SE458564B - Saett att oeverfoera en binaer kod samt kodbaerare foer genomfoerande av saettet - Google Patents

Description

458 10 15 20 25 30 35 564 2 följande parti av samma period i beroende av värdet av nämnda bit, samt att induktivt detektera signaltill- skottet i kodmottagaren.

Med den uppfinningsenliga kodbäraren, som är av det i ingressen till patentkravet 2 angivna slaget, uppnås samma ändamål som ovan genom att minnet är adres- serbart medelst ett första parti i varje period av den periodiska signalen samt att en till en utgång från minnet kopplad pulsgivare är styrd att i ett andra, efterföljande parti av samma period av den periodiska signalen ge denna ett tillskott i beroende av bitvärdet på minnets utgång.

I den föredragna utföringsformen av kodbäraren innefattar pulsgivaren en till minnets utgång kopplad pulsformare och ett till spolen kopplat drivsteg, som är styrt av pulsformaren. Vidare kan kodbäraren ha en~ räknare för räkning av antalet mottagna perioder av den periodiska signalen och alstring av adresser för minnets adressering. Minnet kan också vara omställbart mellan läsning och skrivning medelst en tidkrets för detektering av ett uppehåll av förutbestämd längd i den periodiska signalen.

Föredragna utföringsformer av kodbäraren enligt uppfinningen liksom tillhörande kodmottagare skall be- skrivas närmare i det följande under hänvisning till medföljande ritningar. Fig 1 är ett kretsschema för en första utföringsform av en kodbärare enligt uppfin- ningen. Fig 2 är ett kretsschema för en tillhörande kodmottagare enligt uppfinningen. Fig 3 är ett krets- schema för en andra, omprogrammerbar utföringsform av kodbäraren enligt uppfinningen. Fig 4 är ett kretsschema för en kodmottagare, vilken är avsedd för den i fig 3 visade kodbäraren. Pig 5, 6 och 7 är diagram, vilka visar vågformer, som uppträder i de i fig l-4 visade kretsarna.

En i fig l visad kodbärare har en spole.Ll, via vilken kodbäraren induktívt mottager och avger signaler 10 15 20 25 30 35 458 564 3 till en i fig 2 visad kodmottagare. Spolen Ll är via en resistor Rl kopplad över ett till kretsjord anslutet nät av två kondensatorer Cl och C2 samt två dioder Dl och D2. Detta nät verkar som ett spänningsdubblande och likriktande nät och alstrar en matningsspänning till kodmottagaren över en spänningsbegränsande zener- diod Zl.

Spolen Ll är via kondensatorn Cl även ansluten till ett andra likriktande nät, som består av en diod D3, en kondensator C3 och en resistor R2. På utgången av detta likriktande nät är en Schmidt-trigger S1 ansluten.

Via kondensatorn Cl är spolen Ll även ansluten till en andra Schmidt-trigger S2, vars utgång dels är ansluten till en ingång till en OCH-grind Gl, dels är ansluten till klockingången till en räknare PRl, vars utgång får hög nivå efter 16 mottagna pulser på klock- ingången och är kopplad till grindens Gl andra ingång.

Grindens Gl utgång är kopplad till en ingång till en NAND-grind G2, vars utgång är kopplad till en ingång till en räknare PR2. Schmidt-triggerns S1 utgång är kopplad till àterställsingàngen till räknaren PRl, åter- f ställsíngângen till räknaren PR2 samt till grindens G2 andra ingång.

Av räknarens PR2 utgångar är tre kopplade till ingångar till en 1/8-avkodare A, vars utgångar jämte räknarens PR2 övriga ingångar utgör adressingångar till ett minne M, som har ett mot produkten av antalet ingångar fràn räknaren PR2 och antalet ingångar från avkodaren A svarande antal bitceller. Bitvärdet i den vid varje tidpunkt av räknaren PR2 och avkodaren A adresserade minnescellen i minnet M uppträder pà en utgång från avkodaren A, vilken utgång är ansluten till en ingång till en OCH-grind G3, vars andra ingång är ansluten till utgången från grinden G2.

Grindens G3 utgång är ansluten till ingången till en första pulsformare Pl, vilken utgöres av en mono- _ stabil vippa och tjänstgör som fördröjningskrets. Ut- 458 564 10 15 20 25 30 35 4 gången från pulsformaren Pl är ansluten till ingången till en andra pulsformare P2, vilken också utgöres av en monostabil vippa. Pulsformarens P2 utgång är ansluten till basen av en transistor Tl, som är kopplad mellan den positiva matningsspänningen och spolens Ll anslutning till resistorn Rl.

Före beskrivning av funktionen för kodbäraren i fig l skall även konstruktionen av kodmottagaren i fig 2 beskrivas.

Kodmottagaren i fig 2 består av en oscíllatordel och en detektordel. I oscillatordelen ingår en oscillator 0, vars utgång är kopplad till en räknare PR3, vars utgångar är kopplade till ett kombinatoriskt nät Kl.

Tvà utgångar från det kombinatoriska nätet, på vilka utgångar inversa signaler uppträder, är via drivsteg Fl, F2 anslutna till en spole L2. På en tredje utgång från det kombinatoriska nätet uppträder en klocksignal, vilken utnyttjas för klockning av de från kodmottagarens detektordel erhållna signalerna.

Detektordelen består närmare bestämt av en spole L3 med ett mittuttag, som är anslutet till kretsjord.

Spolens L3 ena ände är via en diod D4 kopplad till en ingång till en komparator Jl, och spolens L3 andra ände är via en diod DS kopplad till komparatorns Jl andra ingång. Komparatorns Jl första ingång är via en resistor R3 avkopplad till kretsjord, medan komparatorns Jl andra ingång via en resistor R4 och en kondensator C4 är av- kopplad till kretsjord. Komparatorns Jl utgång är kopplad till ingången till en pulsformare P3, som utgöres av en monostabil vippa, och pulsformarens P3 utgång utgör kodmottagarens datautgâng, på vilken data detekteras genom utklockning medelst klocksignalen på det kombinato- riska nätets Kl klockutgàng.

Arbetssättet för de i fig l och 2 visade kretsarna skall nu beskrivas, varvid det förutsättes att minnet M innehåller en binär kod om ett flertal bitar, vilken kod skall detekteras av kodmottagaren i fig 2. Det hän- visas även till fig 5 och 7. 10 15 20 25 30 35 458 564 5 För genomförande av kodöverföríngen placeras kodbäraren, som är en separat enhet, i sådant läge relativt kod- mottagaren, att spolarna L1, L2 och L3 är induktivt kopplade till varandra. Det kombinatoriska nätet Kl alstrar ett tåg av pulser, vilkas antal är lika med l6 plus antalet bitar i minnet M. Efter detta pulståg göres ett uppehåll, varefter samma sekvens upprepas på nytt. Den i spolen Ll således inducerade, periodiska signalen har väsentligen sinusform och laddar kondensa- torerna C2 och C3 till en positiv polaritet, varvid kondensatorn C2 svarar för strömförsörjningen av kod- bäraren. Under ett uppehåll mellan pulstågen sjunker spänningen på kondensatorn C3, vars kapacitans är väsent- ligt lägre än kondensatorns C2 kapacitans, tillräckligt för att utsignalen på Schmidt-triggern Sl skall ändra nivå, varigenom räknaren PRl och räknaren Pk2 nollställes.

För varje efter de första 16 pulserna efter uppehållet följande puls i pulstáget stegas räknaren PR2 fram ett steg, så att minnets M samtliga bitceller konsekutivt adresseras av räknaren PR2 och avkodaren A. De på grindens G2 utgång uppträdande pulserna användes för att klocka ut de på avkodarens A utgång uppträdande bitvärdena till pulsformaren Pl, vilken efter en förutbestämd för- dröjning påverkar pulsformaren P2, vilken i sin tur under en förutbestämd tid öppnar transistorn Tl.

I fig 5 visas överst utseendet av pulstáget PT på utgången av Schmidt-triggern S2 och underst visas utseendet av en àterställningssignal RS på utgången av Schmidt-triggern Sl. Det framgår, att återställnings- signalen RS skiftar nivå strax efter början av uppehållet mellan pulsknippena i pulstáget PT, varvid fördröjningen är beroende av urladdningen av kondensatorn C3.

Det i spolen L1 inducerade pulståget har väsentligen sinusform, såsom framgår av fig 7. I fig 7 visas den nivå, på vilken räknarna PRl och PR2 triggas, exempelvis vid en tidpunkt to. Pulsformarens Pl pulslängd eller tidsfördröjning är angiven som ett tidsintervall tl 458 564 10 15 20 25 30 35 6 i Eig 7 och pulsformarens P2 pulslängd är angiven som ett tidsintervall t2 i fig 7. Om en adresserad bit i minnet M resulterar i en "l" på avkodarens A utgång, kommer pulsformaren Pl att triggas, så att pulsformaren P2 triggas med fördröjníngstiden tl efter tidpunkten to. Pulsformaren P2 kommer därmed att under ett tids- intervall t2 göra transistorn Tl ledande, varigenom den i spolen Ll inducerade, periodiska signalen via transistorn Tl ges ett tillskott under nämnda intervall t2, vilket tillskott i fig 7 är angivet med en streckad linje. Som följd av detta tillskott kommer den ifrågava- rande flanken hos sinusvågformen att bli brantare, vilket resulterar i att en högre spänning induceras i den halva av spolen L3 i kodmottagarens avkodardel som är ansluten mellan kretsjord och dioden D4. Övriga positiva halv- perioder av sinusvågen i fig 7 resulterar i índucering av en spänning i nämnda halva av spolen L3, vilken spän- ning är ungefär lika hög som eller helst något lägre än den spänning som induceras i den undre halvan av spolen L3 av de negativa halvperioderna av sinusvågen i fig 7. Som följd härav kommer spänningen över kondensa- - torn C4 i avkodaren att svara mot drygt halva topp-topp- värdet hos sinussignalen i fig 7. Denna spänning på kondensatorn C4 utgör referensspänning i komparatorn Jl. Den högre spänning som induceras i den övre halvan av spolen L3 till följd av transistorns Tl ledning under intervallet t2 kommer därmed att avkännas av komparatorn Jl, vars utsignal därvid trigga: pulsformaren P3, som då avger en puls på datautgàngen, vilken puls klockas ut medelst klockpulserna på klockutgángen från det kombina- toriska nätet Kl. det inses, att genom det uppfinningsenliga utförandet av kodbäraren och kodmottagaren, där själva klocksignalen från kodmottagaren till kodbäraren även utnyttjas för informationsöverföringen från kodbäraren till kodmotta- garen, ett mycket snabbt överföringsförfarande är åstad- kommet. Som exempel kan pulsfrekvensen i pulstàget PT _ 10 15 20 25 30 35 458 564 7 vara 1 MHz, varigenom överföringstider per tio bitar i minnet M på ungefär 10 ps kan uppnås.

Enligt uppfinningen tillföras således en periodisk signal i form av pulståget PT från kodmottagaren till kodbäraren och i varje period av den tillförda, perio- diska signalen överföres en bit i koden från kodbäraren till kodmottagaren genom att den kodbäraren tillförda signalen ges ett tillskott i beroende av värdet av nämnda bit. Det avgivna signaltillskottet detekteras sedan i kodmottagaren. Genom att räknarna PRl och PR2 klockas vid den första tidpunkten to, medan tillskottet ges under ett senare tidsintervall t2, uppnås den funktionen, att medelst ett första parti i varje period av den perio- diska signalen en särskild minnescell adresseras, i vilken en bit i koden är lagrad, samt att tillskottet ges i ett andra, efterföljande parti av samma period.

I den i fig 1 visade varianten av kodbäraren är koden i minnet M fast och ej omprogrammerbar. Den i fig 3 visade utföringsformen av en kodbärare enligt uppfinningen innehåller dels de kretsar som kodbäraren enligt fig 1 gör, dels ytterligare kretsar för att göra minnet M omprogrammerbart. De ytterligare kretselementen i kodbäraren enligt fig 3 är närmare bestämt tre grindar G4, G5 och G6, två räknare PR4 och PR5, två kombinatoriska nät K2 och K3, en bistabil vippa Vl och en Schmidt-trigger S3. Grinden G5 är av "tri-state"-typ. Kodbäraren i fig 3 innehåller dessutom en avkodardel, vilken väsentligen överensstämmer med avkodardelen i kodmottagaren enligt fig 2. Den innefattar således en spole L4 med jordat mittuttag, vilken spoles ena ände via ett av en diod D6, en resistor RS och en zenerdiod Z2 bestående nät är kopplad till en komparators J2 ena ingång, medan spolens L4 andra ände via ett nät, som består av en diod D7, en resistor R6, en kondensator C5 och en zener- diod Z3, är kopplad till komparatorns J2 andra ingång.

Komparatorns J2 utgång är kopplad till ingången till en pulsformare P4, som är monostabil vippa. 458 564 10 15 20 25 30 35 8 Kodmottagaren enligt fig 4 innehåller samma kompo- nenter som kodmottagaren enligt fig 2 och dessutom en grind G7, två pulsformare P5 och P6, en transistor T2 samt en bistabil vippa V2. Kodmottagarens detektordel är ej visad i fig 4.

Arbetssättet för kodbäraren enligt fig 3 och kodmotta- garen enligt fig 4 är detsamma som för kretsarna enligt fig l och 2, när en kod utläses från minnet M i kodbäraren.

För inläsning av en ny kod i minnet M utföres följande sekvens, varvid även hänvisas till fig 6. För omställning av minnet M från läsning till skrivning skall en signal pàläggas en ingång R/W till minnet M. Detta åstadkommas genom omställning av vippan V1. Omställningen av vippan V1 uppnås medelst ett sådant pulståg PTl som är visat överst i fig 6. Närmare bestämt göres ett uppehåll i pulstàget PTl efter de första 30 + 16 pulserna i detta.

Pulståget PTl alstras av det kombinatoriska nätet Kl efter det att en puls på ingången W till vippan V2 har ställt om denna.

Efter det att de första 16 pulserna har räknats in av räknaren PR1 kommer följande 30 pulser att räknas av räknaren PR4, som vid uppnàende av 30 pulser samtidigt med uppträdandet av återställningssignalen RSl på Schmidt- triggerns Sl utgång via det kombínatoriska nätet K2 ger en inställningssignal till vippan Vl. Den på vippans Vl utgång därvid uppträdande signalen tillföres minnets M ingång R/W och omställer minnet till skrivmoden. šigna- len pá vippans Vl utgång tillföras också det kombinato- riska nätet K3, varigenom återställningssignalen från en utgång från nätet K3 till återställningsingången till räknaren PR5 avlägsnas. Signalen på vippans Vl utgång tillföres vidare grinden G5 för att öppna denna och slutligen en blockeringsingàng till pulsformaren Pl, varigenom under programmeringsförloppet uppträdande pulser på grindens G3 utgång ej vidareföres till tran- sistorn Tl.

Q När räknaren PR4 har räknat 30 pulser, alstrar u 10 15 20 25 30 35 458 564 9 det kombinatoriska nätet K2 pá en av sina utgångar också en signal, vilken tillföras grindens G4 andra ingång och blockerar ytterligare tillförsel av pulser till räknaren PR4. För att hindra räknaren PR4 att fortsätt- ningsvis under skrivcykeln räkna till spolen L1 inkommande pulser avges vippans Vl utsignal även till en ingång till det kombinatoriska nätet K2, varigenom räknaren PR4 låses i sitt läge. Under uppehållet àterställes räknarna PRl och PR2. De första 16 pulserna efter uppe- hållet räknas åter av räknaren PRI, som därefter Öppnar grinden Gl. Härefter tillföres räknaren PR2 lika många pulser som antalet bitar i minnet M. Inläsningen av de nya data i minnet M sker via avkodarens A utgång, vilken även tjänstgör som ingång. Dessa data tillföres kodbäraren på följande sätt. Den kod som skall program- meras in i minnet M tillföres närmare bestämt dataingången i kodmottagaren i fig 4 och klockas av klocksignalerna från det kombinatoriska nätet Kl genom grinden G7 via pulsformarna P5 och P6, vilka motsvarar pulsformarna Pl och P2 i kodbäraren, till transistorn T2, som svarar mot transistorn Tl i kodbäraren. Därmed erhålles i den väsentligen sinusformiga signal som tillföres spolen L2 ett tillskott i varje period av denna signal, vilket tillskott svarar mot exempelvis ett binärt värde "l".

Signalen genom spolen L2 kan således ha väsentligen det utseende som är visat i fig 7. Signalen induceras i kodbärarens spole L4 och tillföres komparatorn Já, så att pulsformaren P4 alstrar en mot koden svarande pulssekvens, vilken via grinden G5 och avkodaren A in- föres i minnet M för inskrivning av den nya koden.

Räknaren PR5 räknar under inskrivningen antalet klockpulser som tillföres räknaren PR2 och kommer att avge en blockeringssignal på sin till en ingång till grinden G2 anslutna utgång, när det av räknaren PR5 räknade antalet pulser är lika med antalet bitceller i minnet M. Samtidigt avger det kombinatoriska nätet K3 en utsignal via grinden G6 till en programmerings- 458 10 15 20 25 30 564 10 spänningsingâng till minnet M.

Efter en förutbestämd inbränníngstid, när den nya koden i minnet M är permanent lagrad i detta, áterställes víppan V2 i kodmottagaren. Detta sker närmare bestämt genom att det kombinatoriska nätet Kl på sin utgång, som är ansluten till vippans V2 återställningsingång, avger en signal för àterställning av vippan V2. Härigenom överföres kodmottagaren i fig 4 till läsmoden. Ett rela- tivt làngt uppehåll i det via spolen L2 överförda puls- tåget göres nu också. Härvid kommer först Schmidt-triggern S1 att alstra sin áterställssignal RSl och därefter kommer Schmidt-triggern S3 att alstra sin àterställs- signal RS2. Härigenom âterställs vippan Vl till sitt utgángstillstánd, varvid minnet M överföres till läsmoden, grinden G5 blockeras, räknaren PR5 àterställes och blocke- ringen av räknaren PR4 upphör. _ Såsom framgår av det ovanstående är den uppfinninge- enliga kodbäraren fördelaktig genom att den medger en mycket snabb informationsöverföring, genom att den är självförsörjande och genom att den kan göras programmer- bar.

Det skall slutligen framhållas, att ytterligare modifieringar av ovan beskrivna kodbärare är möjliga inom uppfinningens ram. Fastän en induktiv koppling mellan kodbäraren och kodmottagaren för närvarande är att föredraga, kan således även andra former av signal- överföring mellan kodbärare och kodmottagare tänkas.

Likaså kan signaltillskottet från transistorn Tl eller T2 göras negativt eller förläggas pà annat ställe i perioden.

Claims (5)

10 15 20 25 30 .' 458 564 11 PATENTKRAV

1. l. Sätt att överföra en binär kod om ett flertal bitar frán en kodbärare till en kodmottagare, varvid en periodisk signal tillföres induktivt från kodmottagaren till kodbäraren, k ä n n e t e c k n a t av åtgärderna att i varje period av den induktivt tillförda, periodiska signalen induktivt överföra en bit i koden från kodbäraren till kodmottagaren genom att medelst ett första parti i varje period av den periodiska signalen adressera en särskild minnescell i kodbäraren, i vilken minnescell en bit i koden är lagrad, och ge den kodbäraren induktivt tillförda signalen ett tillskott i ett andra, efterföl- jande parti av samma period i beroende av värdet av nämnda bit, samt att induktivt detektera signaltillskottet i kodmottagaren.

2. Kodbärare för överföring av en däri lagrad binär kod om ett flertal bitar till en kodmottagare, som är anordnad att induktivt tillföra en periodisk signal till ett sekventiellt adresserbart minne (M) i kodbäraren med ett mot antalet bitar i koden svarande antal bit- celler, k ä n n e t e c k n a d därav, att minnet (M) är adresserbart medelst ett första parti i varje period av den periodiska signalen samt att en till en utgång lwu fràn minnet kopplad pulsgivare (Pl, P2, Tl) är styrd att i ett andra, efterföljande parti av samma period av den periodiska signalen ge denna ett tillskott i beroende av bitvärdet pà minnets utgång.

3. Kodbärare enligt patentkravet 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den är induktivt kopplad till kodmottagaren via en enda spole (Ll).

4. Kodbärare enligt patentkravet 3, k ä n n e - t e c k n a d därav, att pulsgivaren (Pl, P2, Tl) inne~ fattar en till minnets utgång kopplad pulsformare (Pl, P2) och ett till spolen (Ll) kopplat drivsteg (Tl), som är styrt av pulsformaren. 458 564 1 12

5. Kodbärare enligt något av patentkraven 2-4, k ä n n e t e c k n a d därav, att minnet (M) är om- ställbart mellan läsning och skrivning medelst en tid- krets (PR4) för detektering av ett uppehåll av förut- bestämd längd i den periodiska signalen.