SE461893B - Saett och anordning att avskilja och aatervinna organiska aemnen fraemst loesningsmedel ur foerorenad industriventilationsluft - Google Patents

Description

461 893 - Svårt att regenerera. Höga temperaturer erfordras och i vissa fall adsorberas högkokande föreningar irreversibelt, vilket får till följd att kolet inaktiveras.

- Luft kan inte användas som desorptionsgas p g a risken för brand i kolbädden orsakad av att kolet oxideras av syret i luften vid de temperaturer som måste användas vid desorptionen.

Normalt användes därför vattenånga eller kvävgas för desorptionen.

Användning av vattenånga medför att man vid regenereringen erhåller en blandning av lösningsmedel och vatten, som framför allt för polära lösningsmedel ger besvärliga fraktioneringsproblem. An- vändning av kvävgas blir dyrbar, framför allt p g a att det inte går att undvika relativt stora kvävgasförluster.

- Aktivt kol kan inte heller användas som adsorbtionsmedel vid hög relativ luftfuktighet (över ca 70 %) eftersom vattnet då konkurrerar ut lösningsmedlet vid adsorptionen.

- Aktivt kol katalyserar vidare i vissa fall nedbrytning av klorerade kolväten samt polymerisation av monomerer t ex styren, vilket medför inaktivering av adsorbenten.

Adsorptionsprocesser för rening av lösningsmedelshaltig luft är normalt uppbyggda av fasta bäddar av adsorbent i vilka lösnings- medlet adsorberas vid passage genom bädden. Regenerering av bädden sker genom att ventilationsluften stängs av och föres till en annan parallell bädd. En varm desorptionsgas bestående av vatten- ànga eller kvävgas föres därefter genom bädden varvid lösnings- medlet desorberas. Blandningen av desorptionsmedel och lösnings- medel föres sedan vidare till en separat kylare för kondensering av lösningsmedlen. Dessa anläggningar arbetar således intermittent varvid vid kontinuerlig drift två parallella anläggningar måste utnyttjas som växelvis arbetar med adsorption respektive des- orption. Detta medför att anläggningarna blir stora och kost- samma samt kräver stora energimängder vid desorptionen.

En del nackdelar med fasta bäddar av aktivt kol har man löst 461 893 genom att arbeta med en fluidiserad bädd av kolpartiklar där kolpartiklarna regeneras med vattenånga eller inert kvävgas i en separat desorptionsenhet. Kolpartiklarna, som är speciellt framtagna sfäriska partiklar, transporteras kontinuerligt genom adsorptionsbädden till desorptionsenheten och tillbaka till adsorptionsbädden igen. På detta sätt minskas energiförbruk- ningen jämfört med fasta bäddar. Dessutom blir anläggningen mekaniskt enklare genom att man slipper den växelvisa omfördeln- ingen av luft från en bädd till en annan. De främsta nackdelarna är att man p g a adsorbentens relativt höga specifika vikt och relativt långsamma adsorptionskinetik är tvingad att arbeta med relativt tunna adsorptionsbäddar (25-50 mm), vilket medför att man för att åstadkomma en rimlig reningseffekt måste arbeta med ett relativt stort antal bäddar i serie. Desorptionen måste även i detta fall ske med vattenånga eller inert gas, såsom kvävgas. Det utkondenserade lösningsmedlet kommer att innehålla vatten även när kvävgas användes p g a kolpartiklarna förutom lösningsmedel även adsorberar vatten ur ventilationsluften.

Ett huvudändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt vid rening av gasblandningar, vid vilket ovan nämnda nackdelar är eliminerade och som medger direkt återvinning i samband med desorptionen av flera i gasblandningen ingående lösningsmedelskomponenter, vilka också är fria från vatten. Detta uppnås genom en kombination av valet av adsorptionsmedel och ut- formningen av processen.

Det adsorberande material, som användes enligt föreliggande upp- finning, består av makroporösa polymerpartiklar av en tvärbunden aromatisk homo- eller sampolymer med en partikelstorlek mellan 0,1 - 0,8 mm och en densitet hos polymerpartiklarna om 0,4 - 0,6 kg/dm3. Detta kan även innehålla funktionella grupper för att ge polymerpartiklarna den önskade affiniteten till i varje särskilt fall aktuellt lösningsmedel. I det svenska patentet 82.00537-3 beskrivs hur dylika makroporösa polymerpartiklar kan uttnyttjas för separation av gaser och vätskor.

Fördelarna med att använda makroporösa polymerpartiklar jämfört med konventionella adsorbenter såsom aktivt kol för luftrening är 461 893 framför allt att polymerpartiklarna i hög grad kan skräddarsys för sitt användningsområde. Således kan fysikaliska parametrar såsom partikelstorlek, partikelstorleksfördelning, porstorlek, porstor- leksfördelning, densitet och specifik yta styras med hjälp av processparametrar i polymerisationsprocessen. Den adsorberande ytans kemiska egenskaper kan styras med val av monomerer eller genom kemisk behandling av polymerpartiklarna. ' Grunden för föreliggande uppfinning är att det genom optimering av adsorptionsmaterialet blivit möjligt att utforma en konti- nuerlig luftreningsprocess, som löser de problem som varit omöjliga eller mycket kostnadskrävande att lösa med konventionell teknik. ' De egenskaper hos polymermaterialet, som har visat sig vara mest väsentliga för den kontinuerliga processen är: - Porstorlek och porstorleksfördelning. Dessa är kritiska för kinetiken (snabbheten) i både adsorptions- och desorptionsför- loppen som är mycket mer väsentlig i en kontinuerlig bädd än i en fast bädd. Porstorleksfördelningen skall alltid vara så jämn som möjligt men porstorleken har ett optimum eftersom alltför stora porer leder till en lägre specifik yta och därmed en minskad adsorptionskapacitet medan allt för små porer leder till en allt för långsam adsaqflions- resp. desorptionshastighet för att en kontinuerlig bädd skall vara lämplig.

- Polymermaterialet skall inte oxideras av luftens syre vid någon temperatur, som kan förekomma i processen. Detta medför att luft generellt kan användas vid desorptionen, vilket är unikt, och ger stora fördelar inte minst på investerings- och driftkostnader för anläggningarna.

- Polymermaterialet skall ha en densitet som är anpassad för att passa i ett virvelbäddsförfarande.

- Polymermaterialet skall ha hög mekanisk hållfasthet för att tåla den nötning som sker i virvelbädden genom partiklarnas rörelse. Detta är kritiskt för adsorbentens livslängd. 461 893 - Polymerpartiklarnas hydrofobicitet väljes så att upptaget av vatten från luften är försumbart. Detta medför dels att renings- effekten blir oberoende av luftfuktigheten, dels att praktiskt tagit vattenfritt lösningsmedel kan återvinnas.

Ett principiellt flödesschema för den i föreliggande uppfinning föreslagna processen visas i figur 1.

Adsorbenten, de makroporösa polymerpartiklarna ”flyter” genom en adsorptionsenhet 1 i ett eller flera etage. På figur 1 antyds två etage benämnda 2 och 3 vilka vardera är försedd med speciellt ut- formade fluidiseringbottnar 4, 5. När huvudfläkten 6 är i drift tvingas den luft som skall renas genom adsorptionsenheten 1. När huvudfläkten 6 stoppas avstannar även processen.

Desorptionsenheten består av ett buffertlager 7 för lagring av adsorbent anordnat över en stripperenhet 8 bestående av speciellt utformade värmeväxlare (ångvärmda) med gasavdragslådor 9.

När adsorbenten rör sig genom strippern värms den upp till sådan temperatur att lösningsmedlet kan avgå från adsorbenten till den omgivande stripperluften. I buffertlagret 7 1 behållaren på toppen hålles ett undertryck genom en transportfläkt 10. Detta undertryck gör att stripperluften dras från ett luftintag 11 i botten på strippern 8 och uppåt genom den nedåtgående adsorbenten. När stripperluften passerat genom en bottenkylare 12 i strippern och ett värmebatteri 13 passerar den via en avdragslåda 9 genom en kondensor 14 och vidare tillbaka till strippern 8 ovanför dess övre värmare. Från kondensorn 14 rinner lösningsmedlet ned i en behållare 15.

Polymertransporten mellan desorptions- resp. adsorptionsenheterna sker med luft antingen med hjälp av de tryckskillnader som råder .i adsorption- resp. i desorptionsenheten 8 eller genom att ad- sorbenten blåses mellan de bägge enheterna.

Adsorbentflödet genom processen styrs genom inställning av flödet från desorbern. 461 893 Mängden adsorbent i adsorptionsenheten ställs in med "nivàhàllar- plåtar" i slutet av fluidiseringsbottnarna 4 och 5.

Sättet att rena lösningsmedel enligt föreliggande uppfinning inne- håller flera var och en för sig unika deluppfinningar som möjlig- göres av kombination av en skräddarsydd adsorbent och lösningar för enskilda processteg; nämligen: ' 1. Utformningen av den fluidiserade bädden i kombination med polymer materialets densitet (densitet 0,4-0,6 kg/dm3) samt partikelstorleken (diameter mellan 0,1 och 0,8 mm) medför att relativt tjocka bäddar 100 - 250 mm i tätpackat tillstànd kan användas. Detta medför i sin tur att normalt den luft som skall renas endast behöver passera l - 3 seriekopplade bäddar för att få en god rening. Utformningen av den fluidiserade bädden beskrivs mer detaljerat längre fram. 2. Desorptionen med luft och utformningen av detta system. Genom att stripperluften efter utkylning av lösningsmedlet återföres i toppen av desorptionsenheten kommer i luften kvarvarande lösnings- medel att adsorberas av den inkommande "kalla" adsorbenten. Koncen- trationen av lösningsmedlet i stripperluften kommer därvid att öka vilket får till följd att utkylningen i kondensorn ökar till dess jämvikt inställer sig. På detta sätt är desorptionsenheten själv- reglerande med avseende på ändringar av lösningsmedelssammansättning, temperatur och vattentemperatur i kylaren. 3. Desorptionsenheten utformas så att det vid lösningsmedelsbland- ningar av blandningar med olika kokpunkt är möjligt att ta ut lös- ningsmedlet i fraktioner anrikade på làgkokande respektive hög- kokande lösningsmedel. Detta är mycket viktigt i många fall för att kunna återanvända lösningsmedlet utan att behöva tillgripa en separat fraktionerad destillation eller uppdelning med hjälp av membran. Detta åstadkommas genom uppdelning av strippern i flera zoner med avdrag av stripperluft och utkylning av lösningsmedel efter varje zon. Tekniken bygger på att man i den första zonen huvudsakligen desorberar lágkokande lösningsmedel genom att hälla en 461 893 relativt låg temperatur medan temperaturen i följande zon(er) ökas för att ta ut de mer högkokande fraktionerna. En beskrivning av en g anordning för detta framgår nedan.

Huvudtanken bakom den “vandrande" fluidiserade bädden av ovan antytt slag och dess användning för rening av industriluft är således att den lösningsmedelblandade luften, som skall renas, användes för formning och upprätthållande av den fluidiserade bädden samt för frammatning av adsorbentmaterialet genom bädden.

Från den fluidiserade bädden matas sedan adsorbenten vidare till en desorbtionsstation där adsorberat lösningsmedel separeras från adsorbenten och återvinnes genom utkylning. Den luft som utnyttjas för formning av den fluidiserade bädden skall sedan den passerat bädden vara i huvudsak helt fri från lösningsmedel.

Svärigheterna med fluidiserade bäddar av ovan antytt slag är att åstadkomma en jämn helst reglerbar matningshastighet för det par- tikelformiga adsorbentmaterialet genom bädden. Vad som fram- förallt inte kan tillåtas är instabilitet i bädden och sådana -cirkelrörelser i denna som ger ojämna uppehållstider. önskemålet är alltså ett lugnt flyt genom bädden i den takt som krävs för en fullgod rening av den luft som formar bädden.

I enlighet med föreliggande uppfinning har detta uppnåtts genom att den fluidiserade bädden uppdelas i ett flertal parallell- löpande stråk vart och ett format över en i bäddens matnings- riktning sig sträckande vinklad skena med V-format eller kurvfor- mat (t ex sinusformat) tvärsnitt och som längs sin djupaste del är utformad med en eventuellt reglerbar inloppsspalt för den luft som skall renas och som samtidigt skall bilda den fluidiserade bädden.

På bifogade ritningar 3 och 4 antydes två olika varianter på hur de olika stråken i den fluidiserade bädden enligt uppfinningen antingen kan ordnas bredvid eller över varandra.

Figur 2.visar ett snitt tvärs den variant av den fluidiserade 461 893 bädden enligt uppfinningen där stråken är anordnade bredvid varandra medan Figur 3 visar ett längdsnitt av samma anordning.

Figur 4 visar i tvärsnitt en variant på den fluidiserade bädden enligt uppfinningen med stråken anordnade över varandra.

Den på fig 2 och 3 visade anordningen innefattar en inloppskammare 16 försedd med ett inlopp 17 för luft som skall renas samt en fluidiseringskammare 18. Fluidiseringskammaren 18 är försedd med ett utlopp 19 för renad luft.

Inlopps- och fluidiseringskamrarna avskiljs från varandra av snedställda,relativt varandra vinklade plåtar 20, 21 vilka parvis bildar djupa rännor, var och en svarande mot ett av den flui- diserade bäddens olika stråk. I dessa rännors botten finns den till sin spaltvidd eventuellt reglerbara spalten 22 för till- försel av fluidiseringsluft med en förutbestämd hastighet från _ kammaren 16,där alltså ett högre tryck upprätthålles än i flui- diseringskammaren 18.

Hur det partikelformiga adsorbentmaterialet tillförs den fluidi- serade bädden vid dennas inloppssida och tillvaratages vid dennas utloppssida har ej medtagits på figurerna. Däremot markerar pilen A adsorbentmaterialets rörelseriktning genom kammaren. Även luftens rörelse är markerad med pilar. Spalterna 22 är vidare än diametern på adsorbentmaterialet. Därför krävs speciella åtgärder för att detta inte skall rasa ned i kammaren 16 vid eventuella driftsavbrott. Enligt en variant på uppfinningen anordnas därför långsträckta vinklade rännor 23 under respektive spalter 22. vid ett eventuellt driftsavbrott bildas med detta arrangemang en partikelblockering som består av adsorbentmaterial som helt utfyller spalten 22 och även delvis utfyller rännan 23 men som blåses ren så snart ny fluidiseringsluft tillföres kammaren 16.

Stråken enligt uppfinningen kan även anordnas över varandra på det sätt som antydes på fig 4. Denna anordning har endast visats i tvärsnitt. 461 893 I den på fig 4 visade varianten på anordningen, enligt upp- finningen bildas stråken av relativt varandra snedställda plåtar 24 och 25 medan inloppsspalten har referenssiffran 26 och drifts- avbrottsskyddet fått referenssiffran 27. Detta senare består här av en längsgående kant. Luftströmningen förbi denna kant har mar- kerats på figuren. Inloppskammaren 16 med luftinloppet 17 har fått behålla samma referenser som på fig 2 och 3 då de har helt samma funktion. Däremot ligger de fluidiserade bäddarna enligt denna variant helt och hållet inom de av respektive plåtar 24 och 25 bildade rännorna som mynnar i en gemensam utloppskammare 18 för- sedd med ett huvudutlopp 19.

Uppfinningens speciella kännetecken vad avser formeringen av den fluidiserade bädden framgår av patentkraven.

Uppfinningen kommer i det följande slutligen att närmare beskrivas i ett exempel nedan under hänvisning till ritning i figur 5.

Exemplet gäller för rening av luft innehållande en blandning av tvâ lösningsmedel med skilda kokpunkter. Exemplet åskådliggör hur en fraktionering av lösningsmedlen i blandningen kan genom- föras.

Den speciella varianten på uppfinningen som avser rening av industriluft innehållande en blandning av två olika lösnings- medel med olika kokpunkt kommer nu närmare att beskrivas i sam- band med den på figur 5 generellt åskàdliggjorda anordningen.

Denna anordning innefattar ett kärl 24, i vilket ventilations- luft innehållande två lösningsmedel, exempelvis från en bil- lackeringsanläggning, tillföres vid pilen 25. Kärlet 24 inne- fattar två fluidiserade bäddar 26, 27 av ett som adsorbent för nämnda lösningsmedel tjänande makroporöst, partikelformigt polymer- material. Det fluidiserade polymermaterialet i bäddarna kan på i och för sig känt sätt bringas vandra i pilarnas 28 och 29 riktning, varvid materialet överföres från den övre bädden till den nedre via en passage 30. Den nedre bädden 26 kan kontinuerligt tappas på material vid utloppet 31, vilket material efter regenerering återföres till den övre bädden 27 vid inloppet 32. 30. 461 893 Ventilationsluften bringas passera genom kärlet 24 till följd av ett av en fläkt 33 åstadkommet undertryck. Fläkten 33 avger vid sin utgång 34 till följd av passagen genom bäddarna 26 och 27 renad luft.

Det med lösningsmedel delvis mättade adsorptionsmaterialet matas från utloppet 31 via en ledning 35 till en mottagnings- ficka eller_buffertlager 36, från vilken materialet matas ut i en behandlingskanal 37. Kanalen 37 är uppdelad i en förvärm- ningszon 38 och två desorptionszoner 39 och 40 samt en kylzon 41.

Var och en av zonerna 38, 39, 40 innefattar en plattvärme- växlare för uppvärmning av materialet till i varje zon avsedd temperatur. Polymermaterialet matas därvid fram mellan plattvärme- växlare vilka tillföres önskat värmemedium vid respektive inloppspil, vilket uttages vid respektive utloppspil. Kylzonen 41 inbegriper på motsvarande sätt utformade kylare.

Efter lämplig förvärmning i zonen 38 matas polymermaterialet in i den första desorptionszonen 39, i vilken det uppvärmes till en temperatur som är tillräcklig för att desorbera lösningsmedlet med den lägsta kokpunkten. Erhållen lösningsmedelsånga passerar därvid via en ledning 42 till en kondenseringsanordning 43, i vilken ångan avkyls för kondensering och återvinning av nämnda lösningsmedel, vilket uppsamlas i en behållare 44. Kondenserings- anordningens 43 inlopp och utlopp för ett kylmedium representeras medelst in mot resp. ut från anordningen riktade pilar. Anga som ej kondenseras i anordningen 43 återföres via en strypning 45 till behandlingskanalen 37 uppströms om förvärmaren för att bringas delta i desorptionsprocessen på nytt. På detta sätt garanteras att väsentligen allt lösningsmedel återvinnes och väsentligen inget lösningsmedel läcker ut i omgivningen.

Från zonen 39 passerar polymermaterialet till den andra desorp- tionszonen 40, i vilken det ytterligare uppvärmes till en temperatur som medför desorption av det upptagna lösningsmedlet med den högsta kokpunkten. Såsom vid steget 39 avgår alstrad lösningsmedelsånga via en ledning 46 till en kondenseringsanord- 11. 461 893 ning 47, i vilken ångan kyls för kondensering och återvinning av lösningsmedlet i behållaren 48. Ej kondenserad ånga återföres som tidigare via en strypning 25 till behandlingskanalen upp- ströms om förvärmaren 38.

Det vid passage genom desorptionszonerna 39 och 40 regenererade och i kylzonen 41 avkylda polymermaterialet uppsamlas i en be- hållare S0 och återföres till den övre fluidiserade bäddens 27 inlopp 32 via en ledning 51.

För processen erforderlig luft dras in vid behandlingskanalens 37 mynning i behållaren 50, såsom indikeras medelst pilar 52. Med 53 betecknas en pump för återföring av läckluft från buffert- lagret 36 till fluidiseringskammaren 24. Härigenom förhindras läckage till omgivninge från desorptionsanläggningen 36, 37.

Som framgått av beskrivningen ovan uppnår man med utnyttjande av uppfinningen en uppdelning av de i ventilationsluften före- kommande lösningsmedlen i fraktioner. Förfarandet förbättrar väsentligt möjligheterna till direkt återanvändning i den aktu- ella tillverkningsprocessen utan behov av separat fraktionering.

Ett område där ovannämnda typ av process har uppenbara fördelar är t ex då ventilationsluften från en sådan anläggning innehåller både låg- och högkokande t ex etylacetat och xylen. De har sina kokpunkter vid ca 75° C resp. l45° C och ventilationsluft inne- hållande dessa lösningsmedel lämpar sig väl för rening i en an- läggning enligt uppfinningen med samtidig återanvändning av de båda lösningsmedelskomponenterna.

Ovan har principen för uppfinningen beskrivits i samband med en schematiskt visad anläggning. Denna kan emellertid, såsom fack- mannen inser, varieras i flera avseenden utan avsteg från upp- _finningstanken.

Claims (3)

1. /1 461 893 PATEBPPKIUÄV 1. Sätt att avskilja och återvinna organiska ämnen främst lösningsmedel ur förorenad industriventilationsluft ur vilken nämnda organiska ämnen vid passage genom en rörlig s k, fluidiserad bädd eller virvelbädd adsorber-as av en Partikelformig regenererbar adsorbent,vars partikelstorlek, porvolym och densitet valts med hänsyn till den fluidisera- de bäddens utformning medan partiklarnas porstorlek, por- storleksfördelning och specifika yta samt ytans kemiska egenskaper valts med hänsyn till de organiska ämnen den är avsedd att adsorbera och varvid nämnda adsorbent efter kontakten med industriventilationsluften via en eventuell buffertlagring matas vidare till en stripper i vilken adsorbenten regenereras genom tillförsel av värme och 'frán vilken därvid avgiven lösningsmedelsånga matas vi- dare mot kylare där lösningsmedlet kondenseras och till- varatas k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att som 'adsorhent väljes en partikelformig makroporös polymer vilken matas i ett kretslopp mellan den fluidiserade bädden för adsorption av lösningsmedel ur industriventilationsluften och en stripper i vilken den makroporösa polymeren desorbe- ras medan den matas genom densamma under successiv till- försel av värme medan därvid avgivna lösningsmedelsángor avlägsnas tillsammans med luft som motströms polymeren ma- tas genom strippern och varvid därvid erhàllen lösnings- medelsblandad luft avdrages ur strippern sedan denna passerat en eller flera olika zoner inom vilka den makro- porösa polymeren tillförts så mycket värme att den uppnått temperaturer motsvarande desorptionen för lösningsmedel _med olika kokpunkter och varvid från respektive zoner avdragen lösningsmedelsblandad luft matas till var sina /3 461 893 kylare där lösningsmedelsángorna kondenseras och lösnings- medlen tillvaratas medan luften med resterande eventuella ej kondenseradelösningsmedelsángor áterförs till strippern vid en punkt där adsorbenten fortfarande är kall och varvid den luft som tillförs strippern som transportmedium för lösningsmedelsàngorna sugs in genom stripperns utlopp för de i densamma desorberade polymerpartiklarna,varigenom luften kyler polymerpartiklarna som lämnar strippern fär- diga att áterföras till den fluidiserade bädden samtidigt som luften själv successivt uppvärms.

2. Sätt enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att uppvärmningen av polymerpartiklarna och luften i strippern uppnås genom att polymerpartiklarna och luften motströms bringas att passera mellan de uppvärmda ytorna i plattvärmeväxlare.

3. Sätt enligt krav 1 eller 2 k ä n n e t e c k - n a t d ä r a v att ren och förorenad luft samt lös- ningsmedelsángorna sugs genom den fluidiserade bädden och strippern. 4. 'Anordning för att avskilja och återvinna organiska ämnen främst lösningsmedel ur förorenad industriventilations- luft i enlighet med sättet enligt krav 1, 2 eller 3 k ä n - n e t e c k n a d d ä r a v att den innefattar en adsorp- .tionskammare eller ett kärl (24) inbegripande en eller flera i serie anordnade fluidiserade bäddar (26,27) i vilka den förorenade industriluften som skall renas utnyttjas som drivmedium och där bringas i kontakt med ett respektive fluidiserade bädd bildande partikelformigt makroporöst polymermaterial med förmåga att adsorbera aktuella, luften förorenande lösningsmedel och varvid nämnda flui- diserade bädd är så inrättad att att polymermaterialet matas genom densamma tvärs den förorenade luftens mat- ningsriktning och varvid nämnda adsorptionskammare är ' försedd med dels ett utlopp (34) för renad luft dels ett w 461 893 utlopp (31) för polymerpartiklarnn varvid det senare ut- loppet (31) står i förbindelse med en fristående stripper- enhet för desorption av polymermaterialet varvid nämnda stripperenhet innefattar ett övre buffertlager (36) för de polymerpartiklar som skall desorberas samt ett antal där- under efter varandra anordnade desorptionskammare (39-40) vardera bestående av plattvärmeväxlare med tillförsel av separat värmemedium mellan vilka polymenraterialet matas fram och varvid det nedströms desorptionskamrarna i polymerpartiklarnas rörel- seriktning sett finns inlopp för luft som suges genom kamrarna via en med buffertlagret förbunden fläkt {53f medan det efter Varje desorptionskammare finns utlopp (42, 46) för avtappning av luft blandad med från polymerpartiklarna avgivet lösnings- medel förbundna med var sina kylare (43, 47) för kondensering och tillvaratagande av lösningsmedel och varvid respektive kylare är försedd med utlopp för återtransport av luften till strippern uppströms nämnda utlopp sett i polym8UPaf” tiklarnas strömningsriktning medan strippern nedströms åßsorptionskamrarna (39-40) är försedd med en kylkammare (41) för de desorberade polymerpartiklarna och slutligen ett utlopp för polymerpartiklar vilket i sin tur är för- bundet med de fluidiserade bäddarna (26-27). S. _ Anordning enligt krav 4 k ä n n e t e c k n-a d d ä r a v att luftinloppet till strippern är anordnat ned- ströms kylkammaren för de desorberade polymerpartiklarna och varvid den fläkt som suger luft genom strippern på sin utloppssida är förbunden med inloppet (25) för förorenad industriventilationsluft till de fluidiserade bäddarna. 6. Anordning enligt krav 3, 4 eller 5 k ä n n e - t e c k n a d d ä r a v att som adsorbent ingår en par- tikelformig makroporös polymer med en densitet om 0,4-0,6 kg/dm3, en partikelstorlek om 0,1-0,8 nmxsamt en porositet mellan 50 och 70 %. Is' 461 893 7. Anordning enligt krav 4, 5 eller 6 k ä n n e - t e c k n a d d ä r a v att den innefattar en första kammare (1, 18) in i vilken den förorenade industriluf- ten som skall renas bringas att strömma ut genom i luf- tens strömningsriktning sig vidgande spalter (22, 26) och i kammaren bilda en fluidiserad bädd (26, 27) av ett partikelformigt makroporöst polymermaterial, som har förmågan att adsorbera nämnda lösningsmedel och som tillförs kammaren (1, 18) och matas genom denna tvärs luftens strömningsriktning och varvid nämnda kammare är försedd med ett utl0PP (19) för den renade luften ovan- för den fluidiserade bädden samt till (22) och avlopp (31) för polymermaterialet och varvid nämnda avlopp (31) står i förbindelse med ett buffertlager (7, 36) anordnat över en med uppvärmningsorgan försedd desorptionskammare (8, 38-40) genom vilken polymermaterialet medelst gravi- tation transporteras mellan uppvärmningsorganen och där möter en uppåt riktad luftström och uppvärms till lämp- lig avdrivningstemperatur för lösningsmedlet och varvid därvid erhâllen lösningsmedelsånga tillsammans med luften via därför avsedda utlopp (9, 42, 46) tillförs enfikylare (14, 43, 47) i vilken lösningsmedlet kondenseras och 'tillvaratages medan polymermaterialet returneras till den första kammaren via nämnda tillopp. 'Il