SE464782B - Anordning vid ett avstaandsmaetningsinstrument saasom hjaelpmedel vid utsaettning - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 464 782 2 sättningspunkten. På en indikator anges då utsättningsdata för utsättningspunkten i förhållande till instrumentet, såsom horisontalvinkelinställning, horisontalavstând och eventuellt höjdavstånd, vilket har beräknats av datorn efter den utförda, inledningsvis vidtagna referenspunktmätningen. Operatören vrider in instrumentet till den angivna horisontalvinkelin- ställningen. Prismabäraren flyttar sig över området till en punkt där de båda ljusknippena från instrumentets riktmarke- ringsenhet överlappar varandra och riktar in prismat hos stak- nings- eller utsättningspinnen och instrumentet. Instrumentet mäter löpande avståndet till prismat och lutningen av EDM.

Horisontalavstândet beräknas och presenteras på indikatorn.

Instrumentoperatören instruerar prismabäraren att förflytta sig närmare eller längre bort från instrumentet tills det vis- ade avståndet överensstämmer med det för den aktuella utsätt- ningspunkten angivna avståndet. Utsättningsarbetet med detta kända instrument är relativt smidigt. men det fordrar dock kommunikation mellan två personer.

Ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma en anordning vid ett avståndsmätinstrument använt för utsättning, där prisma- bäraren leds mot rätt utsättningspunkt med hjälp av en indikator, som hela tiden automatiskt visar vilka förflytt- ningar han mâste göra i alla önskvärda förflyttningsrikt- ningar, dvs. utan hjälp av instruktioner från en instrument- operatör.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma en anord- ning, som om så önskas. skall kunna skötas av enbart en per- son. nämligen prismabäraren.

Ovan nämnda syfte uppnås enligt uppfinningen med en anordning, som erhållit de 1 patentkravet l angivna kännetecknen. Ytter- ligare särdrag och vidareutvecklingar hos uppfinningen anges i de övriga patentkraven.

Uppfinningen beskrivs närmare nedan under hänvisning till de bifogade ritningarna, där I: o 10 15 20 25 30 35 3 464 782 fig. l visar en skiss över en utsättningssituation i terräng, fig. 2 visar ett schematiskt blockschema över ett avståndsmät- instrument utrustat med en första utföringsform av anordningen enligt uppfinningen, fig. 3 visar schematiskt uppbyggnaden av en utföringsform av den i schemat i fig. 2 ingående indikatorn, fig. 4 visar ett schematískt blockschema över ett avståndsmät- instrument utrustat med en andra utföringsform av anordningen enligt uppfinningen, och fig. 5 visar ett schematiskt blockschema över ett avståndsmät- instrument utrustat med en tredje utföringsform av anordningen enligt uppfinningen.

Fig. 1 visar en utsättningssituation med ett avståndsmätin- strument l försett med anordningen enligt uppfinningen och som också är utrustat med en prismaföljarfunktion, så att in- strumentet automatiskt ständigt hålls riktat mot ett prisma 2 på en utsättníngspinne 3, när detta väl har kommit innanför en mätstråle 4 utsänd från avståndsmätinstrumentets l elektroniska distansmätare (EDM) 5, som företrädesvis är av fasjämförelsetyp även om EDH av pulstidmätade typ eller annan typ av direktmätande distansmätare är användbara.

Elektroniska distansmätare av fasjämförelsetyp mäter avståndet till ett mål genom att jämföra fasen mellan en utsänd, modu- lerad ljusstråle och den ljussignal, som mottas efter att ha reflekterats mot målet. Ljusslgnalen är modulerad med en hög- frekvent periodisk signal, som oftast är en sinus- eller fyr- kantsignal. Vanliga frekvenser för moduleringssignalen är ca 15 MHz och 150 KHz eller 30 MHz och 300 KHz. De flesta av- ståndsmätare av denna typ mäter mot en på målet placerad reflektor, såsom ett kubhörnsprisma e.d.

-Avståndsmätinstrumentet l är försett med en indikator 6, som i figuren visas placerad ovanför EDM 5 men som även kan ha annan placering. EDM 5 mäter det lutande avståndet till prismat 2.

Avståndsmätinstrumentet l är försett med en horisontalvinkel- givare, som anger ÖM s inriktning i horisontell riktning, 10 15 20 25 30 35 464 782 4 dvs. horisontalvinkeln i förhållande till ett referensvinkel- läge, och är också är försett med en vertikalvinkelgivare, som ger vertikalvinkeln i förhållande till ett horisontalplan. Som normalt för ett avstândsmätinstrument av denna typ beräknar instrumentet horisontalavstândet 1 och höjdskillnaden Ah med ledning av EDHs mätresultat och vertikalvinkelgivarens signal.

I och för utsättning bestäms i förväg var de enskilda utsätt- ningspunkterna skall vara geografiskt placerade, var sträck- ningen av en väg skall dras eller utbredningen av ett område, som skall bearbetas. Data för detta beräknas och matas före utsättningsarbetets pâbörjan in i ett minne 1 avstândsmät- instrumentets dator. Efter uppställning av avstândsinstru- mentet på utsättningsomrâdet företas först mätningar mot ett eller flera referensmål. Datorn beräknar instrumentets place- ring och omräknar de inmatade data med avseende pâ utsätt- ningen, som skall göras, till lämpliga inställningsdata för instrumentet, företrädesvis i polära koordinater med instru- mentet i origo.

Enligt uppfinningen gör instrumentet löpande mätningar, dvs. upprepade mätningar med små tidsmellanrum. mot prismat. som lämpligen är placerat på en utsättningsstav, under det att staven med prismat bärs omkring av prismabâraren. De uppmätta och beräknade värdena på horisontallängd och antingen horison- talvinkel eller höjdskillnad eller eventuellt alla tre värdena jämförs med punktdata för antingen en utvald av flera utsätt- ningspunkter, eller data för närmaste punkt på en linjeformig sträckning, eller data inom ett bestämt avgränsat omrâde i terrängen. Resultatet av jämförelsen matas till indikatorn 6, som ger en optisk, av prismabäraren lätt uppfattbar signal med olika typer av kodning för om och hur prismat skall förflyttas . för att komma till en lämplig utsättningspunkt. Denna kodning kan t.ex. vara sådan, att om prismats horisontalvinkelläge är fel, lndlkatorn 6 t.ex. visar rött sken om prismabäraren skall flytta prismat på höger och grönt om prismat skall flyttas åt vänster. Om prismat befinner sig inom acceptabelt horisontal- vinkelomrâde kan indikatorn 6 visa ett sken med en additiv 10 15 20 25 30 35 5 *464 782 färgblandning av grönt och rött eller också sken av någon an- nan färg, t.ex. rent vitt.

Om i stället höjden skall indikeras kan motsvarande färgindi- kering användas för att markera, om prismat skall flytta uppåt eller nedåt. Eventuellt kan andra indikeringsfärger utnyttjas.

Det bör observeras att information om indikatorn skall visa önskad ändring i horisontalled eller vertikalled ínmatas i instrumentets dator samtidigt med informationen om den önskade utsättningen.

För att även samtidigt ge information om prismats avstånd från instrumentet är det riktiga, påtryckes en blinkning av bestämd karaktär på det av indikatorn utsända strålknlppet i beroende av det uppmätta och beräknade horisontalavstândet från instru- mentet, så att t.ex. morsekoden N sänds ut om prismat skall flyttas närmare instrumentet och morsekoden A om prismat skall flyttas längre bort från instrumentet. och om ljuset från indlkatorn inte blinkar befinner sig prismat på utsättnings- punkten. utsättningslinjen eller utsättningsytan. Naturligtvis kan de ovan beskrivna koderna för de olika typerna av för- flyttningar bytas mot varandra utan att man går utanför upp- finningstanken. I stället för speciella blinkkoder kan olika blinkfrekvenser användas.

Indikatorn 6 bör helst enbart sätta två typer av kodning, t.ex. färg och karaktärsblinkning, på det utsända ljusknippet, eftersom det för prismabäraren är svårt att uppfatta fler åt gången och utföra förflyttningar av prismat utan att blanda ihop vilken kod som hör till vilken förflyttning. Det är dock möjligt och ligger inom uppfinningens ram att även ändra t.ex. frekvensen hos utsända blinkningar eller dylikt för att markera ändring även utmed en tredje koordinat, även om detta .troligen inte kommer till praktiskt utförande.

Prismat 2 är fäst på utsättningskäppen 3 med klämkoppling. När käppen är riktigt placerad i terrängen, tas prismat bort och sätts pâ en ny käpp. Eventuellt sätts en höjdmarkering på dess 10 15 20 25 30 35 464 782 5 plats, såsom visas för de redan utplacerade käpparna 7 och 8 och fig. 1.

Fig. 2 visar ett blockschema över ett avståndsmätinstrument , utrustat med en första utföringsform av anordningen enligt uppfinningen. En sändare 11 utsänder en modulerad. nära kolli- 1 merad, elektromagnetisk strålning mot en reflektor 12. som företrädesvis är ett kubhörnsprisma. Strâlningskällan i sändaren ll kan t.ex. utgöras av en glödlampa, en kvicksilver- lampa, en laser, och då företrädesvis av HeNe-typ, eller en ljusdiod för det infraröda strålningsområdet. En periodisk signal. som oftast är sinusformad eller en fyrkantvåg, och med en frekvens företrädesvis inom intervallet 0,1 _ 30 MHz alstras av en oscillator 13 och matas till sändaren ll för att modulera utsignalen. - Den av reflektorn 12 reflekterade signalen mottas av en mot- tagare 14 och matas via ett högpassfilter 15 till behandlings- kretsar 16. Till kretsarna 16 matas också en signal, som mot- svarar den utsända. I kretsarna 16 jämförs fasen på module- ringssignalen på den utsända strålningen med fasen på module- F ringssignalen på den mottagna strålningen. Avståndet beräknas ur fasskillnaden.

Kretsarna 16 innehåller bl.a. en dator 16'. som utför en del nödvändiga beräkningar och i vilken data beträffande ett ut- sättningsområde kan skrivas in från en inskrivningsenhet 17.

Denna dator utnyttjas enligt uppfinningen till att för varje utsättningspunkt för varje mätning av avståndet avläsa hori- sontal- och vertikalvinkelgivarna 18 resp 19 och jämföra de uppmätta och beräknade värdena på horisontal- och höjdavstând och horisontalvinkelläge med de lagrade börvärdena och sända . styrsignaler till en indikator 20 för att styra denna till att _ utsända de ovan beskrivna typerna av ljussignaler i en lob 21 . till prismabäraren.

Den ständiga inriktningen av avstândsmätinstrumentet kan ut- föras manuellt av en instrumentoperatör. Företrädesvis är 10 15 20 25 30 35 7 464 782' emellertid avståndsmätinstrumentet försett med ett i och för sig känt arrangemang 22 för att hela tiden automatiskt hålla instrumentet inriktat mot prismat 12. Därvid kan instrumentet vara helt obemannat. Ett exempel på ett dylikt inriktnings- arrangemang beskrivs i det svenska patentet 8402723-4. Enligt detta införes en roterande modulering på mätstrâlens periferi av en modulator 23. En del av den mottagna signalen, som avser den roterande modulationen indikeras separat i en rotations- moduleringsdetektor- och utvärderingsenhet 24. En signal från rotatlonsmodulatorn 23, som anger modulationens vinkelläge, och signalen från rotationsmodulatordetektorn. som represente- rar felinriktning i horisontalled och vertikalled mot prismat, matas till en servostyrenhet 25, som servostyr en motor 26 för styrning av instrumentets horisontalinriktning och en motor 27 för styrning av instrumentets vertikalinriktning, så att sig- nalerna från enheten 24 blir så små som möjligt.

Om hela utsättningsproceduren skall skötas av en enda person, kan det vara besvärligt för denna att springa fram och till- baka mellan instrumentet och prismat för varje ny utsättnings- punkt, när punktutsättning skall göras, för att på inskriv- ningsenheten 17 knappa in nästa utsättningspunkts nummer. Där- för kan prismabäraren eventuellt förses med en enkel siffer- kodsändare med trådlös överföring och instrumentet förses med en mottagare 29 anpassad till sändaren 28. Utsignalen från mottagaren 29 matas till en ingång på behandlingsenhetens 16 dator, som efter varje mottagen sifferkod ställer in sitt program att göra jämförelserna mellan koordinaterna med instrumentet J origo för de uppmätta mätvärdena och den mot den angivna sifferkoden (t.ex. 3) svarande, 1 minnet lagrade utsättningspunkten (den tredje) och med hjälp av indikatorn 20 leda prismabäraren till denna utsättningspunkt. Att förse mät- utrustningen med enheterna 28 och 29 är emellertid relativt dyrtr Den vanligaste typen av utsättning är emellertid när utsätt- ning utmed en linje skall göras t.ex. för en väg. Härvid be- höver inte datorn fâ upplysning om någon ny utsättningspunkt, 10 15 20 25 30 35 464 782 8 utan var prismabäraren än befinner sig beräknar instrumentet företrädesvis riktningen hos den normal mot linjen, som går genom den aktuella prismaplaceringen och styr indikatorn 20 att ge ljusmarkering, som leder prismabäraren utmed normalen mot den avsedda linjen. På detta sätt kan prismabäraren enkelt placera utsättningspinnarna på lagom avstånd från varandra ut- med linjen. I stället för att beräkna riktningen hos en normal mot linjen är det emellertid vid utsättning utmed en linje även möjligt att visa neutral färgsignal (t.ex. vitt) alltid när någon del av linjen finns i förlängningen av instrumentets inriktning, och således färgmarkering enbart när linjens sträckning ligger utanför instrumentets inriktning, och låta indikatorn 20 visa om punkten på linjen i instrumentrikt- ningens riktning ligger närmare eller längre bort från instru- mentet. I detta fall utnyttjas indikering med önskad förflytt- ning i två riktningar, dvs. horisontell vinkelförflyttning och radiell förflyttning.

Arrangemanget enligt uppfinningen kan även utnyttjas för arbete på ett noga bestämt område. Ett exempel pâ detta kan vara bearbetning av en plan, t.ex. fotbollsplan, med en bear- betningsmaskin för att få planen jämn och slät och exakt hori- sontell på önskad höjd. Bearbetningsmaskinen kan då förses med en reflektor, eller om fordonet skall kunna vrida sig i för- hållande till avståndsmätinstrumentet med flera reflektorer t.ex. placerade i ring runt en vertikal stav uppskjutande från fordonet. I ett dylikt fall inmatas lämpligen order att låta datorn 16 styra indikatorn 20 att visa olika färger för olika höjdavvikelser från den önskade höjden. En plan, som skall bearbetas. är oftast ganska stor. Det är då relativt lätt att placera bearbetningsmaskinen från början så att man vet att den befinner sig på planen. När sedan under bearbetningens , gång maskinen hamnar utanför planen är det ingen svårighet för I maskinskötaren att veta åt vilket håll det sker. Därför kan i detta fall datorn matas med informationen att låta indikatorn 20 med samma blinkinformation, t.ex. ett morse-N, markera att maskinen kommit utanför planen 1 radiell riktning från av- stândsmätinstrumentet och med annan typ av blinkinformation, 10 15 20 25 30 35 9 464 782 t.ex. ett morse-A, markera att maskinen kommit utanför planen i horisontalvinkelriktning.

Det går naturligtvis även att använda annan typ av blink-in- formation än N resp. A, t.ex. korta resp. långa blinkningar eller användning av olika blinkfrekvens.

Fig. 3 visar ett exempel på ett enkelt utförande av indikator- enheten 20. De tre signalerna A, B, C från datorn 16, vilka betecknar önskad förflyttning horisontellt och/eller vertikalt och/eller radiellt i förhållande till instrumentet, matas till en blinkmönstergivare 31. Blinkmönstergivaren 31 matar dels en första signal till en lysväljare 32 med den frekvens och kod, som svarar mot de givna insignalerna, och dels en andra sig- nal, som svarar mot den mot de givna insignalerna svarande färgen.

Företrädesvis kan två lampor 33, 34, eller annan typ av lys- punkter, med inbördes olika färg, såsom grönt resp. rött vara anordnade. Lysväljaren styrs att tända den ena eller den andra (med den av blinkmönstergivaren 31 givna tändsekvensen) vid avvikelse åt det ena eller andra hållet och tända båda, när prismat befinner sig inom ett acceptabelt toleransområde.

Eftersom färgblandningen av lyspunkternas färger sker additivt blir skenet då grått eller vitt. I stället för att låta båda lyspunkterna lysa samtidigt, kan en extra lyspunkt 35, som företrädesvis ger vitt sken, vara anordnad att vara tänd sepa- rat, när prismat befinner sig inom toleransområdet, varvid lyspunkterna 33. 34 är släckta. Det kan också vara möjligt att ordna olika färgstyrka på den utsända signalen beroende på hur nära det acceptabla toleransområdet prismat befinner sig, genom att t.ex. låta den extra lyspunkten 35 tändas samtidigt med den ägnade av lyspunkterna 33, 34, när prismat befinner sig inom ett i förväg bestämt nära område intill toleransom- rådet. Detta kan antingen ske med konstant extra ljus inom hela det nära området eller med kontinuerligt ökande ljus- styrka in mot toleransområdet. Ljuset från lyspunkterna 33 - 35 riktas in i den utgående strålbanan vid snedställda 10 15 20 25 30 35 464 782 1° halvgenomskinliga speglar 36, 37 på det sätt som är vanligt inom tekniken. Varje lyspunkt kan vara försedd med en refektor 38, 39 resp. 40, lämpligen cylindrisk eller sfärisk med lys- punkten placerade centrum, så att ett ungefär kolllmerat ljus- knippe kan sändas ut från var och en av lyspunkterna. En svagt negativ lins 41 ger en önskad divergens hos det emitterade ljuset.

Fig. 4 visar en andra utföringsform av anordningen enligt upp- finningen. I denna utnyttjas en enhet, som emitterar tvâ bred- vid varandra liggande ljusknippen 32, 33 med inbördes olika färger. t.ex. grönt och rött. De båda ljusknippena 32 och 33 är lätt divergerade. I en mittzon 34 överlappar de varandra.

En dylik enhet beskrivs i det inledningsvis angivna US 4 560 270 och finns för fast montering som extra tillbehör för avståndsmätinstrument av fabrikat GEODIMETERQ. Enligt uppfinningen är en enhet 30 av denna typ vridbart monterad på avståndsmätinstrumentet. En styrbar vridmotor 31 styrs av datorn 16 att vrida enheten 30 åt det håll, t.ex. i horison- talvinkelriktning, prismat skall flyttas, såsom beräknat av datorn 16. Hela arrangemanget 30 ,3l kan dessutom vara vrid- bart till tvâ lägen, där det ena har ljusknippen 32, 33 place- rade horisontellt bredvid varandra och det andra vertikalt, beroende på om det är horisontalvinkelläge eller vertikal- vinkelläge som skall ändras.

Såsom angivits tidigare är ju vid uppfinningen avståndsmät- instrumentets EDH ll, 14, företrädesvis automatiskt styrt, hela tiden inriktat mot prismat, varför det då är själva en- heten 30. som med hjälp av datorn 16 skall riktas mot en önskad utsättningspunkt. Företrädesvls bör dock prismabäraren kunna se skenet från indikatorn varför den inte bör vridas så mycket i förhållande till instrumentets inriktning att ingen del av de utsända ljusknippena träffar prismabäraren. Därför vrids företrädesvis indikatorn åt det håll som prismabäraren skall förflytta sig men inte hela vägen till att vara inriktad direkt mot målet om förflyttningsvinkeln överstiger en bestämd vinkel. Instrumentet vrider sig sedan mot målet, när prisma- 10 15 20 25 30 35 11 464 782 bäraren här prismat dit styrd av ljussignalen från loberna 32 och 34, tills han i stället för att se ett färgat sken kommer innanför överlappníngsområdet 34 och ser ett vitt eller grått sken. Datorn 16 styr direkt spänningsmatningen av enhetens 30 lysorgan, så att de emitterade strålknippena blinkar med av- sedd kod för radiell förflyttning av prismat gentemot mät- instrumentet.

Fig. 5 visar ett avståndsmätinstrument med en tredje ut- föringsform av anordningen enligt uppfinningen. I denna är instrumentet och prismat 12 försedda med ett ljudöverförings- arrangemang av det slag, som beskrivs i den ovan angivna US 4 560 270. I detta arrangemang är en extra oscillator 36 anordnad. Dess utsignal matas till en modulator 37, till vilken också en ljudfrekvenssignal, som skall överföras, matas och av modulatorn 37 moduleras på oscillatorns 36 signal.

Modulatorns 37 utsignal amplitudmoduleras av en andra modula- tor 38 på mätsignalen från oscillatorn 13. Modulatorns 38 signal matas till sändaren ll. Prismat 12 är försett med en liten mottagare 39 placerad så att den uppfångar en del av det från sändaren ll utsända, modulerade ljusknippet. Mottagarens 39 utsignal förstärks och demoduleras i en förstärkare och de- modulator 40. Den demodulerade signalen matas till en hög- talare 41.

Enligt uppfinningen matas de av datorn 16 beräknade avvikelse- värdena för en önskad utsättningsplacering för prismat till en omvandlare 42, som omvandlar de från datorn kommande signal- erna till en audiofrekvent signal, vilken t.ex. kan ha tre olika tonhöjder, tvâ för avvikelse från t.ex. ett önskat hori- sontal- eller vertikalvinkelläge i ena eller andra riktningen och en när prismat intar det önskade vinkelläget. Samma typ av morseinformation, som angivits för radiell avvikelse kan pâ- tryckas ljudsignalen. Den audiofrekventa signalen frân omvand- laren 42 matas till modulatorn 37 och lämnas efter överföring från sändaren ll till mottagaren 39 som ljudinformation till prismabäraren från högtalaren 41. I stället för omvandling till kodade ljudsignaler kan i stället omvandlaren 42 vara 464 782 12 försedd med en digital talkrets, som för olika digitala inkom- mande data avger audlofrekventa signaler med talade med- delanden i klartext i cyklisk sekvens, såsom t.ex. 'vänster, uppåt, lagom avstånd, vänster, ... .

Många modifieringar är möjliga inom ramen för uppfinningen.

F" “l

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 13 464 782 Patentkrav

1. Anordning vid ett avståndsmätinstrument såsom hjälpmedel vid utsättning. där avstândsmätinstrumentet innefattar en elektronisk distansmätare. en vertikalvinkelmätare (18) och en horisontalvinkelmätare (19). en behandlings- och beräkningsen- het (16), som beräknar läget för en mätreflektor (12) i för- hållande till instrumentet, och en inskrivningsenhet (17) för att i en minnesarea i ett minne i beräkningsenheten före en utsättning skriva in önskade utsättningsdata för en markarea, k ä n n e t e c k n a d av att avstândsmätinstrumentet är anordnat att automat.skt hållas inriktat mot mätreflektorn och upprepat utföra mätningar mot denna, att beräkningsenheten (16) är anordnad att för varje mätning för minst två koordina- ter med inbördes olika orientering undersöka om erhållna mät- data överensstämmer eller avviker från utsättningsdata inom ett i förväg bestämt acceptabelt toleransomrâde. och vid av- vikelse utmed minst en av koordinaterna beräkna ägnad för- flyttningsriktning för mätreflektorn för att komma till en av utsättningsdata bestämd p1acering,\samt att en indikator är anordnad, som med enkelt uppfattbar kodning samtidigt kan ge en tydligt särskiljbar indikering på eventuell avvikelse utmed de inbördes olika koordinaterna för en person placerad vid mätreflektorn för om mätreflektorn skall förflyttas eller kvarstå och. om förflyttning skall ske, om denna förflyttning skall ske enbart utmed den en av koordinaterna eller utmed flera av dem.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att indikatorn (20) är av optisk typ placerad vid mätinstrumentet och ger en ljussignal med enkelt särskiljbar kodning för var och en av de ägnade förflyttningskoordinater. som skall indi- keras. t.ex. utsänt ljus med olika färg för förflyttningsänd- ringar utmed en första koordinat och blinkningar av det ut- sända ljuset med olika blinkkaraktär för förflyttningsänd- ringar utmed en andra koordinat. 10 15 20 25 30 35 464 782 14

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att índikatorn (20) är stationärt fäst vid instrumentet och inriktad att utsända ett ljusknippe med den valda kodningen i väsentligen samma horisontalvinkelläge som avståndsmätinstru- mentets mätstråle.

4. Anordning enligt krav 1 eller 2. k ä n n e t e c k n a d av att indikatorn (30) är en vid instrumentet fäst. vridbar enhet. som emitterar två bredvid varandra liggande. i ett snävt område varandra delvis överlappande strålknippen och som är anordnad att vridas i riktning mot det vinkelläge (i hori- sontell eller vertikal riktning) till vilket mätreflektorn (12) skall förflyttas av en vridmotorn (31) styrd av beräk- ningsenheten (16), och att índikatorn (30) av beräkningsen- heten (16) styrs att låta ljusknippena blinka med i förväg be- stämd blinkkaraktär ägnad för den förflyttning av mätobjektet, som skall göras utmed en andra koordinat för att mätreflektorn skall komma till en placering bestämd av de i beräkningsen- hetens minne inmatade utsättningsdata.

5. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att 1 índikatorn (39 - 41) är placerad vid mâtreflektorn. och att de av beräkningsenheten (16) beräknade förflyttningssignalerna är anordnade att sändas från instrumentet till indikatorn och av indikatorn lämnas som ljudsignaler.

6. Anordning enligt något av föregående krav. k ä n n e - t e c k n a d av att instrumentet är försett med en anordning (22). som håller instrumentet ständigt inriktat mot mät- reflektorn. _

7. Anordning enligt något av föregående krav. k ä n n e - t e c k n a d av att för åtminstone en förflyttningskoordi- i natriktning kodningen är anordnad att ha något olika karaktär beroende på om avståndet till utsättningspunkten ligger utan- för eller inom ett nära avståndsområde till utsättningspunkten. 10 15 464 732

8. Anordning enligt något av föregående krav, där avstândsmät- instrumentet är avsett att användas som hjälp för bearbetning av en stor yta, k ä n n e t e c k n a d av att beräkningsen- heten är anordnad att styra indikatorn att lämna samma typ av kodning, t.ex. blinkning för avvikelse utanför ytan i någon- dera riktning men med en första typ av kodkaraktär för av- vikelse utmed en första koordinatriktning och med en andra typ av kodkataktâr för avvikelse utmed en andra koordinatriktning och att eventuellt lämna en annan typ av kodning, t.ex. färg, för avvikelse från ytan med olika kodkaraktär, t.ex. rött eller grönt. för att markera åt vilket håll avvikelsen från ytan sker.