SE461859B - Torkfiltvaev foer anvaendning i en torksektion i en pappersmaskin - Google Patents

Description

461 859 2 Andra tillvägagångssätt för att erhålla likformig fuktighetsfördel- ning i den torkande pappersbanan har omfattat variation av separationen mellan varptrådarna i torkväven. Denna varierande separation är av många orsaker icke önskvärd, bland annat därför att vävnaden därvid måste vävas enligt bredd (vilket medför allvarliga begränsningar i användningen av lagringsrullar). Vävna- dens spänning är även ojämn över denna typ av vävnad, vilket medför instabilitet i vävnaden.

Behandling av vävnadens sidokanter parallellt med maskinrikt- ningen för att reducera genomträngligheten är icke önskvärd. Sådan behandling äventyrar i allmänhet torkfiltens styrbarhet.

Genom uppfinningen erhålles en likformig fuktighetsfördelning i pappersbanan som passerar genom torksektionen i en pappersmaskin genom att man använder en torkfilt med en yta, som gör kontakt med papperet inom ett bestämt omrâde. Torkfilten enligt uppfinningen är stabil, uppvisar utmärkt styrbarhet och kan lätt användas med ett minimum av regleringar och drift- svårigheter. Vävnaden, av vilken filten framställes, behöver icke vara vävd till viss bredd men kan klippas från lagervävnader. Torkningshastigheten regleras genom reglering av kontaktytan mellan pappersbanan och torkfilten hellre än genom reglering av luftströmmen genom torkfilten, vilken sistnämnda reglering är inexakt och svår att upprätthålla.

Under. senare år har utvecklats torkvävnader, vilka är utförda delvis eller helt av enkeltrådar. Sådana vävnader har emellertid icke varit helt tillfredsställande för formning av torkfiltar. Enkeltrådarna är utsatta för avskavning och hydrolys. Vid några tidigare kända utföranden kan de belast- ningsbärande enkeltrådarna i maskinriktningen snabbt försämras under vissa drifttillstånd, så att torkfiltens 'livslängd förkortas.

Vid den lämpliga utföringsformen av väven enligt uppfinningen, som användes som torkfilt, är trådarna i tvärriktningen av maskinriktningen dominerande på båda ytor av väven. Trådarna i maskinriktningen skyddas sålunda från direkt kontakt med nötande element. Den totala livslängden hos torkfilten ökas avsevärt i jämförelse med filt, där trådarna i maskinriktningen är i kontakt med de varma valsarna på pappersbanans sida eller de filten bärande valsarna på baksidan.

Andra patent, som beskriver teknikens ståndpunkt med avseende på torkfiltar, är amerikanska patentskrifterna 3 573 164 och 3 905 863.

Uppfinningen omfattar en torkfiltväv bestående av ett band, vars ändar sytts ihop varvid en mittdel av detta band har en större kontaktyta mot 461 859 en pappersbana per kvadratmeter än dess kantdelar vid transport genom torksektionen.

I en föredragen utföringsform är uppfinningen utförd som en torkfiltväv för användning i torksektionen av en pappersmaskin, vilken torkfilt- väv utgöres av ett ändlöst band, varvid av att bandet har en central del som löper mellan bandets ändar och begränsas i sidled av bandets kantdelar vilken centrala del har en kontaktyta mot en av bandet transporterad pappersbana vilken kontaktyta är avsevärt större än kontaktytan mot pappersbanan per kvadratmeter av bandets sidokantdelar.

Vid en lämplig utföringsform av filtbandet enligt uppfinningen innefattar väven, som användes som torkfilt, ett första buktigt skikt av trådar i maskinens tvärriktning, vilket bildar en första ytteryta på väven bestående av toppar och sänkor, varvid ett flertal toppar är belägna i ett första yttre plan och sänkornas bottnar är belägna i ett första inre plan, varvid topparna bildar omkring 20-50% av ytan av den första ytterytan och 100% av det område, som kommer i kontakt med pappersbanan som uppbäres av filten på en pappers- maskin, ett andra fuktigt lager av trådar i maskinens tvärriktning, vilket bildar en andra ytteryta av toppar och sänkor, varvid ett flertal av topparna är belägna i ett andra yttre plan och bottnarna av sänkorna är belägna i ett andra inre plan, ett flertal enkeltrådar i maskinriktningen belägna mellan det första och det andra yttre planet och sammanvävda med de tvärgående trådarna i de första och andra skikten vid punkter mellan det yttre och inre planet av åtminstone ett av det första och andra skiktet och vid punkter inom utsidan av det andra av nämnda skikt, varvid bandet har en mittdel bestämd och begränsad av sidodelar längs vävens maskinriktning, och nämnda mittdel har en avsevärt större kontaktyta med papperet per kvadratmeter än som är fallet i kantdelar- na.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas med hänvis- ning till bifogade ritningar.

F ig. l visar en tvärsektíon av en del av väven enligt uppfinningen sedd längs linjen l-l i fig. 3.

F ig. 2 är en bild sedd uppifrån av en mittdel av väven enligt fig. l.

Fig. 3 visar en perspektivbild av torkbältet enligt uppfinningen utfört av väven enligt fig. l.

Fig. 4 visar schematiskt en del av torksektion i en pappersmaskin.

Fig. l visar i förstoring en tvärsektíon av del av en väv 10 sedd längs linjen l-l i figur 3. Väven 10 innefattar ett första buktigt skikt 12 av 461 859 4 enkeltrådiga tvärgående trådar 14. Skiktet 12 bildar en utsida av väven 10, som sedd från sidan uppvisar toppar 16 och sänkor 18. Ett flertal toppar 16 i skiktet 12 är belägna i ett enda plan, som bildar en utsida av väven 10. Företrädesvis är minst omkring 50% och lämpligast alla eller i huvudsak alla topparna 16 belägna i nämnda utsida. Botten av sänkorna 18 är belägna i ett separat plan under planet som bildas av topparna 16.

Ett andra buktigt skikt 20 av enkeltrådiga tvärgående trådar 14' bildar en annan utsida av väven 10, vilken utsida sedd från sidan även framträder som toppar 16' och sänkor l8'. Ett flertal och minst två av topparna 16' är belägna i ett enda plan, som bildar utsidan (företrädesvis är minst 50% och helst alla topparna 16' i utsidan). Botten av sänkorna 18' är belägna i ett separat enda plan insida av planet som bildas av topparna l6'.

Ett flertal av de längsgående trådarna 22 är belägna mellan den yttre utsidan, som bildas av de yttre planen vilka i sin tur bildas av topparna 16 och topparna 16' och korsar de tvärgående trådarna 14 och 14' vid punkter mellan respektive plan för topparna _16, sänkorna 14 och topparna 16' och sänkorna l8'. Såsom visas i zon A i fig. 1 är sålunda upphöjningarna på de lastbärande längsgående trådarna 22 belägna under topparna 16, 16' vid den punkt där de korsar de tvärgående trådarna 14, 14' och kommer icke i direkt kontakt med pappersbanan 24 som uppbäres på väven 10, när väven 10 användes som torkfilt i en pappersmaskin. Pappersbanan 24 uppbäres på topparna 16 av de tvärgående trådarna 14 och i mittdelen B av den i fig. 1 visade väven av de längsgående trådarna 22. På den sida av väven 10, som vetter bort från den burna pappersbanan, skyddas även de längsgående trådarna 22 av de utstående topparna 16' från kontakt med sådana element av pappersmaskinen, vilka skulle kunna påskynda nötning, hydrolys eller annan försämring av de viktiga belast- ningsbärande längsgående trådarna. Det inses emellertid att den största avnöt- ningen av trådar i en torkfilt sker i de trådar, som är belägna vid papperssidan vid de kanter av väven, som är i kontakt med varma torkcylindrar, och på den yta av väven, som vetter bort från pappersbanan 24 längs hela bredden där väven kommer i kontakt med nötande filtrullar. Det är sålunda i högsta grad önskvärt att trådarna 22 skyddas av toppar 16 och l6'. Inom ramen för uppfinningen ligger även vävnader, där trådarna 22 är belägna på den yttre sidan av skiktet 20, där de passerar genom skiktet 20.

I väven 10 är de längsgående trådarna 22 i lagret 12 anordnade i par med trådarna 22 i skiktet 20, och trådarna inom varje par är något förskjutna i förhållande till varandra i förhållande till vertikalriktningen när de 5 461 859 kröker sig över de tvärgående trådarna 14 och l4'. I vävmönstret finnes fyra grupper av par av längsgående trådar 22. Ett par är sammanflätat med var fjärde tvärgående tråd 14, l4', och sedan upprepas mönstret. Företrädesvis passerar de längsgående trådarna över minst en tvärgående tråd, under minst en följande tvärgående tråd och över minst en ytterligare följande tvärgående tråd i det övre skiktet av tvärgående trådar innan de löper ned för att sammanbinda det nedre skiktet av tvärgående trådar med det övre skiktet av tvärgående trådar, och de längsgående trådarna och tvärgående trådarna sammankopplas sålunda i ett upprepat mönster. Vävningen kommer naturligtvis att vara sådan, att förhållandet mellan planet för de övre ytdelarna av de längsgående trådarna när de korsar de tvärgående trådarna, och planet för de övre ytdelarna av tvärgående trådar kommer att vara sådant att planet för de övre ytdelarna av de tvärgående trådarna i det övre skiktet är något upphöjt i en riktning vettande bort från planet för de övre ytdelarna av de längsgående trådarna, varigenom skillnaderna i höjd mellan de fria övre ytdelarna av de längsgående trådarna skyddas från kontakt med nötande element som gör kontakt med ytan av de tvärgående trådarna i det övre skiktet. Eftersom vävningen är symmet- risk, gäller detsamma för det nedre skiktet.

Trådarna 14, 14' och 22 kan vara enkeltrådar och av någon syntetisk harts. Trådarna 14, 14' och 22 kan även vara mångtrådiga. Bland sådana mångtrådiga och enkeltrådiga garn kan nämnas polyester, polyamid, polyolefin, polyaramid, polyimid och dylikt. I allmänhet användes sådana trådar med en diameter från 0,2 mm till l mm med fördel i vävnaden enligt uppfinningen.

Efter vävningen av vävnaden enligt uppfinningen värmehärdas trådarna för att stabilisera väven och för att draga trådarna till deras önskade inbördes lägen. De längsgående trådarna 22 drages inåt från de yttre ytorna av väven 1D, och detta tryck "krusar" trådarna 14, 14' så att topparna 16, 16' förskjutes till det yttre planet av väven såsom tidigare beskrivits. Graden av värmehärdning, som erfordras för att den önskade strukturen hos väven 10 skall erhållas beror naturligtvis på naturen av trådarna 14, 14' och 22. Optimala tider, temperaturer och spänningar på väven under värmehärdningen kan naturligtvis bestämmas av fackmän genom experiment för de olika trådmateria- len. I allmänhet kan värmehärdning utföras vid temperaturer av från omkring ss°c :in 19o°c under 15 uu sn minuter.

Såsom visas i fig. 1 och 2, vilken sistnämnda figur visar mittdelen B av Väven enligt fig. l sedd uppifrån, har de yttersta delarna av topparna 16 461 ass 6 delvis avskavts i mittdelen B (se även fig. 3), för att öka den yta på väven 10, som verkar som stödområde för den centrala delen av pappersbanan 24.

Tekniken att avskava eller avlägsna delar av upphöjningar på väv är väl känd, se t.ex. amerikanska patentskrifterna 3 573 164 och 3 905 863.

Lämpligen är tillräckligt många av topparna 16 tillplattade i mittdelen B av väven 10, så att det bildas toppar 16 vilka i kombination med den kontakt, som åstadkommas av det övre skiktet av längsgående trådar 22, resulterar i en yta innefattande omkring 20 till omkring 50% av hela ytan av delen B av väven i utsidan av skiktet 12. De tillplattade topparna 16 och 22 omfattar från 10 till 30% av hela ytan i delen B. När topparna 16 och 22 bildar den önskade ytan av torkfilten, uppvisar väven 10 en förbättrad torkningseffekt i delen B vid drift i en pappersmaskin. Den ökade kontaktytan mellan topparna 16 och 20 och pappersbanan 24, som torkas, befordrar snabbare torkning i denna del av väven och resulterar i en mera likformig fuktighetsfördelning.

Medan det är lämpligt att de längsgående trådarna i väven enligt uppfinningen icke är avskavda och förblir i huvudsak intakta, eftersom de utgör de belastningsbärande trådarna i väven 10, kan det påpekas att uppfinningen kan utföras med de längsgående trådarna dominerande vid ytorna och avskavda för att åstadkomma den ökade kontaktytan.

Såsom visas i figurerna 1 och 3 innehåller kantområdena A och C av väven 10 och bandet 34 trådar (både längsgående och tvärgående trådar), vilka är icke avskavda, dvs trådarnas bukter är icke avskavda för att öka ytan hos kontaktpunkterna mellan pappersbanan 24 och bandet 34. Denna struktur medför två resultat. För det första är kantområdena A och C starkare där så behövs (vid kantdelarna) och motstår hydrolytisk försämring i högre grad. Detta beror på att de tvärgående trådarna skyddar de längsgående trådarna. Eftersom kantområdena A och C har avsevärt mindre kontaktyta mellan pappersbanan 24 och väven 10 än i mittdelen B, varieras före det andra torkningshastigheten över vävens 10 bredd under dess användning som en torkfilt. Torkningshastig- heten ökas för pappersbanan 24, som bäres på mittdelen B av väven 10, i jämförelse med den del av pappersbanan 24 som uppbäres på kantområdena A och C. Detta kompenserar för problemet med en våtare mitt, vilket uppträder vid tidigare kända anordningar, och löser detta ovan beskrivna tidigare problem.

Väven enligt uppfinningen kan vävas flat, och ändarna förbindes genom att de sys ihop på i och för sig känt sätt. Fig. 3 visar i perspektiv en torkfilt 34, som är bildad genom att väven 10 gjorts ändlös med en söm 38. De på så sätt sömförsedda banden användes lätt som torkfiltar i torksektionen 30 461 859 av pappersmaskinen såsom visas i fig. 4. Såsom visas i denna figur hålles pappersbanan 24 mot de ånguppvärmda torkcylindrarna 32 av det ändlösa bandet 34 av väven 10 under det att pappersbanan 24 löper genom torksektíonen 30.

Följande exempel visar det som bäst ansedda sättet att tillverka och använda uppfinningen.

Exempel 1 En väv tillverkas av längsgående trådar (32 här cm) av polyester med diametern 0,4 mm sammanvävda med enkeltrådiga tvärgående trådar (20 per cm, 10 upptill och 10 nedtíll) av polyester med diametern 0,4 mm. Bredden av den framställda väven är 500 cm. Efter värmehärdning erhålles en väv som har endast tvärgående trådar i vävens yttre plan. Vävens övre yta 380 cm från de yttre vävkanterna utsättas för avskavning så att upp till 0,13 mm avlägsnas från de tvärgående trådarnas upphöjníngar. Detta resulterar i att de avskavda upphöjningarna bildar 29,3% av vävens yta i mittdelen. Den procentuella ökningen av ytan som gör kontakt vid varierande grad av avskavning visas i nedanstående tabell.

Tabell l mm avlägsnade genom avskavning Procentuell ökning av kontaktyta 0 (ej avskavd) 0 0,05 -- 215 0,08 305 0,13 375 Både skavda och icke skavda vävnader användes för att tillverka ändlösa torkband och alla provas i en pappersmaskin i torksektionen. Det har noterats att driften med den skavda väven enligt exempel 1 förbättrar torkningshastigheten med 2-10% i mittdelen av pappersbanan i förhållande till torkningshastigheten som erhålles med användning av icke skavda vävar.

Resultatet är en likformig fuktighetshalt längs den torkade pappersbanans bredd till skillnad från en icke likformig fuktighetshalt i vävbanden.

Uppfinningen är givetvis icke begränsad till den beskrivna utföringsformen utan kan varieras och modifieras inom uppfinningstankens ram.

Det är t.ex. möjligt att variera både bredden av den skavda delen liksom dess mittdel. Väven enligt uppfinningen kan även framställas med olika tillsatser för att man skall erhålla vävar med olika genomtränglighet.

Claims (2)

461 859 8 PATENTKRAV

1. Torkfiltväv (10) för användning i en torksektion (30), k ä n n e - t e c k n a d av att den består av ett band, vars ändar sytts ihop (38), och att en mittdel (B) av detta band (10) har en större kontaktyta mot en pappersbana (24) per kvadratmeter än dess kantdelar (A och C) vid transport genom torksek- tionen.

2. Torkfiltväv (10) enligt krav 1 för användning i torksektionen av en pappersmaskin, vilken torkfiltväv utgöres av ett ändlöst band, k ä n n e t e c k - n a d av att bandet har en central del (B), som löper mellan bandets (10) ändar och begränsas i sidled av bandets kantdelar (A och C), vilken centrala del (B) har en kontaktyta mot en av bandet transporterad pappersbana (24), vilken kontaktyta är avsevärt större än kontaktytan mot pappersbanan (24) per kvadratmeter av bandets sidokantdelar (A och C).