SE461432B - Tidsmultiplexkopplingssystem med utrustning foer testning av ledig tidsluckevaeg - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 a 2 461 432- en förutbestämd stimulans för en krets eller en serie av kretsar, som slutar vid SAC-anordningen. När SAC-anordningen har haft en möjlighet att reagera för denna stimulans anslutes SAC-anord- ningen till ett register och registrets innehåll jämföres med ett antecipierat svarsord. Om hela den intervenerande krets- kopplingen arbetar korrekt bör en rättvis jämförelse erhållas. Arten av varje skillnad mellan registret och det anteciperade svarsordet kan indikera arten av det fel, som ger upphov till oöverensstämmelsen. Eftersom SAC-anordningen kräver en förutbestämd stimulans för att fram- kalla ett anteciperat svar under det att stímulansmedel (tal- eller datameddelanden), som passerar kopplingsnätets kommunika- tionsvägar, vanligen inte är förutsägbara har det hittills inte varit möjligt att använda SAC-anordningar för att utföra on-line-testning av kopplingskommunikationsvägar.

Problemet löses enligt uppfinningen i ett kopplings- system, som innefattar underhâllskretskoppling, inkluderande en kretskopplíng för överföring av en testvektor utmed en ledig tidslucknätväg, en signaturanalyskrets, belägen utmed nämnda tidslucknätvägar, för att verifiera den digitala kontinuiteten hos den lediga vägen.

Kort sammanfattning av uppfinningen.

Föreliggande uppfinning visar en ny teknik, varigenom SAC-anordningar kan användas för on-line-testning av kommunika- tionerna och styrvägarna i ett kommunikationskopplingssystem.

Vid den illustrativa utföringsformen användes SAC-anordningarna i en'abonnentväxel, som har ett digitalt tidsmultiplexnät, vilket med fördel kan vara av den typ, som beskrives av R.D. Cordon, H.G. Alles och G.D. Bergland i artikeln med titeln "An Experimental Digital Switch for Data and Voice," ISS 1981 CIC, Montreal, 21-25 September 1981, session 21B, dokument 3. I ett dylikt system samlas pulskodmodulerings- (PCM)-"mun'¥sampel från ett flertal tal- eller datakällport- kretsar, vilka sampel buffras in i och ut ur en tidsluckväxlare och såsom "öron"-sampel överföres till destinationsportkretsarna_ Kopplingsfunktionen utföres såsom en serie minne-till-minne- "förflyttnings"-instruktioner vilka kan rikta sig till en godtycklig minnescell i tidsluckväxlarens adressutrymme.

När portkretsarna A och B har meddelande för varandra samlas meddelandena under portkretsens A respektive B tidsluckor i en ram och de kan befordras till portkretsen B respektive A 10 15 20 25 30 35 40 461 432 under kretsarnas respektive tidsluckor i en efterföljande ram.

Om båda portkretsarna A och B är lediga befordras en ledig kod till portkretsen A och B, varvid ledigkoden utgör en kod- modell, som inte kommer att generera någon störning.

En sida av driften för den illustrativa utföringsform, som förverkligar principerna enligt denna uppfinning, är att rutinunderhåll av nätkopplingsvägar kan åstadkommas, närhelst adressutrymme i tidsluckväxlaren är tillgängligt och en port- krets är ledig. Underhållskretskopplingen inför en speciell testvektor i det tillgängliga adressutrymmet (ledig nättíds- lucka) hos tidsluckväxlaren och inför också i detta adressen för den lediga portkretsen såsom destination. En markering, som àtföljer testvektorn och som ibland nedan benämnes nätets testmarkering, aktiverar SAC-anordningar, som är fördelade utmed den nätväg, som testvektorn tar (dvs. samma väg, som en tal- eller datasampel skulle ta från en av portkretsarnal samt utmed adress- och styrvägar, som skulle aktiveras för att leda samplet utmed nätvägen. SAC-anordningarna är anslutna till en underhålls- väg, som kan läsas vid en lämplig tidpunkt av underhålls-program- vara. Vidare aktiverar nätets testmarkering en rundslingväg framför adressportkretsen för att avleda testvektorn mot tids- luckväxlarens ingångsbuffert, som normalt skulle sampla ingångs- sampel från den adresserade lediga porten. Tidsluckväxlaren överför sedan den erhållna testvektorn till ett destinations- register i underhållskretskopplingen, där någon eventuell önskad analys kan utföras. När testvektorn återgår till test- destinationsregistret kan de SAC-anordningar, som har reagerat, läsas av underhålls-mjukvara i styrprocessorn för jämförande av de erhållna "signaturerna" med de väntade signaturerna.

Kort beskrivning av ritningen.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare nedan under hänvisning till den bifogade ritningen. _ Pig. 1 visar ett allmänt blockschema för ett illustratívt kopplingssystem med en signaturackumuleringsanordning, som är anordnad för on-line-underhåll.

Pig. 2-6 visar detaljer beträffande placeringen och driften av portdataminnets signaturackumuleringsanordningar, tidsluckväxlare, underhållsgränssnitt-, portstyrgränssnitt- respektive ingångs/utgångs-buffertgränssnittkretsar, vilka generellt visas i fig. 1 461 452 10 15 20 ZS 30 35 40 Fig. 7 visar relevanta vågformer, inklusive nätets test- markering.

Allmän beskrivning.

Under hänvisning till fig. 1 visas nu till höger en grupp termínalanordningar 21-1 - 22-8,varvid varje anordning hör till en motsvarande portkrets 21-1 - 21-8. Varje sådan terminalanord- ning kan innefatta antingen en telefon eller en digital terminal- utrustning (DTE). Ett kopplingsnätz som innefattar en tidsluck- växlare 23, vilken arbetar under styrning av kopplingsstyrprocessorn 16, styr upprättandet av anslutningar mellan de många portkretsarna 21. Bland andra kretsfunktioner, som det inte är nödvändigt att diskutera i detalj, innehåller en portkrets, vilken tjänar såsom en analog telefonapparat, en kretskoppling för omvandling av analoga talsampel till digitala signaler (PCM-signaler) för koppling via tidsluckväxlaren 23 och vice versa. En portkrets, som betjänar dataterminalutrustning, innehåller den lämpliga krets- kopplingen för att administrera de välkända EIA-gränssnittfunk- tionerna. Portkretsarna kommer nedan att genereriskt hänvisas till såsom portkretsar 21.

Varje grupp om 8 portkretsar, t.ex. 21-1 - 21-8, är ansluten till ingångsdelen 16 hos ett motsvarande portdatagräns- snitt. Portdatagränssnittet har visats uppdelat i separata delar 14 och 33 för att underlätta beskrivningen. En PCM-väg 15 ansluter ingångsdelen 14 och en PCM-väg 27 ansluter utgàngsdelen 33 till portkretsen 21.

Vägen 15 förser portdatagränssnittets ingångsdel 14 med inkommande digitalt kodade (PCM) tal- eller data-("mun") -sampel, som skall kopplas till någon annan portkrets. Ettsampel överföras från varje port till väg 15 under varje samplíngsrad under styr- ning av tidsstyrnings- och portadresseringssígnaler, som levereras via styrvägen 26 av portadresserings- och tidsstyrníngskretsen 109. Portkretsarna 21 mottager PCM-ta1- eller data-(“öron")- sampel från portdatagränssnittets utgående del 33 via väg 27.

PCM-sampel från portkretsarna 21 överföres från portdata- gränssnittet 14 till källdelen 11 hos ett portdataminne, i vilket varje sampel lagras i en tilldelad cell. Ehuru endast ett port- datagränssnitt och endast ett portdataminne visas för att undvika att ritningen kompliceras i onödan torde inses att tidsluckväxlaren 23 normalt kommer att betjäna ett flertal dylika enheter. Vid en illustrativ utföringsform kan en enda kopplings-"modul" inne- 10 15 20 25 30 35 40 461 432 fatta üpp till sex portdataminnen, varvid varje minne betjänar fyra portdatagränssnitt, som totalt upptar 1536 portkretsar.

Ett flertal dylika moduler kan hopkopplas genom tilldelande av adressutrymme i tidsluckväxlarens programminne (dvs. nätets tidsluckor) för anslutning till en tídsmultiplexomkopplare (icke visad).

Tidsluckväxlaren 23 förses via kopplingsstyrprocessorn 16 med instruktioner för adresseríng av designerade källceller i portdataminnet 11 under varje ram oth för överföring av samplet (parallellt) till destinationsceller i portdataminnet 30. Tidsluckväxlaron 23 adresserar "käll"-portdataminnet 11 via vägen 19, mottager samplet via väg 20 och sänder samplet vidare (efter modifiering) via datavägen 29 till en destinations- adress i destinationsportdataminnet 30 vid den adress, som är angiven på väg 28.

Under en ram (125 mikrosekunder) för normal samtalstrafik består dataströmmen vid portdatagränssnittets 14 íngångsdel av ett i serieform inkommande 16-bit-sampel per port (se fig. 7), vilket anländer via väg 15. Varje inkommande 16-bit-sampel består av två teckengrupper, som passerar i serieform via separata parallella vägar 15a, 1Sb. Samtidigt sändes vid portdatagräns- snittets utgångsdel 33 ett utgående 16-bit-sampel till porten via väg 27. Varje utgående 16-bit-sampel består av två tecken- grupper, som passerar i serieform via separata parallella vägar 27a, 27b. Vägarnas 15a och 27a "a"-teckengrupper innehåller data eller PCM-talsampel för abonnentväxelns användare. Vägarnas 15b och 27b "b"-teckengrupper innehåller blandade signalerings- eller reservbitar, varvid en paritetsbit är tilldelad för udda paritet via både "a"- och "b"-teckengrupperna och varvid, i överensstämmelse med en sida av uppfinningen, vilken skall beskrivas närmare nedan, "nättestmarkeríngsu-biten användes för att styra SAC-anordningarna och slingåterkopplingskretsen för âstadkommande av on-line-underhåll vid lediga nättidsluckor.

Underhállsgränssnittet beskrives också lämpligen såsom separata enheter, en "A"-enhet 18 och en "B"-enhet 40. Underhålls- gränssnittets "A"-enhet 18 tillåter en testvektor att passera in i en ledig tidslucka. Underhållsgränssnittets "B"-enhet 40 ger ett destinationsställe för testdata. Dessa funktioner samt den återstående kretskopplingen enligt fig. 1 kommer att beskrivas närmare under rubriken "on-line-underhåll". 461 432 10 15 20 25 30 35 40 Portdataminnet, som har visats delat i separata delar 11, 30, framgår i detalj av fig. 2. Under hänvisning till den övre delen 11 i fig. 2 inpasserar, under varje ram för multi- plexorn 204, ett 16-bit-sampel från varje port, vilket sampel mottages via väg 13 i en tilldelad cell i "off-line"-käll- dírektminnet 201. Detta àstadkommes under styrning av en tids- styrningskrets 211, som framstegar räknaren 208 sekventiellt för att tilldela successiva adresser i käll-direktminnet 201.

"On-line"-käll-direktminnet 200 adresseras vid denna tidpunkt slumpmässigt via väg 19 av tidsluckväxlaren 23, fig. 3, som verkställer ett dynamiskt lagrat program av "förflyttnings"- instruktioner. Den adresserade cellen i direktminnet 200 över- för sitt innehåll via väg 200 till den aritmetíska logiska enheten 308, fig. 3, i tidsluckväxlaren. Under tidsperioden för varje ram byter "on-line"-käll-direktmínnet 200 och "off-1ine"-käll-direktminnet 201 hos portdataminnet (källa) 11 off-line- och on-line-funktioner.

Under hänvisning till den undre delen í fig. 2 lämnar demultiplexorn 219 hos portdataminnets del 33 (destination) under varje ram i serieform ett sampel från destinations-direkt- minnet (off-line] 215 till varje port. Destinations-direktminnet (on-line) 214 adresseras vid denna tidpunkt slumpmässigt via väg 28 av programmet för "förflyttnings"¿instruktíoner, vilka är lagrade i tidsluckväxlaren 23, fig. 3Ä De adresserade ställena i destinations-direktminnet (on-line) 214 mottager utsignalen från tidsluckväxlarens aritmetiska logiska enhet 308 via väg 29. Under tidsintervallet för varje ram växlar destinations- -dírektminnet 214 (on-line) och destínations-direktminnet 215 (off-line) funktioner.

Tidsluckväxlaren 23 visas i fig. 3. Under en godtycklig ram kan tidsluckväxlaren 23 omprogrammeras av kopplingsstyr- processorn 16, som tillför en "förflyttnings"-instruktion, vilken via väg 17c designerar adresserna för den portkrets, som utgör källan för tidssampel, och den portkrets, som skall utgöra destination för dessa sampel. Instruktionen innefattar även en operationskod samt en designation av varje erforderlig dämpning, som skall páföras av den aritmetiska logiska enheten 308. Instruktíonen skrives i program-direktminnet 307 genom utsändande av en skrivorder på läs/skriv-styrvägen 17b. Ordern på väg 17b bringar accesskretsen 302 att styra adressutväljnings- 10 15 20 25 so 35 40 461 452' kretsen 305 för att acceptera de programdataceller, som till- delats av kopplingsstyrprocessorn 16 pa väg 17a i stället för instruktionsräknarens 301 celler.

När instruktionerna i program-direktminnet 307 har verk- ställts hringar frånvaro av en order på väg 17b adressutvälj- ningskretsen'att följa instruktionsräknaren 301. instruktionen designerar adressen i portdataminnet (källa) 11, där källportens sampel är lagrad, och adressen i portdataminnet (destination) 30, där samplet skall sändas. Under varje ram matar instruktions- räknaren 301 en sekvens av instruktionsadresser via adressutvälj- ningskretsen 303 till program-direktminnet 307 hos tidsluck- växlaren. Varje adresserad instruktion hämtas sedan och verk- ställes. Källportens adress placeras på källadressvägen 19 till portdataminnet (källa) 11, som àterför tal- (eller data) -samplet på källdatavägen 20 till den aritmetiska logiska enheten 308. Den aritmetiska logiska enheten 308 verkställer den via väg 310 åstadkomna operationskoden och modífierar samplet för att införa den angivna graden av förlust. Tal- (eller data)-samplet sändes sedan via dataväg 29 till destina- tionsadressen i det oortdataminne 30, som designerats_pa Väg 28.. A On-line-underhåll.

Underhàll'av kopplingsnätet enligt fig. 1 innefattar detektering av fel samt deras separering till en krets-"del".

Underhàllsaktiviteten kan lämpligast illustreras med avseende på kretsdelar, som innehåller portdatagränssnittets ingångs- del 14 och ingângsdel 33 (fig. 1), portdataminnet 11, 30 (fig. 1 och 2), tidsluckväxlaren 23 (fig. 1 och 3), underhålls- gränssnittet (fig. 1 och 4), ingàngs/utgångs-buffertgränssnittet 36 (fig. 1 och 6) och portstyrgränssnittet 39 (fig. 1 och SL Forutom konventionell kretskoppling (icke visad), som med fördel kan användas för att generera och kontrollera paritet med avseende på innehåll i varje cell i tidsluck- växlarens program-direktminne_307 (figifâ) och_med avseende 'fià'alla°PCM-sampel på vägarna 20, 29 till och från tidsluck- växlarens aritmetiska_logiska enhet 308, är de huvudkrets- element, som ingår i on-line-underhåll enligt uppfinningen, testvektorbufferten 407 hos "A"-underhållsgränssnittet 18 i fig. 4 samt slingâterkopplingsvägen 24, slingáterkopplíngs- aktiveringskretsen 103 och SAC-anordningen 104 i fig. 1. Under- 461 452 Y 10 15 20 ZS 30 35 40 hållsdriften, som omfattar liknande SAC-anordningar 206, 311, 401, 501, 603, använda i fig. 2, 3, 4 och S, kommer då att framgå tydligt. Vidare användes "ID"-chips, t.ex. ID-chips 108, 210, 213, 410, 510 och 607, för att identifiera krets- deltyp och karakteristikinformation för fältinventerings- och fabrikteständamàl. ID-chips innehåller även ett testregister (inte visat separat) för testning av ingångs/utgàngs-bussen till kretsdelen samt en LED-styrkretskopplíng för aktivering av lampor (icke visade) avseende godkänt eller inte godkänt under systemets behovstestning.

Vid den åskådliggjorda utföringsformcn använder en normal tvåvägs- "konvensation" mellan tvâ portkretsar med fördel tvâ "förflyttnings"-instruktioner i program-direktminnet 307, varvid varje instruktion designerar en källadress (i portdataminnet 11) samt en dcstinationsadress (i portdataminnet 30) tillsammans med en "operationskod" samt en designering av storleken av eventuellt erforderlig dämpning, som skall utföras av den aritmetiska logiska enheten 308. Den ena instruktionen tar ett sampel från den första portkretsen till den andra portkretsen 0Ch daxandrainstruktionen tar ett sampel från den andra portkretsen till den första. Varje instruktionscell i program-direktminnet 307 definierar ett näts "tidslucka".

Kopplingsstyrprocessorn 16 har access till portkretsarna 21 via ingångs/utgångs-buffertgränssnittet 36 och portstyr- gränssnittet 39 för att bestämma huruvida portkretsarna är upptagna eller lediga och för att åstadkomma (via väg 25) larm- signaler eller ringning. Portkretsarna 21, som endast betjänar digitala klämmer, använder också SAC-anordningar och sling- áterkopplingskretsar (inte visade men likadana som de, vilka har âskådliggjorts) för att bestämma och separera felen. Denna kretskoppling har access via väg 25 och de använda underhålls- förfarandena är likadana som de vid portdatagränssnitten.

När processorn 16 ger sina underhållsprogram tillåtelse att utföra ett test erhåller processorn 16 platserna för ett par tillgängliga nättídsluckor í program-direktminnet 307 samt adressen för en av de portkretsar 21, som för närvarande är ledig.

Under hänvisning till fig. 3 upprättas en underhålls- anslutning till den lediga porten genom laddning av två under- hàllsínstruktioner i program-direktminnet 307 vid de celler 10 15 20 25 30 35 40 461 432 (nätets tidsluckor) som är angivna på vägarna 17a och 306. De för skrivning avsedda instruktionerna levereras via väg 17c.

Styrning av skrivoperationen sker via väg 309.

Om, vid någon tidpunkt under denna underhàllsaktivitet, samtalsbehandlingsfunktionerna i processorn 16 kräver använd- ning av den designerade ledigporten bryter processorn 16 omedelbart underhållet på denna nätväg och porten återgår till service. ' Därefter tömmes alla SAC-anordningar. SAC-anordníngarna 401 (fig. 4), 311 (fig. 3) och 206 (fig. 2) tömmes av processorn 16 via väg 17 genom "A"-underhållsgränssnittenheten 18 och via underhållsbussen 10. SAC-anordningen 104 (fig. 1) tömmes via ingàngs/utgångs-buffertgränssnittet 36 och portstyrgräns- snittet 39 via vägarna 17, 37 och 25. Dessa SAC-anordningar förblir tomma till dess testdata, innehållande_en testmarkering avseende aktivt nät (fig. 7), behandlas av nätet.

För att starta testdataflödet in i underhàllsanslutningen sänder processorn 16 en order via väg 17 till testvektorbufferten 407 i fig. 4 hos "A"-underhållsgränssnittenheten 13. Ordern bringar bufferten 407 att göra testdata tillgängliga på väg 20, när bufferten erhåller access på väg 19. Testdata består av en lista av testvektorer, var och en formatgiven på samma sätt som varje icke-test-16~bit-tidlucksampel (fig. 7) med undantag för att nätets testmarkering är angiven. (Alla normala samtal i systemet saknar nätets testmarkering.) Vid mottagande av en order från processorn 16 gör bufferten 407 en testvektor tillgänglig för tidsluckväxlaren 23 för varje tidsluckram till dess listan är avslutad. Därefter återgår bufferten 407 till det dríftsätt, vid vilket den matar neutrala datasampel (ledig kod) med nätets testmarkering avlägsnad.

Den första och den sista vektorn i listan är designerad att överföra ett sampel via nätet, vilket sampel är mycket nära ett ledigkodmönster, varigenom verkan på användarna av abonnentväxeln minskas till ett minimun under både normala förhållanden och under felförhàllanden. De kvarvarande vektorerna innehåller sampel för att finna fel i omvandlingen av analogt tal till PCM-kod och i den aritmetíska logiska enhetens linjära representation av data. Dessa vektorer kan med fördel designera sampel, som beskriver en triangulär våg för att reducera genom vektorerna införd störning.

/D 461 432 10 15 20 25 30 35 40 Varje testvektor får passera som om den just var ännu ett talsampel på en samtalsbehandlande anslutning. Emellertid ackumulerar SAC-chipsen utmed testvägarna en signatur, som representerar kretsaktivitet, under det att testvektorerna behandlas. Nätets testmarkering i dataströmmen (vägarna 20, 29, 31b respektive 13b) aktiverar SAC-anordningarna 401, 311, 306 och 104 under tiden för testvektorbehandling.

Vid början av varje ram gör "A"-underhållsgränssnittenheten 18 den närmast följande testvektorn tillgänglig för tidsluck- växlaren 23. Varje testvektor är tillgänglig under exakt en ram oberoende av om tidsluckväxlaren använder den eller icke.

Tidsluckväxlaren verkställer varje instruktion i program-direkt- minnet 307 i fíg. 3 en gång per ram.

Vid utförande av den första underhållsinstruktíonen an- vänder tidsluckväxlaren 23 i fíg. 3 instruktionens källadress för att erhålla access till testvektorbufferten 407. Adressen överföras till testvektorbufferten 407 i fig. 4 via väg 19.

Den adresserade bufferten sänder den aktuella testvektorn via väg 20 genom den aritmetíska logiska enheten 308 hos tidsluck- växlaren 23. Den första instruktíonens destinationsadress över- för sedan testvektorn via väg 29 till den cell i on-line-destina- tíons-direktmínnet (on-line) 214 (fig. 2)hos portdataminnet, vilken designeratsvia destinationsadressvägen 28.

Under den följande ramen tages testvektorn från destina- tions-direktminnet (off-line) 215 (som under den tidigare ramen var destinations-dírektminnet (on-line) 214) genom demultiplexorn 219 och sändes i serieform utmed vägen 301 till portdatagränssnittets utgàngsdel 33 i fig. 1. Återkopplings- aktiveringskretsen 103 igenkänner det aktiva nätets testmarke- ring på väg 31c och återkopplar testvektorn via vägarna 24a, Z4b till vägarna 13a, 13b mot portdataminnet (källa) 11. Den återvunna testvektorn lagras i off-1ine-käll-direktminnet 201 vid den cell i detta, som motsvarar den lediga porten.

I den följande ramen verkställes den andra underhålls- instruktionen. Källadressen för denna instruktion bringar tidsluckväxlaren 23 att adressera ledigportkretscellen i on-1ine-käll-dírektminnet 200 (som under den tidigare ramen var off-line-käll-direktminnet), vilket innehåller den åter- kopplade testvektorn. Instruktionens destinationsadress bringar den áterkopplade testvektorn att sändas via väg 29 till test- ß 10 15 20 25 30 35 40 U 461 432 destinationsregistret 408 (fíg. 4) hos underhàllsgränssnittet 40 genom överföring av testregístrets adress via väg 28. Test- vektorn har nu genom tidsluckväxlaren överförts via en hel nätväg.

Efter det att testvektoráterkopplingsaktiviteten har avslutats kan underhålls-mjukvara i kopplingsstyrprocessorn 16 via ingángs/utgångs-buffertgränssnittet 36 och portstyr- gränssnittet 39 läsa SAC-anordningarna via bussvägarna 10, 25 och jämföra de uppmätta signaturerna med de väntade signa- turerna. _ Portdatagränssnittenheterna 14 och 33 innehåller sling- kretskoppling, som ger möjlighet att testa kompletta vägar genom omkopplaren utan att förekommande samtalstrafik störes.

Nätets testmarkeringsbit på ledarna 13b och 24b i fig. 1 (och jämför fig. 7) är normalt inaktiv för samtalstrafik. För underhållstestning gör emellertid de testvektorsampel, som kommer från testvektorbufferten hos "A"-underhållsgränssnittet 18, nätets testmarkeringsbit aktiv. Återkopplingsaktiverings- kretsen 103 övervakar ledaren 24b närhelst sampelsignalens start genom tidsstyrnings- och portadresseringskretsen 109 presenteras på ledaren STOS. Om nätets testmarkering är aktiv aktiverar återkopplingsaktiveríngskretsen 103 väg 102 för att stänga grindarna 100a och 100b och för att öppna grindarna 101a och 101b. Väg 102 aktiveras just tillräckligt länge för att ett underhállssampel skall "sändas runt" från ledarna 27a och 24a via grind 101a till ledaren 13a och från ledarna 27b och 24b via grind 101b till ledaren 13b. Eftersom den tids- lucka i vilken underhållssamplen passerar är tilldelad till en port som är känd såsom ledig, så stör denna underhållsaktivitet inte samtalstrafiken. Den kretskoppling, som hör samman med mottagande av data- och/eller PCM-talsampel från portarna 21-1, 21-8, testas emellertid effektivt.

Slingkopplingsvägen (31, 24, 101, 13) tillåter testdata, som når portdatagränssnittet i ledaren 31,att áterföras till underhållsgränssnittet 40 utmed den inkommande kopplingsvägen (13, 11, 20, 23, 29, 40) från en port, så att hela kopplings- slingan till portadressen kan testas. SAC-anordningen 104 i fig. 1 övervakar gruppkretspunkter inuti eller vid utgången av en kretsdel och ackumulerar en cyklisk redundanskontroll- signatur (CRC-signatur), som representerar behandlingen av test- 461 432 ”i 10 15 20 25 30 35 40 data av kretsdelen. SAC-anordningen 104 aktiveras av SAC-aktive- ringskretsen 105, när STOS-signalen lämnas av portadresserings- och tidsstyrningskretsen 109 i samband med startande av en ny PCM-sampel pà ledarna 13b, 13c. SAC-aktiveringskretsen 105 kommer då att acceptera den nättestmarkering, som applicerats vid dess övre ingång, och om nättestmarkeringen är aktiv aktiveras SAC-anordningen 104 för att ackumulera en signatur för de serie- data, som uppträder på vägarna 13a, 13b under den tid, som PCM-samplet förekommer. I I fig. 2 erfordras en likadan SAC-aktiveringskrets 236 för att aktivera SAC-anordningen 206 under den tid, som PCM- -sampel, som anländer till dmux 219 parallellt, utskiftas i serieform till portdatagränssnittet. Närmare bestämt accepterar SAC-aktiveringskretsen 236, när tidsstyrningskretsen 211 sänder en signal på väg 212, índikerande att ett nytt PCM-sampel är tillgänglig på väg 31c, den nättestmarkering, som uppträder på väg 235. Om nättestmarkeringen är aktiv aktiveras SAC-anord- ningen 206 via väg 237 och den övervakar sedan alla korsmarkerade punkter 207, dvs. SAC-anordningen 206 ackumulerar en signatur för de seriedata, som uppträder pà vägarna 31a, 31b, 31c under den tid, som PCM-samplet í serieform utskiftas till portdata- gränssnittet, samt för parallelldata, som uppträder på väg 216.

SAC-anordningarna 311, 401, 501 och 503 i de andra figurerna övervakar parallelldata och kräver sålunda inte SAC-aktiverings- kretsar, t.ex. 105 och 236.

Hittills har on-line-underhåll av en nätväg beskrivits.

Om ett fel uppträder i adressutväljningskretsen 303 hos tids- luckväxlaren (fig. 3) kommer den adress, som tilldelats väg 306, att vara felaktig och instruktioner kommer att skrivas i korrekta celler i program-direktmínnet 307. Under de ovan beskrivna underhállsoperatíonerna skulle därför två underhålls- instruktioner skrivas i felaktiva celler i direktminnet.

Instruktionsräknaren 301 genererar konsekutiva adresser med början vid noll, vilka bestämmer den instruktion, som skall verkställas närmast. I detta felexempel kommer ett instruk- tionsräknarevärde, som inte utgör det väntade värdet, att medföra att underhållsinstruktíonen i programminnet blir ât- komligf Eftersom instruktionsräknarens 301 utgång 304 är en korsningspunkt 312, som övervakas av SAC-anordningen 311, kommer den ackumulerade signaturen inte att överensstämma 10 15 20 25 30 35 40 r'- '° 461 432 med det-väntade värdet. Alla andra SAC~anordningar borde vara korrekta, eftersom instruktionerna fortfarande verkställdes.

Därför borde tidsluckväxlaren indikeras såsom felkälla.

I ett annat exempel antages porttidstyrningsvägen 26 vara felaktig. Denna väg 26 övervakas av SAC-anordningen 104.

SAC-anordningen 104 borde inte innehålla den väntade signaturen men andra SAC-anordningar borde vara korrekta och därför identi- fieras portdatagränssnittet som om det hade ett feltillstànd.

Ett mera komplicerat exempel förutsätter att destinations- -direktminnet 214 (on-line) hos portdataminnet 30 i fig. 2 har en felaktig minnesbit. I detta fall borde SAC-anordningarna 206 (fig. 2), 104 (fíg. 1] och 311 (fig. 3) var och en övervaka felaktiga data, ehuru SAC-anordningen 401 (fig. 3) skulle vara korrekt. Ett separat test utföres dä, varvid portdataminnet (destination) 30 via väg 28 hindras från att mottaga testvektorer.

Efter det att SAC-anordningen 311 har tömts och testvektor- bufferten åter arbetar kan SAC-anordningen 311 kontrolleras och visa sig vara korrekt. Därför identifieras portdataminnet såsom felkälla.

I ett sista exempel antages grinden 507 i portstyrgräns- snittet enligt fig. 5 vara felaktig. Även om grinden 507 finns i portstyrvägen Z5b, 37b är ett test av PCM-vägen genom väljaren effektivt för att detektera en felaktig grind 507. Detta kan förklaras enligt följande: Under PCM-vägtestningen ackumulerar SAC-anordningen 104 hos portdatagränssnittet (ingàngsdel) 14 i fig. 1 en signatur, som representerar aktiviteten hos port- datagränssnittet, när en nättestmarkering förekommer. Efter det att nättestmarkeringsaktiviteten avslutats läser kopplings- styrprocessorn 16 i fig. 1 den signatur, som ackumuleras i SAC-anordningen 104 via väg 25, 37, 17. Signaturen läses via den felaktiga grinden 507 vilket medför att den ackumulerade signaturen förvanskas. Kopplingsstyrprocessorn 16 jämför den förvanskade signaturen med den väntade signaturen och finner att signaturen är felaktig. Under samma PCM-vägtest läser kopplingsstyrprocessorn 16 även signaturerna från SAC-anord- ningarna 401, 311 och 206 via väg 10, 17 och finner att dessa signaturer är korrekta. Närhelst dessa felsymtom uppträder utför kopplingsstyrprocessorn 16 ett "enkelt busstest" för att bestämma om felet är i PCM-kretskopplingen för portdata- gränssnittenheterna 14 och 33 eller om det är beläget utmed 461 432 ”f 10 15 20 25 30 35 portstyrvägen 25, 37, 17. I enlighet med detta enkla busstest skriver kopplingsstyrprocessorn den signatur, som den väntades läsa från SAC-104, i ett testregister (icke speciellt visat) i ID-chípen 108 för portdatagränssnittet 14 i fig. 1 via väg 17, 37, 25. Kopplingsstyrprocessorn 16 läser sedan testregistret via samma väg, som ursprungligen användes för att läsa SAC-anord- ningen 104, nämligen väg 25, 37, 17, som innehåller den felaktiga grinden 507. Den felaktiga grinden 507 förvränger nu de data, som lästs från testregistret, pà samma sätt som grinden S07 förvrängde de data, som lästes från SAC-anordningen 104. Felet identifieras därför som ett portstyrvägfel.

För att särskilja felet ytterligare kan ett portstyrtest utföras. Detta test utföres enligt följande: SAC-anordningen 501 tömmes av kopplingsstyrprocessorn 16, som sänder en tömnings- order via väg 17, 37 till SAC-anordningen S01. Därefter aktiveras SAC-anordningen S01 av kopplíngsstyrprocessorn 16, som sänder en aktiveríngsorder via samma väg. Kopplingsstyrprocessorn 16 sänder sedan en serie skrivinformation till ID-chípen 108 för portdatagränssnittet 14. Under serien av skrivinformation ackumu- lerar SAC-anordningen 501 en signatur, som representerar adresse- ring av styr- och dataflödet för portstyrgränssníttet 39. Under den tid, som serien av skrivinformation utföres, förhindrar kopplingsstvrprocessorn 16 varje normal samtalsbehandlíngsaktivitet hos portstyrvägen 17, 37, 25, som undergâr test. Kopplingsstyr- processorn 16 sänder sedan en avaktiveringsorder till SAC-anord- ningen 501. SAC-anordníngen 501 läses sedan och dess signatur kommer att uppträda felaktigt, eftersom felgríden 507 förvränger de från SAC-anordníngen SO] lästa data. Sålunda identifieras portstyrgränssnittet 39.

Vid den visade utföringsformen har antagits att program- minnet 307 hos tidsluckväxlaren använder tvâ separata celler för on-line-underhållsinstruktioner. Det torde vara uppenbart att olika ínstruktionskonfigurationer är möjliga beroende på den speciella utformning av hårdvara och mjukvara, som valts. Andra modifikationer torde också vara uppenbara för fackmannen inom omrâdet och kan utföras utan att ramen för uppfinningen över- skrides.

'J

Claims (4)

v» 15 20 25 30 35 15 461 452 Patentkrav

1. Kopplingssystem för upprättande av tidsmultiplexan- llutningar mellan ett flertal portkretsar (211, 21-8), vilket innefattar: en första kretskøppling (34) för att bestämma tidsluck- vägar i ett nät mellan par av portkretsarna (21-1, 21-8); en gränesnittkretskoppling (14, 33) för att normalt överföra digitala sampel mellan aktiva kretsar av nämnda port- kretsar (21"1); k ä n n e t e c k n a t därav, att systemet innefattar: en underhallskretskoppling (18,40), som inkluderar en kretskoppling (103) för överföring av en testvektor utmed en ledig väg av nämnda tidsluckvägar (15) i nätet; och en signaturanalyskrets (104, 206, 311, 401, 501), som är belägen utmed nämnda tideluckvägar i nätet, för att verifiera den digitala kontinuiteten hos den lediga vägen av nämnda vägar.

2. Kopplingssystem enligt kravet 1, k ä n n e t e c k- n a t därav, att underhallskretskopplingen (18, 40) innefattar en avsänd- ningskretskoppling för avsändning av en nättestmarkering för aktivering av eignaturanalyskretsen (104, 206, 311, 401, 501) såsom svar pa testvektorn.

3. Kopplíngssystem enligt kravet 2, k ä n n e t e c k- n a t därav, att underhàllskretskopplingen (18, 40) innefattar organ för avsändande av testvektorn till en förutbestämd adreeserbar krets av nämnda portkretsar.

4. Kopplingssystem enligt kravet 3, k ä n n e t e c k- n a d därav, att underhàllskretskopplingen (18, 40) inne- fattar en kopplingsprocessor (16) samt ett av processorn styrt organ för att bestämma tidsluckvägarnas aktiva och lediga tillstànd.