SE457681B - Branddetekterings- och signaltransmissionssystem - Google Patents

Description

10 20 30 35 40 457 681 - z en gemensam signaltransmissionslínje med två trådar samt anslutna parallellt med varandra över denna signaltransmissionslinjes trå- dar. Centralenheten sänder sekventiellt adressignaler och styr- signaler till“respektive terminalenheter. Var och en av terminal- enheterna mottager en motsvarande adressignal och en styrsignal, som utsänts från centralenheten, för att styras därav samt sänder en svarssignal till centralenheten i enlighet med styrsignalen.

Adress-styr- och svarssígnalerna är anordnade i tidsband som lig- ger i serie med varandra. I detta system är varje terminalenhet sammansatt av en transmíssionsanordning av s.k. intelligent typ inkluderande en processor (CPU) för att sända och mottaga trans- missionssignalen. Såsom är väl känt är emellerti cessor eller databehandlare (CPU) dock ibland kä temperatur som orsakas av en brand. Om ett dylik d en dylik pro- nslig för hög t signaltrans- missíonssystem utnyttjas i ett brandlarmsystem, kommer följakt- ligen tillförlitligheten för sígnaltransmíssionen att r jämfört med det konventionella brandlarmsystemet. Det ä i högsta grad önskvärt att utnyttja båda typerna av signaltrans- missíonssystem i kombination med varandra. . * educeras r därför UPPFINNINGENS SYFTE Syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett förbättrat system av det inledningsvis nämnda slaget tillförlitligheten ökar och det blir lättare att anp met till lokala förhållanden. , varigenom assa syste- SAMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ovannämnda syfte uppnås genom ett system som enligt upp- finningen uppvisar de utmärkande särdrag som är angivna i de efterföljande patentkraven. Dessa och andra särdrag kommer att framgå tydligare av följande beskrivning av utföríngsformer under hänvisning till bifogade ritning.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGAR Pig. 1 är ett blockschema över ett brandlarmsystem i enlighet med en föredragen utföríngsform av föreliggande upp- finning.

Pig. 2 är ett vågformsdiagram som visar spänningsvàgformen 10 15 20 25 30 35 457 681 3 på signaltransmíssíonslínjer som utnyttjas i ovannämnda brandlarm- system.

Fig. 3 är ett förstorat vàgformsdiagram som visar en del av ovannämnda vàgformsdiagram.

Fig. 4 är ett ytterligare förstorat vägformsdiagram som visar en sekvens av en transmissionssignal på ovannämnda signaltrans- missionslinje.

Fig. 5 är ett schematiskt blockschema som illustrerar funk- tionen hos en rökdetektor av intelligent typ som utnyttjas i ovan- nämnda brandlarmsystem. Fig. 6 är i stort ett kretsschema över en branddetektor av kortslutande typ som utnyttjas i ovannämnda brand- larmsystem.

Fig. 7 är i stort ett kretsschema över en krets för en av- slutande anordning som utnyttjas i ovannämnda brandlarmsystem.

Fig. 8 är ett schematiskt blockschema som visar funktionen hos en mottagare av sammansatt typ som utnyttjas i ovannämnda brandlarmsystem.

Fig. 9 är ett schematiskt schema som på något mera konkret sätt åskådliggör den del av ovannämnda mottagare, till vilken ovan- nämnda signaltransmissionslinjer är anslutna.

Fig. 10A till 10D är förklarande diagram som illustrerar hur bestämningen av förekomst av brand genomföres med ovannämnda brandlarmsystem.

Pig. 11 är ett förklarande diagram som illustrerar funktio- nen hos en nivåjusterande krets som utnyttjas i ovannämnda rök- detektor av intelligent typ.

Pig. 12 är ett förklarande diagram som illustrerar funktio- nen hos en nollstandardnivåmoniteringskrets som utnyttjas i ovan- nämnda rökdetektor av intelligent typ.

Pig. 13 är ett blockschema över ett brandlarmsystem i enlig- het med den andra utföringsformen av föreliggande uppfinning.

Pig. 14 är ett blockschema som visar en del av ovannämnda brandlarmsystem.

Fig. 15 är ett blockschema som visar ett brandlarmsystem i enlighet med en modifiering av den andra utföringsformen. 10 15 20 25 30 35 45.7 681 4 DETALJERAD BESKRIVNING AV FUREDRAGNA UTFURINGSFORMER Föreliggande uppfinning kommer nu att förklaras under hänvis- ning till en föredragen utföringsform såsom denna visas i fig. 1 :in 12." Dessa figurer visar ett brandlarmsystem i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning. Detta brandlarm- system är, såsom visas i fig. 1, i huvudsak sammansatt av en mot- tagare 1 av sammansatt typ, branddetektorer som är anslutna där- till genom signaltransmissionslinjer eller -ledningar 4 samt brand- eller röksäkra anordningar anslutna därtill genom styrlinjer eller -ledningar 10. Varje signaltransmissionslinje 4 består av tvà trådar, och varje styrlinje 10 består av tre trådar.

Mottagaren 1 är sammansatt av en huvudmottagare 2 och ett styrorgan 3 med ömsesidigt beroende. Huvudmottagaren 2 är anslu- ten till sígnaltransmissionslinjerna 4 för övervakning av brand- detektorerna. Styrorganet 3 är anslutet till styrlinjerna 10 för styrning av de brand- eller röksäkra anordningarna. I denna utföringsform inkluderar branddetektorerna rökdetektorer 5 av intelligent typ, rökdetektorer 6 av adress-sändande typ samt branddetektorer 7 av kortslutande typ. Varje signaltransmissions- linje 4 är försedd med en avslutningsanordníng 8 vid sin bortre ände. En fjärrbelägen signaltavla 9 el.dy1. är ansluten till huvudmottagaren 2. Styrorganet 3 är ömsesidigt kopplat till hu- vudmottagaren 2 och styr brandsäkra dörrlásningsanordningar 11 och rökejektorer 12,_som båda är anslutna till styrlinjerna 10.

En nödsändníngsutrustning 13 är ansluten till styrorganet 3.

Dessa komponenter kommer att förklaras närmare senare.

Pig. 2 visar vågformerna för linjespänningarna VX] till VXN på respektive signaltransmissionslinje 4. Pig. 3 visar försto- rade vàgformer för linjespänningarna VX] och Vxz. Såsom visas i 1 till VxN uppdelade i ett signal- transmíssionstídsband A, ett línjeundersökningstidsband B och ett övervakningstidsband C. Under signaltransmissionstidsbandet A sänder en huvudmottagare 2 en transmissionssígnal Vs på varje signaltransmissionslinje 4. Under detta tidsband A är linjespän- ningen lägre än under de andra tidsbanden B och C. Den normala spänningen på signaltransmissionslinjen 4 är 24V, under det att linjespänningen reduceras till 1ZV som högst under transmissions- tidsbandet A. Under 1injeundersökningstidsbandet B minskar avslut- figuren är linjespänningarna Vx 10 15 20 ZS 30 35 457 681 5 ningsanordningens 8 impedans, så att huvudmottagaren 2 kan under- söka huruvida signaltransmissionslinjen är avbruten eller icke genom att mäta linjeströmökningen under detta tidsband B. Under övervakningstidsbandet ß övervakar huvudmottagaren 2 linjeström- men i varje signaltransmissionslinje 4 och mottager strömnivå- signaler överförda från branddetektorerna 7 av kortslutande typ.

Under övervakningstidsbandet C överförs icke någon överlagrad signal pa signaltransmissionslinjen 4, vilket tillåter huvudmot- tagaren 2 att mottaga enbart strömnivásignalen utan någon stör- ning från den överlagrade signalen.

Transmissionssignalen Vs under transmissionstidsbandet A är, såsom visas i fig. 4, sammansatt av en startsignal ST, en adress-signal AD, en styrsignal CD och en pulssignal RT med lång varaktighet. Startsignalen ST visar tidpunkten för päbörjandet av transmissionssignalen Vs. Adress-signalen AD visar den speci- fika adress som är tilldelad varje rökdetektor 5 av intelligent typ och tjänar till att utvälja en detektor bland rökdetektorerna S av intelligent typ. Styrsignalen CD inkluderar styrinformation från huvudmottagaren 2 till rökdetektorn S av intelligent typ.

Dylik styrinformation inkluderar t.ex. nollstandardnivåmonite- ringsinstruktion, såsom kommer att diskuteras senare. Pulssignalen RT med lång varaktighet indikerar det tidsband, under vilket den rökdetektor 5 av intelligent typ som utvalts genom adress-signalen AD sänder en svarssignal RS i form av en strömpulssignal. Start- signalen ST, adress-signalen AD, styrsignalen CD och pulssigna- len RT är anordnade i serie. Dessa pulssignaler sänds i form av spänningspulssignaler. I adress-signalen AD och styrsignalen CD representerar den långa pulsen en logisk "1" och den korta pulsen en logisk "O".

Rökdetektorn S av intelligent typ har sin egna specifika adress och då den finner att adressinformationen som är inklu- derad i adress-signalen AD överensstämmer med dess specifika adress kommer den att avläsa styrsignalen CD som följer på adress- signalen AD, varpå den sänder en svarssignal RS i form av en ström- pulssignal under pulssignalen RT med lång varaktighet. Rökdetek- tornó ärzw'adress-sändande typ, är ävenledes tilldelad en speci- fik adress och utsänder adressinformation i form av en strömpuls- signal vid detekterande av brand eller rök. 10 15 20 ZS 30 35 4 5-7 6,81 b Branddetektorn 7 av kortslutande typ utsänder en branddetek~ teringssignal i form av en strömnivâsignal, då den detekterar brand. Branddetektorn 7 inkluderar ett strömställarelement och ett strömbegränsande motstånd. Vid detektering av bfand aktiverar branddetektorn 7 strömställareelementet, så att signaltransmis- sionslínjen kortsluts genom det strömbegränsande motståndet.

Detektorernas S, 6 och 7 konstruktion förklaras mera konkret i det följande.

Pig. 5 visar ett blockschema över en rökdetektor S av in- telligent typ. Rökdetektorn S är uppdelad såväl funktionellt som mekaniskt i en rökdetekteringsenhet 21 och en si gnalbehandlings- enhet 22.

Rökdetekteríngsenheten 21 inkluderar ett rökdetekte- ringshuvud 23 av ljusdiffusíonstyp, en nivåjusterande krets 24, en nollstandardnivámoníteringskrets ZS, en nivàutgângskrets 26, en felfunktionsdetekteringskrets 27 och en fjärrprovningskrets 28.

Rökdetekteringshuvudet 23 är sammansatt av en ljuskälla 23a, som avger pulsmodulerat ljus, en fotosensor 23b som detekterar det pulsmodulerade ljuset och ett ljusdiffusionsomràde 23c, där det pulsmodulerade ljuset sprids av rök, om sådan föreligger. sensorn 23b detekterar obetydligt med ljus, Foto- dà rök icke förekommer i någon väsentlig grad. Då rök intränger i ljusdiffusionsomràdet 23c, kommer det från ljuskällan 23a avgivna 1 juset att spridas av rökpartiklarna, så att fotosensorn 23b kan detektera den resulte- rande mängden spritt ljus såsom representerande röktätheten. nivàjusterande kretsen 24 är till för att automatiskt justera utnivàn från fotosensorn 23b.

Pig.

Den 11 är ett förklarande diagram som illustrerar funktio- nen hos den nivàjusterande kretsen 24.

Kretsen 24 kompenserar drift i en nollstandardnivâ, som är fotosensorns 23b utnivå, då rök icke föreligger i någon väsentlig grad. Nollstandardnivàns drift kan t.ex. orsakas av nedfläckning av ljusdíffusionsområdet 23c eller försämring av ljuskällan 23a och/eller fotosensorn 23b. Den inle- dande nollstandardnivan hos den nya rökdetektorn visas vid ISL i fíg. 11. Allt eftersom tiden går driver emellertid nollstandard- nivån uppåt, såsom visas med kurvan ASL1 i fíg. 11 , eller nedåt, såsom visas med kurvan ASLZ í fíg. 11.

Kurvorna OL1 och OL2 visar motsvarande utsignaler från fotosensorn 43b i samband med före- komst av en avsevärd mängd rök. Symbolen Ds i figuren visar den sanna detekterade röktätheten. 10 15 20 25 30 35 457 681 I Kretsen 25 för monitering av nollstandardnivàn detekterar hur mycket nollstandardnivàn har drivit iväg och avgör huruvida denna drift ligger inom ett normalt förväntat, tillåtligt omrâde.

Pig. 12 visar ett diagram som gör det lättare att förklara hur kretsen 25 fungerar. Dä nollstandardnivàn blir högre än en övre tröskelnivà UT, såsom visas genom kurvan ASL1, eller blir lägre detek- terar kretsen 25 att nollstandardniváns drift har gått utöver det än en undre tröskelnivà LT, såsom visas genom kurvan ASL2, tillàtliga omrâdet. Härvid övergår utsignalen från felfunktions- detekteringskretsen 27 fràn "L"-nivå till "H"-nivå. Fjärrprov- ningskretsen 28 har förmåga att öka ljuskällans 23a ljusintensi- tet i flera steg í enlighet med styrsignalen CD som mottages från huvudmottagaren 2. Nivåutgàngskretsen 26 är ett slags buffertför- starkare för att minska utnivásignalens utimpedans.

Signalbehandlingsenheten 22 inkluderar en analog-digita1- omvandlarkrets 29, en signaltransmissionskrets 30, en indikator 31, en adressinställningskrets 32, en kopplingskrets 33, en fel- funktionssäkerhetskrets 34 och en väljarströmställare 35. Analog- digitalomvandlarkretsen 29 omvandlar den utsignal, som fås från nivàutgångskretsen 26, till en digital signal som indikerar den detekterade röktätheten. Signaltransmissionskretsen 30 mottager adress-signalen AD och styrsignalen CD via signaltransmissions- linjen 4 och sänder svarssignalen RS i form av en strömpulssignal i enlighet med styrsignalen. Indikatorn 31 består av en ljusdiod (LED). Adresseringskretsen 32 tilldelar rökdetektorn S av intel- ligent typ en specifik adress. Kopplingskretsen 33 är ansluten till signaltransmíssionslinjen 4. Transmissionssígnalen Vs pà signaltransmissionslinjen 4 tas fram i kopplingskretsen 33 och sänds till signaltransmissionskretsen 30. Svarssignalen från signal- transmissionskretsen 30 överlagras på signaltransmissionslinjen 4 i kopplingskretsen 33. Dä hög röktäthet detekteras under en i för- väg bestämd tid, ansluter säkerhetskretsen 34 en låg impedans till signaltransmissionslinjen 4 och ökar linjeströmnivån. Signalen som detekterar hög röktäthet kommer följaktligen aldrig att undgå att nå huvudmottagaren Z, även om signaltransmissionskretsen 32 skulle råka vara ur funktion. Strömförsörjningen till rökdetek- torn 5 av intelligent typ hämtas från signaltransmissionslinjen 4.

Rökdetektorn 6 av adress-sändande typ har exakt samma kon- 10 15 20 25 30 35 457 681 struktion som rökdetektorn 5 av intelligent typ. Rökdetektorn S av intelligent typ är försedd med väljarströmställaren 35. Genom omställning av denna strömställare 35 fungerar kretsen i rökde- tektorn 5 av intelligent typ som en krets i en rökdetektor 6 av adress-sändande typ. I detta fall mottager nämligen signaltrans- missionskretsen 30 icke någon transmissionssignal Vs på signal- transmíssionslinjen 4, utan sänder sin specifika adress , som har ställts in i adresseringskretsen 32 , i form av en strömpulssignal, då rökdetektordelen detekterar att röktätheten ligger över en i förväg bestämd nivå under mer än en i förväg bestämd tid. Funk- tionen hos säkerhetskretsen 34 förblir opåverkad av ändringen av väljarströmställaren 35. Rökdetektorn 6 av adress-sändande typ ökar sålunda linjeströmnivan och sänder sin specifika adress i form av en strömpulssignal, som är överlagrad på strömnivásigna- len, då detektorn detekterar rök med hög täthet.

Fig. 6 illustrerar schematiskt kretsen i branddetektorn 7 av kortslutande typ. Strömställarelementet 41 består av ett ström- ställarelement av självhàllande typ, såsom en tyristor. Strömstäl- larelementet 41 styrs av en utsignal från en branddetekterande krets 40. Den branddetekterande kretsen 40 detekterar huruvida ett onormalt tillstànd, såsom hög temperatur eller rök med hög täthet, föreligger eller icke. Då ett dylikt onormalt tillstånd detekteras, sluts strömställarelementet 41 av utsignalen från den branddetekterande kretsen 40. Såsom visas i fig. 6 inkluderar branddetektorn 7 en spänningsdetekteringskrets 42. En väljarström- ställare 43 styrs av utsignalen från den spänningsdetekterande kretsen 42. Strömbegränsande motstånd 44 och 45 ansluts selektivt i serie med strömställarelementet 41 genom ändring eller omkopp- ling av väljarströmställaren 43. Strömförsörjningen av brandde- tektorn 7 fås ävenledes från signaltransmissíonslinjen 4.

Pig. 7 illustrerar schematiskt kretsuppbyggnaden av avslut- ningsanordningen 8. Såsom visas i figuren inkluderar avslutnings- anordningen 8 ett strömställareelement 41, ett strömbegränsande motstånd 52, en spänningsdetekteringskrets S3 och en framkants- detekteringskrets 54. Strömställarelementet 51 sluts under en i förväg bestämd tid, efter det att framkantsdetekteringskretsen S4 detekterar att linjespänningen växer till eller ökar. Det tidsband 9 under vilket strömställarelementet S1 är slutet, har samma varak- 10 15 20 25 30 35 457 681' 9 tíghet som 1injeundersökningstidsbandet B. Under detta tidsband är det strömbegränsande motståndet S2 anslutet till signaltrans- missíonslinjens 4 uttagsändar. Det strömbegränsande motståndets S2 resistans är tillräckligt låg för att huvudmottagaren 2 skall kunna fastställa ökningen av linjeströmmen och undersöka huruvida signaltransmíssionslinjen 4 är avbruten någonstans eller icke.

Pig. 8 visar ett blockschema över mottagaren 1 av sammansatt typ. I figuren är en multiplexor 61 ansluten till respektive sig- naltransmissionslinje 4. Multiplexorn 61 ansluter cykliskt var och en av signaltransmissionslinjerna 4 till en signalinformations- omvandlare 62. Signalinformationsomvandlaren 62 utsänder trans- missionssignalen Vs i form av en spänníngspulssignal och mottager svarssignalen RS i form av en strömpulssignal. Strömnivåsignalerna på signaltransmissionslinjerna 4 övervakas av ett nivàsignaldetek- teríngsorgan 63. Utsignalen från signalinformationsomvandlaren 62 analyseras av brandbedömningssektionen 64. En tidgivarenhet 64a är ansluten till brandbedömningssektionen 64. Tidgivarenheten 64a utnyttjas för att räkna den tid som går efter det att den detekte- rade röktätheten överstiger i förväg bestämda nivåer. En central informationsbehandlíngssektion 65 svarar på bestämningen av före- komst av brand i nämnda brandbedömníngssektion 64 genom att ge en motsvarande utsignal till en brandlarmsínformationsbehandlings- sektion 66, som därpå avger en larmsignal till en indikeringssek- tion 67a. Vid mottagande av larmsignalen kommer indikeringssek- tionen 67a att åstadkomma en varning indikerande förekomst av brand, såsom genom att avge ett ljud. Den centrala informations- behandlingssektionen 65 är ansvarig för alstrande av transmissions- signalerna Vs som skall sändas till respektive rökdetektor S av intelligent typ via nämnda signalinformationsomvandlare 62.

Ett gränssnitt 68 är anslutet mellan behandlingssektionen 66 och en sammankopplingsinformationsbehandlingssektion 70 i styr- organet 3. Styrorganet 3 inkluderar nämnda behandlíngssektion 70, drivsteg 71, mottagare 72, en indikeringssektíon 73a och en in- gångssektion 73b. Informationsbehandlingssektionen 70 alstrar en styrsignal som utsänds med hjälp av nämnda drivsteg 71 för att styra de brand- och röksäkra anordningarna styrt av den centrala informationsbehandlíngssektionen 65. Nämnda brand- och röksäkra anordningar kan också styras manuellt genom påverkan av ingångs- sektionen 73b. Då de brand- och röksäkra anordningarna är i drift, 10 15 20 ZS 30 35 457 681 10 sänder de tillbaka de individuella övervakningssignalerna genom de motsvarande mottagarna 72 till behandlingssektionen 70, som därpå förser indikeríngssektionen 73a med den information som är representativ för dylika anordningars drift. Såsom tidigare om- nämnts är styrorganet 3 anslutet till styrlinjerna 10. Varje styr- linje 10 består av en styrtråd, en övervakningsträd och en gemen- sam tråd. Styrtråden är ansluten till drivsteget 71 och används för att sända en styrsignal till brand- och röksäkra anordningar, såsom de röksäkra dörrlåsningsanordningarna 11 och rökejektorer- na 12. Uvervakningstråden är ansluten till mottagaren 72 och an- vänds för övervakning av de brand- och röksäkra anordningarnas funktion. I detta sammanhang skall påpekas att det i syfte att spara på antalet styrlinjer 10 kan vara att föredraga att utnytt- ja ett tidsmultiplexeringssystem, vari ett flertal brand- eller röksäkra anordningar är anslutna till styrorganet 3 genom en enda signaltransmissionslinje_ Ett gränssnitt 69 är anslutet till en behandlingssektion 74 för branddetektorinformation. Denna sektion 74 har en indikerande sektion 75a och en ingångssektion 7Sb. Den indikerande sektionen 7Sa utnyttjas för att indikera olika slags information avseende de individuella detektorerna. Ingångssektionen 7Sb utnyttjas för att förse varje branddetektor med erforderlig information.

Då rökdetektorn 5 av intelligent typ behöver genomgå fjärr- provning, inför en operatör en instruktion i ingångssektionen 7Sb i och för aktivering av fjärrprovningskretsen 48. Qenna instruk- tion omvandlas därvid till en motsvarande styrsignal i behandlings- sektionen 74 och sänds till den centrala informationsbehandlingssek- tionen 65 genom gränssnittet 69. Den centrala informatíonsbehand- lingssektionen 65 alstrar därpå en transmissionssignal inkluderan- de fjärrprovningsinstruktionen i styrsignalen CD.

Fjärrsignaltavlan 9 är ansluten till huvudmottagaren 2 och mottager indikeringssignaler från huvudmottagaren 2. Syftet med fjärrsignaltavlan 9 är i första hand att sprida de områden som är delaktiga i att dra nytta av brandlarmet. Nödsändningsutrustningen 13 styrs av nämnda styrorgan 3. Då brand utbryter sänds automatiskt ett meddelande om att skydd skall sökas medelst nödsändningsutrust- ningen 13 styrt av styrorganet 3.

Pig. 9 visar ett kretsschema över en huvuddel av huvudmot- tagaren 2. Såsom visas i figuren är huvudmottagaren 2 försedd med 10 15 20 25 30 35 457 681 11 strömställarelement eller omkopplare SW. Varje strömställarelement SW är anslutet till varje signaltransmissionslínje 4. Dessa ström- ställarelement SW styrs av linjeväljarsígnaler S1 till SN. I figuren är det strömställareelement SW som styrs av linjeväljar- signalen S1 utmärkt med symbolen SW1. Det strömställarelement SW som styrs av linjeväljarsígnalen SN är utmärkt medelst symbolen SWN. Av strömställarelementen SW1 till SWN kan i princip endast ett ät gången vara slutet. Da strömställarelementet SW är anslutet till ett motstånd Rc uppdelas strömkällans spänning Vcc (24V) me- delst motstànden Ra, Rb och Rc. Motstàndets Rc resistans är för- hållandevis låg jämfört med motstándens Ra och Rb resístanser.

Dä strömställarelementet SW är anslutet till motståndet Rc, blir följaktligen linjespänníngen Vx approximativt 24V. Motstânden Ra och Rb bildar en spänningsdelare, som uppdelar linjespänningen Vx.

Komparatorkretsar CP mottager de av motstànden Ra och Rb uppdelade spänningarna. Då strömställarelementet SW däremot är anslutet till signalinformationsomvandlaren 62, reduceras linjespänningen Vx till approximativt 12V som mest.

Signalínformatíonsomvandlaren 62 är sammansatt av en signal- överlagrande krets 6Za, en svarssignaldetekterande krets 62b, ett strömdetekterande motstånd 62c och en zenerdiod 62d. Den signal- överlagrande kretsen 62a överlagrar transmissionssignalen Vs på sígnaltransmissionslinjen 4. Den signalöverlagrande kretsen 62a inkluderar en zenerdiod (icke visad) och en transistor (icke visad), vilka är parallellkopplade. Zenerspänningen hos zenerdioden i den signalöverlagrande kretsen 62a är lägre än den för zenerdioden 62d.

Den totala summan av dessa zenerspänningar är approximativt 12V.

Den svarssignaldetekterande kretsen 62b detekterar svarssignalen RS genom att mäta spänningsfallet över det strömdetekterande mot- ståndet 62c. Det strömdetekterande motständets 62 resistans är relativt låg. Då strömställarelementet SW är anslutet till signal- informationsomvandlaren 62, reduceras därför linjespänningen Vx på signaltransmíssionslinjen 4 till 12V då den är som störst. Då transistorn i signalöverlagringskretsen 62a är sluten, minskas med andra ord linjespänningen Vx approximativt till zenerdiodens 62d zenerspänning. Då transistorn i signalöverlagríngskretsen 62a öppnas, ökas linjespänningen Vx approximativt till totalsumman av nämnda zenerspänningar. Transistorn i signalöverlagringskretsen 62a styrs av transmissíonssígnalutsígnalen från en central processor ..._~_...... -...._....... .-.......... .... . 10 15 26 25 30 35 457 6:81 ll CPU. I denna utföringsform utnyttjas signalinformationsomvandlaren 62 gemensamt för ett flertal signaltransmissíonsli av multiplexorn 61. Man kan sålunda s formationsomvandlare 62. njer 4 med hjälp para in på antalet signalín- Den svarssígnaldetekterande kretsen 6 Bb är sammansatt av en spänningsförstärkare , en spänningskomparator och spänningsmedels- värdesbildande organ. Spänningsförstärkaren fallet i det strömdetekterande motståndet 62 delvärdesbildande organ alstrar ett medelvär från spänningsförstärkaren. ningen från spänningsförstär detektera svarssignalen RS. förstärker spännings- c. Nämnda spänníngsme- de för utspänníngen Spänningskomparatorn jämför utspän- karen med spänningsmedelvärdet för att Den detekterade svarssignalen RS går in i den centrala processorns CPU svarssignalingàng Sb.

Varje komparator CP mottar den delade spänning som är linje- spänningen Vx uppdelad av motstånden Ra och Rb. I figuren är kom- paratorerna CP som är anslutna till signaltransmissionslinjerna 4 utmärkta medelst symbolerna CP1 till CP N. Komparatorn CP jämför den delade spänningen med i förväg bestämda spänningar. Utsigna- lerna från komparatorerna CP1 till CPN appliceras på den centrala processorns CPU signalingångar X1 till XN. Den centrala processorn CPU genomför brandbedömningssektionens 64 och den centrala infor- mationsbehandlingssektionens 65 funktioner.

Brandbedömningssektionen 64 utvärderar röktäthetsinformation Ds som överförs från rökdetektorn Siav intelligent typ via signal- informationsomvandlaren 62. Röktäthetsinformationen Ds är såsom nämnts ovan digital information och visar storleksförhállandet mellan den detekterade röktätheten och i förvä g bestämda röktäthets- nivåer.

Pig. 10A till 10D är förklarande diagram som illustrerar arbetssättet hos rökdetektorn 5 av intelligent typ och brandbedöm- ningssektionen 64. I figurerna visar ordinatan den dekterade rök- täthetsnivàn och abskissan den tid som gått. I föreliggande ut- föringsform jämförs den detekterade röktäthetsnivân med tre i förväg bestämda nivåer L1, Lz och L3. Den första nivân.L1 är den lägsta nivån för àstadkommande av preliminärt larm. Då den detek- terade röktäthetsnivän är högre än nivån L under mer än en i förväg bestämd tid TI, alstrar brandbedömningssektionen 64 en preliminär larmsignal. Den preliminära larmsignalen visar att rök- 10 15 20 25 30 35 457 681 la detektorn 5 av intelligent typ är ur funktion eller att verklig brand har uppstått. Den andra nivån L, är en mellannivà för åstad- kommande av reguljärt larm. Då den detekterade röktäthetsnivån är högre än nivån Lz under mer än en i förväg bestämd tid T2, alstrar brandbedömníngssektionen 64 en reguljär larmsignal. Den tredje nivån L3 är den högsta nivån för att göra felfunktionssäkerhets- kretsen 54 verksam. Dà kretsen 54 blir verksam, detekterar nivå- signaldetekteringssektionen 63 línjeströmökningen och alstrar en reguljär larmsignal.

Pig. 10A visar ett tillstånd, då det reguljära brandlarmet åstadkommes. I denna figur är den detekterade röknivån högre än nivån Lz under längre tid än en i förväg bestämd tid T1. I fig. 1GB alstras det preliminära brandlarmet, på grund av att den de- tekterade röktätheten är högre än nivån Lz under längre tid än den i förväg bestämda tiden T2. I fig. 10C alstras emellertid varken det reguljära brandlarmet eller det preliminära brandlar- met, på grund av att den detekterade röktätheten är högre än nivån Lz under endast ett kort tidsintervall, som är mindre än den i förväg bestämda tiden T1, och högre än nivån L] under endast ett kort tídsintervall, som är mindre än den i förväg bestämda tiden T2. I fig. 10D alstras det preliminära brandlarmet av samma skäl som i fig. 10B. Dessutom alstras även det reguljära brandlarmet, om så är nödvändigt, för att visa att den totala summan av de tidsintervall, under vilka den detekterade röktätheten överstiger nivån Lz, är större än en i förväg bestämd tid T3, även om varje tid som den detekterade röktätheten överstiger nivån Lz är mindre än den i förväg bestämda tiden T2.

För att räkna dessa i förväg bestämda tider T1 till T3 in- kluderar tidgivningsenheten 64a tre slags tidräknare Ta, Tb och Tc.

Tidräknaren Ta börjar att räkna den tid som förflutit, efter det att den detekterade röktätheten överstigit den första nivån L1.

Tidräknaren Ta alstrar en signal för alstrande av den preliminära brandlarmsignalen vid utlöpandet av den i förväg bestämda tiden T1.

Då den detekterade röktätheten minskar till under den första nivån L1 före utlöpandet av den i förväg bestämda tiden T1, áterställes emellertid tidräknaren Ta till sitt utgàngstillstánd. Den andra tidräknaren Tb börjar att räkna den tid som förflyter, efter det att den detekterade röktätheten överstiger den andra nivån Lz.

Denna tidräknare Tb alstrar en annan signal för alstrande av den \_..__.~...._....__~..,..._ 10 15 20 25 30 35 457 681 14 reguljära brandlarmsignalen vid utlöpandet av den i förväg bestäm- da tiden T 7. Om den detekterade röktätheten minskar till under den andra nivån Lz före utlöpandet av den i förväg bestämda tiden T2, àterställes emellertid tidräknaren Tb till sitt utgàngstill- stånd. Den tredje tidräknaren Tc börjar att räkna den tid som förflyter efter det att den detekterade röktätheten överstiger den andra nivån L 2. Denna tidräknaren Tc äterställs icke till sitt utgàngstillstànd, även om den detekterade röktätheten minskar till under den andra nivån Lz. Dä de tidsintervall, under vilka den detekterade röktätheten överstiger den andra nivån L blir mer än den i förväg bestämda tiden T3, alstrar tidräknaren Tc en signal för alstrande av den reguljära brandlarmsígnalen.

Ovannämnda i förväg bestämda tider T1 till T3 kan godtyck- ligt förlängas eller avkortas för tillförlitlig detektering av brand i enlighet med olika förhållanden som skall övervakas medelst föreliggande system. T.ex. detekterar en brand de 2, sammanlagt gäller att då en av branddetektorerna i förväg bestämda tiderna T] till T3 för de andra branddetektorerna lämpligen avkortas för att öka käns- ligheten för annan brand , så att brand som sprider sig kan detek- teras så tidigt som möjligt. I motsats härtill gäller att de i förväg bestämda tiderna T1 till T3 lämpligen förlängs under dagtid._ Anledningen härtill är att cigarettrök som ofta förekommer under dagtid skulle kunna orsaka falsk detektering av brand. För att skilja mellan dagtid och nattid är den centrala informationsbe- handlingssektionen 6É försedd med en extern tidgivare 65a.

Rökdetektorn 6 av adress-sändande typ utsänder sin specifika adress i form av en strömpulssignal, då den detekterar en brand.

Adressen mottages av signalínformationsomvandlaren 62. Den centrala informationsbehandlingssektionen 65 mottager utsignalen från signal- informationsomvandlaren 62. Dä adress-signalen från rökdetektorn 6 av adress-sändande typ detekteras av... , alstrar den centrala informa- tionsbehandlingssektionen 65 brandlarmssignalen. Samtidigt sänds information om platsen för rökdetektorn 6 av adress -sändande typ till branddetektorinformationsbehandlingssektionen 74. Informa- ...-...1..-..-.~....- tionen indikeras även av indikeringssektionen 75a.

Dä branddetektorn 7 av kortslutande typ detekterar ett ut- brott av brand, ökar linjeströmmen såsom omnämnts tidigare. Uk- gnaldetekteringssek- ¿ Brandlarmsignalen alstras av den centrala informations- f ningen av linjeströmmen detekteras av nivåsi tionen 63. .,. ._.,.4-_.__....... 10 15 20 25 30 35 457 681 in behandlingssektionen 65, då nivåsignaldetekteringssektionen 63 detekterar línjeströmsökningen.

Då brand detekteras genom en linjeströmökning, minskar den centrala informationsbehandlingssektionen 65 linjespänníngen Vx.

Minskningen av linjespänningen detekteras av spänningsdetekterings- kretsen 42 i Branddetektorn 7 av kortslutande typ. Väljarström- ställaren 43 kopplas bort från motståndet 44 och ansluts till motståndet 45 styrt av spänningsdetekteringskretsen 42. Härvid minskar linjeströmmen, eftersom motståndets 45 resistans är vald att vara större än den för motståndet 44. Strömställarelementet 41 är ett strömställarelement av självhållningstyp, såsom en tyristor.

Såsom är väl känt bibehålls ett strömställarelement av denna typ i sitt till-tillstànd, när det väl har slutits. Då strömmen genom strömställarelementet 41 minskar till under en i förväg bestämd strömnivå som krävs för att hålla strömställarelementet 41 i till-tillståndet, kommer å andra sidan detta strömställarelement 41 av självhållníngstyp att stängas av, dvs. bryta. I denna utfö- ringsform är därför motståndets 45 resistans bestämd på ett sådant sätt, att strömmen genom strömställarelementet 41 är något större än den minímiströmnivå som krävs för att hålla strömställarelemen- tet 41 i till-tillståndet, därmed tillåtande signaltransmissions- linjens 4 strömförbrukning att hållas vid ett minimum, även om branddetektorn 7 av kortslutande typ skulle kortsluta signaltrans- míssionslinjen vid detektering av en brand. Motståndets 44 resi- stans bör emellertíd vara tillräckligt låg för att'göra det möjligt för huvudmottagaren 2 att säkert detektera línjeströmökningen, som orsakas av att strömställarelementet 41 sluts.

Det skall här framhållas att signaltransmissionskretsen 30 i rökdetektorn 7 av intelligent typ sänder och mottager en signal enbart under transmissionstidsbandet A. Det är därför att föredra- ga att koppla bort signaltransmissionskretsen 30 från kopplings- kretsen 33 under 1injeundersökningstidsbandet B och övervakníngs- L tídsbandet C i syfte att öka impedansen hos rökdetektorn 7 av intelligent typ, sett från signaltransmissionslínjen 4. Genom att koppla bort signaltransmíssionskretsen 30 från kopplingskretsen 33 kommer man att minska den linjeström som förbrukas av rökdetektorn 7 av intelligent typ under linjeundersökníngstidsbandet B och över- vakningstidsbandet C. Även om strömförsörjningen skulle avbrytas, 10 15 25 30 35 457 681 Ib har därför brandlarmsystemet förmåga att fortsätta brandövervak- ningen med en ingående nödströmförsörjnin gskälla med relativt liten kapacitet.

Da den preliminära brandlarmsignalen alstras, aktiveras en lampa för preliminärt larm och en summer för preliminärt larm i índikeringssektionen 67a styrt av brandlarminformationsbehandlings- sektionen 66. Om nödvändigt alstrar den centrala ínformationsbe- handlingsinformationen 65 den reguljära brandlampsignalen, då preliminära larmsignaler härrörande fràn mer än en rökdetektor 5 alstras. Brandlarmsinformatíonsbehandlingssektionen 66 aktiverar en lampa för reguljärt larm och en reguljär larmklocka i indike- ringssektionen 67a styrt av den centrala information sbehandlings- sektionen 65.

Dä en reguljär brandlarmsignal alstras, ger den centrala informationsbehandlingssektionen 65 en instruktion till brandlarmsinformationsbehandlingssektionen 66 om att aktivera den reguljära larmlampan och den reguljära larmklockan. I beroende av vad som är nödvändigt för att förhindra ett falskt eller för tidigt larm kan en del eller samtliga rökdetektorer 5 av intelli- gent typ vara funktionellt kombinerade i en grupp i ett sådant arrangemang, att ett brandlarm som visar verklig förekomst av brand alstras enbart då reguljära larmsignaler alstras för samt- liga detektorer som bildar nämnda grupp. En dylik grupp kan bestäm- mas i ingàngssektionen 75b av operatören, och det funktionella förhållandet mellan detektorerna 5-memoriseras i branddetektor- informationsbehandlingssektionen 74.

Den reguljära larmklockan kan också styras manuellt i ingångs- sektionen 67b. Då platsen för branden är detekterad, indikeras platsen eller stället i indikeringssektionen 75a styrt av detektor- informationsbehandlingssektionen 74.

Den centrala informatíonsbehandlingssektionen 65 undersöker huruvida signaltransmissionslinjen 4 är avbruten eller icke under linjeundersökningstidsbandet B. Under detta tidsband B är avslut- níngsanordningens 8 impedans minskad i och för ökning av linje- strömmen. Den centrala informationsbehandlingssektionen 65 detek- terar linjeströmökníngen medelst nívàsignaldetekteringssektionen 63.

Då signaltransmissionslinjen 4 är avbruten någonstans, kommer lin- jeströmmen icke att öka alls jämfört med övervakningstidsbandet C, varunder avslutningsanordningens 8 impedans icke är minskad. Den centrala informatíonsbehandlingssektionen 65 kan därför bestämma 10 15 20 25 30 35 457 681 17 huruvida signaltransmissíonslinjen 4 är avbruten eller icke genom att jämföra linjeströmmen under tidsbandet B med linjeströmmen under tidsbandet C. Om línjeströmmen blir mycket högre än det nor- malt förväntade värdet, kan den centrala informationsbehandlings- sektionen 65 dessutom detektera att signaltransmissionslinjen 4 är kortsluten någonstans. Sålunda kan avbrott och kortslutning av signaltransmissionslinjen 4 detekteras under linjeundersöknings- tidsbandet B.

Línjeströmökningen under linjeundersökníngstidsbandet B kan även utnyttjas för att undersöka arbetssättet hos brandlarms- informatíonsbehandlingssektionen 66. Då en instruktion med krav på sådan undersökning inmatas i brandlarmsinformationsbehandlings- sektionen 66 genom ingångs- eller inmatningssektionen 67b, be- traktar brandlarmsinformationsbehandlingssektíonen 66 den linje- strömökning, som är orsakad av impedansminskníngen hos avslut- ningsanordningen 8, såsom den som orsakats av impedansminskningen i branddetektorerna samt alstrar den reguljära brandlarmsignalen.

Undersökningen eller prövningen av brandlarminformationsbehand- lingssektionen 66 kan sålunda genomföras utan krav på att detek- torerna,skal1 påverkas. ” Såsom närmare angivits ovan styrs väljarströmställarelementen SW] till SWN av utsignalerna S1 till SN från den centrala proces- sorn CPU, varvid i princip endast ett av strömställarelementen SW kan vara slutet åt gången. Emellertid gäller att under ett speciellt tilldelat tidsband D, som visas i fig. 2, samtliga väljarströmstâl- larelement SW slås till samtidigt. Under detta tídsband D reduce- ras linjespänningarna Vxï till VxN till IZV, och då tidsbandet D avslutas ökar samtliga linjespänningar VX1 till VXN till sina normala spänningar (Z4V). Varje avslutningsanordning 8 hos signal- transmissionslinjen 4 detekterar därför línjespänningsökningen, vilket resulterar í minskningen av ímpedansen hos varje avslut- ningsanordning 8. I detta fall kan följaktligen línjeundersök- ningen genomföras under en helt kort period.

Den andra utföringsform av föreliggande uppfinning som visas i fig. 13 till 15 är till sin konstruktion i huvudsak lika med den första utföríngsformen frånsett att ett par sígnaltransmíssions- linjer 81 och 82 utnyttjas för anslutning av en mottagare 101 av sammansatt typ till repeteraranordningar 83, 84 och 85. Samma 10 15 20 25 30 35 457 681 18 hänvisningssiffror som i föregående figurer utnyttjas för att ange motsvarande delar i syfte att undvika att den relevanta för- klaringen skall behöva upprepas. Repeteraranordningen 83 är en repeteraranordning av intelligent typ, som har i huvudsak likartad funktion som den i den första utföringsformen utnyttjade mottaga- ren 1 av sammansatt typ. I figuren är repeteraranordningen 83 an- sluten till signaltransmissionslinjer 4 för ansl torer, till en annan signaltransmissionslin larmanordningar samt till en styrlin och röksäkra anordningar. En rökdet rökdetektor 6 av adress-sändande typ slutande typ är anslutna till signalt utning av detek- je 16 för anslutning av je 10 för anslutning av brand- ektor S av intelligent typ, en och en branddetektor 7 av kort- ransmissionslinjen 4. En av- slutningsanordning 8 är ansluten till signaltransmissionslinjens 4 änduttag. Larmklockor 15 är anslutna till signaltransmissions- linjen 16. En brandsäker dörrlàsningsanordning 11 12 och ett brandsäkert spjäll 14 är anslutna till Dä repeteraranordníngen 83 av intelligent typ dete brott av brand , en rökejektor styrlinjen 10. kterar ett ut- , sänds information till mottagaren 101 av samman- satt typ i form av svarssignalen RS via si gnaltransmissionslinjer- na 81 och 82.

Repeteraranordningen 84 är en repeteraranordning av övervakníngsstyrtyp. Styrlinjer 10 är anslutna till r epeteraranord- ningen 84.

I figuren är en brandsäker dörrlàsningsanordning 11 och rökejektorer 12 anslutna till var och en av styrlinjerna 10.

Repeteraranordningen 85 är en repeteraranordning av standardtyp.

Signaltransmissionslinjer 17 är anslutna till repeteraranordningen 85 av standardtyp. Branddetektorer 8 av kortslutande typ är anslutna till var och en av signaltransmissíonslinjerna 17. En avslutnings- anordning 18 är ansluten till signaltransmissions linjens 17 änd- uttag.

Ett par sígnaltransmissionslinjer 81 och 82 är anslutna ' till mottagaren 101 av sammansatt typ och repeteraranordningarna 83 till 85 på ett sådant sätt som visas i fig. 14 teraranordningen 83 av intelligent typ visad s repeteraranordníngen.

. I figuren är repe- åsom representerande På signaltransmissionslinjerna 81 och 82 överförs icke nivásignalen såsom omnämnts ovan. I stället överförs en transmíssionssignal Vs som är likartad med den enligt den första utföringsformen. Transmissíonssignalen Vs är sammans att av en start- signal ST, en adress-signal AD , en styrsignal CD och en pulssignal RT 10 15 20 25 30 35 457 681 19 med lang varaktighet. Startsígnalen ST visar starttidpunkten för transmissionssignalen. Adress-signalen AD utväljer en repeterar- anordning av repeteraranordningarna 83, 84 och 85. Styrsígnalen CD inkluderar styrinformation från mottagaren 101 av sammansatt typ till den repeteraranordníng som utvalts medelst adress-signalen AD. Pulssignalen RT med lång varaktighet indikerar det tidsband, då repeteraranordníngen som utvalts av adress-signalen AD sänder en svarssignal RS i form av en strömpulssignal. Startsignalen ST, adress-signalen AD, styrsignalen CD och pulssignalen RT med lang varaktighet är anordnade i serietídsband. Dessa pulser sänds i form av spänningspulssignaler. Mottagaren 101 av sammansatt typ är försedd med ett par drivsteg-mottagare 86 och 87. Dessa driv- steg-mottagare 86 och 87 är anslutna till signaltransmíssíonskret- sarna 88 och 89. Dessa signaltransmissionskretsar 88 och 89 är an- slutna till en informationsprocessor 90. Om nödvändigt kan endast en av signaltransmissionskretsarna 88 och 89 vara ansluten gemen- samt för mottagarna-drivstegen 86 och 87, varvid den andra kan uteslutas. Vidare kan en av signaltransmissionskretsarna 88 och 89 bortkopplas från informationsprocessorn 90 och anslutas till en annan informationsprocessor, som är ekvivalent med informations- processorn 90. I repeteraranordningen 83 av intelligent typ är drivsteg-mottagare 91 och 92 anslutna till signaltransmissions- linjerna 81 och 82. En signaltransmissionskrets 93 är ansluten till drivstegen-mottagarna 91 och 92. Signaltransmissionskretsen 93 mottager en logisk summa (ELLER) av de av drivstegen-mottagar- na 91 och 92 mottagna signalerna. Motsvarande gäller för anslut- níngsförhållandena mellan informationsprocessorn 90 och signal-^ transmissionskretsarna 88 och 89, nämligen i det att informations- processorn 90 mottager en logisk summa (ELLER) av de mottagna svarssignalerna RS. I föreliggande utföringsform blir därför till- förlítligheten hos signaltransmissionen mellan mottagaren 101 av sammansatt typ och repeteraranordningarna 83, 84 och 85 mycket förbättrad. Med andra ord gäller att även om en av signaltrans- missionslinjerna 81 och 82 blir avbruten signaltransmissionsfunk- tionen icke kommer att försämras alls. Dessutom är det att före- draga att kontrollera signalen på signaltransmissionslinjen 81 med den på signaltransmissionslinjen 82 i stället för att enbart få en logisk summa (ELLER) av signalerna på signaltransmissions- linjerna 81 och 82 såsom omnämnts ovan. _. ..._..,--,~_-_~._._... .q-u~...._.-.,.___,_ .._.__.r...._..... » 10 15 ZO ZS 30 35 457 681 20 Ett par signaltransmíssionslinjer S1 och 82 kan även ut- nyttjas pà följande sätt. Ett sätt är att utnyttja en av signal- transmissionslinjerna 81 och 82 för överföring av en signal från mottagaren 101 av sammansatt typ till repeteraranordningarna 83, 84 och 85 och att använda den andra för överföring av en signal från repeteraranordningarna 83, 84 och 85 till mottagaren 101 av sammansatt typ. Ännu ett sätt att utnyttja signaltransmissions- linjerna 81 och 82 är att använda endast en av signaltransmissions- linjerna 81 och 82 för överföring av en s ignal och att reservera den andra för en nödsítuatiön. ' I denna utföringsform utnyttjas ett par signaltransmissions- linjer 81 och 82 endast mellan mottagaren 101 och repeteraranord- ningarna 83, 84 och 85. Det är emellertid möjligt att utnyttja kom- binationen av signaltransmissionslinjer i stället för varje sig- naltransmissionslinje som är sammansatt av två trådar i syfte att förbättra tillförlitligheten hos sígnaltransmissionen.

Pig. 15 visar ett schematiskt blockschema över en modifika- tion av den andra utföringsformen, vari tvâ signaltransmissionslin- jer som bildar en sammansatt kabel införs för säker anslutning av mottagaren av sammansatt ty p till tre repeteraranordningar 83, 84 och 85.

Dessa repeteraranordningar 83, 81 och 85 är anordnade i denna ordning på den sígnaltransmíssionslinje som börjar med mottagaren 101 av sammansatt typ och slutar i re peteraranordningen 85 , under det att de är anordnade i omvänd ordning på den andra signaltransmissionslinjen 82 börjande med mottagaren 101 av samman- satt typ och slutande i repeteraranordningen 83. Med detta arrange- mang kan signalen framgângsrikt överföras mellan mottagaren 101 av sammansatt typ och respektive repeteraranordningar 83, 84 och 85, även om ett avbrott skulle inträffa vid någon godtycklig punkt på kabeln, t.ex. vid punkten IT i figuren. Även om föreliggande uppfinning har beskrivits i form av dess föredragna utföringsformer, torde det för fackmannen stå klart att föreliggande uppfinning icke är begränsad till förelig- gande utföringsformer, utan att olika ändringar och modifikationer är möjliga inom ramen för uppfinningen.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 457 681 PATENTKRAV

1. Branddetekterings- och signaltransmissionssystem inne- fattande en processorstyrd centralenhet med en tidsmultiplexe- ringsanordning samt branddetektorer, vilka ar anslutna till centralenheten via åtminstone en tvàtrads signaltransmissionslinje och vilka vardera ar anslutna parallellt vad gäller var3e signal- transmiasionslinje och vilka sänder digitala signaler till centralenheten och vilka är digitalt adresserbara och styrbara av centralenheten i en tidsmultiplexeringsoperation, kännetecknat av att olika slags branddetektorer är anslutna till varje signal- transmieeionelinje (4), nämligen ~ första branddetektorer (7) av kretskortslutande typ inne- fattande en branddetekteringskrets (40), ett strömställarelement (41), som slås till av nämnda krets i händelse av brand, och ett strömbegränsande element (45), som är anordnat i serie med ström- ställarelementet (41) mellan signaltransmissionslinjens (4) ledare, och - andra, adresserbara branddetektorer (5,6) av intelligent typ respektive adress-sändande typ innefattande rökdetekterings- organ (23) och signalbehandlingsorgan (22), som till svar pa mot- tagande av tillhörande adress sander det värde som uppmätts av nämnda rökdetekteringsorgan (23) i digitalt kodad form till centralenheten via signaltransmiseionslinjen (4), samt av att i centralenheten (4) tidsmultiplexeringsanord- ningen (61) alternerande åstadkommer ett övervakningstidsband (C) för matning av lingeströmmen och ett signaltransmissionstidsband (A) för datakommunikation med nämnda andra branddetektorer (5,6).

2. System enligt krav 1, kännatecknat av att nämnda andra branddetektorer (5,6) vardera innefattar en eäkerhetskrets (34), som kortsluter linjeledarna via ett atrömbegranaande element, da den detekterade brandparametern ligger över en i för~ vag bestämd nivà.

3. System enligt krav 1 eller 2, kinnetecknat av att nämnda företa branddetektorer (7) vardera innefattar en krets (42,43), eom då branddetektorn (7) reagerar minskar dess ström- värde till ett i förväg bestämt minimivärde.

4. System enligt nagot av kraven 1-3, kännetecknat av 10 15 20 25 30 457 681 att centralenheten (1) 62), innefattar en spanningsst varigenom linjespanningen under tidsbandet yrkrets (SWI-SWn; (A) för datakommu- nikation omkopplas till ett lägre varde an under tidsbandet (C) for matning av lingestrommen.

5. System enligt nagot av kraven 1-4 for signaltranemissionslinje, den (A) kännetecknat av att for datakommunikation av centralenheten massigt icke överlappande pà signaltransmissions

6. System enligt något av kraven 1-5, att centralenheten (101) är via åtminstone en hu miesionslinje (81,82) ansluten till undercentral (83,84,85), vilka är individuellt adresserbara o fler än en de olika tidsban- (1) fördelas tids- linjerna. kännatecknat av vudsignaltrans- enheter ch har uteslutande digitalt datautbyte med centralenheten (101) och till var och en av vilka ett flertal signaltransmiesionslinjer ( andra, adressbara branddetektorer (5,6) är anelu

7. System enligt krav 6, kännetecknat undercentralenheterna (83,B4,85) är anslutna til (101) via en andra huvudsignaltransmissionelinje ordning sett från centralenheten (101).

8. System enligt nagot av kraven 1-7, k att varje signaltransmissionslinje avslutas av e ordning, vilken pà en fràn centralenheten (1) i tidsband (B) utsänd triggsignal svarar med en be form av en strömókning.

9. System enligt krav 8, kännetecknat heten (1) innefattar en komparator (CPI-CPn), bekräftelsesignalen och under tidsbandet (C) för strömmen jämför denna ström med en i förväg vald

10. System enligt krav 8, kännetecknat heten (1) innefattar en krets (66) för kontroll av bekräfteleesignalen från en avslutningsanordn 1,17) med nämnda tna. av att l centralenheten (82) i omvänd ännetecknat av n avslutningsan- ett ytterligare kräftelsesignal i av att centralen- som detekterar mätning av linje- strömniva. av att centralen- genom utvärdering ing (8).