2=C2H5, Sats l 84,6 9, 50,0 Sats 2 86,2 6, 52,7 Sats 3 85,7 6, 56,9 Rl=i-C3H7, R2=C2H5 86,2 6, 65,5 Z Rl=1-C4H9, R2=C2H5 85,6 7, 38,2 AA Rl=i-C3H7, R2=n-C4H9 88,7 6, 64,6 CC Rl=C2H5, R2=C6H5 83,3 , 45,4 Etoxi-(fenoxi)-karbonylalkyltionokarbamater O S II II RlO-C-NH-C-OR2 Rl=C2H5, R2=C2H5 83,2 l0,l 38,2 9 Rl=C2H5, R2=1-C3H7 90,8 9,6 67,3 l0 Rl=C2H5, R2=1-C4H9 90,6 7,7 81,3 ll Rl=C2H5, R2=n-C4H9 88,2 10,2 49,6 12 Rl=C2H5, R2=C5Hll 9l,l 6,7 58,3 13 Rl=C6H5, R2=C2H5 90,1 6,8 71,9 559 I -cu 0,211 0,248 0,212 0,180 0,297 0,277 0,273 0,196 0,219 0,389 0,212 0,359 0,525 0,284 0,384 465 359 34 Resultaten i tabell 4 visar att, förutom dietylhomologen, visade samtliga samlarreagens enligt föreliggande uppfinning, dvs. exempel 8-14, bättre kopparutvinning än motsvarande konventionella samlarreagens som var substituerade med samma Rl - och R2-grupper. Icu-värdena var också på motsvarande sätt bättre. Amylhomologen enligt exempel l2 visade den bästa kopparutvinningen och det bästa Icu-värdet.

EXEMPEL 15-17 I följande exempel användes koppar-molybdenmalm från Sydame- rika. Denna malm innehöll l,65 % koppar, 2,5 % svavelkis och 0,025 % molybden. Kopparn förelåg i form av kopparglans, kopparkis, covellin, bornit samt i form av några oxidkoppar- mineral, såsom malakit och kuprit. Även om malmen innehöll en stor mängd kopparkis, var en avsevärd mängd därav kantad med kopparglans och covellin.

Ca. 500 g av -10 mesh-malmen våtmaldes 13 minuter i en stål- kulkvarn med en stålkulbelastning av 5,3 kg och vid en torr- substanshalt av 63 % och gav därvid en uppslamning med en storleksfördelning av l4É% +l00 mesh och 62 % -200 mesh. l0,5 g/T dieselolja tillsattes även i samtliga tester.

Malmuppslamningens naturliga pH var 5,5. Det använda stan- dardsamlarreagenset för den här malmen är en blandning av neutralt alkylxantogenalkylformiat, såsom etylxantogenetyl- formiat (MINEREC A), bensin och 4-metyl-2-pentanol (MIBC) vid förhållandet 60:30:10. Det använda skumbildande medlet är en polypropylenglykolmonoalkyleter, såsom polypropylen- glykolmonometyleter, tillsatt i en mängd av 60 g/T. Standard- A samlarreagenset i blandad och oblandad form jämfördes med _ samlarreagensen enligt uppfinningen vid olika doseringsni- våer och samlarreagensen sattes till flotationscellen vid det första och det andra stadiet i enlighet med det ovan skisserade flotationstestningsförfarandet. Testresultaten anges i tabell 5 nedan: 35 465 359 TABELL 5 Naturligt pH 5,5 (inte någon kalk, inte någon HZSOA) Skumbildande medel - 60 g/T Dos. % Cu- % Cu- % FeS - är Samlarreagens g/T utv. kval. utv. šcu DD 60/30/lO-blandning 20 66,1 6,7 69,5 0,026 av etylxantogenetyl- formiat/bensin/MIBC EE " " " 40 70,9 6,6 72,0 0,033 EF " " " 58 72,9 6,2 76,8 0,032 15 N-etoxikarbonyl-O- 20 73,8 9,4 77,2 0,033 isopropyltiono- karbamat 16 " " “ 40 76,4 8,3 80,8 0,034 17 " " " 58 79,5 7,5 - - GG Etylxantogenetyl- 20 67,4 6,9 75,5 0,023 formiat (sats 1) HH " " " 40 72,3 6,7 75,8 0,032 II " " “ 58 68,4 7,2 70,5 0,030 Såsom framgår av värdena i tabell 5, var hydrokarboxikar- bonyl-tionokarbamatsamlarreagensen enligt uppfinningen, som visas i oblandad form i exempel 15-17, både då det gäller procentandelen utvunnen koppar och kopparns kvalitet över- lägsna de konventionella neutrala xantogenformiatsamlar- reagensen som användes antingen i ren eller i blandad form. 465 359 36 EXEMPEL 18-25 I följande exempel jämfördes samlarreagensen enligt uppfin- ningen i blandad och oblandad form med neutrala xantogen- formiat-samlarreagens på samma sydamerikanska koppar-molybden- malm med användning av samma testningsförfaranden, men den här gången justerades uppslamningens pH till 4,0 genom till- sättningen av 5,0 kg/T svavelsyra före konditionering och flotationstestning. Samlarreagensen tillsattes åter endast till flotationscellen under det första och andra konditione- ringssteget. De använda samlarreagensen och de erhållna re- sultaten anges i tabell 6 nedan: W 465 359 TABELL 6 Cu = 1,65 %, FeS2 = 2,5 % Svavelsyra 5,0 kg/T till pH 4,0 Skumbildande medel Dow 1012 = 60 g/T KK LL NN OO PP QQ 18 19 20 21 22 23 '24 ;25 Dos. % Cu- % Cu- % FeS2- Samlarreagens g/T utv. kval utv. šcu Standardblandning 5 33,4 3,4 15,8 0,019 60/30/10 etylxantogen- etylformiat/bensin/ MIBC “ " " 10 46,7 4,5 21,1 0,028 “ " " 20 80,4 6,7 79,4 0,054 " " " 30 89,6 7,2 91,5 0,078 " " " 40 90,1 7,2 92,2 0,080 Rent etylxantogen- 5 61,7 6,6 44,5 0,038 etylformiat (sats 3) “ " " 15 88,5 8,8 88,2 0,090 " " " 20 90,6 8,4 93,4 0,075_ Etoxikarbonyliso- 5 68,7 6,6 52,3 o,o490 propyltionokarbamat * " " " 10 89,7 7,9 92,1 0,074 " " “ 20 93,2 7,4 91,7 0,180 60/30/10-blandning av 20 92,4 7,9 90,5 0,163 N-etoxikarbony1-O- isopropyltionokar- bamat/bensin/MIBC 36/54/10-blandning av 20 91,6 9,1 90,3 0,136 N-etoxikarbonyl-O- isopropyltionokar- bamat/bensin/MIBC N-etoxikarbonyl-O- 5 67,5 7,2 45,0 0,052 isobutyltionokarbamat " " " 10 89,8 9,9 87,7 0,119 " " " 20 93,5 8,2 97,0 0,072 465 559 38 Tabell 6 visar att samlarreagensen enligt uppfinningen i ren form, såsom visas i exempel 18-20 och 23-25, eller i blandad form, såsom visas i exempel 21 och 22, uppvisar starkare samlarreagensaktivitet än standard-xantogenformiatsamlarrea- gens i blandad eller ren form vid alla testade doseringar.

Kopparutvinningen i exempel 18-25 var inte bara i medeltal ca. 3 % högre utan förlust i kopparkvalitet, utan utvinnings- ökningen erhölls vid en dosering, som var mycket lägre än den för motsvarande standardsamlarreagens. Fördelen med mindre dosering av hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamatsamlarreagensen enligt uppfinningen gör deras användning ekonomiskt fördel- aktig, dvs. bättre utvinning med bättre kvalitet vid en lägre kostnad för reagens.

Det bör nämnas att den erhållna svavelkisutvinningen med den här speciella malmen var anmärkningsvärt hög och syntes ligga i tät följd med kopparutvinningen. En mikroskopisk analys visade att svavelkisen i denna speciella malm vid den använda malningen var nära associerad och/eller kantad med koppar- mineral, så att en hög kopparutvinning med den här malmen oundvikligen gav hög svavelkisutvinning. Även om hög svavel- kisutvinning iakttogs för samtliga standardreagens som testa- des i tabell 6, gav endast samlarreagensen enligt exempel 18-25 de högsta Icu-värdena för den här malmen vid pH 4,0.

Såsom visas i exempel 22 i tabell 6, gav vidare en blandning som innehöll endast 36 % av hydrokarboxikarbonyl-tionokarba- matsamlarreagenset en högre kopparutvinning än den som er- hölls med standardsamlarreagens.

EXEMPEL 26-27 Följande exempel genomfördes med användning av samma syd- amerikanska malm som användes i exempel 15-25 för att under- söka känsligheten hos samlarreagensen enligt uppfinningen för pH och för att testa deras effektivitet under starkt sura' ; betingelser. De använda flotationsbetingelserna och reagensen: É i exempel 18-25 användes i följande tester. Samlarreagens- ___J 39 465 559 doseringen var 5 g/T. Svavelsyra användes för att justera uppslamningens pH till det angivna pH-värdet. Vart och ett av samlarreagensen testades vid pH 2,75 och 3,70 och de er- hållna resultaten anges i tabell 7 nedan: TABELL 7 HZSO4 Cu- Cu- FeS2- Exempel Samlarreagens pg kg/T utv. kval. utv. 26 N-etoxikarbonyl-O- 2,75 8,0 79,9 7,5 59,3 isobutyl-tiono- karbamat 27 " “ " 3,70 5,2 80,1 8,4 81,0 RR Etylxantogen 2,75 8,0 24,5 2,6 ll,8 etylformiat (rent) SS “ " " 3,70 5,2 19,1 2,5 8,5 'Värdena i tabell 7 visar tydligt att samlarreagensen enligt föreliggande uppfinning med stor marginal uppvisar bättre prestanda än de konventionella neutrala xantogenformiat- samlarreagensen även under starkt sura betingelser och att hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamatsamlarreagensen enligt upp- finningen i allmänhet inte är känsliga för pH-värdet. Såsom visas i tabell 7, gav standardsamlarreagensen vid identiska betingelser endast en utvinning av 20-25 % koppar, under det att det nya samlarreagenset enligt uppfinningen, som visas i exempel 26 och 27, gav en ca. 80 %-ig utvinning av koppar.

Det här resultatet beror troligen på den mycket större hydro- lytiska stabiliteten hos samlarreagensen enligt uppfinningen i jämförelse med standardsamlarreagensen. 465 359 40 EXEMPEL 28-30 Samma malm från sydvästra USA som användes i exempel 2-14 och som hade en halt av 0,458 % koppar och 2,2 % svavelkis användes i dessa flotationer. Det skumbildande medel som användes var en l:l tallolja/MIBC-blandning, som tillsattes i en mängd av 50 g/T. Svavelsyra användes för att justera pH-värdet till de angivna sura värdena, och för ett pH av 4,0 tillsattes svavelsyran i en mängd av ca. l,7 kg/T.

De nya samlarreagensen värderades beträffande samlarreagens- styrka och selektivitet i jämförelse med ett antal standard- samlarreagens vid sura pH-betingelser med användning av denna speciella malm. De testade samlarreagensen och de er- hållna resultaten anges i tabell 8 nedan: TABELL 8 pH 4,0, svavelsyra 1,7 g/T 41 465 359 Skumbildande medel 1:1 tallolja/MIBC 50 g/T Samlarreagensdosering 0,01 mol/T (ungefär 2 g/T om inte något annat särskilt anges Dos.

Exempel Samlarreagens M/T Efi TT Natriumdiiso- 0,01 4,0 butylditiofosfat UU " " " 0,03 4,0 VV " " " 0,10 4,0 WW Natriumiso- 0,01 4,0 butylxantats XX " " " 0,03 4,0 YY " " " 0,10 4,0 ZZ Etylxantogen- 0,01 4,0 etylformiat (sats l) AAA Etylxantogen- 0,01 3,7 etylformiat (sats 1) pH 3,7 BBB Etylxantogen- 0,01 4,0 etylformiat (sats 2) CCC Etylxantogen- 0,01 3,9 etylformiat (sats 2) pH 3,9 DDD Etylxantogen- 0,01 4,0 etylformiat (sats 3), ren 28 N-etoxikarbonyl- 0,01 4,0 O-isopropyltiono- karbamat 29 N-etoxikarbonyl- 0,01 3,9 O-isopropyltiono- karbamat, pH 3,90 30 N-etoxikarbonyl- 0,01 4,0 O-isobutyltiono- karbamat Cu- % Cu- % FeS2- utv. kval utv. 26,2 2,6 11,9 53,1 4,5 34,5 95,0 5,7 95,5 20,0 1,9 10,6 51,4 3,5 33,1 94,9 5,1 99,5 92,3 6,7 93,1 65,2 5,6 70,1 91,0 6,0 96,4 54,1 4,4 59,0 94,8 5,3 93,4 96.3 6,4 91,5 94,9 5,8 92,3 97,5 5,9 97,4 I -Cll 0,016 0,030 0,180 0,014 0,028 0,020 0,ll7 0,025 0,045 0,019 0,249 0,621 0,299' 0,426 Z x 42 465 359.

Resultaten i tabell 8 visar tydligt överlägsenheten hos de nya samlarreagensen enligt uppfinningen (exempel 28-30) i jämförelse med de konventionella samlarreagensen (exempel TT-DDD) vad beträffar kopparutvinning, kopparkvalitet och selektivitetsindex. Det framgår av tabell 8 att med vatten- lösliga, joniska samlarreagens, ditiofosfat och xantat, måste en tio gånger större mängd än den som erfordras för nya samlarreagens användas för att uppnå den höga kopparutvin- ningen (ca. 95 %), vilken fortfarande är lägre än den erhåll- na utvinningen med de nya samlarreagensen (97 %). Även med det neutrala samlarreagenset, etylxantogenetylformiat, som anses vara lämpligt för användning i sura kretsar, är den erhållna kopparutvinningen endast inom intervallet 91-95 % (exempel ZZ-DDD). Vidare verkar prestanda för det här samlar- reagenset vara mycket känsliga för små fluktuationer i pH; en ringa sänkning av pH-värdet från 4,0 till 3,9 eller 3,7 sänkte drastiskt kopparutvinningen från 92,3 % till 65,2 % (jfr. exempel ZZ och AAA) och från 91 % till 54 % (exempel BBB och CCC). Så är inte fallet med de nya samlarreagensen (jfr. exempel 28 och 29). Denna ovanliga stabilitet med avseende på pH utgör en tydlig fördel för de nya samlarrea- : gensen i jämförelse med de konventionella samlarreagensen, särskilt under verkliga fabriksbetingelser, då pH-fluktuatio- ner är oundvikliga.

EXEMPEL 31-32 Det anses allmänt att ett neutralt, oljigt samlarreagens är ' mest effektivt då det tillsättes till det material som skall ¿ malas i stället för till flotationscellen. Detta påstående É É I är i allmänhet sant om samlarreagenset är i hög grad vatten- olösligt och odispergerbart. Hydrokarboxikarbonyl~tionokarba-i mat-samlarreagensen enligt uppfinningen är kända för att varaj lätta att dispergera fastän de är olösliga i vatten för alla praktiska ändamål. Testning planerades för att utvärdera om dispergerbarheten hos dessa samlarreagens gav ytterligare fördelar vid användningen. I samband härmed genomfördes två r 1 l 43 465 359 flotationer, en vid vilken 50 % av samlarreagenset hade satts till det material som skulle malas och övriga 50 % hade satts till flotationscellen under steg två av flotationen, och en annan flotation, vid vilken 50 % av samlarreagenset sattes till cellen vid steg ett av flotationen och övriga 50 % till cellen vid steg två av flotationen. Samma malm och samlar- reagens användes härvid som i exempel 4-14. Flotationerna genomfördes och koncentraten och avfallsmalmen analyserades beträffande koppar. De erhållna resultaten anges i tabell 9 nedan: TABELL 9 Samlarreagens/ Steg l Steg 2 Total Total tillsättnings- Dos. % Cu- -% Cu- % Cu- % Cu- Exempel metod M/T utv. utv. utv. kval. 3l N-etoxikarbon- 0,01 22,1 74,2 96,3 5,6 yl-O-isobutyl- tionokarbamat, varav 50 % tillsattes malmmaterialet + 50 % i steg 2 av flotationen 32 N-etoxikarbon- 0,01 84,6 12,9 97,5 5,9 yl-O-isobutyl- tionokarbamat, varav 50 % tillsattes i steg l och 50 % i steg 2 av flotationen . Vid rekonditioneringsstegen mellan den grövre, renare och efterreningsflotationen ökas uppslamningens pH i allmänhet ' för att ge bättre selektivitet och kopparutvinning. 465 359 44 Resultaten i tabell 9 anger att oväntat förbättrade resultat erhålles genom tillsättning av samlarreagensen enligt före- liggande uppfinning till flotationscellen hellre än till det material som skall malas. En jämförelse mellan exemplen 31 och 32 visar att när samlarreagensen enligt uppfinningen sättes enbart till cellen, ökas den totala kopparutvinningen, såsom 97,5 % Cu-utvinning i exempel 32 i jämförelse med 96,3 % Cu-utvinning i exempel 31. En möjlig förklaring till den här skillnaden kan vara att även om de nya samlarreagen- sen enligt föreliggande uppfinning är selektiva för järn, kan en del av samlarreagensets samlarförmåga för koppar gå förlorad vid malningssteget på grund av adsorption av samlar- reagenset vid järn i apparaten för stålkulmalning.

Det är intressant att notera att användningen av de nya sam- larreagensen enligt uppfinningen, kopplad med tillsättning av dem till flotationscellen i stället för till det material som skall malas, ger en oväntad och ganska dramatisk förbätt- ring av flotationskinetiken. Förbättrad kinetik visar sig närmare bestämt genom bättre kopparutvinning i första steget av flotationen. Såsom en fackman på området lätt inser, bringas malmen att flyta upp i en vanlig flotationsprocess för att ge ett grövre koncentrat och avfallsmalm. Avfalls- malmen kastas i regel bort och det grövre koncentratet om- males, rekonditioneras och utsättes sedan för renare flota- tion. Detta ger ett renare koncentrat och renare avfall. Det renare koncentratet torkas i allmänhet och levereras för smältning eller andra ytterligare raffineringssteg. Det renare avfallet underkastas sedan en efterreningsflotation (scavenging flotation) efter rekonditionering. Därefter kan efterreningskoncentratet kombineras med det renare koncen- tratet. Efterreningsavfallet kan kombineras med det huvud- sakliga tillförselmaterialet till den grövre flotationen. 45 465 359 Såsom framgår av värdena i tabell 9, gav de nya samlarrea- gensen enligt uppfinningen, då de tillsattes till cellen, mycket högre och snabbare samlarreagensverkan än då 50 % av samlarreagenset sattes till malmmaterialet. När samlar- reagenset tillsattes endast till cellen, exempel 32, flöt ca. 84 % av kopparn upp i steg l av flotationen i motsats till exempel 3l, i vilket endast 22,1 % av kopparn flöt upp i steg l. Förbättrad flotationskinetik ger ett grövre koncen- trat i steg l som innehåller mer koppar och antyder vidare att reagensförbrukningen kan minskas genom välbetänkt kon- troll av reagenstillförseln samt tyder på att antalet celler i ett flotationsbatteri kan minskas. Kapaciteten på fabriken kan också ökas.

EXEMPEL 33-34 Följande flotationsexempel genomfördes vid ett pH-värde av ca. 8,3 med användning av koppar-molybdenmalm från sydvästra USA med en halt av 0,458 % koppar och 2,2 % svavelkis. Det använda skumbildande medlet var en 50/50 blandning av tall- olja/MIBC som tillsattes i en mängd av 50 g/T. Samlarreagen- sen tillsattes i en mängd av 0,01 mol/T (ungefär 2 g/T).

Kalk tillsattes i en mängd av 1,76 kg/T för att justera upp- slamningens pH till ca. 8,3. Konventionell flotationspraxis med den här malmen har varit att tillhandahålla ett drift- pH av ll,2-11,3, som erfordrar tillsättning av ca. 4,412 kg/T kalk. De testade samlarreagensen och de erhållna resultaten anges i tabell 10 nedan: 465 359 M TABELL l0 pH 8,3, kalk 1,76 kg/T Skumbildande medel 1:2 tallolja/MIBC 50 g/T Samlarreagensdosering 0,01 M/T (ungefär 2 g/T > Cu- Cu- FeS2- Exempel Samlarreagens utv. kval. utv. I -cu EEE Etylxantogenetyl- 84,2 5,4 28,6 0,287 formiat (sats 3, ren) FFF Etylxantogenetyl- 85,9 6,7 29,6 0,352 formiat (sats 2) 33 N-etoxikarbonyl-O-iso- 90,6 9,3 38,9 0,688 propyltionokarbamat 34 N-etoxikarbonyl-o-iso- 90, s 7 ,'7 46 , 2 o , 633 butyltionokarbamat Resultaten i tabell 10 visar överlägsenheten hos hydrokarboxi- karbonyl-tionokarbamaten enligt uppfinningen över det kon- ventionella samlarreagenset, etylxantogenetylformiat. Exem- plen 33 och 34 gav ca. 5 % högre kopparutvinning än den som erhölls med det vanliga samlarreagenset enligt exempel EEE och FFF och kopparkvaliteten och Icu-värdena var också sig- nifikant högre. Dessa resultat erhölls vid en 60 %-ig minsk- ning av den kalkförbrukning, som erfordrades för att bearbe- ta denna malm, såsom 1,76 kg/T enligt föreliggande uppfin- ning i jämförelse med 4,412 kg/T för de konventionella samlar- rêagênsen .

EXEMPEL 35-36 Identiska flotationstester genomfördes med användning av i samma malm och doseringar av skumbildande medel och samlar- ¿ reagens som användes i exempel 33-34, med undantag av att i ett pH-värde av 7,2 användes. För att erhålla detta pH till- s .í-í. 465 359 47 satte man ca. l,l8 kg/T kalk, som representerar en 73 %-ig minskning av kalkförbrukningen i jämförelse med standard- doseringen 4,412 kg/T, som erfordras för att ge ett pH av ll,2-11,3 som användes vid flotationer enligt tidigare känd teknik för den här malmen. De testade samlarreagensen och de erhållna resultaten anges i tabell ll nedan: TABELL ll pH 7,2, kalk l,l8 kg/T Skumbildande medel l:l tallolja:MIBC 50 g/T Samlarreagensdosering 0,01 M/T (ungefär 2 g/T) Cu- Cu- FGS Exempel Samlarreagens utv. kval. utå. Icu GGG Natriumdiisobutyl- 61,9 6,1 20,6 0,055 ditiofosfat HHH Natriumisobutyl- 45,6 4,9 14,2 0,029 xantat III Etylxantogenetyl- 83,3 9,8 24,6 0,270 formiat (sats 1) JJJ Etylxantogenetyl- 86,0 7,7 30,8 0,351 formiat (sats 2) KKK Etylxantogenetyl- 86,0 7,6 33,5 0,339 formiat (sats 3, ren) 35 N-etoxikarbonyl-O-iso- 90,9 7,4 47,6 0,632 propyltionokarbamat 36 N-etoxikarbonyl-O-iso- 89,9 7,4 54,8 0,444 butyltionokarbamat (Såsom framgår av värdena i tabell ll, gav de nya och förbätt- rade hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamat-samlarreagensen enligt uppfinningen även vid ett pH av 7,2 bästa tänkbara _metallurgiska prestanda i jämförelse med konventionella sam- larreagens, exempel GGG~KKK, vad beträffar bättre kopparut- vinning, som var 4-45 % högre än den som erhölls med de kon- ventionella samlarreagensen, bättre kvalitet hos koncentratet, och hogre Icu-varden. 465 359 48 EXEMPEL 37 Identiska flotationstester genomfördes med användning av samma malm och samma dosering av skumbildande medel och samlarreagens som användes i exempel 33-36, med undantag av att ett pH av 10,0 användes. Kalk tillsattes i en mängd av ca. 2,75 kg/T, vilket representerar en 38 %-ig minskning av kalkförbrukningen i jämförelse med den konventionella 4,412 kg/T, som användes vid förfaranden enligt tidigare känd teknik. Resultaten av testning vid pH 10,0 visas i tabell 12 nedan: TABELL l2 pH 10,0, kalk 2,75 kg/T Skumbildande medel - l:l tallolja/MIBC - 50 g/T Samlarreagensdosering 0,01 M/T (ungefär 2 g/T) Cu- Cu- FeS2- Exempel Samlarreagens utv. kval. utv. EC u LLL Etylxantogenetyl- 90,8 6,5 76,0 0,284 formiat (rent, sats 3) MMM Etylxantogenetyl- 88,7 7,3 52,6 0,373 formiat (sats 2) 37 N-etoxikarbony1-O-iso- 89,7 8,2 31,8 0,640 butyltionokarbamat Resultaten i tabell 12 antyder att hydrokarboxikarbonyl- samlarreagenset enligt exempel 37 vid ett pH av 10,0 gav ca. l % lägre kopparutvinning än det konventionella samlar- reagenset enligt exempel MMM, men visade en dramatiskt bättre selektivitet mot svavelkis, såsom endast en utvinning av 32 % svavelkis i exempel 37 i jämförelse med 76 % i exempel LLL, vilket återspeglas i de högre Icu-värdena. w 465 359 EXEMPEL 38-43 I följande exempel användes en koppar-molybdenmalm från syd- västra USA, som innehöll ca. 0,778 % koppar och ca. 5,7 % svavelkis. Denna malm var en av de mest komplicerade av alla de malmer som testades vad beträffar komplex mineralogi, låg total kopparutvinning, hög kalkförbrukning och problem med skumbildningen. Malmen innehöll övervägande kopparglans, men svavelkisen i malmen var höggradigt kantad och utblandad med kopparglans och covellin. Det var därför inte möjligt att separera svavelkis vid den grövre flotationen och man försökte inte heller göra det. 880 g av malmen konditionerades med 500 g/T ammoniumsulfid och maldes 6 minuter vid en torrsubstanshalt av 55,5 % för erhållande av en uppslamning med storleksfördelningen 17,4 % +65 mesh, 33 % +lO0 mesh och 47,4 % -200 mesh. Uppslamningen konditionerades vid 1500 varv/minut och en torrsubstanshalt av 20,4 %.

Standard-pH-värdet vid drift för den här malmen är 11,4-11,5 med användning av N-etyl-O-isopropyltionokarbamat som stan- dardsamlarreagens. Den kalkförbrukning som erfordras för att tillhandahålla ett drifts-pH av ll,4-ll,5 är ca. 3,07 kg/T.

Standardskumbildaren är trikresol som tillsatts i en mängd av ca. 150 g/T.

Samlarreagensen testades vid de angivna doseringarna och vid de angivna betingelserna och resultaten anges i tabell l3 nedan: 50 465 559 >mo.Q @_m> w_w w.Nw o>.@ o.m mom.o = = = mm wm@.o m.«m w.> «_~m mN_o o_w om~.Q = = = Nm QNEMQHM MOGOHQ. ~mo_o m.mw m.w w.æß m~.Q o.w mom.o lmmmsnomfllonmmnonmwmmxopwlz Hw æ>o.o m.mw w_m m.@w «>.o o_m mom.o = = = ow N~Q_o m_~m w_> m.mæ m~.o o_w Qm~_o = = = mm nfwEßQHß MOGOflU m@Q.o °.m> «_m «_om m~.o o_w mQm_o 1mmmommomm|o|mm:onm~mmxomw|z mm @~H_o w.«m @.mm @_Hw >o.m m.mm om~_o = = = mmm ~«o.o «.«~ «.mm m_>m >o_m m_mH mcm.o = = = mmm m@Q.o m.m> @.æ m_m> mw_Q o.m oH~.o = = = ooo owo.o Q_~@ >_m N_w> «>.Q o.m m@m.o = = = mmm >~o_o m_m> m_w @.æ@ m~.o o_w om~.o = = = ooo umëmnumx >mo_o ~.~@ m_Om m_«> m~.Q o_æ mom.o |0uom»mmmommomm|o;mmmw|z zzz SOM .>u5 .Hm>x .>u5 B\mm mm B\2 mcwmmwunmfiëmm Hwmämxm |Nmwmw :so w -su m mmmm .mom cmøwc mm I mm :oo mcflnwmowmcmmmwuumfiëmm m\@ omm | mowwmmmmm 1 mwwwa wwzmømmnaømw w ß.m u Nmmm .w æßß.o n SU m>HmmmU5>5m MH AQNMQB u 465 359 Av resultaten i tabell 13 framgår att de nya samlarreagensen enligt uppfinningen (exempel 38-40 och 42-43) vid pH 8,0 och 9,0 var metallurgiskt överlägsna standardsamlarreagenset (exempel NNN-SSS) vid pH ll,5. Genom användning av de nya samlarreagensen vid pH 8,0 eller 9,0 kan godtagbar metallurgi uppnås vid dramatiskt sänkt kalkförbrukning (7,5 % av den totala kalkförbrukningen för att ge pH 8,0 och 25 % av den totala kalkförbrukningen för att ge pH 9,0) och minskad dose- ring av samlarreagens (0,lO5 M/T i stället för 0,210 M/T som erfordrades för standardsamlarreagens vid pH 11,5).

EXEMPEL 44-47 En sydamerikansk Cu-Mo-malm som innehöll 1,844 % Cu och 4,2 % svavelkis användes i följande tester. Kopparmineralen var övervägande kopparglans, kopparkis, covellin och bornit. 510 g av malmen våtmaldes 7,5 minuter vid 68 % torrsubstans- halt för erhållande av en uppslamning med storleksfördel- ningen 24,7 % +65 mesh, 38,3 % +l00 mesh och 44 % -200 mesh. 2,5 g/T di(sek.butyl)ditiofosfat sattes till det material som skulle malas i samtliga tester. Kalk tillsattes också till materialet för erhållande av det för flotation önskade pH-värdet. Uppslamningen överfördes till flotationscellen och konditionerades vid ll00 varv/minut och en torrsubstans- halt av 32 %.

Denna malm användes för ytterligare flotationstester i svagt alkaliska kretsar med de nya samlarreagensen enligt upp- finningen. Standardsamlarreagenset består av ca. 30-40 g/T natriumisopropylxantat och 2,5 g/T di(sek.butyl)ditiofosfat och standardflotationens pH är l0,5. Kalkförbrukningen vid detta pH är ca. 0,53 kg/T. Standardmedlet för skumbildning är l:l:l polypropylenglykolmonometyleter/MIBC/tallolja i -en mängd av 20-25 g/T. De testade samlarreagensen och de ¿erhållna resultaten anges i tabell 14 nedan: 52 465 359 moH~o ßwH.o fiwN.o ææo.o ßmo.o ßmo.o wo.o Sol H É å m.ææ w.wH m.mm wN.o o.m mNH.o = = = ßw N.mm m.wH m.ww NH.o o.w mmfi.o = = = mv umämnnmxocofin H.mm m.>fl m.mm NH.o o.w mNmo.o 1H>pønowH|O|Hmcønumxflxouwnz mw umämnumxocoflu ooo oiï Néo m~.o o.o moïo åäoomomfo-ïäonuzwšflxoufz ï N_mæ m.Hfl w.væ mm.o m.oH mNH.o = = = xxx H.ww m.mfl m.mw mm.o m.oH mfl.o = = = >>> H.mw o.wH m.mß mN.o o.m mH.o = = = DDD o .No o .oo o .oo 3 .o o .o 3 .o oofiäïxmonaowflsøflflßoz så.

N.>u: .Hø>M .>ß5 B\mx mm B\2 mcmmmmunmflëmm Hwmëwxm I mmm w 150 w ISO w xfimx .mOQ cmwwc mm I mm :oo mcfiuwmowwcwmmwuumfiäwm B\m m.mm | mfiH0Hfimv\umH2\omN šøo Hufinfi | Hwwmë wwcmufiflnäøxw w N.w H Nmwm .w mæ.H H S0 m>HmGm@D>5m va AQHm 53 465 559 De resultat som anges i tabell 14 visar att de nya samlar- reagensen enligt uppfinningen har utmärkta prestanda både vad beträffar kopparutvinning (utan någon förlust i Cu-kva- litet) och svavelkisåtergång vid minskad kalkförbrukning och minskad dosering av samlarreagens. Det är viktigt att påpeka att standardsamlarreagenset gav en oaccepterbart låg kopparutvinning vid pH 8,0 även vid en ökad dosering av samlarreagens.

EXEMPEL 48 I de tidigare exemplen har det visats att de nya och förbätt- rade hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamatsamlarreagensen enligt föreliggande uppfinning uppvisar överlägsna prestanda vid minskad eller inte någon kalkförbrukning och vid minskade doseringar av samlarreagens i jämförelse med ett stort antal vanliga samlarreagens på en mångfald malmer vid den grövre flotationen eller flotationen i första stadiet. I praktiken renas det grövre koncentratet i ett eller flera steg för att man skall erhålla kopparmineral- eller koppar-molybdenmineral- koncentrat med hög kvalitet för ytterligare behandling för framställning av metaller.

Följande exempel åskådliggör användningen av de nya och för- bättrade hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamatsamlarreagensen i renare flotationssystem för erhållande av koncentrat med högre kopparkvalitet för användning i smältugnar eller lik- nande.

I följande exempel användes samma malm som i exempel 44-47.

Det första steget eller den grövre flotationen genomfördes enligt förfarandena i exempel l-47. Koncentratet filtrerades och torkades samt ommaldes sedan för framställning av en uppslamning med ca. 40 % torrsubstanshalt. Det ommalda mate- rialets pH justerades med kalk och mer samlarreagens och šskumbildande medel tillsattes efter behov. Den ommalda upp- :slamningen konditionerades och bringades att åter flyta upp _:___» 465 359 54 som tidigare med det grövre koncentratet för erhållande av renare koncentrat och renare avfall. Det renare avfallet efterrenades vid allt högre pH-värden med eller utan ytter- ligare tillsättning av samlarreagens och skumbildande medel och efterrenades slutligen vid ett pH som var större än 11,0 med ytterligare samlarreagens för att bringa eventuellt kvarvarande kopparmineral att flyta upp, och produkten i varje steg analyserades separat.

Följande tabell 15 visar de resultat som erhölls då malmen utsattes för en grövre flotation och en flotation i ett andra steg eller en renare flotation med användning av ett standardsamlarreagens, natriumisopropylxantat, vid pH 11,0 som jämförelse. Ytterligare samlarreagens tillsattes i exem- pel 48 vid den renare flotationen i steg 2, ty det visade sig att den mängd som tillsattes vid den grövre flotationen inte var tillräcklig för att överföras till den renare flo- tationen. Standardsamlarreagenset överfördes och fanns när- varande i tillräckliga mängder i det andra stadiet av flota- tionen, så att något ytterligare samlarreagens inte behövde tillsättas vid kontroll i andra steget.

De erhållna resultaten anges i tabell 15 nedan: »Ii 55 TABELL 15 RENARE FLOTATIONER Huvudanalys Cu = 1,85 %, FeS 465 359 Skumbildande medel - l:l:l Dow 250/MIBC/tallolja Exempel FFFF Samlarreagens Natriumisopropyl- xantat A. FÖRSTA STEGET Grövre flotation Samlarreagens- dosering, g/T 30,0 pH 10,5 Använd kalk, kg/T 0,608 Utvinning, % Cu 86,9 FeS2 90,9 Mo 64,0 Kvalitet, % Cu 18,30 Fe 20,70 B. ANDRA STEGET Renare flotation Samlarreagens- dosering, g/T - pH ll-ll,6 Använd kalk, kg/T 0,343 Kvalitet hos renare konc., % Cu 39,4 Fe 22,2 Mo 0,56 ToTAL TILLSATT MÄNGD SAMLARREAGENS, kg/T 30,0 TOTAL TILLSATT MÄNGD KALK, kg/T 0,951 ToTAL TILLSATT MÄNGD 38,0 'SKUMBILDANDE MEDEL, g/T 48 N-etoxikarbonyl- O-isobutyltiono- karbamat 88,1 63,7 55,6 21,30 l6,4O 17,0 0,226 39,0 465 359 56 Resultaten i tabell l5 visar tydligt de nya och förbättrade hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamatsamlarreagensens utmärkta prestanda vid både grövre och renare flotation i jämförelse med standardsamlarreagens. Kvaliteten hos det renare koppar- koncentratet var närmare bestämt ca. 2,5 procentenheter högre för exempel 48 än för det andra exemplet (4l,9 % mot 39,4 %) och kopparns kvalitet i det grövre koncentratet var för exempel 48 på liknande sätt 3 procentenheter högre än för jämförelseexemplet. Den totala doseringen av samlar- reagens som användes för att uppnå denna kvalitet hos kopparn var endast l7 g/T för exempel 48 mot 30 g/T för jämförelse- exemplet. Exempel 48 visar att bättre kopparutvinning och kvalitet erhålles vid användning av samlarreagensen enligt uppfinningen samtidigt med en kostnadsbesparing av ca. 45 % för samlarreagens. Exempel 48 visar att god utvinning och god kvalitet erhålles i en renare flotationskrets med sam- larreagensen enligt uppfinningen vid användning av mindre kalk, såsom 0,226 kg/T mot 0,951 kg/T för jämförelseexemplet.

Detta representerar en besparing i kalkförbrukningskostnader som är över 75 %. Det renare koncentratet enligt exempel 48 hade nästan 4 procentenheter lägre halt järn än standard- samlarreagenset, nämligen 18,6 % mot 22,2 %, vilket antyder överlägsen selektivitet mot svavelkis för samlarreagensen enligt uppfinningen i jämförelse med det andra exemplet.

Den överlägsna selektiviteten hos samlarreagensen enligt uppfinningen är även tydlig från den låga svavelkisutvin- ningen vid den grövre flotationen, såsom 63,7 % i jämförelse med standardsamlarreagenset, 90 %. Kopparutvinningen vid den grövre flotationen medelst samlarreagenset enligt uppfin- ningen i exempel 48 var vidare högre än den som erhölls med standardsamlarreagenset med användning av mindre än halva doseringen av standardsamlarreagenset vid den grövre flota- tionen. få, 57 455 359 EXEMPEL 49 Bulksulfidflotation En koppar-zink-svavelkis-magnetkismalm från östra/södra USA 5 användes vid följande flotationstester. Den innehöll ca. 0,5- ,ningen i jämförelse med ett antal vanliga samlarreagens som «är kända för fackmännen på omrâdet.

O 0,7 % koppar i form av kopparkis, 0,9 % zink och 30-35 s järn som magnetkis och svavelkis. Malmen innehöll också en stor mängd gångartade karbonatmineral, såsom kalcit, dolomit etc., förutom det vanliga silikatet eller den kiselhaltiga typen av gångart.

Det utgående materialet från kulkvarnen på_en fabrik användes för samtliga tester. Uppslamningen innehöll malmpartiklar som till ca. 40 % hade storleken -200 mesh. Ca. 4 l uppslam- ning modifierades med 0,45-4,5 kg/ton koncentrerad svavel- syra vid en torrsubstanshalt av 25 % under 30 sekunder vid 1800 varv/minut. Samlarreagenset och det skumbildande medlet tillsattes sedan och uppslamningen konditionerades 2 minuter.

Flotation genomfördes under 4 minuter med naturligt luftflöde vid en omröring om lQ00 varv/minut och ett koncentrat från W första steget uppsamfades. Uppslamningen konditionerades sedan under 30 sekunder med ytterligare skumbildande medel och ett koncentrat från flotationen i andra steget uppsamla- des under 4 minuter. Koncentraten från det första och det andra steget samt avfallet filtrerades, torkades och analy- serades beträffande koppar, järn, svavel och zink.

Resultaten anges i tabell 16 nedan. Det konventionella samlar- reagenset var natriumetylxantat och det skumbildande medlet var en polypropylenglykol (OP 515 från Oreprep Inc.).

De föregående exemplen visar de signifikanta förbättringar och fördelar som uppnås med de nya och förbättrade hydro- karboxikarbonyl-tionokarbamatsamlarreagensen enligt uppfin- 58 465 559 umñmnnmx uoøoflufiæufln |Omfl|O|fi>:On m_mm oo.H w.vm wo.H m.wm H.mm N~Nm o.mm >æ~H o.>ß nnmxflxovwnz mw ß.mm o>.o v.wm mfi.fi ~.mm m.mw H.ææ o.Nm vm.w o.o> = = HHHH >_mm oH.H N.wm mN.H m_mm w.Nm w.>æ m.«m mm.w N.HoH = = mmmm umucmx m_«m oH.H o_mm NN.H m.ßm H.mm w.om m_wm ww.w w _>oH |H>umEøflnumz wwww w :N mm 50 m :N mm :U H\mx B\m mcmmmmunmfiëmm fimmëmxm w _umufiflm>M w _m:fi:cfi>uD mcflumwow msflnwmoø xvømmm |.mmmHumHEmm @\@ mm u Hwwwa wwcmufiflnaøxw wN.mH n m .m_mm n mm .oo.fi n cm .>>w.o H nu m>HmcmUø>sm ZOHH ma QQmm 59 465 359 Resultaten i tabell 16 visar att hydrokarboxikarbonyl- tionokarbamatsamlarreagensen enligt uppfinningen i exempel 49 ger i huvudsak ekvivalent metallurgi vid bulksulfidflota- tion vid ca. 25 % lägre dosering och ca. 62 % lägre svavel- syraförbrukning i jämförelse med det konventionella samlar- reagenset enligt exempel GGGG-IIII.

De föregående exemplen visar de signifikanta förbättringar och fördelar som uppnås med de nya och förbättrade hydro- karboxikarbonyl-tionokarbamatsamlarreagensen enligt uppfin- ningen i jämförelse med ett antal konventionella samlarrea- gens som är kända för fackmännen på området. Även om föreliggande process har beskrivits med hänvisning till vissa föredragna utföringsformer, kan modifikationer eller ändringar göras av fackmän. I stället för N-etoxikar- bonyl-O-alkyltionokarbamater och N-fenoxikarbonyl-O-alkyl- tionokarbamater kan man även-använda andra hydrokarboxikar- bonyltionokarbamater med den ovanstående formeln som sulfid- samlarreagens, såsom N-cyklohexoxikarbonyl-O-alkyltionokar- bamater, N-(3-buten)-l-oxikarbonyl-O-alkyltionokarbamater, N-alkoxikarbonyl-O-aryltionokarbamater och N-aryloxikarbonyl- O-aryltionokarbamater, för att nämna några få. Såsom angivits ovan, kan processen vidare tillämpas med användning av bland- ningar av två eller flera av hydrokarboxikarbonyltionokarba- materna som samlarreagenskomponent såväl som blandningar av minst ett hydrokarboxikarbonyl-tionokarbamatsamlarreagens i kombination med ett annat känt samlarreagens, som kan väljas exempelvis bland (a) xantater eller xantatestrar, såsom S S R8o-c-s"M+ eller R8o-c-sR9 io 465's59 60 (b) ditiofosfater S (R8o)-P-s'M+ ; (C) tionokarbamater, såsom S R8o-c-NHR9 ; (d) ditiofosfinater, såsom S (R8)2P-s'M+ ; (e) ditiokarbamater och derivat därav, såsom RllS RllS I II | || RBN--c-s'M+ elle; R8N--c-s-R9 ; (f) tritiokarbonater och derivat därav, såsom s s II I' Rss-c-s'M+ eller R8-s-c-s-R9 ; och (g) merkaptaner, såsom Rl0SH ; varvid i samtliga formler (a)-(e) ovan R8 är Cl-C6-alkyl och R9 är C -C -alkyl, aryl eller bensyl, och Rll s 1 6 lo eller R , och i (f) är R -alkyl. är hydroxi Cl'Cl2 Gr m 465 359 I stället för värdefulla kopparmineral kan processen enligt uppfinningen användas för att anrika andra sulfidmineral och värdefulla metaller från sulfidmalmer, exempelvis bly, zink, nickel, kobolt, molybden, järn, såväl som ädelmetaller, såsom guld, silver, platina, palladium, rodium, iridium, rutenium och osmium. Alla sådana uppenbara modifikationer eller ändringar kan göras av fackmän på området utan att de frångår uppfinningens omfattning och idé, såsom den framgår av patentkraven.

Claims (5)

1. lfl mineral, k ä n n e t e c k n a d därav att den innefattar 465 359 62 PATENTKRAV Samlarreagenskomposition för skumflotation av sulfid- minst ett hydrokarboxikarbonyltionokarbamat, valt bland: N-etoxikarbonyl-O-isobutyltionokarbamat; N-etoxikarbonyl-O-sek.butyltionokarbamat; N-etoxikarbonyl-O-n-amyltionokarbamat; N-etoxikarbonyl-O-isoamyltionokarbamat; N-etoxikarbonyl-O-fenyltionokarbamat; N-fenoxikarbonyl-O-etyltionokarbamat; N-fenoxikarbonyl-O-isopropyltionokarbamat; N-fenoxikarbonyl-O-n-butyltionokarbamat; N-fenoxikarbonyl-O-isobutyltionokarbamatÄ N-fenoxikarbonyl-O-sek.butyltionokarbamat; N-fenoxikarbonyl-O-n-amyltionokarbamat och N-fenoxikarbonyl-O-isoamyltionokarbamat.

2. Förfarande för anrikning av oädel metall-sulfidmineral från oädel metall-sulfidmalmer med selektiv återgång av gång- artade sulfidmineral vid ett pH under 10,0, vilket förfarande innefattar: (a) (b) tillhandahållande av en vattenhaltig uppslamning av fin- fördelade malmpartiklar med finmalningsstorlek och med ett pH under 10,0; konditionering av nämnda uppslamning med effektiva mängder av ett skumbildande medel och ett metallsamlar- reagens, varvid nämnda metallsamlarreagens utgöres av minst en hydrokarboxikarbonyltionokarbamatförening med f-n formeln: Qfäë RlO-C-N-C-ORZ . 1 u 2 u vari R ar Cl-C6-alkyl och R ar Cl-C8-alkyl; 465 359 63 (c) och följande skumbildning av oädel metall-sulfidmineralen genom skumflotationsförfaranden.

3. Förfarande enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t därav att metallsamlarreagenset tillsättes i en mängd från ca 2,27 g till ca 45 g/ton malm.

4. Förfarande enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t därav att i nämnda metallsamlarreagens är Rl etyl och R2 är isopropyl eller isobutyl.

5. Förfarande för anrikning av oädel metall-sulfider från komplexa sulfidmalmer, vilket förfarande innefattar: (a) tillhandahållande av en vattenhaltig uppslamning av fin- fördelade malmpartiklar med finmalningsstorlek, vilken uppslamning har ett pH från ca 6,0 till 9,0; (b) konditionering av nämnda uppslamning med en effektiv mängd av ett skumbildande medel och från ca 45 g till ca 450 g/ton av ett metallsamlarreagens, vilket metall- samlarreagens utgöres av minst en hydrokarboxikarbonyl- tionokarbamatförening med formeln: 9 Ü É Rlo-c-N-c-oR2 vari Rl är Cl-C6-alkyl och R2 är Cl-C8-alkyl; (c) och följande skumbildning av oädel metall-sulfidmineralen genom skumflotationsförfaranden.