SE463298B

SE463298B - Metod att kontrollera ett onormalt tillstaand hos ett termiskt huvud medelst ett paa en etikett i en etikettryckare tryckt kontrollmoenster samt etikett med kontrollmoenster framstaelld enligt metoden

Info

Publication number: SE463298B
Application number: SE8603438A
Authority: SE
Inventors: K Teraoka
Original assignee: Teraoka Seikosho Kk
Priority date: 1980-07-03
Filing date: 1986-08-15
Publication date: 1990-11-05
Also published as: SE8603437L; SE8603437D0; SE8603436D0; SE449067B; SE8603438D0; FR2488188B1; SE8603438L; SE8101226L; SE8603436L; FR2488188A1; SE463915B; SE463146B

Description

465 298 2 Konventionella etikettryckare har presentationstablåer som anger vikt, taxa, t.ex. pris per kilo, och varans pris men inte någon presentationstablå för varans benämning.

I konventionella etikettryckare måste uppgift om varans tillverkningsdatum samt sista förbrukningsdag (sista dagen då varan är ätlig, då det gäller matvaror) tryckas genom att man inställer ifrågavarande datum på förhand, exempelvis med hjälp av vridskivor. Datum måste inställas på nytt varje dag. Om man av misstag inte förnyar datuminställningen inträffar det ogynn- samma förhållandet att köparen får det intrycket att varor som i själva verket är färska är gamla.

I konventionella etikettryckare använder man sig av tryck- ningsanordningar av värmekänslig typ, elektrisk urladdningstyp, trådpunkttyp, färgstråletyp e. dyl., där tecknen eller symbo- lerna är angivna medelst ett antal punkter. När tryckning ut- förs på en etikett med användning av dessa tryckningsanordningar trycks de erforderliga tecknen, siffrorna, symbolerna eller stav- koderna då tryckningshuvudet och etiketten rör sig i förhållande till varandra, varvid t.ex. etiketten förflyttas i sin längd- riktning i förhållande till det i sidled lägesinställda tryck- ningshuvudet. När ett tryckningshuvud, t.ex. det som trycker en stavkod på en etikett, inte arbetar kan det förhållandet att ett avtryck blir utelämnat i den motsvarande delen medföra att koder markeras med annan information. Det är inte lätt att utföra fel- sökning med avseende på dylik felaktig drift hos ett trycknings- huvud. I fallet med exempelvis en stavkod kan den felaktiga drif- ten inte fastställas förrän man jämför värden som läses i stav- kodläsaren.

För att man skall kunna kontrollera arbetssättet hos varje enskilt tryckningshuvud får alla tryckningshuvudena arbeta sam- tidigt, varvid tryckning utförs på hela etikettytan. Om någon del inte förses med tryck under den ovannämnda operationen bibe- håller den del som inte har försetts med tryck färgen hos det ursprungliga papperet, varigenom man kan konstatera att ett fel har uppträtt i ett tryckningshuvud. När den ovannämnda kontroll- metoden tillämpas vid tryckningsanordningar av typen termiska tryckare med ett antal tryckningshuvuden anordnade i sidled i förhållande till varandra gäller emellertid att, eftersom effekt- tillförseln för upphettning har ett märkvärde som svarar mot en 463 298 3 del (t.ex. hälften) av alla tryckningshuvudena så att tryckaren skall göras kompakt, särskilt effekttillförseln för kontrollen oundvikligen medför att tryckaren blir större.

I konventionella etikettryckare är ett inkorporerat styr- system i regel försett med ett ackumulatorminne, i vilket vikten och priset samt antalet e. dyl. varor summeras och ackumuleras eller samlas per varupost.

När emellertid i dylika etikettryckare en etikett inte hålls på korrekt sätt i en etiketthållare därför att etikett- frammatningen är felaktig eller när fel Varukod inmatas kommer etiketten att tryckas och ifrågavarande data samtidigt att sum- meras i ackumulatorminnet, vilket innebär att icke önskvärd data samlas där. Effektiviteten i tryckningsoperationen minskas under dessa förhållanden, emedan ytterligare arbete åtgår för att fast- ställa vilka data som är felaktiga samt för att korrigera den felaktiga ackumuleringen av data.

I konventionella etikettryckare i största allmänhet är etiketter anbragta på ett etikettbärande papper som har formen av ett band, varvid etiketterna är belägna med förutbestämda av- stånd utefter detta band. Det etikettbärande papperet frammatas stegvis i en bestämd riktning och stoppas i ett förutbestämt läge mitt för ett tryckningshuvud så att tryckning kan ske. När etikettens frammatningssträcka är angiven såsom rörelsen som motsvarar ett enda frammatningsslag kommer stoppläget att bli förskjutet då en slirning eller glidning inträffar i etikett- frammatningen, varför det aktuella avtrycket inte erhålls i ett angivet läge på etiketten.

I det konventionella fallet är en etikettlägesdetekterings- enhet monterad vid etiketternas rörelsebana med uppgift att de- tektera etikettläget på grundval av ett beslut med utgångspunkt från befintliga etiketter och avståndet mellan dem. Genom att etikettframmatningen stoppas då detekteringsenheten detekterar avstånden mellan etiketterna kan varje etikett tryckas med god tillförlitlighet i ett förutbestämt läge.

Den ovannämnda konventionella etikettdetekteringsenheten är bildad av en detektor som innefattar ett ljusutsändande ele- ment och ett ljusmottagande element samt av en komparator som jämför detektorns utgångsspänning med en tidigare inställd re- ferensspänning och som ur spänningsskillnaden fastställer huru- 463 298 4 vida etiketten eller avståndet mellan etiketter befinner sig vid detektorns detekteringsläge. De ljusutsändande och mot- tagande elementen är belägna mitt emot varandra, och det eti- kettbärande papperet är interfolierat mellan de båda element- typerna. Då etiketter frammatas mottas ljus från det ljusut- sändande elementet av det ljusmottagande elementet genom enbart det uppbärande papperet eller genom det uppbärande papperet och den därpå anbragta etiketten. Referensspänningen inställs till ett förutbestämt värde mellan den höga utgångsspänningen från detektorn då ett gap mellan etiketter detekteras och den låga utgångsspänningen då en etikett detekteras med hjälp av elektrisk motståndsdelning eller en programmeringsmetod.

Eftersom en ändring av det etikettbärande papperets mate- rial och tjocklek medför en förändring i ljusets genomträng- ningsförmåga måste referensspänningen inställas varje gång som etiketten ändras eller som nya etiketter tillförs därför att de föregående har tagit slut, dvs. när en ändring i det etikett- bärande papperet inträffar. Om referensspänningen inte inställs på nytt kan detta medföra att man ofta får en markering som an- ger felaktiga etiketter, varför tryckarna kommer att arbeta på felaktigt sätt. Det är således önskvärt att en förbättring skall uppnås i detta avseende.

Föreliggande uppfinning har till ändamål att åstadkomma en etikettryckare i vilken tryckning utförs i ett punkttrycknings- förlopp och en benämning, t.ex. på en vara, matas till en tryck- ningsenhet och trycks på en etikett i ett teckenmönster som är tilldelat av postnyckelord, varvid postinmatningsoperationen är mångsidig och arbetsförmågan är god.

När ett flertal tecken i benämningen på t.ex. en vara trycks med hjälp av den ovannämnda etikettryckaren svarar ett tecken mot ett nyckelord som lagras i ett minne. Då en mening omfattan- de tio tecken skall bildas måste man således utföra en tangent- påverkningsoperation som svarar mot tio nyckelord, dvs. inmat- ningsoperationen är så besvärlig att man inte kan ha nytta av de ovannämnda fördelarna.

Ett andra ändamål med uppfinningen är att förenkla inmat- ningsoperationen i en etikettryckare och att utnyttja fördelar med typtryckare av icke-anslagningstyp genom att man iordning- ställer nyckelord omfattande fraser ur meningar med varubenäm- 463 298 5 ningar eller föremålsbenämningar som skall tryckas på en eti- kett och utför operationen med avseende på frasnyckeorden.

Ett tredje ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en etikett som är balanserad, lättläslig och mångsidig i punkt- tryckningsförloppet genom att man på förhand inställer det erforderliga antalet tecken och linjer i etikettens postspalt och inreglerar teckenavståndet eller delvis utelämnar tecken- skrivningen när den varubenämning som skall tryckas har ett större eller mindre antal tecken och linjer än det erforderliga antalet tecken och linjer.

Ett fjärde ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en etikett med en hanteringsfunktion genom att den ovannämnda in- regleringen av teckenavståndet ytterligare utvecklas så att den svarar mot antalet tecken i postspalten, varvid varans be- nämning trycks i postspalten tillsammans med tidigare angivna ytterligare tecken framför eller bakom densamma samtidigt.

Benämningar på varor som skall tryckas på etiketten med användning av etikettryckaren har ibland gemensamma ord bort- sett från ett enda ord, t.ex. “CHICKEN STEAK BEEF CHUCK" och “CHICKEN STEAK TOP CHUCK". Om en ändring av tecknen som in- kluderar de gemensamma orden utförs på så sätt att alla teck- nen tas bort och nya tecken inställs blir denna operation om- ständlig och ineffektiv, varjämte den kan medföra fel.

Ett femte ändamål med uppfinningen är att bringa post- lagringsinställningsoperationen att bli enkel och effektiv och att ha ringa fel genom att de tecken som presenteras i etikett- tryckarens postspalt identifieras, varvid de gemensamma orden får kvarstå och enbart de sig skiljande orden avlägsnas för den efterföljande inställningsoperationen.

Ett sjätte ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ar- betsförmågan och noggrannheten i en etikettryckare genom att korrigeringsmomentet bringas att bli lätt när ett eller flera tecken i benämningen på en vara lagras av misstag därför att operatören har gjort ett fel, dvs. på grund av den mänskliga faktorn.

När benämningen på en ny vara inmatas till etikettryckaren måste en postkod som anger benämningen på den nya varan instäl- las varefter tangenterna som svarar mot den varubenämning som skall tryckas måste påverkas genom nedtryckning i tur och ord- 463 298 6 ning. Eftersom ett antal tangenter svarar mot varubenämningen som skall tryckas tar inställningsoperationen avseende varu- benämningen tid, varjämte risk föreligger för att fel skall kunna inträffa.

Ett sjunde ändamål med uppfinningen är att se till att varubenämningsinmatningsoperationen sker lätt och utan fel, vilket görs genom att man utnyttjar den tryckta stavkoden som svarar mot varubenämningen och bringar minnet att lagra post- nyckelkoden och teckennyckelkoden som erhålls såsom följd av att stavkoden läses i kodläsaren.

Ett åttonde ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en postpresentationstablå för att ange posttecken som är lag- rade i minnet under kontroll eller tryckning, varvid de kor- responderande tecknen anges i presentationstablån genom pâver kan av postframmaningsorgan, varvid ett fel i en postfram- maningsoperation lätt kan uppsökas.

I en etikettryckare är data avseende varans benämning, datum, sista förbrukningsdag, e. dyl. inskrivna på förhand i ett förinställningsminne medelst inmatningsoperationen. Kon- ventionella etikettryckare har olägenheter på så sätt att man inte kan känna till kapaciteten hos den del av minnet där in- skrivning inte har skett då man håller på att utföra inskriv- ning i förinställningsminnet.

Ett nionde ändamål med uppfinningen är att ange kapaciteten hos en del av förinställningsminnet där inskrivning ännu inte har skett i presentationstablån under hela inskrivningen i för- inställningsminnet, varigenom operatören kan få uppgift om kapaciteten, vilket innebär förbättrad arbetsförmåga.

Ett tionde ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en etikettryckare som innehåller datumpresentation och klocka, var igenom man hindrar fel från att uppkomma i iordningställ- ningsdatum som trycks på etiketten genom att innehållet i klockans kalender trycks på etiketten om så önskas.

Ett elfte ändamål med uppfinningen är att förenkla opera- tionen med inställning av sista förbrukningsdag genom att till- verkningsdatum och förbrukningstid inställs, varefter sista för- brukningsdag beräknas automatiskt i motsvarighet till förbruk- ningstiden, varjämte sista förbrukningsdag trycks.

Ett tolfte ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en 40 463 298 7 mönsterkontrollmetod som på ett enkelt och noggrant sätt kan detektera om det i etikettryckarens tryckningsenhet använda tryckningshuvudet arbetar på fel sätt.

Ett trettonde ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en etikett som möjliggör att tryckningshuvudet kan kontrolleras på ett enkelt sätt vid en godtycklig tidpunkt.

Ett fjortonde ändamål med uppfinningen är att hindra ett i etikettryckaren ingående ackumuleringsminne eller samlings- minne från att summera icke erforderliga data och att förbättra noggrannheten i de i minnet ackumulerade värdena på totalvikt, summerat pris och antal enheter.

Ett femtonde ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett etikettframmatningssystem som kan stoppa etiketten exakt i tryckningsläget under etikettryckarens tryckningsoperation samt att hindra en felaktig etikett från att utmatas och vidare att hindra fel i etikettryckaren och att förbättra etikettryckarens arbetsförmåga.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. l visar ett blockschema över en etikettryckare i enlighet med uppfin- ningen, fig. 2(a) och fig 2(b) är planvyer över exempel på tryck- ta etiketter, fig. 3 är en framifrån tagen vy som visar utform- ningen av ett tryckningshuvud, fig. 4 är en i större skala visad planvy över ett exempel på ett teckenmönster, fig. 5 är ett dia- gram som visar en jämförelse mellan tecken eller symboler och postnyckelordï fig. 6 är ett diagram som visar ett exempel på en tabell för jämförelse mellan postkod och postnyckelord, fig. 7 är ett blockschema över en modifierad utföringsform av etikett- tryckaren, fig. 8 är ett diagram som åskådliggör en jämförelse mellan frasnyckelordcxﬂlteckennyckelord, fig. 9 är ett diagram som visar en jämförelse mellan postkoder och nyckelord, fig. 10 är ett diagram som visar arbetssättet vid tryckning, fig. ll är ett diagram som visar fördelningen av tecken som skall tryckas, varvid antalet tecken är det erforderliga, fig. 12 är ett dia- gram som visar tecknen som skall tryckas, varvid antalet tecken är mindre än det erforderliga, fig. 13 är ett diagram som visar tecknen som skall tryckas, varvid antalet tecken är större än det erforderliga, fig. 14 är ett diagram som åskådliggör rader- na som skall tryckas, varvid antalet rader är större än det er- 465 298 8 forderliga, fig. l5(a) och fig. l5(b) är planvyer av modifie- rade exempel på etiketter, fig. 16 är en perspektivvy av en annan utföringsform av en etikettryckare, fig. l7 är ett block- schema över etikettryckaren enligt fig. 16, fig. 18-21 är plan- vyer över presentationstablåer som åskådliggör postinställnings- metoden, fig. 22 är ett blocksschema som visar ett modifierat exempel, fig. 23 är en planvy över ett exempel på ett blad för jämförelse mellan varubenämning och stavkod, fig. 24-26 är dia- gram som åskådliggör postpresentationstillståndet under fram- maningen, fig. 27 och 28 är diagram som visar modifierade exem- pel på postpresentationstillståndet, fig. 29-31 är diagram som åskådliggör postpresentationstillståndet under postinmatning, fig. 32 är ett blockschema som åskådliggör en del av etikett- tryckaren, fig. 33 är ett diagram som åskådliggör dataskriv- tillståndet i förinställningsminnet, fig. 34 är en perspektiv- vy över en etikettryckare i en annan utföringsform, fig. 35 är ett blockschema över etikettryckaren enligt fig. 34, fig. 36 är en planvy över ett exempel på presentationstablån, fig. 37-39 visar planvyer över exempel på kontrollmönster, fig. 40 är en planvy av en etikett med kontrollmönster, fig. 41 är en planvy över ett modifierat exempel på en etikett, fig. 42 visar en sidovy av en etikettryckare i ytterligare en utföringsform, fig.43 är en i större skala visad sektionerad vy av delen för utmatning av etiketten, fig. 44 är ett blockschema som visar hur etikettryckaren är uppbyggd, fig. 45 är en sidovy av etikett- lägesdetekteringssystemet och fig. 46 är ett kopplingsschema över detekteringssystemet enligt fig. 45.

En etikettryckare enligt föreliggande uppfinning arbetar med ett punkttryckningsförfarande som inkluderar tryckning av värmekänslig typ, av färgstråletyp, av elektrostatisk uppteck- ningstyp, av elektrofotografisk typ, av trådpunkttyp e. dyl.

Bland dessa tryckningstyper är den värmekänsliga typen den lämpligaste för den aktuella etikettryckaren. Den nu följande beskrivningen kommer därför att inriktas på tillämpning av den värmekänsliga typen av punkttryckningsförfarande.

Fig. l är ett blockschema som visar uppbyggnadssättet för en etikettryckare l, och fig. 2(a) och 2(b) visar planvyer över exempel på etiketter 2 som har tryckts med användning av eti- kettryckaren l. Tecken resp. bokstäver avseende en vara, om 463 298 9 vilken uppgift har tryckts i tryckaren l, är visade i en post- spalt (postrad) 2a i etiketten 2. I en ingångsenhet 3 enligt fig. l ingår en tiosiffertangent, en funktionstangent e. dyl., vilken påverkas för inmatning av postkoder eller postnyckel- ord. En tryckningsenhet 4 utgör den "värmekänsliga tryckaren" och trycker de angivna tecknen i postkolumnen Za i fig. 2.

Tryckningsenheten 4 är försedd med ett tryckningshuvud 6 en- ligt fig. 3. Tryckningshuvudet 6, som är bildat av ett antal upphettningselement Dl, D2, D3 ... (230 upphettningselement finns i denna utföringsform) anordnade i rad bredvid varandra, förflyttas i längdriktningen i sexton steg. Ett första minne 7 är ett läsminne, i vilket ett antal teckenmönster har lagrats på förhand.

Teckendesigneringsförfarandet som används i detta för- farande kommer nu att beskrivas. I den visade utföringsformen är ett tecken eller en symbol visad i form av ett teckenmönster bestående av 16 x 16 bitar. Exempelvis är "BUTA" i kine- siskt tecken (med den svenska betydelsen “fläsk“) visat i fig. 4.

I fig. 5 är skilda tecken eller symboler tilldelade nyckelord för varubenämningar.

Siffergrupper med början med l000 är tilldelade kinesiska tecken (uttal och svensk översättning är angivna i fig. 5 och kommer att omnämnas ytterligare nedan), siffergrupper med början med 2000 är tilldelade japanska kanatecken (uttalet är angivet), siffergrupper med början med 3000 är tilldelade alfabetets bok- stäver och siffergrupper med början med 4000 är tilldelade symboler och siffror. De kinesiska tecknen resp. symbolerna har iordningställts med tanke på att de eventuellt skall kunna an- vändas, och andra främmande tecken kan iordningställas om så erfordras. Antalet upphettningselement Dl-D230 (230 stycken) och ett teckenmönster (16 x l6 bitar) i tryckningsenheten 4 har an- givits under antagande av att man använder sig av tecken inklu- sive kinesiska tecken, men detta antal kan minskas om man exem- pelvis använder engelska tecken (bokstäver).

I minnet 7 lagras det i fig.4 visade teckenmönstret svaran- de mot postnyckelord i fig. 5. Cmxpostnyckelord adresseras och matas såsom signaler till minnet 7 kommer teckenmönster svarande mot postnyckelorden att läsas ut.

Ett andra minne 8 är ett direktåtkomstminne för lagring 463 298. l0 av den i fig. 6 angivna tabellen för jämförelse mellan postkod och postnyckelord. Postkoder är angivna i motsvarighet till så- dana poster som “BUTAKATANIKUSURAISU (USUKIRI)" (svensk bety- delse “fläskfile") eller "USIHIKINIKU" (svensk betydelse "kött- färs“). I den här utföringsformen är postkoden 001 tilldelad "BUTAKATANIKUSURAISU (USUKIRI)", vidare är koden 002 tilldelad “USIHIKINIKU", varjämte koden 003 är tilldelad varan som på svenska heter “biffstek", etc. I tabellen enligt fig. 6 är teck- en eller symboler som bildar varornas benämningar uppradade med postnyckelorden i tur och ordning. Minnet 8 lagrar postnyckel- ord svarande mot tecken hos postkoder i adresser som är angiv- na av postkoderna.

En växlingsomkopplare 9 (ett växlingsorgan) anger huruvida minnet 8 skall utföra en skriv- eller läsoperation. Ett styr- system (som i det följande kommer att betecknas CPU) 10 styr de ovannämnda enheterna och består i regel av en mikrodator.

Den i fig. l visade etikettryckarens arbetssätt kommer nu att beskrivas, i första hand med avseende på styrsystemet, dvs.

CPU, 10.

I etikettryckaren l iordningställer en operatör tabellen enligt fig. 6 i minnet 8 på förhand, varefter varans benämning automatiskt trycks på etiketten 2 genom att man inmatar post- koden med hjälp av inmatningsenheten 3 i närvaro av en köpare.

Iordningställandet av tabellen enligt fig. 6 i minnet 8 kommer först att beskrivas.

Växlingsomkopplaren 9 tillslås (= inställs i ett första tillstånd), varefter postkoden 001 inmatas via inmatningsen- heten 3. Postkoden 001 passerar genom CPU 10 och förs såsom en adressignal till minnet 8, varvid minnets 8 adress 001 är redo att skriva. Om postnyckelorden enligt fig. 6, såsom "BUTAKATANIKUSURAISU (USUKIRI)", "l0Ol“, "l005", "lO04“, "20l3", " "2039", "2002", "2013, "400l", "l006", "l007“ och "4002", inmatas i tur och ordning av inmatningsorganet 3 kommer postnyckelorden att inskrivas i minnets 8 adress 001.

Om postkoden 002 inmatas och sedan postnyckelorden "l002“, "2027", "2007“ och “l004“ införs i tur och ordning kommer de motsvarande nyckelorden "USIHIKINIKU" att skrivas in i minnets 8 adress 002. Om postkoden 003 matas in och sedan postnyckelorden “3002“, “3005", “3005", "3006", "30l9“, “3020“, “3005", “300l" 463 298 ll och "30ll" införs kommer motsvarande postnyckelord "BIFFSTEK" att skrivas in i adressen 003. Om ett likartat förlopp upprepas kan postkoden 1004 e. dyl. inmatas med erforderliga postnyckel- ord, varigenom tabellen enligt fig. 6 kommer att iordningställas.

Eftersom tabellen för att jämföra tecken eller symboler med post- nyckelord i fig. 5 har iordningställts tidigare kan en operatör mata in postnyckelord med hjälp av denna tabell.

Den operation då benämningen på en vara trycks på etiketten 2 kommer nu att beskrivas. Växlingsomkopplaren 9 inställs i sitt frånslagna tillstånd (andra tillstånd) varefter postkoden, exem- pelvis 001, inmatas medelst inmatningsenhet 3. Postkoden 001 pas- serar genom CPU 10 och tillförs såsom adressignal till minnet 8, varigenom innehållet i adressen 001 i minnet 8, dvs. postnyckel- koden svarande mot tecknen (bokstäverna) "BUTAKATANIKUSURAISU (USUKIRI)" läses i CPU 10. Den i CPU l0 lästa postnyckelkoden tillförs-såsom adressignal till minnet 7. Därefter läses det mot den tillförda nyckelkoden svarande teckenmönstret i CPU 10. Den första raden hos teckenmönstret som läses i CPU l0 (exempelvis raden som är betecknad 4a i fig. 4) matas till tryckningsenheten 4. Bland upphettningselementen Dl, D2, D3 ... i tryckningshuvu- det 6 i tryckningsenheten 4 tillförs signaler till de element som är avsedda för punktpresentation, varvid dessa element upp- hettas och en punktpresentation av den första raden i tecken- mönstret erhålles. I anslutning till punktpresentationen förs tryckningshuvudet 6 ett steg nedåt, varvid den andra raden blir redo för punktpresentation. CPU 10 matar nu i tur och ordning teckenmönsterraderna 2, 3 ... l6 till tryckningsenheten 4, var- igenom “BUTAKATANIKUSURAISU (USUKIRI)" som lästs i adressen 001 i minnet.8,trycks:ipostspalten 2a på etiketten 2 (fig. 2(a)). Om postkoden 002 inmatas av inmatningsenheten 3 kommer tecken sva- rande mot postnyckelorden som är lagrade i minnet 8 adress 002, dvs. tecknen (bokstäverna) "USIHIKINIKU", att tryckas på eti- ketten 2. Om postkoden 003 inmatas av inmatningsenheten 3 kommer det i adressen 003 lagrade ordet "BIFFSTEK" att tryckas på eti- ketten 2 (fig. 2(b)). Om postkoden 004 inmatas av inmatningsen- heten 3 kommer tecken eller symboler svarande mot postnyckel- orden som är lagrade i minnets 8 adress 004 att tryckas.

Ehuru tryckningshuvudet 6 matas framåt sexton steg i tur och ordning enligt beskrivningen ovan kan etiketten 2 frammatas 463 298 l2 successivt.

Minnet 8 kan lagra postnyckelord tillsammans med uppgift om datum, tara, sista förbrukningsdag eller annat som har sam- band med posten, varigenom uppnås att när postkoden inmatas av inmatningsenheten 3 kan CPU 10 läsa ut postnyckelordet samt datum, tara, sista förbrukningsdag, e. dyl. samtidigt.

Ehuru den i fig. 6 visade tabellen med jämförelse mellan postkod och postnyckelord har framställts genom en tangent- nedtryckningsoperation i inmatningsenheten 3 kan den lagras i ett yttre minne, såsom ett kassettband, och sedan överföras till minnet 8 genom CPU 10 eller direkt.

Fig. 7 visar uppbyggnaden av den ovannämnda etikettrycka- ren l tillsammans med ett tredje minne ll som lagrar frasnyckel- ord.

I fig. 7 lagrar det andra minnet 8 den i fig. 6 visade ta- bellen för jämförelse mellan postkod och teckennyckelord jämte den i fig. 8 visade tabellen för jämförelse mellan frasnyckel- ord och teckennyckelord.

Det tredje minnet ll i fig. 8 är ett läsminne, i vilket man på förhand har lagrat frasnyckelord i kombination med teck- ennyckelord enligt fig. 5. Frasnyckelorden är tilldelade i mot- svarighet till fraser (kombinationer av tecken (bokstäver), siffror, symboler, etc.) som ofta trycks på etiketter.

Såsom exempel på frasnyckelord som svarar mot fraser som ofta används i postkolumnen 2a enligt fig. 2 kan nämnas sådana nyckelord som avser slag av kött, exempelvis "KATANIKU", "SAROIN“ och "HIRE" med kinesiska tecken eller kanatecken samt "BIFF“, “STEK", Vidare sådana som avser själva matlagningsförfarandet, såsom "SITIU-", "MUSIYAKI“ och “YAKINIKU", jämte sådana som avser tillståndet hos kött, såsom "HIKINIKU" och "HONETUKI".

När en operatör iordningställer tabellen enligt fig. 9 i minnet 8 tillslår vederbörande växlingsomkopplaren, varvid post- koden 001 införs av inmatningsenheten 3. Om i detta tillstånd nyckelorden l0Ol, 9001 och 9003 införs i tur och ordning av in- matningsenheten 3 kommer innehållet i postnyckelordet "BUTAKATA- NIKUSURAISU (USUKIRI)“ att inskrivas i adressen 001 i minnet 8.

Om postkoden 002 införs, varpå nyckelorden 1002 och 9201 införs i tur och ordning komer postnyckelordet "USIHIKINIKU" att in- skrivas i adressen 002 i minnet 8. Om postkoden 003 införs och 463 298 13 sedan nyckelorden 9301 och 9302 införs kommer postnyckelordet “BIFFSTEK" att inskrivas i adressen 003 i minnet 8. Postnyckel- ord kan således lätt skrivas in i minnet 8 på det ovan beskrivna sättet.

När benämningen på en vara har tryckts på etiketten 2 från- slås växlingsomkopplaren 9, varvid exempelvis postkoden 001 in- förs av inmatningsenheten 3. Postkoden 001 passerar genom CPU 10 och matas såsom adressignal till minnet 8, varvid innehållet i adressen 001 i minnet 8, dvs. nyckelorden 1001, 9001 och 9203, läses i CPU 10. Bland nyckelorden som läses i CPU 10 matas de nyckelord som inte är teckennyckelord, dvs. frasnyckelorden 9001 och 9203, till minnet ll. Innehållet i adresserna 9001 och 9203 i minnet 11, dvs. teckennyckelorden 1005, 1004, 2013, 2041, 2002, 2013, 4001, 1006, 1007 och 4002, läses i CPU 10. Teckenorden som läses i CPU 10 tillförs såsom adressignal till minnet 7, och så- ledes trycks "BUTAKATANIKUSURAISU (USUKIRI)" i postkolumnen 2a på etiketten 2.

Sättet att inställa de inbördes avstånden vid tryckning av posttecknen i postspalten eller postkolumnen 2a på etiketten kom- mer nu att beskrivas under hänvisning till fig. 10-14. I den ak- tuella utföringsformen är tecken som skall tryckas i postspalten 2a markerade A, B, C ... De presenteras med hjälp av en punkt- matris omfattande 16 delar i sidled och 16 delar i längdrikt- ningen. Upphettningselementen Dl-D230, nämligen 230 stycken så- dana, är anordnade i en rad sida vid sida med varandra, och de- lar av upphettningselementen Dl-D230 som svarar mot tecknen A, B, C ... upphettas och färgas av värmepulser. Vilken punkt i punktmatrisen omfattande 16 x 16 delar som skall upphettas be- stäms av den centrala behandlingsenheten (CPU) som ingår i etikettryckaren. Tecknen A, B, C ... kommer således att tryckas, medan ett mellanrum eller gap x svarande mot två punkter (exem- pelvis D17 och D18) bildas mellan tecknen A, B, C ....

Det sätt på vilket tecknen A, B, C ... är uppbyggda är vi- sat i fig. 10 såsom ett exempel. Då upphettningselementen Dl-D230 bland de 230 sådana används blir det maximalt disponibla antalet tecken (som nedan kommer att betecknas som det erforderliga an- talet tecken) 12 i enlighet med följande beräkning, nämligen (230 + 2) + (16 + 2) = 12,888. Om det längst till vänster be- lägna tecknet A presenteras med användning av upphettningsele- 463 298 14 menten Dl-D16 på det i fig. l0 visade sättet kommer upphett- ningselementen D2l5-D230 omfattande sexton delar till höger om det tolfte tecknet L att förbli oanvända. Om tecken med färre än tolv, exempelvis åtta delar, trycks medelst upp- hettningselementet Dl på det i fig. 10 visade sättet kommer, eftersom antalet punkter som erfordras för att trycka åtta tecken uppgår till 15 x 8 + (8 - l) x 2 = l42, upphettnings- elementen Dl43-D230 omfattande 88 delar att förbli oanvända till höger om det åttonde tecknet H. Arrangemanget med åtta hela tecken som är samlade på vänster sida ser inte till- talande ut.

För att mellanrummet eller gapet X mellan tecken skall inregleras i motsvarighet till antalet tecken utnyttjas en- ligt uppfinningen de följande tre metoderna. Enligt den första metoden inställs det erforderliga antalet tecken svarande mot antalet upphettningselement på förhand av CPU 10, varpå efter detektering av att antalet tecken som skall tryckas är mindre än det erforderliga antalet med hjälp av CPU l0 gapet x inregleras till lika längd. Enligt den andra metoden gäller att när CPU 10 detekterar att ett större antal tecken skall tryckas än det erforderliga an- talet utelämnas en del av tecknen i den ordning i vilken de blir anordnade. Enligt den tredje metoden går man så tillväga, att när ett flertal tryckningsrader används och när antalet rader som skall tryckas uppgår till mer än det erforderliga antalet utelämnas en del av teckenarrange- manget i vertikal led.

Den första metoden kommer nu att beskrivas i detalj.

Om antalet punkter i teckenanordningsriktningen i post- spalten på etiketten betecknas Td, antalet tecken beteck- nas N, antalet punkter i teckenanordningsriktningen, vilka erfordras för att skriva med bokstäver ett tecken, beteck- nas a, antalet punkter svarande mot mellanrummet eller gapet X mellan angränsande tecken betecknas x, restgapet eller rest- mellanrummet vid den främre änden (vänstra änden) av tecken- anordningsriktningen betecknas Kl, och restgapet eller rest- mellanrummet vid den bakre änden betecknas K2 kommer samban- det att bli representerat i följande ekvation: Td = QN + x(N-1) + (Kl + K2) ..... (1) Om det antas att Kl och K2 är positiva och K2 är lika med Kl 463 298 15 eller en punkt större än Kl blir sambandet följande: K2 ä Kl à 0 ..... (2) l å (K2- Kl) å 0 ..... (3) När antalet tecken N varierar fastställs a, Kl och K2.

(Exempel 1) Beskrivning kommer nu att ske under hänvisning till fig. ll. Enligt fig. ll bestäms antalet tecken N till l2 då Td = 230, a = 16, x = 2. Omvänt skall x, Kl och K2 anges när N = 12 och x = Kl + K2. Om ekvationen (l) modifie- ras gäller att Td = aN x(N-l) + x ..... (4) = aN + xN + x =ïd_'_ê-ä* (s) N 230 _ 16 x 12 12 3,l6666 Sålunda anges x = 3, varjämte bråkdelen efter decimalkommat blir fördelat i Kl och K2. Om ekvationen (1) modifieras er- hålls Kl + K2 = Td - aN - x(N-l) ....Ä (6) = 230 _ l6 X 12 _ 3(l2_l) =5 Således kan Kl mellanrummet eller gapet X mellan tecknen (bokstäverna) A - N, marginalen Y vid tecknets A vänstra sida och marginalen Z vid anges såsom 2 och K2 = anges såsom 3, varigenom tecknets L högra sida blir bestämda.

(Exempel 2) Under hänvisning till fig. 12 kommer en beskriv- ning nu att ges över fallet när antalet posttecken är fyra. I enlighet med ekvationen (5) gäller att 230 _ l6 X 4 4 41,5 Således anges x = 41, varjämte Kl och K2 erhålls ur ekvationen x: (6) enligt nedan.

K + K2 = 230 _ 16 x 4 _ 4l(4-1) = 43 l 463 298 16 Således kan Kl = 21 och K2 = 22 anges, varigenom man erhåller balanserad fördelning av tecknen på det i fig. 12 visade sät- tet.

Den andra metoden kommer att beskrivas i anslutning till den ovan givna beskrivningen av fig. 10, då upphettningselemen- ten Dl-D230 omfattande 230 element användes och då antalet punkter som erfordrades för att skriva ett tecken uppgick till 16 samt antalet punkter svarande mot mellanrummet eller gapet X mellan tecknen (bokstäverna) A - L uppgick till 2, varjämte antalet tecken (bokstäver) som kunde tryckas uppgår till 12 eller färre. Den andra metoden gör det möjligt att utnyttja poster omfattande mer än l2 i sitt antal och har till uppgift att öka antalet för tryckning avsedda tecken N genom att stor- heterna a och x i ekvationen (l) görs så små som möjligt. Exem- pelvis kan tecknet A enligt fig. l “USl" med japanska tecken läsas “USl" även om den presentation som erhålls från upphett- ningselementen Dl, D2, D15 och D16 utelämnas i sidoriktningen.

När således antalet tecken som skall tryckas i postspalten el- ler postkolumnen uppgår till mer än det erforderliga antalet tecken bestäms genom modifiering av ekvationen (4) antalet tecken som skall tryckas i överensstämmelse med följande ekva- tion, nämligen Td ..... (7) (a - Co) + x där Co utgör antalet punkter som skall utelämnas.

N: (Exempel 3) I anslutning till fig. 13 kommer en beskrivning nu att ges för fallet då antalet posttecken uppgår till 14. Om ekvationen (7) modifieras kan man erhålla (a - Co) + x = šë (a-co) =T-§-x (s) Under förutsättning att Td = 230, x = l och N = l4 blir _ 230 _ a Co --íïr l = l5,42857l En punkt vid antingen den vänstra eller den högra änden hos varje tecken utelämnas således, varjämte ett tecken presenteras i form av 15 punkter. Värdena på Kl och K2 anges i enlighet med ekvationen (6) enligt följande. 463 298 17 + K2 = 230 - 15 x 14 - (14 - l) = 7 Således kan Kl = 3 och K2 = 4 anges, varigenom presentationen Kl enligt fig. 13 erhålls.

(Exempel 4) När ett tecken kan läsas på korrekt sätt även om fyra punkter har utelämnats, nämligen två till höger och två till vänster, såsom då det gäller "USl" resp. "NIKU" i kine- siska tecken enligt fig. 10, beräknas det maximala antalet tecken som kan visas i postkolumnen i enlighet med ekvationen (7) enligt följande. 230 (16 - 4) + l 17,692 Det maximala antalet blir således 17, och Kl = 5 och K2 = 5 N: kan anges.

Den tredje metoden kommer nu att beskrivas. Om antalet punkter vinkelrätt mot teckenarrangemanget i postkolumnen på etiketten uppgår till Te, vidare antalet rader uppgår till P, det antal punkter vinkelrätt mot teckenarrangemanget som er- fordras för att ett tecken skall kunna skrivas uppgår till b, antalet punkter svarande mot mellanrummet mellan raderna upp- går till r, antalet punkter svarande mot marginalen vid den övre änden uppgår till S1 och antalet punkter svarande mot marginalen vid den nedre änden uppgår till S2 kan sambandet uttryckas med följande ekvation: Te = bP + r(P - 1) + (sl + S2) ..... (8) (Exempel 5) Under förutsättning att Te = 41 och b = 16 (jämför fig. 10) blir det maximala antalet rader två. I enlighet med ekvationen (8) gäller att r(P-l) + (Sl+s2) = Te - bP = 41 - 16 x 2 = 9 4(2-1) + sl + sz = 9 r + S1 + S2 = 9 Fördelningen erhålls således med r = 5, S1 = 2 och S2 = 2. I detta tillstånd utgör P det erforderliga antalet rader, varvid tryckningen utförs med en eller tvâ rader. Enligt den tredje metoden är avsikten att man utelämnar en del av den övre eller nedre delen (exempelvis den nedre änden) hos tecknen A, B, C ... anordnade bredvid varandra på det i fig. 10 visade sättet. I fallet då det gäller att trycka på flera rader än det erforder- 463 298 18 liga antalet såsom är visat i fig. 14 kan man modifiera ekva- tionen (8) till bP = Te - r(P-1) (Sl+S2) b Te = r(P-1) - (S1 + S2) P Under förutsättning att P = 3, S1 = 0, S2 = 0 och Te = 41 gäl- ler att 41 - r x 2 b=-T-- =13,6s6--§-r Således anges b = 13, varjämte tilldelningen av den angivna bråkdelen till mellanrummet mellan raderna medför att r blir lika med l. I fig. 14 är orden "TOKUBAIHIN" med kinesiska teck- en (svensk betydelse “fynd“), “BUTANIKUSOMOTO“ (svensk betydelse “skinka") och “KAITEN 7 SIYUNENKINEN" (svensk betydelse "7-års- dagen från affärens öppnande") anordnade i tre rader, varjämte antalet punkter svarande mot teckenhöjden uppgår till 13 och svarande mot mellanrummet mellan raderna uppgår till l. Eftersom tecknen A, B, C ... är tryckta med 13 punkter kommer tre punkter att ha utelämnats från tecknens nedre del. Japanska ord kan läsas korrekt även om man utelämnar en del av den nedre änden (eller av de övre och nedre ändarna) på sätt som har beskrivits ovan. I den tredje metoden utnyttjar man detta särdrag i japanska ord, var- vid "USINIKU" i fig. 10 kan läsas korrekt även om tre punkter har utelämnats vid den nedre änden.

I enlighet med fig. 10-14 är upphettningselementen Dl-D230 hos den värmekänsliga tryckaren anordnade sida vid sida med var- andra i en rad, varvid tryckning utförs när upphettningselementen Dl-D230 eller etiketter som skall tryckas överförs i sin längd- riktning i tur och ordning. Metoden kan emellertid tillämpas vid en punkttryckare av annan typ än värmekänslig typ och av annan typ än då tryckning sker under sidoförflyttning av trycknings- huvudet. Vidare kan metoden tillämpas vid tryckning av tecken med olika storlek, exempelvis då storleken hos siffror eller kanatecken är mindre än storleken hos kinesiska tecken.

I fig. l5(a) och l5(b) kan benämningen 12 på varan ävensom ytterligare tecken eller bokstäver 14 tryckas i postspalten 2a på etiketten 2.

För att den ovannämnda tryckningen skall kunna utföras Å 463 2. 4) 8 19 finns ytterligare ett tecken - eller bokstavsinställnings- organ 15 i ingångsenheten 3 enligt fig. l eller fig. 7, var- jämte en kod svarande mot ytterligare tecken (inklusive me- ningar) i mönsterform inmatas till minnet i CPU 10 genom på- verkan av nämnda organ 15.

De ytterligare teckeninställningsorganen 15 påverkar selektivt hjälptangenter l5a ..., vilka svarar mot en presen- tation av meningar och uttryck såsom "rekommenderas idag", "enligt annons", "nedsatt pris idag", "särskild rabatt", "af- färsföreståndarens val", "nyss hemkommet", etc., varigenom koden för en mening eller ett uttryck svarande mot hjälptangen- tens l5a presentation hämtas ut ur minnet och avges till CPU.

Koden avbryts vid slutet av den benämning på varan som tidigare har inställts i CPU, varjämte mellanrum mellan tecknen anges på nytt i motsvarighet till antalet tecken i benämningen på varan samt den ytterligare meningen eller det ytterligare uttrycket, varvid resultatet t.ex. blir att “kokt skinka (enligt annons)“ trycks på etiketten 2 på det i fig. l5(a) visade sättet.

Ehuru den tillkommande meningen eller det tillkommande ut- trycket 14 avbryts vid slutet av benämningen 12 på varan i fig. l5(a) kan man tänka sig att den avbryts vid den främre änden på benämningen 12 på varan. I stället för hjälptangenten l5a, som utgör en hel tangent, kan en kodtyp som erhålls såsom en kom- bination mellan registertangent och funktionstangent användas såsom inställningsorganet l5 för det tillkomande tecknet eller ordet.

I anslutning till fig. l6-2l kommer en förbättrad metod för inställning av postingången till etikettryckaren nu att beskri- vas. Etikettryckarens styrpanel eller manöverpanel är försedd med registertangent, postinställningstangent, postlagringsorgan, postbortkopplingstangent och postpresentationsfält eller -tablå.

Tecken resp. bokstäver som avser benämning på varor och som sva- rar mot varubenämningsupphämtningsorgan presenteras på nämnda postpresentationsfält och införs samt lagras i etikettryckarens styrenhet. De ovannämnda posttecknen uppdelas i block per ord, varvid ett godtyckligt block kan upphävas genom att register- tangenten och bortkopplingstangenten får arbeta i kombination.

Ett nytt ord införs och lagras för det bortkopplade blocket ge- nom att postinställningstangenten och lagringstangenten påverkas 463 298 _ 20 i kombination.

Postinställningstangenten är manövertangenten för inmat- ning och inställning av benämningen på varan såsom teckensignal till styrenheten. Postinställningstangenten medför att varans benämning matas in såsom posttecken på engelska eller svenska, kanatecken, kinesiska tecken eller en kombination av dessa tecken eller bokstäver med en eller flera siffror.

Då det gäller postinställningstangenten kan en tangent mata in ett ord eller annars kan en tangent mata in ett tecken på samma sätt som man på en skrivmaskin skriver svenska eller engelska bokstäver eller tecken eller kanatecken.

Sambandet mellan posttecken och postuthämtningsorganen är följande. Ett postkodnummer tilldelas varje post, varjämte post- tecken som svarar mot kodnumret matas in. När kodnumret slås medelst registertangenten då allt är i ordning för tryckning kan motsvarande posttecken eller postbokstäver visas på pre- sentationstablån.

Då det gäller postlagringsorganen kan man använda sig av en metod med en självständig postlagringstangent eller en me- tod enligt vilken lagringstangenten också används såsom regis- tertangent eller postinställningstangent, eller annars kan tangenten pâverkas i följd.

I fallet med exempelvis de såsom posttecken eller post- -bokstäver angivna orden "CHICKEN STEAK BEEF CHUCK" gäller att vart och ett av orden “CHICKEN", "STEAK“, "BEEF“ och “CHUCK" utgör ett ordblock av posttecken. Posttecknen uppdelas i in- matade block, och endast det erforderliga blocket behöver tas bort.

Ordblocket är bildat såsom en serie enskilda tecken eller bokstäver, såsom S, T, E, A, K. Ordblocket kan uppdelas till enskilda tecken, varvid endast det erforderliga tecknet i block- et behöver tas bort.

Fig. 16 visar en etikettryckare som innefattar en huvud- del a, en manöverpanel b, en vågdetekteringsenhet c och en tryck- ningsenhet d. Manöverpanelen eller styrpanelen är försedd med en registertangent 21, en postinställningstangent 22, ett post- presentationsfält 23, en arbetsordertangentenhet 24, ett para- presentationsfält 25, ett datumpresentationsfält 26, ett vikt- presentationsfält 27, ett prispresentationsfält 28, ett kod- 465 298 21 presentationsfält 29 och en växlingsomkopplare 30, varvid var och en av dessa delar är ansluten till huvuddelens a manöver- system a'.

Arbetsordertangentenheten 24 innefattar en postlagrings- tangent 3l såsom lagringsorgan, en postbortkopplingstangent 32, en~kodinkopplingstangent 33 och en tangent 34 för fullständig bortkoppling.

Växlings- eller omställningsomkopplaren 30 inställs till sitt inställningsläge, varvid sådana data som varans benämning, taxan (t.ex. pris per kilo) och datum införs och lagras i manö- versystemet(a),eller till sitt registreringsläge, då varan vägs och automatisk tryckning sker.

Registertangenten 21 är en tiosiffrig knappsats med siffer- tangenter svarande mot siffrorna 1-0 och en bortkopplingstangent.

Postinställningstangenten 22 är egentligen en tangentsats av samma typ som bordet på en svensk eller engelsk skrivmaskin med tangenter för bokstäver (A, B, C ...). Varje tangent kan också användas för kanatecken, och registertangenten (knappsat- sen) 21 kan också utnyttjas såsom en skrivmaskin för kanatecken.

I postinställningstangenten 22]un1givetvis individuella tangenter för svenska eller engelska tecken användas ävensom individuella tangenter för kanatecken. Vidare kan ett antal posttangenter betecknade "BEEF" resp. "BEEF CHUCK" användas.

Inmatning sker via postinställningstangenten 22, varvid resultatet lagras i manöversystemet a' tillsammans med postkod- numret som är registrerat i registertangenten 21.

När exempelvis "CHICKEN STEAK BEEF CHUCK" slås in medelst postinställningstangenten 22 skiljs ordblocken åt med ett mel- lanrum svarande mot en spalt med hjälp av en mellanrumstangent 22' för att åstadkomma ett mellanrum mellan orden.

Postinställningstangenten 22 kan bortkopplas i varje en- skilt ordblock med hjälp av bortkopplingstangenten 32, och en- skilda tecken (orddelar i ett ord) i ordblocket kan bortkopp- las för varje tecken genom att man använder sig av bortkopplings- tangenten 32. Bortkopplingstangenten 32 är ansluten till presen- tationsfältet 23 via manöversystemet a'.

Läget hos blocken i posttecknen anges av registertangenten 21. Exempelvis anges "CHICKEN STEAK BEEF CHUCK" i lägena l, 2, 3 ... från det övre blocket i tur och ordning. "CHICKEN" är för- 22 handsinställt till registret 1 (blocket 1), "STEAK" till re- gistret 2 (blocket 2), "BEEF" till registret 3 (blocket 3) och "CHUCK" till registret 4 (blocket 4).

Delblock i ett ord med posttecken anges i lägena 1, 2, 3 ... från det övre tecknet i tur och ordning, varför det er- forderliga tecknet i blocket kommer att bli angivet av regis- tertangenten 21. För att markeringen av ordblocket och del- blocket skall kunna särskiljas i ett enda ord påverkas mellan- slagstangenten 22' mellan båda registervärdena.

Tecknet eller bokstaven E i ordet "STEAK" är den tredje bokstaven i blocket 2. Därför anges E genom att man påverkar registertangenten 2, mellanslagstangenten 22' och register- tangenten 3.

När benämningen på varan som skall tryckas på en etikett medelst etikettryckaren A har lagrats och inställts inregleras växlingsomkopplaren 30 till sitt inställningsläge, varjämte det erforderliga postkodnumret, exempelvis 1200, registreras medelst registertangenten 21. Kodordertangenten 33 trycks ned, och postlagringstangenten med posten “CHICKEN STEAK BEEF CHUCK" trycks ned medelst postinställningstangenten 32, varigenom signalen “l200 CHICKEN STEAK BEEF CHUCK" lagras i manöversyste- met a' samtidigt som texten “CHICKEN STEAK BEEF CHUCK" presen- teras i postpresentationsfältet 23 och “l200" erhålls i kod- presentationsfältet 29 (fig. 18).

När posten “CHICKEN STEAK TOP CHUCK" med kodnumret 1201 matas in trycks "l20l" ned medelst registertangenten 21, varjämte kodordertangenten 33 trycks ned, varpå “3“ registreras medelst registertangenten 21. Ordblocket "BEEF" bortkopplas genom ned- tryckning av postbortkopplingstangenten 32 (fig. 19). När "TOP" överförs till det bortkopplade blocket genom nedtryckning av inställningstangenten 22 och posttangenten 31 trycks ned kommer signalen "l20l CHICKEN STEAK TOP CHUCK" att lagras och att visas på presentationsfältet 23, 29 (fig. 20).

När tangentnedtryckningen av “CHICKEN STEAK BEEF CHUCK" med användning av postinställningstangenten 22 blir “CHICKEN STEEK BEEF CHUCK" genom ett fel (fig. 21) registreras "2" medelst re- gistertangenten 21, varjämte mellanslagstangenten 22' trycks ned och "4“ registreras av registertangenten, varpå postbortkopplings- tangenten 32 trycks ned så att det fjärde tecknet (bokstaven) i 463 298 23 blocket 2 tas bort och man erhåller "CHICKEN STE K BEEF CHUCK" (fig. 21). När i detta tillstånd bokstaven A slås in medelst inställningstangenten 22 kommer "A" att införas i delen där borttagning har skett, varigenom korrigering sker. På likar- tat sätt matas ett antal posttecken tillsammans med kodnumret till manöversystemet a'. Postbortkopplingstangenten 32 kan vara av typen där man använder en bortkopplingstangent (c) i register- tangentsatsen 21 såsom ersättning.

Sättet att mata in postnyckelordet till minnet med använd- ning av en stavkod som är tryckt i motsvarighet till benämningen på en vara kommer att beskrivas i ett modifierat exempel enligt fig. l. I fig. 22 avser hänvisningsbeteckningarna 3, 4, 7, 8, l0 organ med samma funktion som i fig. l, varför en närmare beskriv- ning av dem inte kommer att medtagas nu. I fig. 22 utför gräns- utrustning i form av ett tangentbord 40 som är bildad av en tangentkodare e. dyl. avgivning av signaler mellan inmatnings- enheten 3 och skilda organ. En gränsyta 41 i tryckaren utför avgivning av signaler mellan tryckningsenheten 4 och skilda or- gan. En pennavsökare 42a läser ut stavkoden 44 som är tryckt i motsvarighet till benämningen 43 på varan såsom är visat i fig. 23. En stavkodavkodare 42b utför omvandling till en teckentangent- kod svarande mot en stavkodsignal som tillförs från pennavsökaren.

En stavkodläsare 42 är bildad av stavkodavkodaren b och pennav- sökaren 42a. En stavkodgränsutrustning 45 utför avgivning av signaler mellan stavkodavkodaren och skilda organ. En yttre min- nesenhet 46 är borttagbart ansluten till en signalbussledning 47.

Den yttre minnesenheten 46 är bildad av ett yttre minne 46a som består av ett icke-obeständigt minne såsom en flexskiva (eller magnetband eller pappersband) eller ett IC-minne med en stöd- energikälla och av en yttre minnesgränsutrustning 46b för av- givning av signaler mellan det yttre minnet 46 och skilda organ.

När en operatör iordningställer tabellen enligt fig. 6 i minnet 8 införs postkoden 001 medelst inmatningsenheten 3 var- efter stavkoden 44, som svarar mot postkoden 43, dvs.

“BUTAKATANIKUSURAISU (USUKIRI)“ enligt fig. 43, läses ut av penn- avsökaren 42a. Därefter skrivs korresponderande posttangentkoder l00l, 1005, 1004 ... i tur och ordning till adressen 001 i minnet i. När den på ett papper 48 som är visat i fig. 23 tryckta stav- koden 44 läses av pennavsökaren 42a matas posttangentkoderna 1001, 463 298 24 1005 .... 1007, 4002 ut från stavkodkodaren 42b. När postkoden 002 införs och stavkoden 44 svarande mot postkoden “USIHIKINIKU" 43 läses ut av pennavsökaren 42b kommer teckentangentkoder 1002, 2027 ... att skrivas in i minnet 8. Tabellen enligt fig. 6 blir således iordningställd i minnet.

Innehållet i den i minnet 8 lagrade tabellen överförs till den yttre minnesenheten 46 i enlighet med en överföringsorder från CPU och lagras i det yttre minnet 46a. Den yttre minnesen- heten 46 lagrar således den i fig. 6 angivna tabellen för över- föring mellan postkod och postnyckelord, vilken tabell är över- förd från minnet 8, jämte data, såsom sista förbrukningsdag.

Den yttre minnesenheten 46 bortkopplas från signalbussled- ningen 47 sedan tabellen har lagrats och ansluts till någon an- nan tryckningsenhet, exempelvis till en signalbussledning 47 tillhörande en tryckningsanordning av samma typ använd i affärs- kedjor, varigenom den i den yttre minnesenheten 46 lagrade ta- bellen för jämförelse mellan postkod och postnyckelord överförs till minnet 8 i den anslutna tryckningsenheten. Ehuru data som införts från inmatningsenheten 3 och pennavsökaren 42a lagras i minnet 8 och sedan överförs till den yttre minnesenheten 46 i denna utföringsform kan data från inmatningsenheten 3 och pennavsökaren 46a lagras direkt i den yttre minnesenheten 46.

Ett flertal yttre minnesenheter 46, 46 ... kan anslutas till signalbussledningen 47. Vidare kan postkoden, dvs. 001 (eller 002 ...) införas, vilket givetvis sker via den i fig. 23 visade stavkoden. I detta fall kan vidare datainmatning lätt ske.

Den operation då den inmatade benämningen på en vara matas ut (upphämtas) kommer att beskrivas i anslutning till en etikett- tryckare som är visad i fig. 16 och fig. 17. Beskrivningen kom- mer att avse en vara med benämningen "ALL BEEF HAMBURGER“ och med postkodnumret 5001 såsom ett exempel.

När postuthämtning utförs ändras växlingsomkopplarens 30 inställning till läget för registrering, varpå ordertangenten 24 och registertangenten 21 trycks ned. Sådana data som tara och taxa (t.ex. pris per kilo) matas in, varjämte varan place- ras på vägningsdetekteringsenheten (c). Postuthämtningsopera- tionen kan utföras automatiskt genom tangentinslagning av varans förutbestämda postkodnummer med hjälp av registertangenten 21 sedan kodordertangenten 33 har tryckts ned. 463 298 25 Om exempelvis kodnumret 5001 registreras medelst register- tangenten 21 kommer en korresponderande postteckensignal att uthämtas av manöverenheten a' och att överföras till presenta- tionsfältet 23. Det förutbestämda posttecknet (de förutbestämda postorden) "ALL BEEF HAMBURGER" presenteras i presentationsfäl- tet 23 och detekteras, varpå nämnda signal tillsammans med data- signalen som anger exempelvis tara, taxa, pris överförs till -tryckningsenheten (d) i överensstämmelse med en tryckorder- signal, varigenom tryckningen utförs på etiketten.

Presentationen i presentationsfältet eller presentations- tablån 23 under uthämtningsoperationen utförs på så sätt att alla posttecken presenteras samtidigt. Om antalet spalter i presentationsfältet 23 är otillräckligt uppdelas presentatio- nen i två delar eller mera, såsom är visat i fig. 24 och fig. 25. I detta fall flämtar tecknen "ALL BEEF H" i fig. 24 inter- mittent såsom ett tecken på att mera finns att visa. Sedan de i fig. 25 visade tecknen har presenterats visas begynnelse- delen hos posttecknen i serie i spalten såsom “ALL HAMBURG", såsom framgår av fig. 26. Fig. 27 och fig. 28 visar modifiera- de exempel på fig. 24 och 25, varvid orden “ALL“, "BEEF" och "UAMBURGER" i posttecknen eller postorden alltid visas från c 4 främre änden.

Förutom att vikten trycks på sedvanligt sätt kan postpre- sentationen utföras i en enda operation i överensstämmelse med en förutbestämd uthämtningsoperation då etikettryckaren kontrol- leras, eller annars kan presentationen utföras tillsamans med entryckningsoperation(kontrolltryckning)avseende posttryckning på etiketten så att etikettryckarens presentationsfunktion kon- trolleras obeoende av om en tryckning som avser vikten utförs.

I anslutning till fig. 29-31 skall framhållas att postpresenta- tion under inmatning kan utföras på så sätt att den främre de- len av varans benämning, exempelvis "A" i “ALL ...“, presente- ras i en skiftoperation från den lägsta spalten i presentations- fältet 23 till den övre spalten ett steg i sänder.

En etikettryckare som är försedd med ett förinställnings- minne och som har förmåga att presentera en oskriven del av förinställningsminnet kommer nu att beskrivas under hänvisning till fig. 32 och fig. 33. Fig. 32 är ett blockschema som visar huvuddelen av etikettryckaren 50. Beteckningen 5l avser en in- 463 298 26 matningsenhet som omfattar ett tiosiffrigt tangentbord e. dyl.

Inmatningsenheten 51 inmatar data som skall skrivas i ett för- inställt minne 52, såsom postkod, taxa (pris per kilo), datum, lagringstid, antal delar, tara och benämning på varan. Data som inmatas av inmatningsenheten 51 förs till en drivstyrenhet 53.

Nämnda drivstyrenhet 53 skriver in data som härrör från inmat- ningsenheten i förinställningsminnet 52 i tur och ordning på det i fig. 33 visade sättet. Fig. 33 visar tillståndet hos post- koden skrivet i 5 ord (1 ord = 4 bitar), taxedata i 5 ord, lag- ringstid i 2 ord, data om antalet delar i 5 ord, taradata i 3 ord och data avseende benämning av varan i 8 ord.

Arbetsstyrenheten 53 anger antalet ord i den oskrivna de- len av förinställningsminnet 52. Antalet ord divideras med den förutbestämda medelordförmågan (dvs. medelvärdet hos antalet ord som bildar poster), och det dividerade resultatet (dvs. antalet poster som kan skrivas, lagras i registret 54. Antalet poster som lagras i registret 54 visas på en numerisk indikator 55. Uttrycket "post" avser i sin användning ovan aggregat av varubenämningsdata, taxedata, lagringstid resp. inställning per varubenämning.

Det sätt på vilket förinställningsminnet 52 enligt den be- skrivna utföringsformen används kommer nu att beskrivas.

Pâ konventionellt sätt har förinställningsminnet använts med ett fixerat antal ord i posten. En dylik metod för använd- ning har olägenheter på så sätt att minnet slösas bort medelst ett mindre antal spalter i varubenämningsdata e. dyl. Den aktu- ella utföringsformen arbetar därför enligt metoden att antalet ord i posten görs variabelt. I ifrågavarande utföringsform be- står data med en förhållandevis icke-variabel datalängd, exem- pelvis data avseende varubenämningskod, taxedata, taradata och data avseende lagringstid, av ett bestämt antal ord, medan data med en datalängd som varierar i betydande grad i motsvarighet till varubenämningen, såsom varubenämningsdata, utgörs av ett variabelt antal ord. Därigenom kan förinställningsminnet 52 användas mera effektivt.

Huvudpostförmågan i utföringsformen behöver inte utgöras av det korrekta medelvärdet av antalet ord som bildar poster.

Ett ungefärligt medelvärde duger.

I stället för den numeriska indikatorn 55 kan man använda 463 298 27 sig av en prisindikator som är monterad i etikettryckaren.

Vidare kan man i stället för arbetsstyrenheten 53 använda sig av en i etikettryckaren monterad arbetskrets. Inskrivning i förinställningsminnet 52 kan utföras genom att data som anges av stavkoden skrivs in av pennavsökaren utan att tiosiffer- tangenten används. Uppfinningen kan tillämpas vid ett förin- ställningsminne som används för ett fixerat antal ord i posten, och uppfinningen kan utnyttjas inte endast vid en etikettryckare som avger en etikett i samband med viktdetektering utan också vid en etikettryckare som avger en etikett på grundval av data i minnet (en etikettryckare utan viktdetekteringsfunktion).

Eftersom arbetsstyrenheten anger antalet poster som kan skrivas i förinställningsminnet och resultatet visas på den nu- meriska indikatorn medför uppfinningen den verkan att ett antal poster, som kan skrivas, alltid är kända under inskrivningen i förinställningsminnet.

En etikettryckare med datainställningsfunktion kommer nu att beskrivas i anslutning till fig. 34-36. Fig. 34 visar det yttre hos en etikettryckare 60. Etikettryckaren detekterar vik- ten hos varor eller föremål och avger en etikett som anger er- forderliga data, såsom iordningställningsdata och sista lag- ringsdag för användning av ifrågavarande varor. Etikettryckaren innefattar en huvuddel 61 med en elektronisk krets och en klocka, vilka kommer att beskrivas nedan, vidare en vid nämnda huvuddel 6l fäst viktdetekteringsenhet 62 som är avsedd att uppbära varor (som skall vägas), en tryckningsenhet 63 som avger en etikett och som klistrar fast den vid varor som är uppburna av viktdetek- teringsenheten 62, och en manöverpanel 64 som är monterad vid huvuddelens 61 övre parti.

Manöverpanelen 64 är försedd med en presentationsenhet 79 som innefattar ett presentationsfält 7l som anger iordningställ- ningsdatum, ett presentationsfält 72 som anger sista lagrings- dag (sista dag då matvaror är ätliga),ett kodpresentationsfält 73 som ger koder per avsnitt, ett viktpresentationsfält 74 som anger vikten hos en på viktdetekteringsenheten 62 anbragt vara, taxa, pris och ackumulerat antal avgivna etiketter, ett fält 75 för presentation av taxa (t.ex. pris per kilo), ett tarapresenta- tionsfält 77 och ett presentationsfält 78 för antalet förpack- ningar. Manöverpanelen 64 är också försedd med en manöverenhet 465 298 28 86 innefattande en nummertangent 81, en tidinställningstangent 82, en tangent 83 för inställning av sista dag för ätlighet, en additionstangent 84, en S-tangent 85, en tangent 87 för inställ- ning av iordningställningsdatum och en subtraktionstangent 88. .

Fig. 35 visar ett blockschema över etikettryckaren 60. Vik- ten hos varor som är anbragta på viktdetekteringsenheten 62 mäts med användning av en belastningscell, en automatisk våg e. dyl., varvid den erhållna analogsignalen omvandlas till en digital- signal. Digitalsignalen sänds till en styrenhet 92 (central be- handlingsenhet, mikrodator e. dyl.) i vilken sådana data som vikt och pris bearbetas och lagras. Dessa lagrade data överförs till presentationsenheten 79 och tryckningsenheten 63 för vis- ning resp. utmatning av en etikett. En klocka 94 är ansluten till styrenheten 92 och är försedd med en automatisk kalender- funktion. Klockan 94 är förbunden med en ackumulator 95 så att den under normal drift matar ut signaler avseende år, månad, datum, timme, minut, sekund och veckodag till styrenheten 92.

Manöverenheten 86 är ansluten till styrenheten 92 och över- vakar enheten 92. Manöverenheten 86 innefattar ett inställnings- organ 96 som används för inställning av iordningställningsdatum och som meddelar detta datum till styrenheten 92 genom att man påverkar nummertangenten 81 och tangenten 87 för inställning av iordningställningsdatum, jämte ett orderorgan 97, medelst vilket styrenheten 92 bringas att beräkna lagringstiden med utgångspunkt från sista dagen då ätlighet föreligger, varvid tangenten 83 för inställning av den sista dagen för ätlighet utnyttjas liksom num- mertangenten 81, varjämte styrenheten 92 bringas att ändra in- ställningsdatum med utnyttjande av additionstangenten 84 och subtraktionstangenten 88.

Det sätt på vilket den enligt ovan utformade etikettrycka- ren 60 används kommer nu att beskrivas.

När innehållet i klockans 94 kalender (år, månad, datum, timme, minut e. dyl.) inregleras trycks manöverenhetens 86 tids- inställningstangent 82 ned, varvid klockan 94 blir redo för korrigering medelst manöverenheten 86. När tidsinställnings- tangenten 82 trycks ned kommer innehållet i kalendern att visas i viktpresentationsfältet 74, taxepresentationsfältet 75 resp. prispresentationsfältet 76, såsom är visat i fig. 36. Om kalen- derns innehåll inte är korrekt trycker man ned S-tangenten 85, Ö L v) 8 C14 46 29 varvid den i fig. 36 visade delen som svarar mot år, månad, datum, timme och minut bringas att flämta intermittent och in- ställs till "O" medelst nummertangentens 81 bortkopplingstangent (c), varefter registrering sker medelst nummertangenten 81. När exempelvis året "l98l“ är inställt trycker man ned S-tangenten 85 en gång, varvid viktpresentationsfältet 74 enligt fig. 36 bringas att flämta intermittent. När S-tangenten 85 trycks ned på nytt bringas den månadsindikerande delen i två spalter hos taxepresen- tationsfältet 75 att flämta intermittent. När innehållet i kalen- dern är helt inställt, såsom är visat i fig. 36, medelst en i tur och ordning utförd operation trycks tidsinställningstangenten 82 ned på nytt, varvid den återgår till sitt ursprungliga tillstånd.

Då klockan 94 befinner sig i sitt vilotillstând överförs innehållet i kalendern (medelst en signal) kontinuerligt till styrenheten 92, oberoende av i vilket arbetsläge etikettryckaren befinner sig. Om etikettryckaren håller påxatt arbeta kommer da- tum att presenteras på presentationsfältet 7l för iordningställ- ningsdatum, varjämte innehållet överförs till tryckningsenheten 63.

När iordningställningsdatum har inställts trycks manöver- enhetens 86 inställningstangent 87 för iordningställningsdatum ned, varvid styrenheten 92 befinner sig i tillstånd redo att ut- föra korrigering. Iordningställningsdatum, dvs. år, månad och dag svarande mot aktuellt datum, inmatas till styrenheten 92 med användning av nummertangenten 81 och visas i presentationsfältet 71 för iordningställningsdatum. När inställningstangenten 87 för iordningställningsdatum trycks ned igen nedkopplas styrenhetens 92 inställning.

För inställning av lagringsdatum påverkas manöverenhetens 86 inställningsorgan 96 på följande sätt. Tangenten 83 för inställ- ning av sista dagen för ätlighet trycks ned. Styrenheten 92 be- finner sig i redotillstånd för korrigering. Uppgift om den sista dagen för varans ätlighet matas in till styrenheten 92 med an- vändning av nummertangenten 81. Styrenheten beräknar sista lag- ringsdag genom att tillfoga den inmatade sista dagen för ätlig- het till iordningställningsdatum. Sista lagringsdatum inställs av styrenheten 92 med hänsyn tagen till en ändring i år eller månad enligt nedan.

(Exempel 1) Iordningställningsdatum antas vara den 10 juni 1980 465 298 30 och sista dagen för ätlighet antas föreligga 20 dagar senare.

Härvid gäller (a) år: 1980, månad: 6, datum: 10 + 20, varvid automatisk inställning sker vid styrenheten 32. (b) Sista lag- ringsdatum inom år: 1980, månad: 6, datum: 30 är uppgivet, men besked om huruvida 30 utgör den sista dagen i juni: dvs. den 30:e dagen, eller inte har inte lämnats. (c) Om villkoret är uppfyllt lagras den 30 juni 1980 såsom sista lagringsdatum via styrenheten 92, varjämte denna uppgift visas i presenta- tionsfältet 12 för sista lagringsdag.

(Exempel 2) Iordningställningsdatum antas vara den 10 juni 1980, och tidrymden fram till den sista dagen för ätlighet antas vara 60 dagar. Härvid gäller: (a) år: 1980, månad: 6, dag: 10 + 60, som erhålls vid styrenheten 32. (b) Sista lagringsdag under år: 1980, månad: 6, dag: 70, men uppgift om den sista dagen i juni, dvs. den 30 juni, har inte lämnats. Eftersom 70 >-30 gäller (c) år: 1980, månad: 6 + 1, dag: 70 - 30. Nu gäller således (d) år: 1980, månad: 7, dag: 40, men uppgift har inte lämnats om den sista dagen i juli dvs. den 31. Eftersom 40 2=3l gäller (e) år: 1980, månad: 7 + 1, dag: 40 - 31. Således har man (f) år: 1980, månad: 8, dag 9. Uppgift har inte lämnats om huruvida dag 9 ligger inom den sista dagen i augusti, dvs. den 31. Eftersom 9 < 31 lagras den 9 augusti såsom sista lagringsdag medelst styr- enheten 92, varjämte denna uppgift presenteras i presentations- fältet 72 för sista lagringsdag.

(Exempel 3) Iordningställningsdatum är den 15 december 1980, och varans ätlighet sträcker sig över 90 dagar. (a) år: 1980, månad: 12, dag: 15 + 90 erhålls vid styrenheten 92. (b) år: 1980, månad: 12, dag: 105. Besked har inte lämnats huruvida dag: 105 ligger före den sista dagen i december, dvs. före den 31 eller inte.

Eftersom 105 >'31 gäller följande: (c) år: 1980, månad: 12 + 1, dag: 105 - 3l. (d) år: 1980, månad: 13, dag: 74. Eftersom 13 <.l2 frammatas "år" och "månad". (e) år: 1981, månad: 1, dag: 74. Be- sked har inte lämnats huruvida dag: 71 ligger före den sista dagen i januari, dvs. den 31 dagen. Eftersom 74 < 31 gäller (f) år: 1981, månad: 1 + 1, dag: 74 - 31, (g) âr: 1981, månad: 2, dag: 43. Be- sked har inte lämnats huruvida dag: 43 ligger före den sista da- gen i februari, dvs. den 28 dagen (1981 är inte skottår). Efter- som 43 < 28 gäller (h) år: 1981, månad: 2 + 1, dag: 43 - 28, och (i) år: 1981, månad: 3, dag: 15. Besked har inte lämnats huruvida nu 31 465 298 dag: 15 ligger före den sista dagen i mars, dvs. den 31 mars.

Eftersom alla villkor är uppfyllda kommer den 15 mars 1981 att anges såsom sista lagringsdag i presentationsfältet 79 för sista lagringsdatum.

Såsom har beskrivits ovan kommer, när uppgift om den sista dagen för ätlighet inmatas till styrenheten 92, uppgift om se- naste lagringsdatum automatiskt att beräknas av styrenheten 92 och att presenteras i presentationsfältet 72 för sista lagrings- datum, varjämte en signal avges till tryckningsenheten 63 om så erfordras.

När en behållare har gjorts iordning med en etikett och den iordningställda varan placeras i behållaren nästa dag, dvs. då man behöver ha en etikett med ett framflyttat datum, trycks ad- ditionstangenten 84 ned då inställningstangenten 87 för iord- ningställningsdatum håller på att ställas in, varvid iordning- ställningsdatum räknas ned med antalet dagar som svarar mot an- tal gånger som nedtryckning sker genom inverkan av styrenheten 92. Om subtraheringstangenten 88 trycks ned frammatas iordning- ställningsdatum genom inställning av styrenheten 92. Ett sådant frammatat datum behövs då varans ifyllning överförs till nästa dag. När iordningställningsdatum ändras under förloppet kommer lagringsdatum också att korrigeras automatiskt.

När iordningställningsdatum inställs under utnyttjande av klockan 94 använder man sig av klockans 94 tidsinställning så- som uppgift för iordningställandet. Om tiden således ställs in först kommer datum att ändras automatiskt, varför extraarbete inte behövs för att ändra datum.

När sista lagringsdatum har inställts med utnyttjande av klockan 94 trycks inställningstangenten 83 för den sista dagen för ätlighet i manöverenheten 86 ned, varvid presentationsfältet för sista lagringsdatum flämtar intermittent. Om sista datum för ätlighet inmatas till styrenheten 92 med hjälp av nummertangenten 81 adderar styrenheten 92 uppgift om sista dagen för ätlighet till iordningställningsdatum, varigenom sista lagringsdatum automatiskt beräknas. Även då ifrågavarande datum sträcker sig till överlappning mellan slutet på en månad och början på en månad resp. mellan slutet på ett år och början på ett år utför styrenheten 92 erforderlig drift i motsvarighet till iordning- ställningsdatum, varför ingen felaktig drift sker. S-tangenten 463 298 32 85 trycks ned, varvid tillståndet med intermittent flämtning upphävs och sista lagringsdatum är inställt.

Då etiketten med ett framflyttat datum avges under utnytt- jande av klockan 94 kommer varje nedtryckning av styrenhetens 86 additionstangent 84 att framflytta iordningställningsdatum en dag, varefter en etikett med ett framflyttat datum kommer att erhållas. Om nummertangenten 81 trycks ned och additions- tangenten 84 trycks ned erhålls ett framflyttat datum som sva- rar mot nummertangenten 81. Vid slutet av etikettutmatningen med frammatat datum påverkas tidsinställningstangenten 82 på nytt, varvid iordningställningsdatum återgår till sitt ursprung- liga tillstånd.

I den i fig. 36 visade utföringsformen har presentation och tryckning av "timme" och "minut" i kalenderns innehåll utelämnats.

En etikett som ger ett intryck av noggrann kvalitetskontroll kan emellertid avges genom att man trycker "timme" och "minut". Det- ta gäller också beträffande "sekund" resp. “veckodag“.

Ett sätt att kontrollera felaktig drift hos etikettrycka- rens tryckningshuvud kommer nu att beskrivas under hänvisning till fig. 37 - 39. Närmare bestämt kontrolleras tryckningshuvu- dets drift genom att en etikett med ett förutbestämt kontroll- mönster av tryck avges.

Fig. 37 visar ett första exempel på kontrollmönstret. Be- teckningarna l0la - l0lz anger ett antal tryckningshuvuden för tryckning med punkter. Tryckningshuvudena l0la - l0lg styrs av en styrkrets, såsom ett styrsystem (CPU) som är monterat i eti- kettryckaren (exempelvis en elektrisk våg med etikettutmatnings- funktion). Det erforderliga mönstret programeras, och ett före- skrivet kontrollmönster trycks på etiketten. Tryckhuvudena 101a, 10lz vid båda sidornas ändar arbetar kontinuerligt eller inter- mittent, varvid mönstret 102, 103 trycks i en linje (inklusive en streckad linje). Tryckhuvudena 101b - l01y arbetar mellan mönstret 102, 103 på halvt avstånd från varandra, varigenom kontrollmönstret 104, 105 i form av ett schackmönster trycks.

Intill fackmönsterdelen 104, 105 sker tryckning växelvis under överlappning, varigenom överlappningsmönstret 106, som är paral- lellt med linjemönstret 102, 103, trycks samtidigt.

Fig. 38 visar ett andra exempel på ett kontrollmönster.

Linjemönstret 102, 103 trycks, och samtidigt trycks kontroll- 463 298 33 mönstret 107, 108 med formen av kamtänder mellan mönstret 102, 103 genom att man utnyttjar de kvarvarande tryckningshuvudena l0lb - l0ly.

Fig. 39 visar ett tredje exempel på ett kontrollmönster.

Linjemönstret 102, 103 trycks, och samtidigt trycks mönstret 109, _.. i form av sneda ränder mellan linjemönstret 102, 103 genom att man utnyttjar de kvarvarande tryckningshuvudena l0lb - l0ly.

När arbetssättet hos tryckningshuvudena l0la - l0lz kontrol- leras genom att man trycker kontrollmönstret enligt fig. 37 - 39 på etiketten kommer en oanvänd del av tryckningshuvudet att kvar- stå utan att trycka, varvid en kontinuerlig färglinje på etiket- ten framträder i etikettens frammatningsriktning (eller i tryck- ningshuvudets frammatningsriktning). I fig. 38 varierar inter- vallet mellan det angränsande kontrollmönstret 107, 107 eller kontrollmönstret 108, 108 delvis, varigenom man kan detektera ett icke arbetande parti hos ett motsvarande tryckningshuvud.

I båda sidomönstren 102, 103 och överlappningsmönstret 106 kan man konstatera huruvida kontinuerlig linjär tryckning utförs el- ler inte. Om båda sidomönstren 102, 103 eller överlappningsmönst- ret 106 utelämnas är det svårt att detektera felaktig drift hos tryckningshuvudet l0la, l0lz på båda sidorna, även om tryckning inte har skett på båda sidorna.

I de båda ovan givna exemplen får tryckningshuvudena l0la, l0lz arbeta kontinuerligt på varsin sida. Emellertid kan ett fler- tal huvuden på vardera sidan utnyttjas. överlappningsmönstret 106 är inte begränsat till schackmönsterform, utan man kan exempelvis alternativt använda sig av ett arrangemang med ett snedförskjutet kontrollmönster av blocktyp.

Organ för att kontrollera felaktig drift hos tryckningshu- vudet med hjälp av den tryckta etiketten och avgivna av etikett- tryckaren komer nu att förklaras.

Fig. 40 visar exempel på en etikett ll0 som är avgiven av etikettryckaren. Etiketten 110 förses på förhand med erforderligt tryck (påtryck av en gemensam del, såsom en ram, orden "post", "iordningställningsdatum“, "pris") innan etikettryckaren laddas med etiketter. I en etikettryckare där man utnyttjar ett antal punkter anordnade sida vid sida med varandra trycks postfältet 112 (“BEEF STEAK" i exemplet), presentationsfältet ll3 med iord- 465 298 34 ningställningsdatum ("55.l1.19“ i exemplet), presentationsfältet 114 för sista datum för ätlighet ("55.ll.30" i exemplet), pre- sentationsfältet 115 för taxan ("l23“ i exemplet) och presenta- tionsfältet 116 för vikten ("l000" i exemplet). I presentations- f fältet för stavkoden är stavkoden 120 med långsträckta linjer anordnad att läsas av stavkodläsaren, varjämte kontrollmönstret 121 i form av en tjock linje som är anbragt under stavkoden 120 och med en bredd (dimension i sidled) som är större än presen- tationsbredden hos stavkoden 120 (bredden i sidledd i figuren) är presenterade.

Eftersom både stavkoden 120 och kontrollmönstret 121 trycks på etiketten 110 gäller att om ett tryckningshuvud eller ett flertal sådana avsedda att trycka stavkoden arbetar felaktigt av någon anledning och tryckning således inte utförs kommer kontroll- mönstret 121 som svarar mot tryckningshuvudena som arbetar fel- aktigt att fortsätta att ha etikettens 110 färg, varjämte kontroll- mönstret 121 trycks med delar av den tjocka linjen bortskurna, var- för en felaktighet hos tryckningshuvudena svarande mot ifrågava- rande del lätt kan identifieras. Kontrollmönstrets 121 breddimen- sion är större än stavkodens 120 breddimension, varför kontroll- mönstret 121 i fig. 40 normalt utgör en kontroll på hela stav- koden 120 och en del av presentationsfältet 113 för iordning- ställningsdatum, presentationsfältet 114 för sista dagen för ätlighet samt postfältet 112.

Fig. 41 visar en etikett 110' i ett modifierat exempel en- ligt fig. 40. I etiketten 110' är ett kontrollmönster 122 visat under stavkoden 120 med en breddimension lika med stavkodens 120 breddimension. Kontrollmönstret 122 består av en tjock linje l22a (parallellt med breddriktningen) och en kort, vinkelrätt däremot belägen linje l22b som är ansluten till båda ändarna hos den tjocka linjen l22a. När stavkoden 120 har en breddimen- sion som är lika lång som kontrollmönstrets 122 breddimension eller när den ena änden hos kontrollmönstret 122 trycks med an- vändning av bara den ena sidans änddel hos tryckningshuvudet utförs kontroll med användning av den tjocka linjen l22a på likartat sätt som vid fig. 40, samtidigt som det korresponde- rande tryckningshuvudet kontrolleras med hjälp av den vinkel- räta linjen l22b. (Om ingen vinkelrät linje finns är det svårt att bestämma om tryckningshuvudet vid den ena änden inte är verk- 467» 298 35 samt.) I exemplen enligt fig. 40 och fig. 41 är kontrollmönstren 121 och 122 tryckta nära (under) stavkoden 120. Kontrollmönst- ren 121 och 122 kan emellertid tryckas i ett godtyckligt parti där kontroll av tryckningsområdet skall utföras (exempelvis inom hela området, inom en del för tryckning av siffror, inom en del för tryckning av tecken eller bokstäver), eller annars kan alla tecken och bokstäver, ram, siffror eller symboler tryckas på etiketten med användning av linjetryckaren och utnyttjas som kontrollmönster.

En förbättring i en etikettryckare komer nu att beskrivas under hänvisning till fig. 42 - 44, varvid etikettryckaren inne- håller ett ackumulerande minne som samlar data som erfordras för den avgivna etiketten i tur och ordning och lagrar ifrågavarande samlade data.

Den i fig. 42 och fig. 43 visade etikettryckaren 200 inne- fattar en inmatningsdrivenhet 210, en viktdetekteringsenhet 230, en etikettryckningsenhet 240 och en etiketthållare 250. Ett i fig. 44 visat styrsystem 220 styr driften hos de ovannämnda en- heterna. Ett ackumulerande minne 224 är anslutet till eller mon- terat i styrsystemet 220.

Styrsystemet 220 består av en minnesenhet 221 som lagrar de erforderliga data, såsom viktdata som inmatas från viktdetekte- ringsenheten 230, prisdata och teckenbenämning från ingångsdriv- enheten 210 fram till datatryckningen, vidare av en styrenhet 222 som matar ut tryckningsorder och minnesadderingsorder Pl i överensstämmelse med ingångssignaler till etikettryckningsenhe- ten 240 och det ackumulerande minnet 224 för föreskriven drift i god tid, och av en driftbearbetningsenhet 223 som bearbetar ingångssignaler från viktdetekteringsenheten 230 och ingångs- drivenheten 210. Styrsystemet 220 är integralt med ingångsdriv- enheten 210 som är belägen över etikettryckaren 200.

Etikettryckningsenheten 240 trycker varans benämning, post- koden, taxan, iordningställningsdatum, lagringsdatum, stavkod- data, vikt, pris e. dyl. för den av viktdetekteringsenheten 230 uppburna varan a på etiketter 203 som är belägna med regelbundna avstånd och är löstagbart fästa vid ett uppbärande papper 202 i överensstämmelse med tryckningsorder från styrsystemet 220.

Etiketterna 203 matas intermittent från en rulle 204 med 463 298 36 hjälp av ett frammatningsorgan (icke visat). Sedan tryckning har skett medelst tryckningsenheten 240 avlägsnas etiketterna 203 från det etiketterna uppbärande papperet 202 när det upp- bärande papperet 202 vänder vid en utmatare 205.

Etiketthållaren är belägen framåt i etikettmatningsrikt- ningen nära tryckningsenheten 240. Undersidan på etiketthålla- ren 250 är försedd med ett sughål, där ett sug normalt uppstår medelst ett undertryck från en fläkt, varvid nämnda undersida bildar en fastklistringsyta 208 som klistrar fast och håller fast den avgivna etiketten 203'.

En vid etiketthållaren 250 fäst etikettdetektor 226 de- tekterar optiskt avlägsnandet av den avgivna etiketten 203' som normalt klibbar fast vid och hålls fast vid fastklistrings- ytan hos etiketthållaren 250, varjämte detekteringssignalen P2 avges till styrsystemet 230.

Det ackumulerande minnet 224 lagrar uppgift om totalvikt, summerat pris och det totala antalet delar i varje vara a per _post i enlighet med minnesadderingsordern Pl från styrsystemet 200.

Etikettryckaren 200 matar in erforderliga data genom en tangentpåverkningsoperation, och sedan vikten hos varan a har fastställts av viktdetekteringsenheten 230 vidarebefordras upp- gift om taxa (t.ex. pris per kilo), vikt, pris e. dyl. till pre- sentationsenheten hos ingångsdrivenheten, varjämte nämnda upp- gifter trycks på etiketten 203. Om den avgivna etiketten 203' avlägsnas från etiketthållaren 250 manuellt matar etikettdetek- torn 226 ut detekteringssignalen P2 till styrsystemet 220. Då styrsystemet 220 mottar detekteringssignalen P2 matar det ut minnesadderingsordern Pl, varefter det ackumulerande minnet 224 utför adderingsoperationen och lagrar erforderliga data avseen- de varan a.

Om etiketten 203' förses med tryck och inte hålls fast vid etiketthållaren 250 till följd av att etikettmatningen arbetar felaktigt komer etikettdetektorn 226 inte att mata ut detekte- ringssignalen P2, varför det ackumulerande minnet 224 inte ut- för någon minnesadderingsoperation.

Näretiketten 203' med felaktiga data avges såsom följd av inkorrekt påverkan av tangenter, vidare när etiketten 203' av- ges men den motsvarande varan a är undermålig, eller när eti- 463 298 37 ketten 203' som är fastsatt och fasthållen vid etiketthållaren 250 är trasig inställs det ackumulerande minnet 224 till icke adderande tillstånd genom påverkan av icke-adderingstangenten så att detekteringssignalen P2 inte matas ut från etikettdetek- torn 226 då etiketten 203' avlägsnas, varefter den utfärdade etiketten 203' avlägsnas och en ny etikett 203' utfärdas.

Hänvisningsbeteckningen 206 avser ett munstycke som spru- tar luft nedåt med större kraft än vad sugkraften i fastklist- ringsytan 208 har. Då en etikettfastklistringsorder mottas av munstycket 206 från styrenheten 222 bringar nämnda munstycke den utfärdade etiketten 203', som hålls fast vid hållaren 250, att automatiskt häfta fast vid varan a.

I etikettryckaren 200 adderas erforderliga data, varjämte ifrågavarande data lagras i det ackumulerande minnet genom att den utfärdade etiketten som frammatas från tryckningsenheten avlägsnas. Även om etiketten utfärdas med onödiga data till följd av felaktig drift i ingångsdrivenheten lagras nämnda onödiga data inte i det ackumulerande minnet. Därför kommer en korrigeringsoperation med avseende på det ackumulerande min- net att bli onödig, varjämte noggrannheten i ackumuleringen för- bättras.

Fig. 45 visar ett etikettlägesdetekteringssystem 260 i etikettryckningsenheten 240, och fig. 26 visar ett kopplings- schema över nämnda system. Hänvisningsbeteckningen 262 avser en detektor för uppbärande papper, 266 är en etikettdetektor, och 270 är en komparator.

Detektorn 262 för uppbärande papper innefattar ett ljus- utsändande element 263 och ett ljusmottagande element 264. Detek- torn 262 är belägen på en plats där endast det uppbärande pappe- ret 202 passerar, dvs. en plats där det uppbärande papperet 202 överförs och får passera förbi sedan etiketten 203 har avlägsnats vid utmataren 205.

Närmare bestämt ligger det ljusutsändande elementet 263 och det ljusmottagande elementet 264 mitt emot varandra i förhållande till det uppbärande papperet sedan etiketten 203 har avlägsnats, varför ljus från det emitterande elementet 263 alltid passerar genom det uppbärande papperet och mottas av det mottagande ele- mentet 264, varjämte det mottagande elementet 264 och kompara- torn 270 är inkopplade så, att utgångsspänning från det mottagande 463 298 38 elementet 264, som mottar ljus från det emitterande elementet 263, inmatas såsom referensspänning till komparatorn 270.

När etiketten häftar fast vid det uppbärande papperet och en marginal finns på båda sidorna kan detektorn för det uppbä- rande papperet vara anbragt i marginalen. I detta fall kan de- tektorn för det uppbärande papperet och etikettdetektorn vara integrala med varandra.

Etikettdetektorn 266 innefattar ett ljusemitterande ele- ment 267 och ett ljusmottagande element 268, och den är så an- bragt att den passeras av den vid det uppbärande papperet 202 fasthäftande etiketten 203.

Närmare bestämt ligger det ljusemitterande elementet 267 och det ljusemitterande elementet 268 mitt emot varandra i för- hållande till det uppbärande papperet 202 med den vid detta papper vidhäftande etiketten 203, varför ljus från det emitte- rande elementet 267 projiceras till avsnittet som omfattar etiketterna 203 och mellanrummet L mellan etiketterna 203. Då etiketten 203 förs förbi kommer ljus att passera genom etiket- ten 203 och det uppbärande papperet 202 och att mottagas av det mottagande elementet 268 då nämnda ljus projiceras mot etiketten 203. När ljus projiceras mot mellanrummet L mellan etiketterna passerar det enbart genom det uppbärande papperet 202. Det mot- tagande elementet 268 och komparatorn 270 är inkopplade på så sätt att utgångsspänningen från det mottagande elementet 268 som mottar ljus från det ljusutsändande elementet 267 matas till komparatorn 270. Båda de ljusutsändande elementen 263 och 267 är inkopplade parallellt så att en lika spänning tillhanda- hålls. Dessutom kan företrädesvis båda de ljusutsändande elemen- ten 263 och 267 samt de mottagande elementen 264 och 268 före- trädesvis ha samma märkvärden.

Komparatorn 270 jämför utgångsspänningen från detektorn 262 för det uppbärande papperet såsom referensspänning med ut- gångsspänningen från etikettdetektorn 266 såsom en jämförelse- ingångsspänning och avger en förutbestämd påverkningsspänning när ingångsspänningen är större än referensspänningen.

När detektorn 262 för det uppbärande papperet och etikett- detektorn 266 i den i fig. 46 visade strömkretsen är anordnade i ett förutbestämt läge i förhållande till det uppbärande pap- peret 202, vid vilket etiketterna 203 häftar fast med regelbundna 39 mellanrum såsom är visat i fig. 45, och det uppbärande papperet 202 frammatas i sin längdriktning, varjämte även etiketterna 203 frammatas, blir referensspänningen som erhålls från detektorn 262 för det uppbärande papperet en konstant utgângsspänning Vl för det mottagande elementet 264 som mottar ljuset som projice- ras från det ljusutsändande elementet 263 då en spänning Vcc på- läggs och som passerar genom det uppbärande papperet 202, och vidare innefattar den från etikettdetektorn 266 härrörande in- gångsspänningen hos komparatorn 270 den utgångsspänning V2 som alstras då etikettdetektorn 266 detekterar mellanrummet K mellan etiketterna 203, dvs. utgångsspänningen V2, som alstras vid de- tektering av sådana betingelser som att spänningen Vcc påläggs det ljusutsändande elementet 267, samt ljusprojicerande energi.

Det uppbärande papperet 202 för ljusgenomsläppning och det mot- tagande elementet 268 blir desamma som då det gäller detektorn 262 för det uppbärande papperet, varvid nämnda spänning V2 är större än spänningen Vl såsom följd av motståndsdelning e. dyl., medan en utgångsspänning V2' alstras när etikettdetektorn 266 detekterar etiketten 203, dvs. utgångsspänningen V2' som alstras när ljus från det ljusutsändande elementet 267 passerar genom etiketten 203 och det uppbärande papperet 202 och mottas av det mottagande elementet 268, varvid spänningen V2' är lägre än utgångsspänningen V1 eller V2 och nämnda utgångsspänning V2 resp.

V2' alstras växelvis så att de bildar spänningen i pulsform. När ingångsspänningen är högre än referensspänningen, dvs. när eti- kettdetektorn 266 detekterar mellanrummet L mellan etiketterna, matar komparatorn 260 ut ifrågavarande drivspänning eller arbets- spänning.

När det uppbärande papperet 202 ersätts med annat uppbärande papper 202 med annan tjocklek och/eller genomträngningsförmåga komer utgångsspänningen Vl från detektorn 262 för det uppbärande papperet såsom referensspänning och utgångsspänningen V2, V2' hos etikettdetektorn 266 såsom ingångsspänning att ändras från de vär- den som de hade med avseende på det ursprungliga uppbärande pappe- ret 202. Referensspänningen och utgångsspänningen V2 utsätts emel- lertid för samma ändring, varför utgångsspänningen V2 är ett för- utbestämt värde större än referensspänningen, varjämte utgångs- spänningen V2' är ett förutbestämt värde mindre än referensspän- ningen. När etikettdetektorn 266 detekterar mellanrummet Z mellan 465 298 40 etiketter kommer komparatorn 270 att mata ut drivspänningen på likartat sätt.

När således drivspänningen matas ut från komparatorn vet man att mellanrumet Å mellan de vidhäftande etiketterna 203 befinner sig i etikettdetektorns detekteringsläge, varigenom läget hos etiketten 203 blir identifierat.

I etikettryckningsenheten 240 inställs referensspänningen automatiskt även om det uppbärande papperet med de vid detta vidhäftande etiketterna ändras i tjocklek och genomtränglighet.

Olägenheterna hos konventionella etikettlägesdetekteringsorgan att när det uppbärande papperet byts ut måste referensspänningen ändras kan således elimineras enligt uppfinningen.

Tack vare uppfinningen blir det möjligt att hindra fram- ställningen av undermåliga etiketter som förorsakas av att re- ferensspänningen inte ställs in rätt eller inte ställs in alls eller av fel i tryckningsanordningen, varigenom den sistnämndas arbetsförmåga kan förbättras.

Claims

465 298 41 PATENTKRAV

1. Metod att driva en tryckningsanordning av punkttryck- ningstyp för att trycka stavkoder, tecken, siffror och liknande på en etikett, varvid nämnda punkttryckningsanord- ning innefattar ett tryckningshuvud med en rad trycknings- element anordnade i en första riktning, varvid medelst nämnda tryckningselement ett enskilt avtryck åstadkommas i den första riktningen på åtminstone en del av etiketten under det att antingen etiketten eller tryckningshuvudet förflyttas i en andra riktning, k ä n n e t e c k n a d därav, att åtminstone antalet tryckningselement som är anordnade längs nämnda enskilda avtryck i den första rikt- ningen aktiveras såsom gensvar på ett förutbestämt lagrat mönster för avtryck av ett kontrollmönster som är beläget på avstånd från nämnda enskilda avtryck på nämnda etikett, varvid det fastställs medelst nämnda tryckta kontrollmönster huruvida nämnda tryckningselement hos tryckningshuvudet arbetar på korrekt sätt.

2. Metod enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att ett kontrollmönster i blockform trycks och ett överlapp- ningsmönster som överlappar båda kontrollmönstren trycks.

3. Metod enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att kontrollmönstret är av godtycklig schackmönstertyp, kam- tandmönstertyp eller snedrandmönstertyp.

4. H. Etikett med kontrollmönster framställd enligt metoden enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d därav, att kontrollmönstret har en breddimension som är lika med eller större än delen som skall tryckas i en tryckare av punkttyp nära partiet som erfordrar kontroll av trycknings- området. Å

5. Etikett enligt krav U, k ä n n e t e c k n a d därav, att kontrollmönstret är tryckt i ett stavkodpresenta- tionsfält och innefattar en tjock linje med en breddimension som är större än presentationsbredden hos stavkoden. 463 298 42

6. Etikett enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att kontrollmönstret är tryckt i stavkodpresenta- tionsfältet och innefattar en tjock linje med en bredd- dimension som är lika lång som presentationsbredden och som förlöper parallellt med sidoriktningen samt en kort vinkel- rät linje förbunden med var sin ände av den tjocka linjen.

7. Etikett enligt något av kraven U-6, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kontrollmönstret tjänstgör såsom tecken, bokstav, ram, nummer, siffra eller symbol tryckt på etiketten.