SE460125B - Flerlagrat avvattningsband foer formering av pappersark - Google Patents

Description

460 125 plana, horisontella delen av formeringsviran har fibrerna bildat en sammanhängande fiberbana. Denna typ av formering benämnes i allmänhet planviraformering.

Enligt den andra tillämpade tekniken sprutas en fibersuspension in i gapet mellan två löpande formeringselement, av vilka åtminstone det ena utgöres av en formeringsvira. Vattnet avlägsnas genom forme- ringselementen, medan fibermaterialet kvarhålles mellan dem. Denna typ av formering benämnes generellt dubbelviraformering.

Vid båda dessa formeringsförfaranden användes idag huvudsakligen flerlagrade formeringsviror som formeringselement. Flerlagrade forme- ringsviror har betydligt högre stabilitet än enkellagrade formerings- viror och framför allt i planviramaskiner är det önskvärt att kombinera ett finmaskigt formeringsytskikt och ett bottenytskikt med tillfreds- ställande slitstyrka. Dessa egenskaper kan svårligen kombineras i en enkellagrad vira. I en dubbellagrad formeringsvira kan lagret närmast det material, som skall formeras, däremot tillverkas av fint trådmate- rial till en fin masktäthet, medan lagret närmast avvattningselementet kan tillverkas av grövre och slitstarkare material.

I virans bottenskikt, som är avsett att löpa i kontakt med maskinens avvattningselement, har dessutom använts sådant vävnads- mönster, att detta befrämjat virans slitegenskaper.

I SE 74 12 722-6 har, för förbättring av slitegenskaperna, virans varp- eller längsgående knogar bragts till ett läge innanför väftknogarna dvs. de tvärgående knogarna. Det är således de sistnämnda, tvärgående knogarna som utgör det anliggningsskikt, mot vilket avvatt- ningselementet nöter. Även i EP D 046 899 har illustrerats en formeringsvira med dubbla lager, där väft- eller tvärskiktet utgör ytterlagret mot avvatt- ningselementen.

En serie av tyska patentskrifter beskriver dubbellagrade forme- ringsviror, exempelvis DE 30 36 409, DE 31 46 385, DE 32 24 187, DE 42 24 236, DE 33 01 810, DE 33 05 713. I samtliga dessa publika- tioner framgår det av ritningarna, att väft- eller tvärgarnet bildar det nötande ytterlagret mot avvattningselementen.

L? 460 125 Konstruktionstekniken bakom flerlagrade viror har alltid varit att exponera de tvärgående väfttrådarna på baksidan för nötning. De längsgående trådarna har till uppgift att uppta viraspänningen och kan därför nötas endast till en begränsad dimensionsnivå. I tvärriktningen är viran däremot obelastad. Nötning av tvärtrådarna kan fortgå nästan till genomnötning, innan viran är förbrukad. Detta är anledning till att alla dagens formeringsviror tillverkas med tvärgående bottentråd som nötningsmedium. Samma konstruktion har även använts för dubbelvira- formering även om nötningen i detta fall är betydligt lindrigare.

Vid ökning av hastigheten vid dubbelviramaskinen uppstår vid en viss hastighetsnivå det problemet, att små hål bildas i pappersbanan.

Detta har länge varit ett problem vid vissa typer av dubbelviramaskiner och begränsat dessas produktionshastighet. Ett stort antal resultatlösa försök hade gjorts, innan den konventionella virakonstruktionen ersat- tes med en virakonstruktion enligt föreliggande uppfinning, vilken kännetecknas på det sätt som framgår av kravets 1 kännetecknande del.

Problemet visade sig då vara eliminerat och maskinhastigheten kunde ökas. Vid orsaksanalys visade det sig, att de tvärgående knogarna mellan formeringsvals och delningsvals verkade som ett skovelhjul och förde vatten in mellan delningsvals och viror. Detta vatten, i form av droppar, pressades av delningsvalsen genom virorna och in i pappers- arket och orsakade hålen i pappersbanan. Vid lägre maskinhastighet var skoveleffekten mindre och orsakade inga direkta problem, men vid has- tighetsökning ökades skoveleffekten.

När problemet hade lösts för dubbelviramaskiner, gjordes ett försök att se, hur motsvarande konstruktionsändring påverkade formerin- gen vid planviramaskiner. En formeringsvira tillverkades på konven- tionellt sätt med beröringsknogarna i tvärriktningen och från samma virastycke utskars en vira i andra riktningen, så att de tidigare tvär- gående beröringsknogarna blev längsgående beröringsknogar. Helt oväntat fann vi, att den av sistnämnda vira tillverkade pappersbanan hade mindre markering. Även i detta fall är det avlägsnandet av "skovel- effekten" som varit förbättringsorsaken. De tvärgående “skovelknogarna" kastar tillbaka vatten mot virans baksida och oroar formeringen av 460 125 pappersbanan. Problemet, som i sin helhet kommer att närmare beskrivas i den följande figurbeskrivningen, har enligt uppfinningen lösts där- igenom, att lagret närmast den andra ytan består av trådliknande strän- gar åtminstone i maskinriktningen, att dessa strängar i maskinriktnin- gen gränsar till den andra ytan i kontinuerliga eller diskontinuerliga längder, att de längsta av dessa till den andra ytan gränsande längder av strängar i maskinriktningen är längre_än tvärs mot maskinriktningen, kontinuerligt upprepade till den andra ytan gränsande längder av tråd- liknande strängar.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas med hänvis- ning till de bifogade ritningarna, varå fig. 1 är en principskiss, som visar en dubbelviramaskin av valsformertyp. Fig. 2 är en principskiss av en planviramaskin och fig. 3 visar i perspektivvy ett formerings- element i form av en formeringsvira med två tvärgående trådsystem, som är sammanbundna medelst ett längsgående trådsystem. Fig. 4 är en planvy av bottenytap hos formeringsviran enligt fig. 3. Fig. 5 är en perspek- tivvy av ett andra formeringselement i form av en formeringsvira med dubbla trådsystem i såväl längd- som tvärriktningen. Fig. 6 är en planvy av bottenytan hos formeringsviran enligt fig. 5. Fig. 7 visar ett formeringselement med extruderat bottenlager på ett vävt forme- ringslager.

I fig. l visas en dubbelviramaskin 11 av valsformer-typ, vid vilken fibermälden sprutas från inloppslådan 12 in mellan en övervira 13 och en undervira 14. Virorna 13 och 14, med fibermälden mellan dem, föres över en del av ytan runt en formeringsvals 15, varvid vattnet skall avlägsnas genom bottenviran 14 in i tråget 16. När virorna lämnar formeringsvalsen 15, skall normalt formeringen vara avslutad. Därefter föres det fuktiga arket, fortfarande mellan de båda virorna, mot en delningsvals 17. vid användning av konventionell undervira 14 fungerar systemet problemfritt upp till en viss hastighetsgräns. Allt eftersom hastigheten ökar, följer viss mängd vatten med viran upp mot delnings- valsen 17. Detta har visat sig bero på en “skoveleffekt", som de tvär- gående trådarna medför på undervirans 14 bottensida. Dessa tvärgående trådar "skovlar“ vatten upp emot delningsvalsen 17. När virorna går in 460 125 mot ytan på delningsvalsen 17, kommer dessa vattendroppar på baksidan av bottenviran 14 att pressas genom viran 14 och mot pappersbanan mellan virorna och i denna åstadkomma små hål. Förses bottenviran 14 enligt uppfinningen med i huvudsak längsgående strängar, kommer "skoveleffekten" att försvinna och bottensidan blir fri från vatten- droppar, när virorna föres in mot delningsvalsen 17. Om en mindre del vatten ändå skulle följa med viran, kommer detta vatten att samlas mellan de längsgående strängarna utan att pressas in genom viran mot pappersbanan.

Problemet med den beskrivna "skoveleffekten“ har upptäckts och avhjälpts genom föreliggande uppfinning i första hand med avseende på dubbelviramaskiner. Det har emellertid visat sig, att motsvarande "skoveleffekt" kan åstadkomma problem även vid planviramaskiner. Detta skall förklaras med hänvisning till fig. 2. I en planviramaskin 21 löper en ändlös vira 22 i en ändlös bana runt en serie valsar. Från en inloppslåda 23 sprutas mälden ut på en horisontellt löpande del av viran 22. Under denna del av viraomkretsen formas arket. viran 22 löper mot avvattningselement i form av exempelvis registervalsar 24, foils 25 och suglådor 26. Genom "skoveleffekten" kastas vattnet in mellan dessa avvattningselement och formeringsviran. Vattnet kan sedan pressas till- baka genom viran mot pappersbanan, som är under formering. Härvid störs själva formeringsoperationen med markering på pappersbanan som följd.

Formeringselementet i form av formeringsviran 30, som visas i fig. 3, består av ett vinkelrätt mot virans löpriktning 31 sig sträckande trådsystem 32, vilket gränsar till virans mot pappersbanan vända, första yta 33. Ett andra tvärgående trådsystem 34 är anordnat parallellt med trådsystemet 32 och gränsar mot virans andra yta 35. Ett tredje trådsystem 36, som är anordnat i maskinriktningen 31 och vinkel- rätt mot de tvärgående trådsystemen 32 och 34 och sammanbinder dessa till en vävnad, löper växelvis mellan den mot pappersbanan vända första ytan 33 och den motsatt riktade, andra ytan 35.

Uppfinhingen är begränsad till lagret närmast den andra ytan 35.

Såsom framgår av planvyn i fig. 4 löper varje maskinriktningstråd 36 på 4604125 utsidan av fyra på varandra följande tvärtrådar 34 och bildar diskon- tinuerliga stränglängder 37 i formeringsmediets maskinriktning 31.

Varje tvärtråd 34 går på utsidan av en eller två maskínriktningstrådar 36 och bildar diskontinuerliga, korta stränglängder 38 och något längre stränglängder 39 i formeringsvävnadens tvärriktning.

Enligt en annan utföringsform består formeringsvävnaden 40 av en formeringsvira med vinkelrätt mot virans löpriktning 41 tvärgående trådsystem 42, vilket trådsystem gränsar till virans mot pappersbanan vända första yta 43. Ett andra tvärgående trådsystem 44 är anordnat parallellt med trådsystemet 42 och gränsar mot virans andra yta 45. Även i maskinens längdriktning har anordnats två trådsystem 46 och 47.

Trådsystemet 46 är anordnat mot virans första yta 43 och trådsystemet 47 mot dess andra yta 47.

Planvyn i fig. 6 visar det trådlager, som gränsar till virans andra yta 45. Varje maskinriktningstråd 47 går på utsidan av tre på varandra följande tvärtrådar 44 och bildar diskontinuerliga strängläng- der 48 i formeringsvävnadens maskinriktning 41. Varje tvärtråd 44 går på utsidan av enbart en maskinriktningstråd 47 och bildar diskontinuer- liga stränglängder 49 i formeringsmediets tvärriktning.

Ytterligare ett utföringsexempel framgår av fig. 7. En forme- ringsvävnad 50 bestående av en vävnad 51 med maskinriktningstrådar 52 och tvärtrådar 53, vilka sammanvävda utgör formeringsvävnadens mot pap- persbanan vända första yta 54. På vävnadens andra sida har extruderats i maskinriktningen sig sträckande, kontinuerliga strängar 55, som grän- sar mot mediets andra yta 56. Dessa kontinuerliga längsgående strängar kan vara förenade med varandra medelst tvärgående förbindelsesträngar 57.

Uppfinningen är icke begränsad till de visade och beskrivna ut- föringsformerna, utan många modifikationer är tänkbara inom ramen för efterföljande krav. Uppfinningen kan sålunda tillämpas vid andra av- vattningsorgan än vävnader, t.ex. en perforerad folie med underliggande I strängar.- f» :J ll

Claims (3)

460 125 P Å T E N T K R A V

1. Flerlagrat avvattningsband (30, 40, 50) för formering av pappersark, vilket band består av trådliknande strängar av polymert material och har på ena sidan en första yta (33, 43, 54), som utgör bandets formeringsyta, vilket i användningsläget är vänd mot det mate- rial som skall formas, och på den motsatta sidan en andra yta (35, 45, 56), k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att lagret närmast den andra ytan (35, 45, 56) består av trådliknande strängar åtminstone i maskin- riktningen (31, 41), att dessa strängar (36, 47, 55) i maskinriktnin- gen gränsar till den andra ytan (35, 45, 56) 1 kontinuerliga eller diskontinuerliga längder (37, 48), att de längsta av dessa till den andra ytan gränsande längder av strängar i maskinriktningen (31, 41) är längre än tvärs mot maskinriktningen, kontinuerligt upprepade till den andra ytan (35, 45) grânsande längder (39, 49) av trådliknande strängar (34, 44).

2. Band enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t d ä r- a v, att strängarna av polymert material utgöres av trådmaterial.

3. Band enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a t d ä r- a v, att strängarna av polymert material utgöres av extruderade strän- gar.