SE460399B - Saett och anordning foer rening av ett vaetskefloede medelst ett silgaller med rengoeringsanordning - Google Patents

Description

460 F99 l5 Anordningen måste därför urkopplas och rengöring av silytan utföras med intervall som är alltför korta för att erforderlig verkningsgrad för god ekonomi skall uppnås. Enligt allmänt känd teknik sker ren- göringen genom att silgallret spolas med vatten, ofta hett sådant.

Särskilt allvarligt blir det i föregående stycke angivna problemet då vätskan innehåller en hög andel fasta partiklar eller kroppar. som fallet är t ex för septiskt slam från s k 3-kammarbrunnar eller avloppsvatten från livsmedelsindustrier, slakterier och pappers/ cellulosaindustrier. Väl fungerande separeringsutrustning för dylika förorenade vätskor är svårt att erhålla utan stora kostnader för utrustning och för ianspråktagandet av stora utrymmen. Att direkt tillföra septiskt slam till kommunala avloppsreningsverk vållar ofta problem - i synnerhet vid mindre verk - eftersom reningsprocessen i verket kommer att störas. Rening av processvatten medför ofta så höga kostnader att de ej kan accepteras pga nationell eller internationell konkurrens varför föroreningar och förorenat avloppsvatten släpps ut i så stora mängder att oacceptabel miljöförstöring äger rum.

Våta sil- eller gallerrens. t ex slakteriavfall, är svåra att hantera och transportera varjämte det ofta är förbjudet att deponera sådant rens. Det är därför ofta nödvändigt att avvattna renset trots de stora kostnader som sådan avvattning medför. För avvattningen använ- der man speciella renspressar som består av separata kolv- eller skruvpressar eller annan separat specialutrustning. Det har ej visat sig möjligt att åstadkomma effektiva och fungerande anordningar trots investeringar för pressutrustning mångfalt överstigande kostnaderna .för själva silutrustningen.

Ofta förekommer driftstörningar vid känd och tillämpad teknik. Detta förhållande medför krav på bemanning för övervakning och rengöring av igensatta filter vilket givetvis leder till höga kostnader. Olika mekaniska rengöringsanordningar har kommit till användning för att l0 w 460 399 hålla silgallren öppna t ex borstar. Även förekommer, som redan nämnts. spolning med-hetvatten. Förutom att sådan spolning ofta ej ger tillräckligt god rengöring åtgår betydande mängder hett vatten, vilket i sig innebär stora energikostnader. Som exempel kan nämnas att för att rengöra ett silgaller med l.0 mm spaltöppning och l m2 yta fordras vid varje rengöringsoperation omkring l00 l hett vatten.

Rengöringsoperationen återkommer vid starkt förorenade avloppsvatten relativt ofta t ex 2 ggr per timme.

Nackdelarna med känd och tillämpad teknik har medfört att man sökt efter andra lösningar att hålla silgallret rent från tilltäppande rens. Så visar t ex den tyska patentpublikationen DE 3l 08 332 en teknik där silgallret rengörs medelst borstliknande organ som under anliggning mot silgallret förflyttas utefter detta och därvid lossgör fastsittande rens. För att undvika att det vid borstens rörelse med- följande renset förs till anliggning mot silgallrets begränsnings- kanter och där bygger upp ogenomträngliga vallar låter man enligt patentskriften borsten beskriva en speciellt programmerad rörelse innebärande att all förflyttning i riktning mot anordningens centrum i huvudsak sker när borsten anligger mot silgallret och förflyttning- en mot gallrets begränsningskanter sker med upplyft borste åtminstone i områdena närmast gallrets kanter. Det har dock visat sig att ur driftsäkerhetsynpunkt resultatet blir otillfredsställande bl a bero- ende på den svåra miljö i vilken mekaniken arbetar. Dessutom är utrustningen utrymmeskrävande och långsam eftersom den mekaniska uppbyggnaden medför att utrustningen ej klarar den svåra miljön i området till silgallret. Detta leder till stora utrymmeskrav, eftersom drivanordningen måste placeras utanför själva silkonstruk- tionen och då ofta på ett sådant sätt att breddmåttet ökas mer än hela slaglängden för borsten. Det är likaledes känt att tillförlit- liga drivanordningar för rengöringsanordningens fram- och återgående rörelse ej varit möjliga att tillgå.

Särskilt accentueras beskrivna problem då man önskar avskilja föroreningar från starkt förorenad vätska t ex avskilja vätska från den massa septiskt slam från avloppsbrunnar bildar. För att uppnå denna effekt använder man sig av spaltsilar med mycket små spalter t ex av storleksordningen l mm. Vid avskiljningsförloppet sker pga massans sammansättning och spalternas ringa storlek en mycket snabb 460 sas* . l0 l5 igensättning av spalterna och därav föranledd reduktion av flödes- arean. För att. med hänsyn till de förhållandevis stora volymer av t ex septiskt slam som skall omhändertas, tekniskt/ekonomiskt uppnå realistiska verkningsgrader hos använd utrustning är det därför nöd- vändigt att ha tillgång till driftsäkra och effektiva rengöringsanord- ningar. Mycket höga krav ställs därför på använda drivanordningars funktion och tillförlitlighet i kombination med tillgänglig hastighet in för rengöringsorganens förflyttning.

Föreliggande uppfinning avser ett sätt och en anordning där ovan angivna nackdelar undanröjs och där ett rengöringsorgan på sil- gallrets ovansida anligger mot silgallrets ovansida under fram- och återgående rörelser mellan silgallrets båda motstående begränsnings- kanter och under hela rörelsen mellan sagda kanter. Den eftersträvade tekniska effekten uppnås medelst ett sätt och en anordning enligt den kännetecknande delen av det oberoende sättkravet resp det oberoende anordningskravet.

Enligt uppfinningen möjliggörs också användningen av ett synnerligen enkelt framdrivningsorgan för rengöringsanordningen. Detta består av en axellös spiral som omsluts av ett hölje och i detta roteras kring sin geometriska längdaxel. En inuti den axellösa spiralen omsluten axiellt riktad kropp har en från kroppen utskjutande medbringare vilken passerar genom en i höljets axelriktning anordnad springa. Den utskjutande medbringaren hindrar den axiellt riktade kroppen från att rotera varigenom vid den axellösa spiralens rotation spiralbladet skjuter medbringaren framför sig i spiralens axelriktning. Driv- organets uppbyggnad medger snabba rörelser och förhållandevis långa slaglängder.

Det nyss beskrivna drivorganet är i det närmaste okänsligt för omgivande miljö och har därjämte ett minimalt krav på utrymme. I realiteten är drivorganets längd endast begränsat större än slagets längd för den fram- och återgående rörelse drivorganet beskriver.

Drivorganet ger därigenom möjlighet att vid parallellkopplade silgaller placera dessa i sidled relativt nära varandra. l5 w 460 399 I de beroende kraven anges ytterligare ändamålsenliga utföringsformer av uppfinningen.

Uppfinningen beskrivs närmare i anslutning till ett antal figurer. I dessa visar fig 1 ett tvärsnitt genom en separeringsanordning motsvarande snittet B-B i fig 2, fig 2 snittet A-A i fig l, fig 3 snittet C-C i fig 2. tig 4-5 snittet A-A för alternativa utföringsformer av anordningen. fig 6 en uppskuren vy av en föredragen utföringsform av ett i en rengöringsanordning ingående drivorgan, tig 7 rengöringsanordningen sedd från sidan, fig 8 snittet 0-0 i tig 6 och tig 9 en detaljvy av ett rengöringsorgan anslutet till drivanordningens glidkropp.

I tig l och 2 visas en separeringsanordning 1 med en övre del 2 och en nedre del 3. varjämte i anordningen ingår ett silgaller 10, som är anordnat i sned vinkel mot vertikalplanet. Silgallret har ett övre område 13 och ett undre område 14 och begränsas därjämte av två mot- ställda kantområden lla,llb, vilka vart och ett sträcker sig utefter silgallrets sidokanter från det övre området till det undre området.

Silgallret har en uppåt vänd yta 15 och en nedåt vänd yta 16. I an-' slutning till resp kantområde ar anordnat anslutningsorgan l7a.l7b vilka vart och ett har en transportyta l2a,l2b med en orientering i huvudsak motsvarande silgallrets uppåt vända yta l5. Som regel är 460 399 ' lO l5 silgallret bildat av parallellt förlöpande och på avstånd från varandra belägna stavar lå. vilka har i huvudsak horisontell orientering. ß Anslutningsorganens l7a.l7b transportytor l2a,l2b bildar som regel släta ytor utan några passager för vätska. I vissa tillämpningar _ utförs de dock med parallellt med varandra och på avstånd från varandra belägna stavar 19 (jfr fig 5). Dessa är därvid som regel riktade mellan anordningens övre del 2 och dess nedre del 3, varvid stavarna har en orientering i huvudsak överensstämmande med oriente- ringen för vertikalplanets skärning genom planet för silgallrets uppåt vända yta i området närmast intill aktuellt område av resp stav. I vissa tillämpningar är transportytorna l2a.l2b åtminstone i sina längst från silgallret belägna områden uppvinklade i förhållande till silgallrets uppåt vända yta för att bilda en sned vinkel i förhållande till silgallrets intill belägna yta.

Anslutningsorganens transportytor l2a.l2b är i en föredragen ut- föringsform. jfr fig 3. nedsänkta i förhållande till silgallrets uppåt vända yta l5 för att utgöra botten i en ränna 90a,90b vilken begränsas av en yttre sidokant 9la.9lb och en inre sidokant 92a,92b i vilken rännan övergår i silgallret 10. Figuren visar även hur galler- stavarna l8 uppbärs av en gallerram 93 varjämte i vissa utförings- former kompletterande gallerstöd 94 är anordnade på bestämda avstånd utefter silgallrets nedåt vända yta l6. Rännans inre sidokanter 92a.92b ansluter i den visade utföringsformen till gallerramen 93.

I en föredragen utföringsform övergår silgallret lG i sitt undre område 14 i ett mellanmottagningsorgan 25 med en uppåt vänd mottag- ningsyta 26. Denna bildar en vinkel med horisontalplanet som är mindre än den vinkel silgallrets närmast intill belägna uppåt vända yta l5 bildar med horisontalplanet. Som regel är mellanmottagnings- organet vridbart förbundet med silgallret i en lagring 27 för in- ställning av mottagningsytans 26 vinkel i förhållande till horisontel- lplanet. Mellanmottagningsorganet är försett med dräneringsöppningar för att tillåta vätskepassage från mellanmottagningsorganets ovansida (uppåt vända yta) till dess undersida (nedåt vända yta) och därifrån till ett mottagningsorgan 8 för dränerad vätska. Mellanmottagnings- l5 w 460 399 organets öppningar kan utgöras av spalter mellan intill varandra belägna stavar 24. Som regel har stavarna en i huvudsak_horisontell orientering. Mellanmottagningsorganets uppåt vända sida 26 är företrädesvis i huvudsak plan och slät. Dräneringsöppningarnas storlek och utformning jämte mellanmottagningsorganets orientering är anpassad mot det avskilda materialets karaktär för att uppnå erfor- derlig uppbromsande och dränerande effekt.

I vissa utföringsformer, jfr fig 4. är mellanmottagningsorganet 25 så utformat att det i sina ytterområden 28 har en uppbyggnad medförande en avvikande bromsande/dränerande effekt jämfört med motsvarande effekt i organets mittparti. Denna avvikande effekt erhålls t ex genom att anordna ytteromrâdena med stavar 29 vilka bildar större eller mindre spalter mellan sig än stavarna i mittpartiet, genom att låta stavarnas uppåt vända begränsningsyta bilda en mindre vinkel mot horisontalplanet än mellanmottagningsorganets uppåt vända begränsning eller genom att inställa ytterområdena till en lutning som avviker från snittpartiets lutning. Dessa ytterområden tillåts i regel omfatta ett område närmast mellanmottagningsorganets kanter som är något större än bredden på anslutningsorganens l7a,l7b transportytor l2a.l2b. Detta är speciellt värdefullt i de tillämpningar där man riskerar att mycket vattenhaltigt rens kommer att tillföras mellan- mottagningsorganet i dess ytterområden. Detta gäller oavsett om mellanmottagningsorganets stavar är orienterade i huvudsak parallellt med horisontalplanet eller om de bildar vinkel med detta, dvs har en lutande placering.

I sitt övre område övergår vanligtvis silgallret lG i ett anslutande förlängningsparti 65, vilket är anordnat för mottagning av ett vätske- flöde 60 innehållande de kroppar som skall frånskiljas. I vissa fall saknar förlängningspartiet 65 passagen genom vilka vätskan kan passera genom förlängningspartiet. Förlängningspartiet har en uppåt vänd begränsningsyta 66. vilken som regel har en brantare lutning än närmast intill belägna område 13 hos silgallrets 10 övre begränsnings- yta. Denna orientering av nyss nämnd begränsningsyta är vald för att det vätskeflöde som tillförs silgallret skall få hög strömningshastig- het och en så jämn utbredning som möjligt. 460 339' s I ans1utning ti11 anordningens övre de1 2 och ovanför si1ga11rets övre område 13 är anordnat ett in1oppsorgan 30. Från detta ti11förs vätskan för1ängningspartiet 65 och/e11er si1ga11ret 10. Inlopps- organet innefattar en in1oppsbehå11are,32 som avgränsas av ett brädd- avïopp 33 vars utsträckning i huvudsak motsvarar si1ga11rets bredd.

Bräddav1oppet har en p1acering medförande att vätskan från bräddav- 1oppet fa11er ner mot för1ängningspartiet 65 och/e11er si1ga11rets övre område 13. Vätskan tillförs behå11aren via en inmatningskanaï 31 vars mynning har en p1acering medförande att den a11tid befinner sig ovanför den vätskenivå som bestäms av bräddav1oppet 33.

In1oppsbehå11aren är försedd med en från bräddavïoppet gående ans1ut- ningsvägg 36 som är riktad mot behå11arens bottenbegränsning 35. En nedåt riktad me11anvägg 34 be1ägen me11an in1oppsorganets främre vägg 80 och bräddav1oppet 33 skjuter ned ett stycke i behå11aren och i huvudsak utefter he1a dess 1ängd. Me11an nyss nämnd me11anväggs nedre kant och bottenbegränsningen återfinns dock en passage 81 genom vi1ken vätska jämte medfö1jande kroppar kan passera. Me11anväggen 34 tjänar som dämp- och utjämningsorgan för inkommande vätskefïöde.

Bottenbegränsningen 35 och/e11er väggen 36 är i den visade utförings- formen försedd resp försedda med k1affar, benämnda bottenk1aff 37 resp motklaff 38. vilka som rege1 sträcker sig utefter in1oppsbehå1- 1arens he1a 1ängd. Resp k1aff är rör1igt 1agrad i en förbindning 82 resp 39 som ans1uter resp k1aff ti11 bottenbegränsningen 35 e11er den främre väggen 80 resp ti11 anslutningsväggen 36 e11er brëddav1oppet 33. Bottenk1affen an1igger i stängt 1äge mot motk1affens 38 nedre kant och har en yttre deï 83 som skjuter ut i riktning mot för1äng- ningspartiet 65 a1ternativt si1ga11rets 10 övre område 13. Den yttre deïen når dock ej fram ti11 för1ängningspartiet resp si1ga11ret, utan en passage 84 för vätskefïödet återfinns me11an den yttre de1en och för1ängningspartiet resp si1ga11ret. Bottenbegränsningen 1utar som rege1 nedåt i riktning mot de öppningar som bi1das när någon e11er q båda k1affarna öppnas. 3 ° 460 599 Bottenkiaffen 37 och/eller motkïaffen 38 kan uppvisa organ. som avkänner tryckbeiastningen på resp kïaff för att, t ex när sediment överstigande viss mängd ansamiats i inioppsbehåiiaren, ïåta botten- kiaffen och/eiier motkiaffen förfiyttas från sina utgångsïägen, sdm regei kiaffarnas stängningsïägen, tiïi öppningsiägen, varvid vätska passerar under bräddavioppet tiïi förïängningspartiet 65 och/eiier siigaiïrets övre område 13. Denna effekt kan uppnås genom att resp kiaff är fjäderbeiastad. Genom att förse bottenkiaffen 37 med den yttre delen 83 tiïïkommer vid öppnad klaff hävarmen för tryckbe- iastningen på den yttre deien, varigenom ett säkert öppningsföriopp uppnås och stor öppningsvinkei för kïaffen erhåiis. Härigenom är det möjiigt även för föroreningar med reiativt stora dimensioner att lämna inioppshehåiiaren. Då mycket starkt förorenade vätskor eiier "siurrys" hanteras, är det ofta iämpiigt att iåta åtminstone någon av kïaffarna stå något öppen, så att i inioppsbehåïïaren uppsamiat sediment kontinueriigt lämnar inioppsbehâiiaren.

Den nyss beskrivna utföringsformen underiättar även manueïi rengöring av inioppsbehåiiaren för avïägsnande av sediment och större kroppar ur denna.

I fig 3 och specieïit i fig 6-9 visas en utföringsform av en ren- göringsanordning 40 som innefattar en axeilös spiral 41 med en spiraigänga 49. Spiraien drivs av en motor 47 för att roteras kring sin geometriska centrumaxei 48. Den axeiiösa spiraien omsiuts av ett höije 42 i viïket är anordnat en iëngsgående springa 45. En i spira- iens axeiriktning riktad giidkropp 43 omsïuts med spei av spiraien för att tiliåta denna att rotera kring giidkroppen, varjämte en från den omsiutna kroppen utskjutande medbringare 44 sammansatt av en inre dei 44a och en yttre dei 44b är ansïuten till ett rengöringsorgan 46 som regei utformat som en borste och/eiler ett skraporgan. Vid spiraiens rotation hindrar springan medbringarens yttre dei 44b från att följa med spiraien i dess rotation viiket medför att spiraïgängan 49 vid sin rotation skjuter medbringarens inre dei 44, som befinner sig meïian två efter varandra beiägna spiraivarv 49a,49b. framför sig. Därigenom forfiyttas även det tiil medbringarens yttre dei 44b ansiutna rengoringsorganet 46 i höijets iängdriktning. 460 F99' l5 l0 Rengöringsanordningen med det arbetande borst/skraporganet kan vara försett med spolmunstycken så placerade att de gagnar rengöringen av silgallret respektive borst/skrapanordningen samt medverkar till nedtransport av det rens som lösgörs från silgallret. Hunstyckena är som regel anordnade på rengöringsorganet 46 och via en ledning in- och urkopplingsbart anslutna till en under tryck stående Vattenförsör- jningsanordning, t ex ett vattenledningsnät. i förekommande fall via en tryckstegringspump.

I anslutning till anordningens nedre del 3 är anordnat ett uppsam- lingsorgan 70 vilket tillförs renset 50. I de i figurerna visade utföringsformerna innefattar uppsamlingsorganet även ett transport- organ 7l vari ingår en spiral 72 företrädesvis utförd som en axellös spiral. Spiralen är lagrad i ett tråg 73 vilket åtminstone i omrâdet för mellanmottagningsorganet 25 är öppet uppåt. Spiralen 72 drivs av en motor 74 vilken via en växelenhet 75 är ansluten till spiralen.

Motsatt ände av tråget eller dess förlängning bildar en utmatningsdel 77 som är belägen ovanför en behållare 76 till vilken renset utmatas vid spiralens rotation. Som regel är tråget lutande med en oriente- ring innebärande att det har sin högsta nivå i anslutning till utmat- ningsdelen. Härigenom dräneras renset på ev kvarvarande vätska. Genom användningen av transportorganet 71 underlättas byte av behållare 76 utan att vätskeflödet till separeringsanordningen behöver stängas av.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen sker en slutlig dränering av rensets vätskeinnehåll i transportorganet 7l. I detta ingår därvid en pressdel sammansatt av ett runtomgående hölje och en axellos spiral där höljet har ett ändområde bildande en pressdel och som föregår transportorganets inmatningsöppning och i vilket ändom- råde materialet bromsas och komprimeras därigenom att spiralen slutar (har sin fria ände förlagd) till den del av höljet som föregår ändom- rådet (pressdelen). I EP 0 179 842 beskrivs en sådan komprimerande transportanordning. 460 599 11 Vätskeflödet 60 ti11förs in1oppsbehå11aren 32 via inmatningskana1en 31 och passerar genom passagen 81 och över bräddav1oppet 33 för att fa11a ned mot för1ängningspartiet 65 och/e11er si1ga11rets 10 övre område 13. Ne11anväggen 34 har en dämpande inverkan på vätskans röre1se och bidrar ti11 att vätskan passerar över bräddav1oppet 33 i ett i huvudsak jämnt skikt.

Vid passagen utefter si1ga11rets ovansida 15 avski1js medfö1jande kroppar från vätskan vi1ken passerar me11an spa1terna och uppsam1as i mottagningsorganet 8. De avski1da kropparna biïdar ett rens, vilket under påverkan av vätskef1ödet och tyngdkraften successivt förf1yttas ned mot meïianmottagningsorganet 25. där det pga me11anmottagnings- organets mindre 1utning bygger upp en va11 51 av rens vi1ken succes- sivt ti11förs materia1 från det ovanför me11anmottagningsorganet be1ägna si1ga11ret 15. Renset kvarstannar på me11anmottagningsorganet inti11 dess att så mycket materia1 ansam1ats att rens som skjuter ut från me11anmottagningsorganets nedre de1 ej ïängre hå11s kvar på me11anmottagningsorganet utan fa11er ned i uppsam1ingsorganet 70, som rege1 i dess transportorgan 71. Eftersom renset kvariigger på me11an- mottagningsorganet under re1ativt lång tid sker en re1ativt stor reduktion av vätskeinnehå11et i renset innan det passerar ti11 uppsam1ingsorganet 70. 0ptima1 va11eFfekt uppnås genom anpassning av me11anmottagningsorganets 1utningsvinke1 och spa1tvidd mot förekom- mande sammansättning på renset (specie11t friktionsegenskaper) och dess vätskeinnehå11. Va11bi1dningen vid me11an1agringsorganets nedre kant har en dubbe1 uppgift. näm1igen de1s att förhindra vätska som passerar utefter si1ga11rets yta att fortsätta ti11 transportorganet. dels ätt dränera materia1et i va11en. Som regeï är uppsam1ingsorganet 70 anordnat med ett vätskeavski1jande transportorgan 71 i vi1ket renset under förf1yttning ti11 en mottagningsbehå11are 76 ytter1igare reduceras på sitt vätskeinnehå11.

Eftersom de kroppar som avski1js vid vätskepassagen me11an si1- ga11rets stavar ofta är smetiga och har k1ibbande karaktär samt 'ib1and även är ki1formaoe. är det ej möj1igt att enbart genom 460 lO~ l5o 399' 12 gravitationens inverkan och vätskepåverkan förflytta allt rens som kvarstannar mot silgallret 10. Kvarblivande rens avlägsnas därför medelst rengöringsanordningen 40 vilken under kontinuerlig anliggning Q mot silgallret förflyttas fram och tillbaka i området mellan dess motställda kantområden lla,llb. Som regel understiger längden av slaget vid rengöringsanordningens förflyttning avståndet mellan de motställda kantområdenas yttre begränsningar, varigenom en vall av rens kommer att bildas i anslutning till de båda kantområdena lla,llb. Denna vall trycks successivt ut mot transportytorna l2a,l2b därigenom att vid varje slag som rengöringsanordningen 40 gör tillförs ytterligare material till vallen av rens. En långsam förskjutning sker därigenom av materialet i rensvallen ut på trans- portytorna l2a,l2b. Härigenom sker, så länge renset befinner sig på silgallret l0. en kontinuerlig reduktion av vätskeinnehållet i materialet i de båda rensvallarna. Dessutom förhindrar de bildade vallarna att vätskeflödet över silgallret speciellt vid ojämna belastningar flödar ut över transportytorna.

För att förbättra rengöringen av spalterna mellan silgallrets stavar 18 låter man rengöringsanordningens borste eller skrapa tränga in i passagerna mellan stavarna samtidigt som de förflyttas i området mellan silgallrets kantområde lla,llb. För att förbättra rengöringen är rengöringsanordningen försedd med munstycken för vätska genom vilka vätska sprutas mot silgallret i ett område av detta i anslut- ning till borsten/skrapan. Denna placering av munstyckena innebär att vallarna av rens i kantområdena lla,llb ej besprutas med vätska varigenom den kontinuerliga dräneringen av renset i vallarna fortgår ostört under materialets förflyttning mot transportytorna l2a.l2b.

Allteftersom ytterligare material tillförs vallarna i kantområdena lla.llb förs material ut över transportytorna l2a,l2b och passerar via dessa ned till mellanmottagningsorganet 25. Transportytorna utgörs av material med låg friktionskoefficient varför materialet som _ , regel lätt glider ned till mellanmottagningsorganet 25. .av w 460 399 m Det är för fackmannen uppenbart att rengöríngsanordningen i vissa tiïïämpningar arbetar kontínuerïigt medan i andra tíïlämpníngar anordningen arbetar dískontínuerïígt med íntervaïïer som bestäms av sammansättningen hos de kroppar som medföïjer vätskan.

Claims (1)

1. 460 33-9- PATENTKRAV l0 lS 20 25 30 l. lti Sätt att ur ett vätskeflöde (60) avskilja kroppar medföljande detta och att därefter förflytta det vid avskiljningen av kropparna bildade renset (50) till ett uppsamlingsorgan (70), där, i en anordning (l) innefattande åtminstone ett i huvudsak uppåtriktat silgaller (10) och i förekommande fall ett förläng- ningsparti (65) till sagda silgaller. vid vätskeflödets passage utefter och genom silgallret detta uppfångar kropparna för bildandet av renset, där huvuddelen av renset under inverkan av vätskeflödet och/eller tyngdkraften förflyttas mot anordningens nedre del (3) och där på gallret kvarblivande rens medelst en rengöringsanordning (40) vari ingår ett rengöringsorgan (46), som beskriver en fram- och återgående rörelse huvudsakligen i horison- talplanet. lossgörs från silgallret för förflyttning mot anord- ningens nedre del (3) och vidare till uppsamlingsorganet, k ä n n e t e c k n a t därav. att vid rengöringsorganets (46) rörelse förflyttar detta lossgjort och med rengöringsorganet medföljande rens (50) mot kantområdena (lla,llb) och in över till dessa anslutande transportytor (l2a,l2b) och via dessa till anordningens nedre del (3). Sätt enligt krav l. göringsorganets (46) fram- och återgâende rörelse är kortare än k ä n n e t e c k n a t därav, att ren- avståndet mellan transportytorna (l2a.l2b). varigenom rens med- följande rengöringsorganet bygger upp en vall av rens på vardera kantområdet (lla.llb). vilken vall under anliggning mot silgall- ret dräneras på vätska och att vallen successivt förskjuts in över transportytorna därigenom att vallen tillförs rens vid rengöringsorganets fram- och återgående rörelse. Sätt enligt krav l eller 2. k äln n e t e c k n a t därav. att under rengöringsorganets (46) rörelse vätska sprutas mot silgall- ret (10) i och/eller intill området för rengöringsorganets anligg- ning mot silgallret. l 10 15 20 25 30 4. 'S 4eo 399 Sätt en1igt något av föregående krav. k ä n n e t e c k n a t därav, att i anordningens nedre de1 (3) uppbromsas renset på ett me11anmottagningsorgan (25) för dränering av vätska ur renset. Sätt en1igt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t därav, att för rengöringsorganens (46) förf1yttning under an1iggning mot si1ga11ret (10) roteras i ett omslutande höije (42) en axe11ös spira1 (11) kring sin geometriska 1ängdaxe1, varvid en av den axe11ösa spiraïen oms1uten axie11t riktad kropp (43). med en från kroppen utskjutande medbringare (44) vi1ken passerar genom en i höïjets axe1riktning anordnad springa (45L förf1yttar de vid medbringaren fästade rengöringsorganen (46). Sätt en1igt något av föregående krav. k ä n n e t e c k n a t därav, att i ans1utnin9 ti11 si1ga11rets (10) nedre de1 ett vätskeavskiïjande transportorgan (71) förfïyttar renset ti11 uppsam1ingsorganet (70) och att transportorganet (71) företrädes- vis komprimerar renset före dess avgivande ti11 uppsam1ings- organet. Anordning (1) för avskiïjning av i huvudsak fasta kroppar med- fö1jande ett vätskefïöde (60). där anordningen har en övre de1 (2) och en nedre de1 (3) där i anordningen ingår ett snedstä11t si1ga11er (10) med ett övre område (13). ett undre omrâde (14). och två motstälïda kantområden (11a.11b), där vätskef1ödet ti11- förs si1ga11ret i ansïutning ti11 dess övre omrâde för att där- efter under avski1jning av i huvudsak fasta kroppar ur vätske- flödet för bi1dandet av ett rens (50) passera utefter si1ga11rets uppåt vända yta (15) och/e11er genom si1ga11ret och där i anord- ningen ingår en rengöringsanordning (40) med ett rengöringsorgan (46) som under röre1se huvudsak1igen i horisonta1p1anet an1igger mot si1ga11rets uppåt vända yta (15) för 1ossgörande av vid si1- ga11ret fastsittande rens, k ä n n e t e c k n a t därav, att kantområdena (11a.11b) övergår i utanför dessa beïägna anslut- ningsorgan (17a.17b) för mottagning av vid rengöringsorganens (46) förf1yttning medfört rens (50). att resp anslutningsorgan har en uppåt vänd transportyta (12a.12b) sträckande sig utefter 10 15 20 25 30 460 10. 11. 39 9 ie si1ga11rets he1a 1ängd och att transportytorna har en utformning för under1ättande av rensets (50) förfïyttning mot anordningens nedre de1 (3), t ex utgörs av he1a s1äta ytor. Anordning en1igt krav 7, k ä n n e t e c k n a d därav. att si1ga11rets uppåt vända yta (15) i huvudsak kontinuer1igt övergår i ans1utningsorganens (17a.17b) transportytor (12a,12b). att sagda transportytor åtminstone i sina 1ängst från si1ga11ret be1ägna områden är uppvink1ade i förhå11ande ti11 si1ga11rets uppåt vända yta (15) och/e11er att ans1utningsorganen (17a,17b) är utformade med rännor (90a.90b) vars bottnar bi1dar transport~ ytorna (12a.12b). Anordning enïigt något av kraven 7 e11er 8. k ä n n e t e c k - n a d därav. att si1ga11ret (10) i sitt undre område (14) övergår i ett me11anmottagningsorgan (25) med en uppåt vänd mottagningsyta (26) som bi1dar en mindre vinke1 med horisonta1- p1anet än si1ga11rets inti11 be1ägna uppåt vända yta (15). Anordning en1igt något av föregående krav . k ä n n e t e c k - n a d därav. att ett in1oppsorgan (30) för vätska är anordnat ovanför si1ga11rets (10) övre område (13). att in1oppsorganet innefattar en in1oppsbehå11are (32) avgränsad med ett bräddav1opp (33) vars utsträckning i huvudsak motsvarar si1ga11rets bredd och att bräddav1oppet har en p1acering medförande att från brädd- av1oppet vätskan fa11er ned mot si1ga11rets (10) övre område (13) och/e11er mot en uppåt vänd begränsningsyta (66) hos ett för- 1ängningsparti (65) ans1utande ti11 si1ga11rets övre område (13). Anordning en1igt krav 10. k ä n n e t e c k n a d därav. att in1oppsbehå11aren (32) innefattar en bottenbegränsning (35) och en från bräddav1oppet (33) mot bottenbegränsningen riktad begränsningsvägg (36) för behå11aren, att åtminstone en de1 av bottenbegränsningen (35) och/e11er begränsningsväggen (36) bi1dar en k1aff (37 resp 38) och att resp k1aff är rör1igt förbunden med in1oppsbehå11aren i övrigt i en 1agring (39.82) för att i öppnat M2 10 15 12. H 460 599 H iäge biïda en direkt passage från området för inioppsbehåilarens bottenbegränsning (35) mot siigaiirets övre område (13) och/eller förïängningspartiets (65) uppåt vända begränsningsyta (66) Anordning eniigt något av kraven 7-11. k ä n n e t e c k n a d därav. att rengöringsanordningens (40) rengöringsorgan (46) är anordnat för i huvudsak horisonteii fram- och återgâende förflyttning meiian siigaiirets (10) kantområden (1ia.i1b) under anliggníng mot siigaïiret. att i rengöríngsanordningen ingår en axeïiös spirai (41) som drivs av en motor (47) för att roteras kring spiraiens geometriska iängdaxeï. att den axeiiösa spiraien omsiuts av ett höije (42) i viiket är anordnat en ïängsgående springa (45), att en i spiraiens axeiriktning riktad kropp (43) roterbart omsiuts av spiraien och att en från den omsiutna kroppen utskjutande medbringare (44) är ansluten tili borst- och/eiier skraporganet (46) för att vid spiraïens rotation av spiraibiadet förfiyttas i spiraiens och därmed springans riktning under förfïyttning av sagda rengöringsorgan (46).