SE464003B - Foerfarande att i en digital tidsvaeljare mellan abonnenter genomkoppla bredbandsfoerbindeler samt en anordning foer att genomfoera foerfarandet - Google Patents

Description

464 003 1D 15 20 25 2 tid. Vid bredbandsförbindelser däremot skrivs många adresser in för varje uppkoppling såsom nämnts. En bredbandsförbindelse kan omfatta exempelvis storleksordningen lUÛ kanaler. Bredbandsförbindelsen kan utnyttjas för över- föring till en dator, varvid ofta små informationsmängder överföres vid varje uppkoppling så att förbindelsen har liten varaktighet. Den överförda informa- tionen omfattar i många fall endast en identifierande kod och en enkel sifferuppgift. Både det stora antalet adresser och förbindelsernas ringa varak- tighet medför att tiden för upp- och nedkoppling av förbindelser utgör en märkbar del av den totala uppkopplade tiden, vilket är en nackdel. Den ovan beskrivna väljaren är välkänd för fackmannen och finns beskriven i exempelvis "Telekommunications, Telephone Networks 2" Ericsson, Televerket and Student- litteratur 1987, kapitel 9: "Digital switching systems".

REDOGÖRELSE FÖR uPPFmNrnl-:N Ovanstående problem löses enligt uppfinningen genom att kanaler för bredbands- uppkopplingen lagras i ett minne eller uttages enligt en för abonnenterna gemensam regel och genom att för varje uppkoppling av en bredbandsförbindelse endast en inskrivning av ett tal i ett minne utföres.

Uppfinningen har det kännetecken som framgår av de bifogade patentkraven.

FIGURFÖRTECKNING Utföringsexempel av uppfinningen skall närmare beskrivas nedan i anslutning till figurer av vilka figur 1 visar ett blockschema över tidsväljaren, figur 2 visar ett diagram med tidluckor för inkommande och utgående kanaler, figur 3 visar ytterligare ett diagram med tidluckor för inkommande och utgående kanaler, figur 4 visar ett blockschema med ett alternativt utförande av tidsväljaren, figur 5 visar ett blockschema med ytterligare ett alternativt utförande av tidsväljaren och figur 6 visar ett diagram med tidluckor för tidsväljaren i figur 5. 10 15 20 25 30 4 6 4 0 003 FÖREDRAGEN uTFöRmGsFoRM En utföringsform av den uppfinningsenliga tidsväljaren visas i figur l och i figur 2 visas fördelningar av tidluckor i inkommande och utgående tidsramar för abonnnenter A, B och C. Tidsväljaren omfattar ett pekarminne PS, ett differens- minne OS, ett talminne SS samt en additionskrets ADD. Pekarminnet PS och additionskretsen ADD är anslutna till en tidluckeräknare TSC, vilken är en räknare för tidluckorna som är synkroniserad med det telesystem i vilket tidsväljaren ingar. Pekarminnet har minnespositioner PM med adresser l-32 vilka räknas fram i tidluckeräknarens TSC takt. Pekarminnet PS har en utgång PU som är ansluten till adressingångar för minnespositioner OM hos differensminnet OS.

Detta har en utgång OU som är ansluten till en ingang hos additionskretsen ADD vars utgång är ansluten till adressingångar för minnespositioner SM hos talminnet SS. Talminnet har en ingång SI för de inkommande tidsramarna och en utgång SU för de utgående tidsramarna.

Tidsramarna för abonnenterna A, B och C visas närmare i figur 2. Det tidsdelade telefonisystem i vilket tidsväljaren i figur 1 ingar har 32 kanaler och tidsluckorna i ramarna har motsvarande nummer l-32. En axel betecknad T utmärker tiden.

Abonnenten A är tilldelad kanalerna 10, 18, 24 och 29 vars tidsluckor är betecknade med A4, A3, A2 och Al respektive. Abonnenten B är tilldelad kanaler 7, 15, Zloch 26 vilka på motsvarande sätt betecknats 84, B3, B2 och Bl.

Kanalnumren för abonenterna A och B skiljer sig parvis med tre enheter motsvarande en tidsdifferens Dl om tre tidluckor. Abonnenten C är tilldelad kanalerna 5, 13, 19 och 24, vilka betecknats G4, CB, C22 och Cl respektive.

Kanalnumren för abonnenterna A och C skiljer sig parvis med fem enheter motsvarande en tidsdifferens D2 om fem tidluckor.

Den ovan beskrivna kanaltilldelningen utföres exempelvis då abonnenterna anslu- tes till telekommunikationssystemet. Kanaltilldelningen kan förändras, men en sådan förändring sker relativt sällan jämfört med frekvensen för uppkopplingen av förbindelser. Det bör observeras att enligt exemplet ovan har abonnenterna samma kanaler för både sin utgående och inkommande anslutning.

Pekarminnet PS i den uppfinningsenliga tidsväljaren i figur 1 har en minnes- position PM för varje kanal och varje abonnent tilldelas vid sin anslutning till 464 005 “l 10 15 20 25 30 35 4 telenätet åtminstone en minnesposition PM svarande mot abonnentens kanal- nummer. På abonnentens alla minnespositioner PM inskrives härvid ett första tal utgörande ett och samma fasta adressnummer till differensminnet OS. Abonnen- ten B tilldelas sålunda i pekarminnent PS positionerna 7, 15, 21 och 26 och får enligt exemplet adressen 6 till diffensminnet OS.

Den uppfimingsenliga tidsväljaren fungerar på följande sätt. När abonnenten A önskar överföra information till abonnenten B, inskrives vid uppkopplingen av förbindelsen dem emellan ett andra tal i differensminnet DS på minnespositionen OM med adressen nummer 6, vilken tilldelats abonnenten B. Detta andra tal är den aktuella tidluckedifferensen Dl mellan abonnenterna och i exemplet enligt figur 2 är det andra tal +3 för abonnenterna A och B. Inskrivningen av det andra talet i differensminnet DS utföres av en i figuren icke visad styrdator som är ansluten till en ingång OI hos differensminnet OS. Styrdatorn jämför kanal- numren för de båda abonnenterna vid den uppkopplade förbindelsen, beräknar det andra talet +3 och skriver in det på abonnentens B tilldelade position 6.

Informationen från abonnenten A skrivas in i talminnet SS på positioner svarande mot abonnentens A kanalnummer, vilka bnligt ovan är 10, 18, 24 och 29.

Tidluckeräknaren TSC räknar tidluckorna nummer l-32 till additionskretsen ADD och adresserar pekarmimet PS med dessa nummer. Vid abonnent Bzs adresser 7, 15, Zl och 26 i pekarminnet utläses adressen 6 till differensminnet OS. Ur mimespositionen med adressen 6 i differensminnet OS utläses tidluckedifferen- sen Dl, talet +3, till additionskretsen ADD. Talet +3 adderas här till de tidluckenummer som samtidigt kommer från tidluckeräknaren TSC och samman- faller med abonnenten Bzs kanalnummer 7, 15, 21 och 26. Från additionskretsen ADD adresseras talrnínnet med de beräknade summatalen 10, 18, 24 och 29 som är abonnentens A:s kanalnummer. Dessa kanalnummer utläses sålunda via ut- gången SU till tidluckor med abonnenten B:s kanalnummer.

Abonnenten C har tilldelats en minnesposition OM med adressen 10 i differens- minnet OS, vilken inskrivits i pekarminnet PS på abonnenten C:s kanalnummer 5, 13, 19 och 24 på samma sätt som för abonnenten B. När abonnenten A önskar överföra information till abonnenten C inskrives vid uppkopplingen av bredbands- förbindelsen tidluckedifferensen D2, talet +5, i minnespositionen OM nummer 10.

Talet 5 adderas till abonnenten C:s tidluckenummer 5, 10, 19 och 24 såsom beskrivits ovan för abonnenten B och abonnenten A:s information i talminnet SS på minnespositionerna 10, 18, 24 och 29 utläses på abonnenten Czs tidluckor. 10 15 20 25 30 464 003 5 I det beskrivna utföringsexemplet har telesystemet endast 32 kanaler, men ett verkligt telesystem kan ha exempelvis 2000 kanaler. Det ringa antalet kanaler har valts endast för att figurerna skall kunna ritas tydligare och överskådligare.

Antalet kanaler i en bredbandsförbindelse kan som nämnts uppgå till storleks- ordningen 100 och överskrider betydligt exemplets fyra kanaler. Det inskrivna talet i differensminnet är i exemplet positivt men kan lika väl vara negativt.

Abonnenten Czs minnespositioner har för tydlighets skull ritats med streckade linjer i figur l.

Vid in- och utläsningen av ett bredband i talminnet SS kan det inträffa att tidluckorna i det utlästa bandet ligger före tidluckorna i det inlästa bandet.

Härvid kan det vara nödvändigt att fördröja utläsningen ett tidsintervall, så att tidluckornas ordningsföljd blir densamma i det både inlästa och det utlästa bandet. Detta problem är välkänt och löses med känd teknik och är inte något föremål för den här presenterade uppfinningen.

Vid utföringsexemplet i figur l och figur 2 har var och en av abonnenterna A, B, C samma kanalnummer för sin ingående och utgående kanal. Kanalnummer och motsvarande tidluckenummer för varandra parvis i ordningsföljd motsvarande tidluckor, exempelvis A2 och B2, skiljer sig med en bestämd differens Dl för abonnenterna A och B. Detta kan också uttryckas så att två efter varandra följande tidluckor i bredbandet, exempelvis A2, A3 och B2, B3, ligger på samma avstånd S ifrån varandra för alla abonnenterna. Det kan av utrymmesskäl bland kanalerna vara svårt att fördela tidluckorna på detta enkla sätt och i ett alternativt utförande av uppfinningen har varje abonnent en uppsättning tidluc- kor för sin utgående bredbandsförbindelse och en annan uppsättning tidluckor för sin inkommande bredbandsförbindelse. Detta utförande skall närmare beskrivas nedan i anslutning till figur 3 och figur 4.

Figur 3 visar tidluckornas fördelning för abonnenten B, som är den mottagande abonnenten, och för abonnenter E och F och som i detta utföringsexempel båda är sändande abonnenter. Abonnenten B har för sitt ingående bredband IN samma tidluckor som i föregående utföringsexempel, nämligen 7, 15, 21 och 26. Av de sändande abonnenterna har E utgående tidluckor 5, 16, 23 och 30, vilka är betecknade E14, E3, E2 och El respektive. Abonnenten F har tidluckorna 7, 18, 25 och 32, vilka är betecknade Fil, F3, F2 och Fl respektive. Två varandra i 464 003 - 10 15 20 25 30 35 6 ordningsföljd motsvarande tidluckor hos de sändande abonnenterna E och F är förskjutna två tidluckor i förhållande till varandra, vilket betecknats med en differens D3 i figur 3. Avstånden mellan den mottagande abonnenten B:s och den sändande abonnenten E:s tidluckor utgöres av två delar. Den ena delen är en differens Dli, omfattande två tidluckor, vilken är gemensam för den sändande abonnentens alla tidluckor i bredbandet, El - Eli. Den andra delen utgöres av en talsekvens N av differenstal med skilda differenstal för var och en av den mottagande abonnenten B:s tidluckor. Denna talsekvens av differenstal är utritad i figuren 3 under abonnenten B:s tidluckor och omfattar talen +2, 0, -l, -4 för B:s respektive tidluckor Bl, B2, 53 och Bli. På motsvarande sätt utgöres tidlucke- avstånden mellan den mottagande abonnenten B och den sändande abonnenten F av två delar. Den ena delen är en differens D5, omfattande fyra tidluckor, och den andra delen är den nämnda talsekvensen N av differenstal -4, -l, 0, +2.

Såsom nämndes ovan har i det senaste utföringsexemplet alla abonnenterna en uppsättning tidluckor för sitt utgående bredband och en annan uppsättning tidluckor för sitt inkommande bredband. Det bör observeras att enligt uppfin- ningen dessa tidluckor är uttagna gemensamt för alla utgående bredband, så att varandra i orchingsföljd motsvarande tidluckor är förskjutna en bestämd kanal- differens i förhållande till varandra. Abonnenterna E och F har härvid den nämnda kanaldifferensen D3 och även B har för sitt utgående bredband OUT en motsvarande kanaldifferens D6 i förhållande till abonnenten E. Abonnenten B:s utgående tidluckor är 3, 14, 21, och 26, vilka alla betecknats med X, och differensen D6 är -2. De ingående bredbanden är uttagna gemensamt för alla abonnenter på motsvarande sätt. Abonnenterna E och F har för sina ingående bredband tidluckor vilka är förskjutna med en bestämd kanaldifferens i förhållan- de till abonnenten B:s ingående tidluckor IN. Dessa ingående bredband för abonnenterna E och F är inte utritade vid figur 3. Den ovannämnda talsekvensen N av differenstal -4, -1, 0, 2 är gemensam för alla abonnenterna vid koppling av ett utgående bredband till ett inkommande bredband. Differenstalen är vart och ett skillnaden mellan kewalnumren för två mot varandra parvis svarande utgåen- de och inkommande kaa -iler hos exempelvis abonnenten B, sålunda 28-26=+2, 21-2l=0, l4-l5=-l och 3-7=-4. Talsekvensen av differenstal kan avvika från den visade talsekvensen genom ett heltal, vilket adderas till vart och ett av differenstalen i den visade talsekvensen. Härvid subtraheras samma heltal från kanaldifferenserna D4 och DS. 10 15 20 25 30 464 003 7 I figur 4 visas en uppfinningsenlig anordning för att genomkoppla en bredbands- förbindelse från abonnenterna E eller F till abonnenten B. Anordningen i figur 4 skiljer sig från anordningen i figur l genom ett andra differensminne 052 och en additionskrets ADD2, men är för övrigt densamma och har samma hänvisnings- beteckningar som i figur 1. Det andra differensminnet 052 har adressingångarna till sina minnesceller OZM anslutna till tidluckeräknaren TSC och har sin utgång 02U ansluten till en ingång hos den andra additionskretsen ADD2. Denna har en ingång ansluten till tidluckeräknaren TSC och sin utgång ansluten till ingången hos additionskretsen ADD.

Genomkoppling av en bredbandsförbindelse mellan abonneten B och abonnenten E sker på följande sätt. Informationen som skall överföras från E lagras i talminnet SS i minnescellerna SM svarande mot abonnenten Ezs utgående tidluckor 5, 16, 23 och 30. Ipekarminnet PS har som i det föregående utföringsexemplet lagrats det fasta adressnumret 6 i minnescellerna PM, svarande mot abonnenten B:s inkom- mande tidluckor 7, 15, 21 och 26. I det andra differensminnet 052 är lagrat talsekvensens N differenstal -4, -1, 0, +2 i minnesceller svarande mot abonnen- ten Bzs inkommande tidluckor 7, 15, 21 och 26. Styrdatorn, icke visad i figur 4, beräknar vid uppkopplingen av bredbandsförbindelsen differensen D4=2 och skriver in talet 2 i minnescellen OM med adressen 6 i differensminnet 05. Då tidluckeräknaren TSC når en av abonnenten B:s tidluckor, exempelvis lucka 7, utläses urpekarminnet PS adressen 6 och ur det andra differensminnet 052 utläses talet -4. Detta differenstal i talsekvensen avges till den andra additions- kretsen ADD2 och adderas till tidluckenumret 7. Additionskretsen ADD2 avger ett tal 7 + (-4) = 3 till additionskretsen ADD. Denna erhåller talet +2, kanaldifferensen D4, från minnescellen nummer 6 i differensminnet 05, vilket adresserats från pekarminnet PS. Additionskretsen ADD avger talet 3+2=5 såsom adress till talminnet S5. Vid tidluckan 7 för den mottagande abonnenten B utläses sålunda ur talminnet 55 innehållet i minnescellen SM med nummer 5.

Vid en koppling av bredbandsförbindelsen från abonnenten F till abonnenten B inläses på motsvarande sätt informationen från abonnenten F i talminnet SS på adresserna 7, 18, 25 och 32. Styrdatorn beräknar kanaldifferensen D5 = 4 och skriver in detta tal på adressen 6 i differensminnet OS. Tidluckeräknaren TSC räknar fram abonnentens B:s tidluckor 7, 15, 21 och 26, pekarminnet PS och det andra differensminnet 052 adresseras och additionskretsen ADD2 adderas efter 464 10 15 20 25 30 0.03 8 hand differenstalen i talsekvensen -4, -1, Û, +2 till dessa tidluckenummer. Ur pekarminnet PS utläses adressnumret 6 till det första differensminnet OS, ur vilket kanaldifferensen D5 = 14 utläses till additionskretsen ADD. Denna adresse- rar talminnet SS med den adderade adressen 7, 18, 25 och 32 och abonnenten Fzs information utläses till abonnenten Bzs inkommande tidluckor.

Ytterligare en alternativ utföringsform av uppfinningen skall beskrivas i anslut- ning till figur 5 och figur 6. Denna utföringsform utnyttjas när det inte finns någon gemensam enkel regel, enligt vilken de skilda abonnenternas inkommande och utgående kanalnummer är uttagna. En sådan situation kan uppstå exempelvis vid kommunikation mellan två skilda telenät i vilka abonnenterna redan tilldelats bredbandskanaler enligt två skilda regler, vilka inte låter sig sammanfattas på nagot enkelt sätt.

Tidsväljaren i figur 5 omfattar, liksom de två ovan beskrivna tidsväljarna, talminnet S5 pekarminnet PS och differensminnet OS. Adderaren ADD saknas, men tidsväljaren har en 32 x 32 minnesmatris MS med vertikala ingångar VI vilka är anslutna till differensminnets OS utgång OU. Minnesmatrisen har även horisontella ingångar HI, vilka är anslutna till tidluckeräknaren TSC, samt utgångar MU, vilka är förbundna med adressingångarna hos talminnet SS.

Mimesmatrisen MS har minnespositioner MM som är 32 x 32 till antalet och som adresseras via ingångarna VI och HI. I minnespositionerna MM finns lagrade talvärden, vilka definierar bredbandsförbindelser mellan sändande och mottagan- de abonnenter, såsom närmare skall förklaras nedan med ett exempel.

Abonnenten B, som är mottagande abonnent har samma inkommande kanal- nummer som i de föregående exemplen, nämligen 7, 15, 21, och 26 såsom visas i figur 6. En sändande abonnent G, som skall överföra information till abonnenten B, har utgående kanalnummer 8, ll, 17 och 31 vilka betecknats G4, G3, G2 och Gl respektive. Liksom ovan har det första talet 6 skrivits in i pekarminnet PS på minnespositionerna 7, 15, 21 och 26, vilka svarar mot B:s kanalnummer. Det första talet 6 är det fasta adressnumret till mi- espositionen 6 i differensminnet OS. När G anslutes till telenätet som abonner tilldelas denna abonnent en av ingångarna VI i minnesmatrisen MS, enligt exemplet ingången med ett internt adressnummer M=l8. I minnespositioner MM som kan nås via den vertikala ingången 18 och via de horisontella ingångarna 7, 15, 21 och 26, inskrivs vid G:s 10 15 20 25 30 9 464 oss anslutning till telenätet adressnummer till talminnet SS, vilka svarar mot abonnenten G:s kanalnummer. I minnespositionen med adresserna VI=l8 och HI=7 inskrives sålunda talet 8, i VI=l8 och HI=l5 inskrives talet ll och så vidare för alla kanalerna. Härigenom definieras med hjälp av minnesmatrisen MS en motsvarighet mellan den sändande abonnenten G:s och den mottagande abonnen- ten B:s kanalnummer.

Tidsväljaren fungerar på följande sätt. Vid uppkopplingen av bredbandsförbindel- sen mellan abonnenterna B och G inskrivs i differensminnet OS talet 18 på minnespositionen OM med adressnummer 6. Denna inskrivning göres av den icke visade styrdatorn, vilken i ett register har lagrat att den mottagande abonnenten B har det första talet 6 i pekarminnet PS och att den sändande abonnenten G har den vertikala ingången VI=l8 i minnesmatrisen MS. Informationen från G inskrives ramvis i talminnet SS på positionerna 8, ll, 17 och 31 svarande mot G:s kanalnummer. Vid utläsningen av talminnet till abonnenten B räknar tidluckeräk- naren TSC fram till tidlucka 7 och adresserar pekarminnet PS, ur vilket det första talet 6 utskrives och adresserar differensminnet OS. Ur minnespositionen OM=6 utskrives talet 18 och adresserar den vertikala ingången VI=l8 i minnes- matrisen MS. Tidluckerâknaren TSC adresserar samtidigt den horisontella in- gången HI=7 och innehållet i minnespositionen VI=l8 och HI=7 skrivs ut. På denna minnesposition står enligt ovan talet 8 som adresserar SS. Innehållet i minnes- positionen'SM=8 utskrives härvid till abonnenten B:s kanal nummer 7. Tidlucke- räknarna fortsätter att räkna fram tidluckorna 15, 21 och 26 och de respektive minnespositionerna ll, 17 och 31 utskrives på motsvarande sätt ur talminnet SS.

Den senast beskrivna utföringsformen utgör endast ett exempel och uppfinningen kan varieras på olika sätt. Innehållet i minnespositionen MM kan exempelvis vara differenstal, vilka adderas till den mottagande abonnentens kanalnummer för att utgöra adresser till talminnet SS. Det grundläggande är att, vid uppkopplingen av en bredbandsförbindelse, endast en instkrivning av ett talvärde i ett minne skall göras och att motsvarigheten mellan inkommande och utgående kanalnummer i övrigt är fördefinierad i minnen hos tidsväljaren.

Claims (8)

464 003 "i 10 15 2D 10 PATENTKRAV

1. l. Förfarande att i en digital tidsväljare mellan abonnenter genc-.nkoppla bredbandsförbindelser med vardera minst tva kanaler, vilket förfarande omfattar följande förfarandesteg: - de sändande och de mottagande abonnenterna tilldelas kanalnummer för mot varandra parvis svarande inkommande respektive utgående kanaler i bred- bandsförbindelserna, - till tidsväljaren inkommande ramvis ordnade tidluckor svarande mot den vid en förbindelse sändande abonnentens kanalnummer skrivs in sekventiellt i ett tal- minne och - talminnet utläsas sekventiellt i ramvis ordnade tidluckor svarande mot den vid förbindelsen mottagande abonnentens kanalnummer, k ä n n e t e c k n a t därav - att de mot varandra parvis svarande kanalerna (Bl-Bli; Gl-Gll) i bredbands- förbindelsen tilldelas talvärden vilka lagras i en minnesmatris (MS), - att bredbandsförbindelsen mellan den sändande (G) och den mottagande (B) abonnenten tilldelas ett i tidsväljaren internt adressnummer (M=l8), - att, vid uppkopplingen av bredbandsförbindelsen, det interna adressnumret (M) inskrives i ett differensminne (OS), - att det 'interna adressnumret (M=l8) vid genomkopplingen utläsas ur differens- minnet (OS) med hjälp av den mottagande abonnentens (B) tidluckenummer (7, 15, 21, 26) och - att talminnet (S5) adresseras genom talvärdena i minnesmatrisen (MS) med hjälp av den mottagande abonnentens (B) tidluckenummer och det interna adressnumret (M).

2. För-farande att i en digital tidsväljare mellan abonnenter genomkoppla bredbandsförbindelser med vardera minst tva kanaler, vilket förfarande omfattar följande förfarandesteg: - de sändande och de mottagande abonnenterna tilldelas kanalnummer för mot varandra parvis svarande inkommande respektive utgående kanaler i bred- bandsförbindelserna, 10 15 20 10

3. 464 093 till tidsväljaren inkommande ramvis ordnade tidluckor svarande mot den vid en ll förbindelse sändande abonnentens kanalnummer skrivs in sekventiellt i ett talminne och talminnet utläses sekventiellt i ramvis ordnade tidluckor svarande mot den vid förbindelsen mottagande abonnentens kanalnummer, k ä n n e t e c k n a t därav att de mot varandra parvis svarande kanalerna (Al-All, Bl-Bli; El-Els; Bl-B4) i den nämnda bredbandsförbindelsen tilldelas nummer, vilka avviker fràn var- andra med åtminstone en kanaldifferens (Dl,D4) som är gemensam för alla kanalerna i den nämnda bredbandsförbindelsen, att kanaldifferensen (Dl, D4) vid uppkopplingen av bredbandsförbindelsen inskrives i ett första differensminne (OS), att kanaldifferensen utläses ur det första differensminnet (OS) med hjälp av den mottagande abonnentens (B) kanalnummer och adderas (ADD, ADD2) till dessa kanalnummer för att utgöra en adderad adress och att talminnet (SS) adresseras med hjälp av den adderade adressen. F örfarande att i en digital tidsväljare genomkoppla bredbandsförbindelser enligt patentkrav 2 k ä n n e t e c k n a t därav a' att de mot varandra parvis svarande kanalerna (El-Eli, Bl-B4) tilldelas nummer vilka ytterligare avviker fran varandra genom en talsekvens (N) av differenstal vilken är gemensam för alla abonnenterna (B, E, F) och i vilken de skilda differenstalen vart och ett motsvarar skillnaden mellan kanalnumren för tvâ mot varandra parvis svarande, utgående och inkommande kanaler (OUT, IN) hos en och samma abonnent (B), att differenstalen i talsekvensen (N) lagras i ett andra differensminne (OS2) och att differenstalen i talsekvensen (N) utläsas med hjälp av den mottagande abonnentens (B) kanalnummer och tillsammans med kanaldifferensen (Dit) adderas (ADD, ADD2) till dessa kanalnummer för att utgöra den adderade adressen. Förfarande att i en digital tidsväljare mellan abonnenter genomkoppla bredbandsförbindelser enligt patentkrav 2 eller 3 k ä n n e t e c k n a t därav att ett till den mottagande abonnenten (B) hörande fast adressnummer inskrives i ett pekarminne (PS) på adresser svarande mot den mottagande abonnentens (B) kanalnummer, 464 10 10

4. 15 .20 005 12 - att kanaldifferensen (Dl, Dä) inskrives i det första differensminnet (OS) pà en adress svarande mot det nämnda fasta adressnumret i pekarminnet (PS) och - att pekarminnet (PS) adresseras med hjälp av den mottagande abonnentens (B) kanalnummer, varvid det nämnda fasta adressnumret utläses och det första differensminnet (OS) adresseras med hjälp av detta fasta adressnummer.

5. Tidsväljare för genomförande av förfarandet enligt patentkrav l att genom- koppla bredbandsförbindelser med vardera minst tva kanaler mellan abonnenter av vilka de sändande och de mottagande abonnenterna tilldelas kanalnummer för mot varandra parvis svarande inkommande respektive utgående kanaler i bred- bandsförbindelserna, vilken tidsväljare har ett talminne i vilket till tidsväljaren inkommande, ramvis ordnade tidluckor svarande mot den vid en förbindelse sändande abonnentens kanalnummer skrivas in sekventiellt och från vilket talminne ramvis ordnade tidluckor svarande mot den vid förbindelsen mottagande abonnentens kanalnummer utläses sekventiellt, kännetecknaddärav - att tidsväljaren har en minnesmatris (MS) i vilken talvärden lagras vilka tilldelats de mot varandra parvis svarande kanalerna (Bl-Bli, Gl-Gli) i bred- bandsförbindelsen, - att tidsväljaren har ett differensminne (OS) i vilket, vid uppkopplingen av bredbandsförbindelsen, ett internt adressnummer (M=l8) inskrives, vilket adress- nummer tilldelats bredbandsförbindelsen mellan den sändande (G) och den mottagande (B) abonnenten, - att en tidluckeräknare (TSC) är ansluten till differensminnet och till minnes- matrisen (MS), - att minnesmatrisen (MS) är förbunden med adressingängar hos talminnet (SS) och - att differensminnet (OS) och mimesmatrisen (MS) under genomkopplingen av förbindelsen utläses med hjälp av tidluckerâknaren (TSC) vid den mottagande abonnentens (B) tidluckor.

6. Tidsväljare för genomförande av förfarandet enligt patentkrav 2 att genom- koppla bredbandsförbindelser med vardera minst tva kanaler mellan abonnenter av vilka de sändande och de mottagande abonnenterna tilldelas kanalnummer för mot varandra parvis svarande inkommande respektive utgående kananler i bredbandsförbindelserna, vilken tidsväljare har ett talminne i vilket till tids- ~> :I 10 15 20 10 15 464 G05 13 ' ' väljaren inkommande, ramvís ordnade tidluckor svarande mot den vid en för- bindelse sändande abonnentens kanalnummer skrives in sekventiellt och från vilket talminne ramvis ordnade tidluckor svarande mot den vid förbindelsen mottagande abonnentens kanalnummer utläses sekventiellt, kännetecknad därav - att tidsväljaren har åtminstone ett första differensminne (OS) i vilket, vid uppkopplingen av bredbandsförbindelsen, en kanaldifferens (Dl, D4) inskrives, vilken omfattar en avvikelse mellan de mot varandra parvis svarande kanaler- nas (Al-Alt, Bl-B4; El-Eli, Bl-B4) kanalnummer och vilken är gemensam för alla kanalerna i den nämnda bredbandsförbindelsen, - att tidsväljaren har en additionskrets (ADD, ADDZ), vilken är ansluten till det första differensminnet (OS) och till en tidluckeräknare (TSC) och vilken adderar den mottagande abonnentens (B) tidluckenummer med kanaldifferen- sen (Dl, Dä) till en adderad adress, varvid kanaldifferensen (Dl, Dä) utläses ur differensminnet (OS) vid den mottagande abonnentens (B) tidluckenummer med hjälp av tidluckeräknaren (TSC) och - att additionskretsen (ADD, ADD2) är ansluten till talminnet (SS) och utläser talminnet (SS) till den mottagande abonnentens (B) tidluckor.

7. Tidsväljare enligt patentkrav 6 k ä n n e t e c k n a d därav - att tidväljaren har ett andra differensminne (OS2) i vilket är lagrat en talsekvens (N) av differenstal pà minnespositioner (OZM) svarande mot den mottagande abonnentens (B) kanalnummer, varvid de mot varandra parvis svarande kanalerna (El-Eli, Bl-Bli) har nummer vilka ytterligare avviker från varandra genom differenstalen i talsekvensen (N), vilken är gemensam för alla abonnenterna (B,E,F) och i vilken de skilda differenstalen vart och ett motsvarar skillnaden mellan kanalnumren för två mot varandra parvis svaran- de, utgående och inkommande kanaler (OUT, IN) hos en och samma abonnent (B) och - att det andra differensminnet (OS2) är anslutet till tidluckeräknaren (TSC) och till additionskretsen (ADD, ADD2), vilken adderar differenstalen med sina respektive kanalnummer för den mottagande abonnenten (B) till den adderade adressen, varvid differenstalen utläses ur det andra differensminnet (OS2) med hjälp av tidluckeräknaren (TSC) vid den mottagande abonnentens (B) kanal- HUmmBP. 464 003 14

8. Tidsväljare enligt patentkrav 6 eller 7 k ä n n e t e c k n a d därav - att tidsväljaren har ett pekarminne (PS) i vilket ett till den mottagande abonnenten (B) hörande fast adresssnummer är lagrat på adresser svarande mot den mottagande abonnentens (B) kanalnummer, 5 - att pekarminnets (PS) utgång (PU) är ansluten till en ingång för en adress hos det första differensminnet (OS), vilken adress svarar mot det fasta adress- numret i pekat-minnet (PS) och pa vilken adress kanaldifferensen (Dl, D4) är inskriven och - att pekarminnets (PS) adressingangar är anslutna till tidluckeräknaren (TSC) 10_ och adresseras med hjälp av den mottagande abonnentens (B) kanalnummer. i"