SE465010B - Anordning foer att paafoera elastiska bandavsnitt i tvaerriktningen paa en kontinuerlig bana - Google Patents

Description

465 010 2 Såsom typiska fall där man går tillväga på det första av de ovannämnda sätten med ett kontinuerligt band kan nämnas inne- hållet i de amerikanska patentskrifterna 4 081 301, 4 240 866 och 4 239 578. Såsom andra exempel som hänför sig till påför- ing av enskilda segment av sträckt elastiskt material på en rörlig bana kan nämnas de amerikanska patentskrifterna 4 379 016 och 4 397 704.

Problemet att påföra ett sträckt kontinuerligt (eller i segment uppdelat) stycke av elastiskt material i tvärriktning- en på en rörlig bana blir mycket mera komplicerat. Ett till- vägagångssätt är föreslaget i de amerikanska patentskrifterna 4 240 866 och 4 285 747, där ett substrat eller underlag i form av en långsträckt bana "uppsamlas" vid ett eller flera lägen i tvärriktningen mot banans rörelseriktning, varvid, då banan håller på att bilda slinga eller uppsamlas, osträckt elastiskt band påförs angränsande och yttre marginalkanter på så sätt att det elastiska materialet överbryggar den tvärgåen- de slingan. Vid en punkt som är belägen nedströms tas den uppsamlade slingan i den avsmalnade banan bort genom att man sträcker banan i tvärriktningen, och när den förbundna raden föremål avskiljs och tas i bruk medför det sträckta elastiska materialet i det icke-uppsamlade föremålet selektiv hopföring i tvärriktningen. Ett annat sätt och en annan anordning för att påföra elastiska band i tvärriktningen på en rörlig bana är visade i den amerikanska patentskriften 4 284 454, ehuru det finns skillnader i verkan och användning.

I den av den amerikanska patentskriften 4 284 454 givna teknikens ståndpunkt går man så tillväga, att man frammatar parallella elastiska band, skär av dessa samt vidarebefordrar dem i rät vinkel före påföring av bindemedel och fastsättning vid den kontinuerligt rörliga banan. Omställningen i rät vin- kel medför emellertid att de sträckta elastiska segmenten överförs från en grupp griporgan till en andra grupp gripor- gan, och denna överföring inbegriper också en framstegnings- rörelse hos transportören som är försedd med de första grip- organen. 465 óín»” 3 Uppi-nningen kommer att beskrivas i detalj i det följan- de under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. l är en sidovy som åskådliggör anordningen enligt uppfinningen i samverkan med en fastsättningstrumma, varvid båda är visade så- som en del av en monteringslina för en blöja, fig. 2 är en längs linjen 2-2 i fig. 1 tagen planvy av den elastiska band- överföringsanordningen med trumman avlägsnad, fig. 3 är en schematisk planvy som visar hur gripaggregaten upprätthåller en fixerad lägesinställning i förhållande till maskinstativet, fig. 4 är en uppifrån tagen perspektivvy av överföringsanord- ningen enligt uppfinningen med vissa delar borttagna, varvid nämnda vy är sedd från utmatningsänden i ögonblicket då ett elastiskt bandpar överförs till ett nyp mellan fastsättnings- trumman och fastsättningsbandet (inte visade), fig. 5 är en schematisk vy av första och andra rörelsemodifierare som an- *inds för att öka radien hos en roterande arm, fig. 6, 7 och 8 schematiska planvyer som visar skilda lägen hos första och andra rörelsemodifierare och deras lägesinverkan på den rote- rande armens radie, fig. 9 är en planvy över en av de roterande armarna inkluderande första och andra rörelsemodifierare och den glidande underdelen hos griporganet, fig. 10 är en uppifrån tagen perspektivvy som är likartad fig. 4 och som visar de första och andra rörelsemodifierarna, bärskenor och underdelen för gripmekanismen, och fig. ll är en längs linjen ll-ll i fig. 9 tagen kombinerad sidovy och tvärsektionsvy med vissa delar schaffrerade för tydlighets skull på sätt som kommer att beskri- vas nedan.

Fig. 2 visar att anordningen enligt uppfinningen inklu- derar sex överföringsarmar som kan vridas kring ett centralt nav och en central axel. För tydlighets skull visar emellertid övriga vyer bara en enda överföringsarm och de därmed samman- hörande mekanï nerna. §enerellt art: ssätt Enligt fig. l omställer det enligt uppfinningen angivna över- föringsorganet 12 för ett elastiskt band ett par parallella, tidigare sträckta elastiska bandsegment från ett inmatningsläge 13 vinkelrätt mot den normala rörelseriktningen för banmaterial till ett överföringsläge 14. Jämför också fig. 2. Med andra ord ligger två satser griporgan (se den högra delen av fig. 2) i .\š 465 010 4 linje med varandra på så sätt att när banden avskiljs mellan griporgan kommer det spända eller sträckta tillståndet att upp- rätthållas i båda satserna griporgan. Vid rörelse från läget 13 till läget 14 utsätts de sträckta elastiska segmenten för två primära övergångsrörelser, nämligen en 90-gradig överföring från den inkommande riktningen 15 till den utgående riktningen 16 och en kontinuerlig rörelse med en radie Rl vid det inkom- mande läget 13 samt, efter rätvinklig ändring av rörelsen, om- ställning av det elastiska bandet med högre hastighet och med radien R3 vid överföringspunkten 14. Ökningen av radien Rl till R3 möjliggör placering av elastiska band med en sträckt längd av exempelvis mellan ca. l5 och 51 cm på inbördes avstånd av exempelvis mellan ca. 30 och 92 cm på banformigt material som rör sig vinkelrätt mot det elastiska bandets inmatninsoriente- ring. I fig. l är ett gripaggregat 17 visat vid överförings- läget 14, och i detta ögonblick införs ett par band som är sträckta mellan två griporgan l8 resp. 18' (jämför fig. 2) i nypet mellan vakuumtrumman 19 och det samverkande bandtranspor~ törsystemet 20.

Innan de sträckta elastiska banden överförs passerar en kontinuerlig plastbana Wl över ledrullen 21 och påföringsrullen 22. Tape-segment från tape-banan W2 skärs i korta stycken av tape-skärrullen 23 och överförs till plastbanan via tape-påfö- ringsrullen 24. Plastbanan Wl med tape-segment medförs därvid på vakuumtrummans 19 undre yta, och då nämnda bana når läget 14 sker en anslutning av paret sträckta elastiska band som håller på att överföras från gripaggregatet 17.

Vid tidpunkteen då vakuumtrumman 19 har vridit sig till ett läge under bindemedelspåföraren 26 kommer paret sträckta elastiska band (se 25 i fig. 2) och den kontinuerliga plastba- nan Wl att vara effektivt sammanfogade. Enligt fig. l tillfogas ytterligare elastiska remsor 27, 27', vilka förseglas vid plast- banan W1 och i slutskedet blir de längsgående elastiska hopsam- lingsorganen som är belägna intill bärarens ben. Längre ned- ströms på den roterande trummans 19 yta påförs enskilda, på av- stånd från varandra belägna stoppningsdynor. De erhålls från en inkommande kontinuerlig bana W3 av stoppningsmaterial, vilken bana rör sig mellan nyprullen 29 och överföringsrullen 30 innan den skärs av medelst rullen 31 och placeras med sina bitar be- b 465 0 à in 5 lägna på avstånd från varandra på vakuumrullen 32 som samverkar med en stansrulle 33 så att stoppningen, t.ex. cellstoff, ges formen av ett timglas innan den överförs av vakuumlådan 34 till vakuumtrummans 19 yta vid läget 35. Sedermera tillfogas en kon- tinuerlig bana W4 av ovävt material, vilken bana förseglas vid plastbanan Wl i utrymmen mellan och utåt kanten på den med kon- tur utformade stoppningsdynan. En med kontur utformad stöt- fångarrulle 36 samt tape-vikningsskor 37 fullbordar i stort sett aggregatet av plast, tape-flikar, stoppning, ovävt mate- rial samt det i tvärriktningen sträckta elastiska materialet liksom det i längdriktningen sträckta elastiska materialet för efterföljande utskärning av överskottsplast och ovävda material medelst anslagsrullen 38 och avskärningsstansrullen 39, varpå slutligen den kontinuerliga och hopmonterade banan skärs upp i enskilda föremål mellan knivrullen 40 och anslagsrullen 41, varpå slutgiltig överföring sker medelst vakuumlådan 42 till nedströms utförda staplings-, räknings- och paketeringsmoment.

Detaljer i bandöverföringen Fig. 2 är en planvy över anordningen för att transportera det sträckta elastiska bandet. Detaljer i mekanismen enligt uppfin- ningen kommer att ges nedan, men fig. 2 är avsedd att åskådlig- göra arbetssättet och anordningens omedelbara omgivning. Man ser i fig. 2 att ett flertal gripaggregat (varav sex är visade) l7-l7e är lagrade på så sätt att de kan rotera i ett horisontal- plan kring en vertikal axel. I en 90-gradig kvadrant av denna rotation (den nedre högra delen i fig. 2) matas det inkommande sträckta elastiska bandparet 43 kontinuerligt i pilens lf rikt- ning.

När två på varandra följande gripaggregat når lägena l7d och l7e sluts båda paren griporgan l8d'-l8d' och l8e'-l8e' så att de innesluter de parallella bandparen, och i detta ögon- blick passerar en avskärningskniv eller -klinga 44 enligt fig. 4 genom gapet 45 och uppdelar därvid det kontinuerliga bandpa- ret 43 i segment 46 som sedermera förs till överföringsläget 46' och 14. ' Den nedre delen av fig. 2 är betraktad utåt från trum- mans 19 yta (med trumman avlägsnad) och visar skilda enskilda rullar 47 i bandtransportörsystemet 20 (jämför fig. l), vilka uppbär ett transportband 48 som är smalare än mellanrummet mel- 465 010 6 lan griparparet 18-l8', etc. Transportbandet 48 och stödrullar 47 samverkar och pressar därvid plastbanan Wl och på avstånd från varandra liggande par sträckta elastiska band 25 mot ytan på vakuumtrumman 19. Bindemedel kan tryckas på plastbanan Wl i partier som ligger omedelbart under de elastiska bandseg- menten eller alternativt kan bindemedel tryckas eller sträng- sprutas på det inkommande elastiska bandet, varvid man föredrar intermittent påföring för att inte griporganen skall krångla.

När en avsedd försegling eller fixering väl har upprättats mellan det sträckta tvärgående elastiska bandet och den under- liggande plastbanan Wl fullbordas föremålet med tvärgående elastiska band i enlighet med de ovan beskrivna momenten.

I fig. 2 ser man att oberoende av rotationsläget, exem- pelvis l7, l7a, l7b, l7e, etc., står gripaggregatet 17 alltid parallellt med de inkommande bandens 43 riktning 15. Den i fig. 3 visade mekanismen åskådliggör hur gripaggregatets orientering i en enda riktning upprätthålls oberoende av rotation. Eftersom fig. 3 är något schematisk kan det inträffa att vissa mekanis- mer och former inte överensstämmer med efterföljande illustra- tioner. Lika hänvisningsbeteckningar har emellertid använts då samma funktionella del beskrivs senare. Överföringsvridningsmekanism (a) För att upprätthålla fast orientering: I fig. 3 sträcker sig en av sex radiella armar 49 ut från ett centralt nav 50. Varje radiell arm 49 är försedd med en första rörelsemodifierare (se fig. 10, ll) som kan glida fritt i radi- ell riktning på axlar 52, 52'. En andra rörelsemodifierare 53 (fig. 3, lO, ll) kan glida fritt i radiell riktning på två övre axlar 54, 54', som är fästa vid det roterande mittnavet 50, och på en undre axel 55, som är fäst vid en vridbar konsol 56 (fig. ll). Axeln 55 är försedd med en inre magnetiserad tryckluftcy- linderkolv som hålls under penumatisk anpressning så att en me- kanisk spänning upprätthålls i drivbandet 62 via ett flödeskopp- lat yttre organ. Ett tredje i radiell riktning glidbart organ 57 inkluderar en axel 58 som kan vridas kring en vertikal axel och som bär upp gripaggregatet 17.

I fig. ll är vissa delar fixerade och icke roterbara.

Exempelvis håller underramen 59 fast en icke-roterande vertikal axel som inkluderar ett avsnitt med en fast tapp 60, ett avsnitt \ 465 öring. 7 med en fast rulle 61 (med vertikala drivbandspår för tidsbestäm- ning - se fig. 4 och 7), och en fast övre del 6la, kring vilken det sexkantformade navet 50 vrider sig. med hänvisning tillbaka till fig. 3 och 4 är den spårför- sedda mittdelen 61 visad samverkande med ett tidsbestämnings- band 62. Trissor 63 och 63' utgör delar av den glidbara rörelse- modifieraren 53 och kan röra sig fritt kring vertikala tappax- lar tå, 64', som hålls roterbart i den övre plattans 65 lager 66 och den nedre plattans 68 lager 67 (se också fig. ll). Så- som framgår av fig. 9 och 10 är samverkande trissor 69, 69' för tidsbestämningsbandet monterade på vertikala axlar 70, 70', vilka är fästa vid en vridbar platta 71. Det förhållandet att paret trissor 69, 69' är radiellt fixerade och samverkar med det radiellt rörliga paret trissor 63, 63' kommer att beskrivas och åskådliggöras ytterligare i fig. 6-10, vilka också handlar om rörelsemodifierarna 51 och 53 och sättet på vilket dessa kontinuerligt ändrar vridningsradien.

I fig. 3 och 4 är den rörliga rörelsemodifieraren 53 med vidsittande trissor 63, 63' visad väsentligen i linje med de stationära trissorna 69, 69' som är monterade på den vridbara plattan 71. Oavsett om de små tidsbestämningstrissorna 63 eller 69 är monterade för glidbar rörelse eller är fixerade är de i praktiken icke desto mindre fastsatta vid det centrala sexkant- stycket 50 eller botteL_ attan 7l, vilka båda vrider sig i för- hållande till den centrala, fixerade, vertikala axeln. Fig. 3 och 4 visar att en driven trissa 72, som är monterad på det glidbara orga at 57 (visat i fig. 9) och som är vridbart i för- hållande till detta, är också driven av det tvåsidiga tidsbe- stämningsbandet 62. I fig. 3, med antagande av att armen 49 vrider sig nedåt till läget 49' (visat med streckprickade lin- jer) rör sig bandet 62 i pilens 73 riktning i förhållande till tomgångstrissan 69, varvid fet bringar denna att röra sig i mot- urs riktning. Detta medför W tomgångstrissan 63 vrids i med- urs riktning, vidare att den drivna trissan 72 vrids i medurs Iriktning, att tomgångstrissan 63' vrids i medurs riktning och att tomgångstrissan 69' vrids i moturs riktning. Dessa skilda vridningsriktningar hos trissorna innebär att drivbandet 62 rör sig i riktningen 74 i förhållande till trissan 69'. I praktiken upprätthålls orienteringen av gripaggregaten l7d och l7e så att 465 010 8 dessa blir parallella med pilens 15 riktning, och när gripagg- regatet l7e når överföringsläget 14 vid 17 kommer de parallella men på avstånd från varandra belägna elastiska banden 46' sålun- da att bli orienterade vinkelrätt mot banans rörelseriktning under rörelse parallellt med pilen 16. Vid överföringsläget 14 överförs dessa bandsegment 46' i nypet mellan transportband- systemet 20 och vakuumtrumman 19 enligt fig. 1, varvid de seder- mera blir förseglade eller fixerade vid plastarket såsom har beskrivits ovan. (b) För att variera radien: Fig. 3 och 4 avser endast rörelsen hos de elastiska bandsegmen- ten kring en 90-graders kvadrant under det att den parallella orienteringen upprätthålls. De efterföljande figurerna och den nu följande beskrivningen kommer emellertid att förklara meka- nismen och arbetssättet hos anordningen enligt uppfinningen i samband med en samtidig ökning i vridningsradien kring mitt- axeln 60.

Exempelvis visar fig. 2 att samtidigt som bandsegmenten 46 håller på att överföras i den nedre högra kvadranten börjar de med en mindre radie Rl och överförs från en vinkelrät rikt- ning (läget 14) medan de rör sig med en mycket större radie R3 med en efterföljande ökning i hastigheten i överensstämmelse med kvoten R3/Rl. I ett bestämt exempel på denna fördelaktiga effekt kan bandsegmenten 46 skäras till längder av mellan ca. 15 cm och 51 cm då de rör sig med hastigheten uJR, och genom att man ökar radien till R3 kan överföring ske till banan Wl som rör sig i pilens 16 riktning med en hastighet lika med ¿U R3, eller annars, i det aktuella exemplet, kan bandsegmenten placeras på så sätt att upprepningsavståndet från ett par band- segment 46' till nästa par utplacerade band uppgår till mellan ca. 30 cm och 92 cm. Skillnaden mellan 30 cm och 92 cm resp. 15 cm och 51 cm resulterar då i en ändring i radien hos R3/Rl upp- gående till mellan ca. 2:1 till ca. 3:1. Uttryckt på annat sätt ligger avskärningslängden för elastiskt band inom intervallet mellan ca. 15 cm och ca. 51 cm, och genom att man_utnyttjar de visade rörelsemodifierarna kan dessa sträckta band placeras så, att det ena paret sprids generellt inom intervallet mellan ca. 30 cm och ca. 92 cm från nästa par. De efterföljande figurerna 465 dí@.“.ï" 9 beskriver hur den ökade hastigheten med ökad diameter åstadkom- mes med hjälp av mekanismen enligt uppfinningen.

Med hänvisning först till fig. ll representerar Cl den högsta punkten på kammen 73 (se fig. 10), medan C2 (som är vi- sad i kontakt med kamföljaren 74) utgör kammens lägsta. Det ra- diella avståndet mellan Cl och C2 uppgår emellertid exempelvis till ca. 10 cm. Med hänvisning nu till fig. 5 är kamföljaren 74 visad med heldragna linjer och i kontakt med den högsta punkten Cl på kammen 73. Då vridning sker längs den sig ändrande kam- profilen vrids kamföljaren 74 till den lägsta punkten C2 på kammen 73, såsom är visat till vänster vid 74'. I praktiken med- för detta att rörelsemodifieraren 51 förs från det med heldrag- na linjer visade läget till höger till det med streckprickade linjer visade läget 51' till vänster. Modifieraren innehåller en roterbar trissa 75, och efter hand som modifieraren rör sig åt vänster löper det kring nämnda trissa 75 lagda drivbandet 77 kring den fasta trissan 76, varvid det dras ut i riktningen 78 en sträcka som är lika med dubbla rörelsen hos rörelsemodifie- raren. Drivbandets 77 andra ände är fäst vid den andra rörelse- modifieraren 53.

I ett typiskt exempel medför en kamföljarrörelse på ca. 10 cm att den första modifieraren 51 bringas att röra sig ca. 10 cm, men till följd av drivbandförhållandet 2:1 får rörelse- modifieraren 53 dubbla denna rörelse, och man har således i praktiken en rörelsedubblerare. I ett bestämt fall medför en kamrörelse på ca. 10 cm att modifieraren 53 rör sig ca. 20 cm längs bärskenorna 54, 55'.

Med ytterligare hänvisning till fig. 6-8 kommer nu att förklaras hur en ytterligare förstärkning av 2 uppnås så att armen 49 får en total förlängning lika med ca. 40 cm. I fig. 6 är kamföljaren 74 visad i kontakt med den högsta punkten Cl hos kamplattan 73 (som är visad i fig. 4, 9 och ll). Observera att när kamföljaren befinner sig vid kammens högsta punkt (visad såsom den maximala kamradien i fig. 6) kommer den effektiva överföringsradien hos gripaggregatet 17 att bli lika med Rl- I fig. 8 är kamföljaren 74 visad i drift vid den lägsta punkten C2 på kamplattan. Detta svarar mot det vänstra läget 51' hos den första rörelsemodifieraren och den högra delen i läget 53' hos den andra rörelsemodifieraren såsom är visat i 465 010 10 fig. 5. När med andra ord kamföljaren arbetar vid kammens lägs- ta punkt arbetar den utdragbara armen 49 med sin maximala längd och överföringsradie R3.

I fig. 2, 4, 8 och 9 är radien R3 visad maximal när grip- aggregaten är färdiga att överföra det elastiska bandparet 46' till trumman vid drift i en riktning som är parallell med pilen 16. Fig. 7 visar helt enkelt ett mellanläge i vilket kamfölja- ren 74 står i kontakt med kamsegmentet 73 någonstans mellan kammens högsta och lägsta punkter.

Fig. 9 är likartad fig. 8 och visar att med de skilda rörelsemodifierarna 51 och 53 i sina visade lägen befinner sig organet 57, som uppbär gripaggregatet 17 via axeln 58, vid den maximala radien R3. Fig. 9 visar ett enda armaggregat 49 monte- rat på det centrala navets 50 yta 50a, varvid navet drivs av huvudkugghjulet 77 som i sin tur vrids av kugghjulet 78 som är fastkilat vid drivaxeln 79. Fig. 9 och ll visar gapet 80 mellan den fasta axeldelen 6la och det roterande kugghjulet 77.

Fig. ll visar klart de icke-schaffrerade delarna, vilka är de delar som väsentligen är uppburna av, förbundna med eller vridna med det centrala navpartiet 50. Delarna som vrids drivs genom distansorganet 81 medelst det toppmonterade drivna hjulet 77. êšäâißíâëåš J För framställning av en produkt med ett i tvärriktningen anord- nat elastiskt midjeband (såsom en blöja) frammatas den fukttäta yttre banan först mot en vakuumtrumma 19 - se fig. l. Den fukt- täta banan (som med fördel kan vara framställd av polyeten) är markerad med beteckningen Wl i det nedre högra hörnet i fig. 1 och kan vara försedd med de vanliga tape-flikarna från en bana W2. De elastiska banden som i sista hand bildar midjebandet är markerade med hänvisningsbeteckningen 13 i den nedre mittdelen av fig. l, och man ser att de följer en bana vinkelrätt mot ba- nans Wl rörelseriktning. Dessa elastiska band blir i sista hand ¿ monterade på sättet som är visat vid 25 i den nedre vänstra de- len av fig. 2.

Därefter är den återstående delen av tillverkning av blöjan väsentligen konventionell. Banan Wl rör sig med den ro- terande trumman 19 och förses med bindemedel vid 26 - ungefär vid läget klockan ll i trummans 19 rotation. Därpå anbringas de I 465 Uie.f.{" ll elastiska banden 27 och 27' för benen, medelst vilka band blö- jans bendelar bringas att ansluta sig till barnets ben och hindrar urin och avföring från att komma ut. Kärnmaterialet, dvs. stoppningsdynorna, är markerade med siffran 28 i fig. l och placeras på banan Wl. Därpå anbringas det slutgiltiga skik- tet W4 - som är ovävt - varefter den sedvanliga skärningen och paketeringen fullbordar det hela.

Uppfinningen hänför sig särskilt till inplacering av det tvärgående bandet 25 i sträckt form - se fig. 2. Detta uppnås genom att man tillhandahåller ett par band (såsom är visat) från en källa (inte visad) men i sträckt tillstånd, såsom är markerat medelst siffran 43 i den övre högra delen av fig. 2.

Ett nav 60 (se också den vänstra delen av fig. ll) är försett med ett flertal gr =organ l7, l7a, l7b, etc. Varje griporgan är försett med på avsï ad från varandra belägna gripare 18, 18' - fortfarande med hänvisning till fig. 2. I ett givet tidsögon- blick blir griporganen 17 belägna i det i fig. 2 visade läget.

Närmare bestämt griper då två angränsande griporgan l7d och l7e stycken av det sträckta bandet 43. När detta inträffar skär en klinga eller en kniv av banden mellan de angränsande griporga- nen l7d och l7e, vilket är visat i perspektiv i den allra övers- ta delen av fig. 4, där en i en planetbana rörlig cirkelklinga 44 är schematiskt åskådliggjord.

Då vridningen av griporganen l7 fortsätter, fortskrider griporganen, som håller de nu avskilda bandsegmenten, till lä- get som är markerat 17 i fig. 2 så att de ligger under banan Wl. Samtidigt med detta har griporganen l7d fortsatt till läget l7e i fig. 2, medan griporganen l7c har fortsatt till läget l7d för att därvid upprepa det samtidiga gripandet av två kontinuer- liga längder band 43.

I det visade exemplet vrids griporganen i något som skulle kunna anses vara en äggformad planetbana, såsom är åskåd- liggjort medelst den streckprickade linjen i fig. 2. Med andra ord följer griporganen l7, då de vrider sig från läget klockan 3 till läget klockan 6, en planetbana som utmärks av en ökande radie. Detta innebär en fördel då det gäller utrymme, i det att banden 43 som inträder kan ligga nära navet 60 men banan W1 som inträder ligger något längre bort i radiell riktning. 465 010 12 Då griporganen 17 roterar hålls de alltid i en konfigu- ration som är parallell med banan som de sträckta elastiska banden 43 följer, vilket man lätt ser om man studerar fig. 2.

Detta uppnås genom planetrörelse som erhålls medelst rörelse- modifierare, av vilka delar är visade något schematiskt i fig. 4.

Följaktligen kommer griporganen i läget 17 - således lä- get klockan 6 i fig. 2 - att bli belägna under banan W1, som hålls mot trumman 19 medelst vakuum. Med andra ord ligger grip- organen radiellt i riktning utåt i förhållande till banan Wl (dvs. lägre än denna) när banan håller på att sugas fast vid trumman 19 medelst vakuum. Bindemedel har tidigare påförts an- tingen banden eller banan Wl, och när transportbandet 20 - se också den vänstra mittdelen i fig. l - ingriper med bandsegmen- ten och banan Wl bringar det desamma att sammanfogas medelst bindemedlet. Man ser att transportbandet 20 har mindre bredd än avståndet mellan griporganen 18 och 18' - se den nedre delen av fig. 2 - för att detta syfte skall kunna uppnås.

Ehuru en detaljerad beskrivning över en utföringsform av uppfinningen har givits ovan i åskådliggörande syfte kan många ändringar i de här givna detaljerna göras av en fackman inom uppfinningens ram. f)

Claims (10)

465 Û1Ü.~f_ . 13 PATENTKRAV

1. Anordning för att påföra elastiska bandsegment i tvär- riktningen på en kontinuerlig bana, särskilt för elastiska avslutningar på blöjor eller dylikt, med en frammatnings- anordning för att transportera minst ett kontinuerligt, sträckt, elastiskt band längs en först linjär lrammatnings- väg, varvid frammatningsanordningen inkluderar på avstånd från varandra anordnade gripanordningar och varje gripanord- ning inkluderar ett par på avstånd från varandra anordnade gripare som griper bandet på ti ställen, vidare med en i närheten av den första frammatnlngsvägen anbragt skäranord- ning för att skära av bandsegmentet mellan gripanordningar- na, samt med en anordning för att klistra det elastiska bandsegmentet med en sig längs en i huvudsak vinkelrätt mot den första linjära frammatningsvägen förlöpande, andra lin- jär frammatningsväg rörande kontinuerlig bana, k ä n n e - t e c k n a d därav, att frammatningsanordningen (12) för de elastiska bandsegmenten (H6) har ett nav (50) med gripan- ordningarna (17) anordnade fördelat på avstånd kring navet (50), att en med navet (50) i förbindelse stående drivanord- ning (177, 178) för att vrida gripanordningen (17) är anord- nad längs en bågformig rörelsebana, och att en radiell inställningsanordning (51, 53) för att öka gripanordningens (17) vridningsradie (R1, R2, R3) och en rörelsestyr- anordning (57, 61, 62, 72) är anordnade att hålla bandseg- mentens (46) riktning parallell med den första frammatnings- vägen (15).

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att ökningen av vridningsradien (R1, R2, R3) följer en båge av ungefär 900.

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a d därav, att rörelsestyranordningen har en remdrivning (62) med en vridbart lagrad, fast med gripanordningen (17) förbunden och vid gripanordningens (17) vridningsrörelse medtagbar remskiva (72) och ytterligare en i förhållande till gripanordningens (17) vridningsrörelse fixerad remskiva (61). 'f 465 010 14

4. Anordning enligt något av kraven 1-3, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den radiella inställningsanord- ningen (51, 53) inkluderar åtminstone en med konstant avstånd till navet (50) anordnad remskiva (69, 69', 76), minst en med avseende på navet (50) och den fasta remskivan (69, 69', 76) radiellt inställbar remskiva (63, 63', 75) och en rem (62, 77) som sträcker sig mellan de fasta remskivorna (69, 69', 76) över de rörliga remskivorna (63, 63', 75).

5. Anordning enligt krav U, k ä n n e t e c k n a d därav, att inställningsanordningen har två styrslädar (51, 53), varvid den första styrsläden (51) är via remen (77) förbunden med den andra styrsläden (53) och denna är för- bunden med gripanordningen (17) över remmen (62).

6. Anordning enligt något av kraven 1-5, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den radiella inställningsanord- ningen (51, 53) är inställbar genom ett kamsystem (73, 7U).

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att kamsystemet har en vridfast anordnad kamskiva (73) och en med den första styrsläden (51) förbunden kam- följare (7U).

8. Anordning enligt något av kraven 1-7, k ä n n e - t e c k n a d därav, att gripanordning (17) är glidande styrd på en arm (H9) som sträcker sig radiellt bort från navet (50).

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att den andra styrsläden (53) är glidbart förd på armen (49).

10. Anordning enligt något av kraven 1-9, k ä n n e - t e c k n a d, därav att i anslutning till frammatnings- anordningen (12) i den andra linjära frammatningsvägen (16) är ett med en trumma (19) samverkande bandsystem (20) anordnat att anpressa och klistra det i tvärriktningen anordnade bandsegmentet med den ändlösa banan (W1). 1)