SE462885B - Programmerbar hoerselkorrigerande anordning - Google Patents

Description

462 885 2 Samtliga kända anordningar* har den. nackdelen att antingen mäts endast hörseln, varefter förstärkarenheterna i. hörap- paraten justeras med hänsyn till det vid hörselmätningen upptagna audiogrammet. Att på detta sätt anpassa hörapparaten till en tidigare utförd mätning av hörseln är direkt olämpligt eftersom hörapparaten inte anpassas till dess insättningsim- pedans, dvs. den akustiska belastning med vilken hörselgången belastar hörapparatens ljudåtergivningsanordning.

En annan nackdel med de kända anordningarna för hörselmätning är det sätt på vilket hörselanalysen sker. Nivån av en ton av en viss bestämd frekvens, eller nivån av filtrerat vitt brus inom ett visst bestämt frekvensområde, ökas ända tills dess tonen resp. bruset ligger på en för patienten behaglig hörbar- hetsnivå. Utgående från de mätdata som därvid erhålls justeras förstärkningen och i viss mån frekvensgången för hörapparaten.

Huvudproblemet vid injustering av konventionella hörapparater är att man för att uppnå god hörbarhet skulle behöva införa en hög förstärkningsfaktor medan man för att undvika för starka ljudintryck tvingas välja lägre förstärkning och dessutom införa en begränsningsnivå. Då varken förstärkninge- faktorn eller begränsningsnivån är anpassad till den specifika' hörseldefekten blir följden att förstärkningsfaktorn ej bestämmes av den maximala hörselnedsättningen utan snarare av den genomsnittliga nedsättningen över tre till fyra oktaver och begränsningsnivån bestäms av den lägsta obehagsnivån.

Resultatet blir oftast att begränsningen aktiveras innan förstärkningen nått erforderligt värde och resulterar då i en ytterst dynamikfattig och därmed svàrtolkad signal.

Föreliggande uppfinning syftar till att lösa ovannämnda problem genom användande av ett nytt sätt att anpassa det elektroakustiska signalöverföringssystemets frekvens/dynamik- kurva till den enskilda individens.

Föreliggande uppfinning syftar till att råda bot på de ovan nämnda bristerna genom användande av ett nytt sätt att anpassa det elektroakustiska signalöverföringssystemets frekvensgång n 462.685 3 till den enskilda individens subjektiva hörselintryck alter- nativt till en förutbestämd norm genom programmering av signalöverföringssystemet med data avseende signalöverförings- systemets önskade högsta behagliga hörbarhetsnivå resp. lägsta behagliga hörbarhetsnivå såsom dessa individuellt uppfattas av patienten. Det sätt på vilket kurvorna för högsta resp. lägsta behagliga hörbarhetsnivå skapas enligt uppfinningen beskrivs närmare nedan.

Enligt uppfinningen företas hörselundersökningen av en patient med användande av den hörapparat som patienten senare kommer att använda som sin egen. Denna åtgärd i kombination med att hörapparaten programmeras för begränsning av högsta resp. lägsta behagliga hörbarhetsnivå innebär att hörapparaten dels har ett dynamikomràde som är begränsat till den individuella personen dels är anpassad till den akustiska impedansen i personens hörselgång. l Samma teknik som används vid begränsning av hörapparatens dynamikområde utnyttjas vid korrigering av t.ex. en ljudanlägg- ning i. en konferenssal. Ljudanläggningens frekvens/amplitud funktion upptas för den högsta resp. lägsta behagliga hörbar- hetsnivån såsom dessa föreskrivs enligt på förhand bestämda normer alternativt såsom dessa upplevs av en försöksperson.

Med hjälp av en i ljudanläggningen ingående signalprocessor, programmerad i enlighet med de vid analysen upptagna kurvorna för högsta resp. lägsta hörbarhetsnivå resp. högsta tillåtna distorsion är det möjligt att enligt uppfinningen åstadkomma en ljudanläggning som inte bara är korrigerad m.a.p. ljudan- läggningens frekvensgång utan även m.a.p. det sätt på vilket frekvensgången påverkas av akustiken i det rum ljudanläggningen finns.

De signaler som enligt uppfinningen används vid utprovningen av'det:elektroakustiska.signalöverföringssystemet är~syntetiskt framställt ljud, erhållet genom sampling av naturligt ljud med hög samplingsfrekvens varefter det samplade ljudet, i en signalgivare enligt uppfinningen, editeras och blandas med 462 ses 4 på 'motsvarande sätt samplat och editerat ljud i och för framställning av syntetiska ljudmiljöer av önskat slag. En sådan ljudmiljö kan t.ex. vara den som råder i en föreläs- ningssal, i en bullrig maskinverkstad, i en konsertsal, på en byggarbetsplats etc. Den signal man önskar att signalöver- föringssystemet skall framhäva, nedan kallad målsignal, t.ex. en talad röst, ett visst musikinstrumet, en alarmsignal etc. är också framställd på syntetisk väg genom sampling. Målsig- nalen blandas med ljudmiljösignalen. Både ljudmiljösignalen, nedan benämnd bakgrundssignalen, ochznålsignalen, är modulerade signaler. Detta är ett viktigt särdrag enligt uppfinningen eftersom alla signalöverföringssystem i praktiken mestadels används till att överföra modulerade signaler. De komplexa modulerade signalerna har fördelen att aldrig anta en statisk nivå, utan är i varje tidsskede föränderliga såväl nivå- som frekvensmässigt, vilket är av stor vikt då detta är fallet med de allra flesta signaltyper som förekommer i vardagliga lyssningssituationer.Tidigarekändaanalysförfarandenanvänder emellertid omodulerade signaler vid hörselanalysen. Modula- tionen av signalerna åstadkommer emellertid allehanda typer av distorsion i signalöverföringssystemet. Med tidigare kända förfaranden har det inte varit möjligt att i efterhand enkelt kompensera för sådan distorsion. Genom att uppfinningen emellertid utnyttjar själva signalöverföringssystemet under hörselanalysen kan sådana distorsionsfenomen kompenseras för.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka fig. 1 är ett blockschema.över anordningen enligt uppfinnin- gen. fig. 2 visar ett blockschema över signalgivaren enligt uppfinningen, fig. 3 visar en hörselkorrigerande enhet i enlighet med uppfinningen, 462 385 5 fig. 4 visar ett blockschema över en-signalanalysator i enlighet med uppfinningen, fig. 5a visar frekvensgângen för ena örat hos en patient, varvid den undre kurvan anger hörselkaraktäristiken, det s.k. audiogrammet och den övre kurvan högsta behagliga hörbarhetsnivå, och fig. 5b visar frekvensgången för en hörapparat korrigerad med ledning av kurvorna i fig. Sa, varvid den övre kurvan avser högsta behagliga hörbarhetsnivå och den undre kurvan avser lägsta behagliga hörbar- hetsnivå.

Anordningen enligt uppfinningen visas i blockform i fig. 1 och innefattar en signalgivare 1, som avger ett flertal komplexa signalformer, en analysenhet 2 för bearbetning, lagring och analys av mätresultat samt för programmering av en hörselkorrigerande apparat 3, vilken innehåller minne och signalbehandlingsenheter. Om anordningen skall användas för anpassning av en ljudanläggning eller något annat elektroakus- tiskt signalöverföringssystem, betecknat med hänvisningssiff- ran 4 i fig. l, utbyts den hörselkorrigerande apparaten 3 mot systemet under provning 4 i fig. 1.

Ur fig. 2 framgår blockschemat för signalgivaren 1. Signal- givaren består av tre identiska enheter 5, 6 och 7 av vilka endast enheten 5 visas i detalj. Enheten 5 innefattar ett icke-flyktigt minne 10 i vilket ett antal ljudintryck finns lagrade i digital form. Dessa ljudintryck har erhållits genom inspelning av naturligt ljud, sampling av de inspelade ljudsig- nalerna med hög samplingsfrekvens samt redigering och editering av de samplade signalerna. Eventuellt företas även en tids- komprimering av de samplade signalerna innan de lagras i minnet. Medelst en manuell kontrollenhet 9 eller under styrning från ett programminne 17, som är gemensamt för enheterna 5-7, avläses de önskade ljudintryckssignalerna i minnet 10 vars utgångssignaler digital/analog-omvandlas och filtreras i en 46.2 ses 6 filterbank ll. Filterbanken består av digitalt styrda filter som kan vara av andra, tredje, fjärde.... ända upp till åttonde ordningen och vara av s.k. biquad-typ. Filtrens parametrar är styrbara från programminnet 17 eller från kontrollenheten 9. Genom val av lämpliga styrparametrar kan filtrens egenskaper inställas sà att filtret uppträder som ett högpassfilter, làgpassfilter, bandpassfilter, bandspärrfilter allt efter önskan. Även filtrets centerfrekvens är inställbart med styrparametrarna liksom även filtrets typ och filtrets ordning. Den analoga signalen gár därefter till en digitalt styrd modulator 12 i vilken signalen moduleras med ända upp till tre olika modulationstyper. Signalerna kan frekvensmodu- leras, amplitudmoduleras resp. fasmoduleras eller så kan kombinationer av sådana moduleringstyper bibringas signalerna.

Likaledes kan modulationsfrekvensen och modulationstypen inställas. Information avseende allt detta finns lagrat i programminnet 17. I en mixer 13 sammanvägs signalerna från signalgivarenheterna 5, 6 och 7 statiskt eller dynamiskt och går till en signalutgàng 15, eventuellt efter fördröjning i en fördröjningsenhet 14 vars fördröjning är inställbar antingen manuellt med kontrollenheten 9 eller medelst information som finns lagrad i programminnet 17. En huvudprocessor 16 styr informationsöverföringen från programminnet 17 till signal- givarens olika enheter. För kommunikation med övriga delar av anordningen har huvudprocessorn en databuss 18.

Signalanalysatorn 2 visad i fig. 4 innefattar en ingàngsenhet 30 och en därtill kopplad A/D-omvandlare 31. Vidare innefattar signalanalysatorn en tillkommande ingàngsenhet 32 och en därtill kopplad A/D-omvandlare 33. En mikroprocessor 34 styr de olika enheterna i signalanalysatorn samt kommunicerar även med systemets övriga enheter. Signalanalysatorn innefattar ett programminne 35 som styr den sekvens i vilken màlsignalens styrka och frekvensintervall ändras under hörselanalysen.

Vidare innefattar signalanalysatorn en programmeringsenhet 36 för programmering av den hörselkorrigerande anordningen pà sätt som kommer att beskrivas närmare nedan. Med hänvis- ningssiffran 39 betecknas en manöverenhet som medger vissa L 4e2 385 7 närmare beskrivna inställningar av signalanalysatorn. Manöver- enheten 39 tjänar även som kvittensanordning vid den närmare nedan beskrivna hörselanalysen. En skrivare 40 står i förbin- delse med mikroprocessorn 34. Från signalanalysatorn finns tre bussledningar, nämligen en bussledning 26 från program- meringsenheten 36, en bussledning 37 från mikroprocessorn och en bussledning 38 från skrivaren 40.

Fig. 3 visar den hörselkorrigerande enheten enligt uppfinnin- gen. Blocket 19 betecknar en ingång som är kopplad till en ingångsförstärkare 20, vilken i sin tur är kopplad till en filterbank 21 av närmare nedan beskrivet slag. Utgàngen från filterbanken är kopplad till en dynamikprocessor 22 vilken i sin tur är kopplad till en andra filterbank 23 identisk med filterbanken 21. Filterbanken 23 har en utgång som är kopplad till en andra ingång på dynamikprocessorn 22. Dynamikprocessorn 22 har en andra utgång som går till ett allpassfilter 24 med inställbara fasegenskaper. Filterbanken 21 har -en andra utgång som går till en mixer 25 vilken även mottar ingångssig- naler från allbandsfiltret 24. Blocket 27 betecknar en in- gångsenhet kopplad till en bussledning 26 från signalanalysa- torn 2. Blocket 28 betecknar ett minne som via den visade bussledningen står i förbindelse med enheterna 20, 21, 22, 23, 24, 25 och 27. Utgångssignalen från mixern 25 går till en utgångsförstärkare 29, vilken i sin tur är kopplad till en högtalarutgång 29A.

Filtren i filterbankarna 21, 23, 24 är möjliga att styra med digitala signaler erhållna från lninnet 28. Genom lämpliga inställningar av filterbankarna, dynamikprocessorn och all- bandsfiltret 24 kan erforderliga korrigeringar av frekvensgån- gen för den högsta resp. lägsta behagliga hörbarhetsnivån utföras. Filtren i filterbankarna ll, 21 och 23 är digitalt styrda, andra till åttonde ordningens (s.k. biquad)-filter med valbar karakteristik. Vad slags filter som skall användas, högpassfilter, lågpassfilter, bandpassfilter, bandspärrfilter, filtrets centerfrekvens, filtrets Q-värde, filtrets typ och filtrets ordning styrs från minnet 17 när det gäller filter- " 885 s banken ll resp. från minnet 28 när det gäller filterbankarna 21, 23 och 24. Alternativt kan denna styrning ske från kon- trollenheten 9 när det gäller filterbanken ll.

Hörselanalys En person med nedsatt hörsel har svårt att höra talat ljud i sin hemmiljö och i konferenssalar. Med hjälp av huvudprocessorn 16 eller kontrollenheten 9 utväljs i minnet 10 i enheten 5 de syntetiska signaler som motsvarar samplat och editerat ljud från en normal hemmiljö medan i minnet 10 i enheten 6 motsva- rande syntetiska ljud som motsvarar de i en konferenssal utväljs. Dessa två ur enheterna 5 och 6 valda ljudmiljöerna blandas med varandra i mixern 13. Från minnet 10 i enheten 7 utväljs därefter syntetiskt ljud svarande mot en talad stämma och denna signal, som således utgör målsignal, blandas med bakgrundssignalerna i mixern 13. De med varandra blandade signalerna går från mixern till utgången 15 direkt in till den hörselkorrigerande enhetens ingång 19, genom ingångsför- stärkaren 20, genom de, ej aktiverade filterbankarna resp. dynamikprocessorn 21, 22, 23, 24, 29 samt genom slutförstär- karen 29 och till högtalarutgàngen 30, till vilken, t.ex en öronsnäcka är ansluten. Signalerna från utgången 15 går även till ingången 30 av signalanalysatorn och tjänar såsom refe- renssignal. Under styrning från programminnet 35 genomförs nu en hörselanalyssekvens som innebär att hörbarhetsområdet uppdelas i ett antal frekvensintervaller och att inom varje frekvensintervall målsignalens ljudstyrka ökas tills patienten kan urskilja målsignalen ur bakgrundssignalen med en lägsta behaglig hörbarhetsnivå. Patienten kvitterar detta genom att trycka på kvitteringsanordningen i manöverheten 39. Det inses att bakgrundssignalen hela tiden avges med en ljudstyrka som har en konstant grundnivå. Bakgrundssignalen är modulerad vilket innebär att dess momentana amplitud hela tiden ändrar sig. Genom att jämföra referenssignalens ljudnivå med ljudnivån för målsignalen är det möjligt att fastställa en hörseldefekt och hur stor denna är, t.ex. uttryckt i decibel, inom detta frekvensintervall. Under fortsatt styrning från programminnet 35 ökas målsignalens ljudstyrka, fortfarande inom samma 9 462 ses frekvensintervall, tills patienten uppfattar målsignalen med vad han subjektivt upplever som den högsta behagliga hörbar- hetsnivàn. Patienten kvitterar detta genom att ånyo trycka på kvitteringsanordningen varvid mikroprocessorn 34 även i detta fall beräknar en eventuellt förekommande hörselskadas storlek.

Vanligen är hörselnedsättningen olika stor för den högsta resp. lägsta behagliga hörbarhetsnivån inom ett och samma frekvens- intervall. Hörselanalysen fortsätter därefter för ett annat frekvensintervall och hörselskadorna vid högsta resp. lägsta hörbarhetsnivå registreras. Hörseldefekterna hörande till den lägsta behagliga hörbarhetsnivån lagras på en plats i minnet av mikroprocessorn 34 medan motsvarande värden för hörseldefek- terna vid den högsta behagliga hörbarhetsnivàn lagras på en annan plats i samma minne. Hörselanalysen fortskrider tills dess hela hörbarhetsområdet genomsökts.

Mikroprocessorn 34 övergår därefter till att beräkna lämpliga frekvensintervallberoende förstärkningskorrektionsfaktorer för den hörselkorrigerande apparaten med ledning av referens- kurvor för den högsta resp. lägsta behagliga hörbarhetsnivàn.

Medelst programmeringsenheten 36 programmeras därefter mot- svarande värden in i minnet 25 på den hörselkorrigerande enheten 3. De värden som därvid lagras i minnet 25 styr inställningarna av de digitala filtren resp. av dynamikproces- sorn i den hörselkorrigerande enheten. Hörselkorrigeringen är nu klar och en kontrollmätning företas. Är allt gott och väl skall målsignalen och referenssignalen ligga på samma nivà dels vid den lägsta, dels vid den högsta behagliga hörbar- hetsnivån.

En motsvarande hörselkorrigerande enhet av det i fig. 3 visade slaget finns även för det högra örat på försökspersonen.

Lämpligen företas emellertid hörselanalysen så att vänster öra undersöks vid ett frekvensintervall därefter undersöks höger öra vid ett annat frekvensintervall, som är skilt från det första frekvensintervallet etc. Även den ordning i vilken höger och vänster öra undersöks kan variera (frekvenshopp och öronhopp). 34623885 10 Sedan analysen avslutats bryts förbindelsen mellan utgången 15 och ingångarna 19 och 30 samt bryts även hörapparatens anslutning till databussen 26.

Korrektion av ljudanläggning Ljudanlägghingen antas finnas i en konferenssal där en talar- stol är belägen i ena änden av salen. Högtalare, som återger talarens röst, finns anordnade på olika platser belägna i salen. En mätmikrofon utplaceras på den plats där man bedömer ljudåtergivnigen vara kritisk, t.ex längst bak mitt i salen. Även andra placeringar kan undersökas beroende på rummets aktuella karaktär, förekomst av' pelare etc. De syntetiska ljud som svarar mot t.ex. en kvinnostämma resp. en mansstämma blandas med varandra i mixern 13 och den blandade signalen, som här således utgör målsignal, matas antingen direkt, eller via en mikrofon vid talarstolen, in i förstärkningsanlägg- ningen och högtalarna samt inmatas även till signalanalysatorn på ingången 30. Den av mätmikrofonen upptagna signalen, som nu dels påverkats av förstärkningsanläggningens frekvensåter- givning och dels av rummets akustik, inmatas på en tillkommande ingång 32 av signalanalysatorn. En försöksperson utplaceras på platsen för mätmikrofonen och får avgöra, genom att avge lämpliga kvitteringssignaler till manöverenheten 39, när lägsta resp. högsta behagliga hörbarhetsnivå inträffar i den av högtalarna återgivna syntetiska talsignalen vid var och en av frekvensintervallerna på ett likartat sätt som beskrivits ovan i samband med hörselanalys. Beroende på ljudanläggningens frekvensgång och på akustiska fenomen i lokalen är det nu möjligt att kvantitativt uppmäta, för varje frekvensintervall, en nivåskillnad mellan signalen på den tillkommande ingången 32, dvs. mätsignalen, och referenssigalen på ingången 30 såväl vid den lägsta som den högsta behagliga hörbarhetsnivån.

Inom ramen för uppfinningen ligger även att vid mätningen av den högsta behagliga hörbarhetsnivån jämförs nivåskillnaden mellan den direkta signalen och den återgivna signalen med en förutbestämd högsta tillåtna distorsion, uttryckt i dB. Om 462 éss ll styrkan av den återgivna signalen vid mätning av den högsta behagliga hörbarhetsnivàn måste ökas i styrka så att det högsta tillåtna distorsionsvärdet överskrids då ansätts den högsta behagliga hörbarhetsnivàn vara den nivå till vilken korrigering skall ske, trots att således den högsta behagliga hörbarhetsnivàn ännu inte uppnåtts.

Inom ramen för uppfinningen ligger även att i digital form lagra och behandla referenssignalen och mätsignalen och därigenom beräkna en mängd parametrar för det provade systemet, t.ex. impulsrespons, energi/tidsförlopp, löptidsdifferenser, distorsion, efterklangstid. Dessa beräkningar kan endera i sig tjäna som teknisk dokumentation eller utnyttjas vid programmeringen av korrektionsprocessorn för att eliminera konstaterade problem.

Sedan hela hörselområdet analyserats och motsvarande korrek- tionskurvor för ljudanläggningen/beräknats med mikroprocessorn 34 korrigeras ljudanläggningen genom användande av en sig- nalprocessor som programmeras i enlighet med de önskade korrektionsfaktorerna och som insätts i ljudanläggningens förstärkarsystem före slutförstärkaren.

I stället för att låta en försöksperson subjektivt bedöma den högsta resp. lägsta hörbarhetsnivàn kan det återgivna ljudet under styrning från mikroprocessorn 34 jämföras med förutbe- stämda värden avseende samtliga av systemet mätbara parametrar, alternativt gällande normer för systemet under provning.

Hörselkorrektion av t.ex. teleslingor kan även företas med användande av systemet enligt uppfinningen, varvid samma uppställning används som vid korrigering av ljudanläggningar.

De problem som gäller vid ljudanläggningar gäller även för teleslingor, som dessutom i större lokaler oftast uppvisar problem med löptidsskillnader mellan den akustiska signalen och teleslingan vilket försämrar hörbarheten. Efter inmätning av frekvens/dynamik karaktäristik i enlighet med vad som ovan beskrivits kan den av analysenheten beräknade löptidsskillnaden '4e2 ess 12 vid olika frekvenser kompenseras i fördröjningsdelen i den hörselkorrigerande signalprocessorn som efter programmering insättes i teleslingans signalväg.

De ovan beskrivna utföringsformerna av uppfinningen kan på många sätt modifieras och varieras inom ramen för uppfinningens grundtanke.

Claims (17)

462 èss 13 PATENTKRAV
1. l. Programmerbar hörselkorrigerande anordning innefattande: - en källa med ljudintryck, - åtminstone en programmerbar filterbank, - åtminstone ett icke-flyktigt minne innehållande data vilka avser en i anordningen ingående förstärkares önskade frekvensgång korrigerad med hänsyn till bärarens hörselskada, samt - åtminstone en ljudåtergivningsanordning, k ä n n e t e c k n a d av att minnet innefattar - ett första adressområde som innehåller data avseende förstärkarens önskade frekvensgång korrigerad vid en lägsta behaglig ljudnivå såsom denna subjektivt uppfattas av bäraren, samt - ett andra adressområde som innehåller data avseende förstärkarens önskade frekvensgång korrigerad vid en högsta behaglig ljudnivå såsom bäraren subjektivt uppfat- tar denna.
2. 2. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda data i det första resp. andra adressområdet är upptagna i en förutbestämd ljudmiljö.
3. 3. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av - en andra enhet innefattande en signalbehandlingsanordning för framställning dels av modulerade signaler represen- terande den ljudmiljö i vilken den hörselkorrigerande anordningen är avsedd att användas dels av en modulerad signal, nedan benämnd målsignal, som bäraren av den hörselkorrigerande apparaten skall urskilja ur den nämnda ljudmiljön, - en blandare för blandning av målsignalen med ljudmiljösig- nalen och - en tredje enhet innefattande dels en mikroprocessor som styr en sekvensstyrenhet och en programmeringsenhet och "4e2 sas 14 dels en kvitteringsenhet, varvid sekvensstyrenheten är anordnad att i sekvens genomföra en analys av bärarens hörsel över hela hörbarhetsområdet.
4. 4. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att blandarens utgång är ansluten dels till en ingång av signalbehandlingsanordningen dels till mikrofoningången av den hörselkorrigerande enheten, varigenom korrigeringen kommer att utföras med användande av den hörselkorrigerande anordning som bäraren sedan kommer att använda som sin egen.
5. 5. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att signalbehandlingsanordnin- gen innefattar en programmeringsanordning för programmering av den hörselkorrigerande anordningen. med datainformation avseende dels den lägsta behagliga hörbarhetsnivån dels den högsta behagliga hörbarhetsniván för vart och ett antal frekvensintervall i vilket hörbarhetsområdet är uppdelat.
6. 6. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att sekvensstyrenheten är anordnad att i sekvens genomföra en analys av bärarens hörsel genom att màlsignalen som har en förutbestämd, justerbar ljudstyrka, blandas med de modulerade ljudmiljösignalerna av viss väsentligen fast ljudstyrka, att den därvid bildade komplexa signalen uppdelas i frekvensintervall erhållna genom en förutbestämd indelning av hörbarhetsområdet, att màlsig- nalens ljudstyrka justeras uppåt tills bäraren 'uppfattar màlsignalen med lägsta behagliga lyssningsnivå, varvid bäraren kvitterar detta genom att aktivera kvitteringsanordningen, vilken kvittering samtidigt är ett kommando till datorn att lagra data avseende det aktuella frekvensintervallet och den nivå, nedan. kallad lägsta behagliga ljudnivå, till vilken bäraren uppfattar màlsignalen.
7. 7. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att sekvensstyrningsenheten m. 462885 15 är anordnad att efter nämnda kvittering fortsätta kvittera ljudstyrkan uppåt inom samma frekvensintervall till dess bäraren uppfattar målsignalen med en högsta behaglig ljudnivå, varvid bäraren kvitterar detta genom att aktivera kvitterings- anordningen en andra gång, vilken andra kvittering samtidigt är ett kommando till datorn att lagra tillkommande data avseende det aktuella frekvensintervallet och den nivå, nedan kallad högsta behagliga ljudnivå, vid vilken den andra kvit- teringen skedde och att sekvensstyrenheten på i sig känt sätt därefter övergår till ett nytt frekvensintervall och proceduren upprepas tills hela hörbarhetsområdet är undersökt, varvid bärarens hörbarhetsområde är begränsat dels vad gäller frekvens dels vad gäller högsta resp. lägsta behagliga ljudnivå och korrigeringen är utförd med den hörselkorrigerande anord- ningen som bäraren sedan kommer att använda som sin egen.
8. 8. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att sekvensstyrenheten uppvisar en andra signalingång avsedd för mottagning av en referenssignal, t.ex. en syntetisk talsignal, att sekvensstyr- enhetens första signalingång är avsedd att motta den av en ljudåtergivningsanläggning átergivna och valfritt också av akustiken i den lokal ljudåtergivningsanläggningen är belägen påverkade referenssignalen, att sekvensstyrenheten uppvisar en differensbildande krets som för varje frekvensintervall bildar skillnaden mellan referenssignalen och den på nämnda sätt påverkade referenssignalen samt lagrar datainformation representerande den nämnda skillnaden varigenom objektiv datainformation avseende det sätt på vilken ljudåtergiv- ningsanläggningen och rummets akustik påverkar frekvensgången står till förfogande sedan alla frekvensintervaller inom hörbarhetsområdet analyserats av sekvensstyrenheten.
9. 9. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att den lagrade datainfor- mationen avseende det sätt på vilket ljudåtergivningsanläggnin- gen och/eller rummets akustik påverkar frekvensgången kor- rigeras med datainformation avseende den frekvensgång som ¶4e2 ass 16 önskas för ljudàtergivningsanläggningen i. det-ifrågavarande rummet samt att den på så sätt bildade, korrigerade datainfor- mationen får ligga till grund för justering av en i ljudåter- givningsanläggningen anordnad digitalt styrd signalprocessor.
10. 10. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att den av datorn lagrade datainformationen avseende den högsta resp. lägsta behagliga hörbarhetsniván, vilken upptagitis vid en tidpunkt, i den skillnadsbildande kretsen jämförs med motsvarande information som upptas vid en senare tidpunkt i och för fastställande av eventuella skillnader, varigenom hörselförändringar kan påvisas.
11. 11. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att i det första resp. andra minnesomràdet är lagrat förutbestämda data avseende den lägsta behagliga hörbarhetsnivån resp. den högsta behagliga hörbarhetsnivån, att den påverkade referenssignalen för varje frekvensintervall i sekvensanalysatorn jämförs med: 1) datainformationen i det första minnesomràdet och att i det fall den påverkade referenssignalens styrka under- stiger den lägsta nivån en förstärkningskorrektionsfaktor för ifrågavarande frekvensintervall lagras i ett tredje minnesområde på en mot frekvensintervallet svarande adress, 2) datainformation i det andra minnesomràdet och att i det fall den påverkade referenssignalen har en styrka som överstiger den högsta behagliga hörbarhetsnivån en försvagningsfaktor för ifrågavarande frekvensintervall lagras i det tredje minnesomràdet på en andra adress svarande mot frekvensintervallet, varvid förstärknings- resp. försvagningsfaktorerna är propor- tionella mot den uppmätta skillnaden.
12. 12. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a d av att datainformationen i det tredje minnesomràdet påverkar inställningarna av en signalpro- .nu Ur 462685 17 cessor som är inkopplad i serie med ljudàtergivningsanläggnin- gen så att de nämnda skillnaderna reduceras till i huvudsak noll, varigenom korrigering sker för oliniäriteter dels i rummets akustik dels i högtalarens ljudåtergivning.
13. 13. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att förutbestämda data avseende högsta tillåtna distorsion är lagrade i ett fjärde minnesområde samt att sekvensanalysatorn jämför den påverkade referenssignalen samtidigt både med datainformationen avseende högsta behagliga hörbarhetsnivå och datainformationen avseende distorsionen samt att i det fall den påverkade referenssignalen överstiger endera av sistnämnda två datainformationsvärden en mot skillnaden svarande korrektionssignal lagras på en tredje adress hörande till ifrågavarande frekvensintervall.
14. 14. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav 13, k ä n n e t e o k n a d av! att för varje frekvensinter- vall data avseende förutbestämda parametrar såsom impulsres- pons, energi/tidsförlopp, löptidsdifferenser, efterklangstid är lagrade i enskilda minnesområden samt att sekvensanalysatorn jämför den av signalöverföringssystemet påverkade referenssig- nalens motsvarande parameter med den lagrade datainformationen avseende denna parameter, samt att en mot skillnaden svarande differenssignal lagras på en i det enskilda minnesområdet förekommande adress, som är förknippad med det ifrågavarande frekvensintervallet.
15. 15. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att signalgivaren innefattar - åtminstone två enheter vardera med dels ljudintryck, erhållna genom inspelning av ett verkligt ljud, sampling av det inspelade ljudet samt eventuell företagen editering av detta, dels en filterbank ansluten till minnets utgång, dels en modulator kopplad till filterbankens utgång och dels en kontrollenhet för enheten, - en mixer för blandning av utsignalen från vardera enheten med varandra, 46.2 8 8 5 18 -' en huvudprocessor för' styrning av parametrar, t.ex. ljudstyrka, modulationsgrad, löptid, av de med varandra blandade signalerna, - och en signalutgång vid vilken de med varandra blandade signalerna föreligger.
16. 16. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att en fördröjningskrets är ansluten till mixern och styrd av huvudprocessorn.
17. 17. Programmerbar hörselkorrigerande anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d av att ett icke flyktigt minne i vilket är lagrat ett program enligt vilket huvudprocessorn styr parametrarna av de två enheternas editerade, modulerade och med varandra blandade signaler.