SE454917B - Forfarande for detektering av fremmande material i vetskor, samt apparat for genomforande av forfarandet - Google Patents

Description

454 917 denna del, och orsakar att de små ljusmottagarna mottar extremt minskat ljus, och signalerna vilka följer av en sådan minskad ljusmottagning, behandlas på samma sätt som den minskade ljusmottagningen, vilken orsakas genom främmande material och betraktas felaktigt som signaler orsakade av främmande material. För att eliminera en sådan nackdel är det nödvändigt att utesluta signalerna, vilka svarar mot vätskeytan 8 ur signalerna som skall undersökas. Detta har i det konventionella sättet åstadkommits genom utförande av mätningar medan de främmande materialen fortfarande är suspenderade och sammanvirvlade med vätskeinnehållet efter att virveln i ampullen har blivit måttlig och vätskeytan 8 har återställts till den övre nivån. Den har ytterligare en nackdel i att tunga eller relativt stora främmande material sådana som glasflisor tenderar att lägga sig så snart den roterande ampullen har bringats att stanna, och därför skulle ha deponerats på bottnen av behållaren l och skulle ej ha detekterats som främmande material om mätning hade utförts efter att virveln hade blivit måttlig och vätskeytan 8 åter- ställd.

Mätningen kompliceras genom det faktum att återställningen av den virvlande vätskeytan 8 varierar starkt i beroende av viskositeten hos vätskeinnehållet, kvantiteten av påfylld vätska, formen och storleken av behållaren l, rota- tionshastigheten och tidsstyrningen av inbromsningen. Det finns en variation bland ampuller t.oau. för samma lösning.

Därför är den konventionella metoden i vilken mätning utföres i sekvens från botten till den övre delen i enlighet med ett standardiserat förinställt program ej förenlig med den känsliga skillnaden från ampull till ampull och tenderar att ge felaktiga resultat. Utöver detta är den konventionella metoden ineffektiv om olika program skall inställas för resp. slag av ampuller och vätskor.

För att undanröja dessa nackdelar har föreliggande uppfinning kommit till, vilken är kännetecknad-av att detekteringen åstadkommas när vätskeytan återställes, varvid 454 917 ljusmottagarna svarande mot vätskeytan utelämnas vid detekte- ringen.

Ett enstaka fotoelektriskt element är ej lämpligt som ljusdetektor som skall användas som ljusmottagare i apparaten i enlighet med denna uppfinning. Orsaken till detta är att de främmande material, vilka skall detekteras, är extremt små jämfört med detekteringssynfältet och skillnaden i styrka hos fotoelektrisk ström, vilken orsakas genom närvaro av främmande material, är alltför liten för att detektera främmande mate- rial med rimlig känslighet. En tillfredsställande detektering med ett tillräckligt signal-brusförhållande kan åstadkommas för vilket som helst slag av främmande material oberoende av den form som de uppträder i - partikel eller fiber, om ett flertal små ljusmottagare insättes, vilka vardera har en viss ljusmottagande area lika med eller mindre än den projicerade arean av enskilda partiklar av främmande material ooh mätning sker av intensiteten hos strålen av passerande ljus med små ljusmottagare vilken varierar i proportion till den projicerade arean av främmande material.

I enlighet med sättet enligt föreliggande uppfinning uppfångas den virvlande vätskeytan i varje ampull av de små ljusmottagarna hos ljusdetektorn och utgångssignaler från de små ljusmottagarna svarande mot den virvlande vätskeytan uteslutes från andra signaler för mätning och sålunda är kontinuerlig mätning möjlig för enskilda ampuller även om tiden för återställning av den virvlande vätskeytan skiljer sig beroende på viskositeten hos vätskan, formen och storleken hos behållaren, och mängden vätska vilken är påfylld i behållaren. Därför finns inget behov för uppgörande av program, och effektiv och felfri mätning kan åstadkommas.

Ljuset som har passerat vätskeytan är ytterst försvagat jämfört med det som har passerat vätskevolymen. Genom att använda detta är det möjligt att stänga av de små ljusmottagarna svarande mot vätskeytan från att utsända utgångssignaler och tillåta de andra små ljusmottagarna att utsända digitala utgångssignaler, om signalen från de små 454 917 ljusmottagarna är lägre än det godtyckligt satta standard- värdet. Signaler från de små ljusmottagarna filtreras genom kondensatorer för borttagning av likspänningskomponenter och endast signaler beroende på rörelse hos främmande material upptas som växelspänningskomponenter. Sådana signaler jämföres med det godtyckligt satta referensvärdet genom komparatorer, och signaler, vilka överskrider ett sådant referensvärde, utsändes för defekta ampuller. Utsignalen beroende på främ- mande material och utsignalen vilken icke svarar mot vätskeytan undergår en AND-operation för att eliminera signaler vilka härrör från vätskeytan, så att endast utgångssignaler vilka härrör från främmande material erhålles som utsignaler, vilka aktiverar solenoiden för borttagande av defekta ampuller.

Inom parentes kan sägas att i sättet och apparaten enligt föreliggande uppfinning, detekteringssynfältet täcker den övre delen av ampullen i vilken det ej finns vätska, men detta har ingenting att göra med detekteringen av främmande material eftersom ljuset som passerar den tomma delen är mera intensivt än ljuset som passerar vätskan och intensiteten förblir konstant.

Som framgår av det ovan nämnda är det ett syfte med föreliggande uppfinning att åstadkomma ett sätt och en apparat för att snabbt avsyna genomskinliga behållare genom att rotera dem en och en åt gången vid ett högt varvtal och därefter bringa dem att stanna snabbt. Ett ytterligare syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt och en apparat för avsyning av genomskinliga behållare utan inställning av olika program i enlighet med de enskilda behållarna och vätskorna som skall avsynas.

Dessa och andra syften och fördelar hos uppfinningen kommer lätt att inses med hänvisning till följande beskriv- ning och bifogade ritningar.

I ritningarna är FIG. l en schematisk vy utvisande principen för en konventionell apparat för detektering av främmande material, 454 917 FIG. 2 är ett blockschema utvisande en första utförings~ form av apparaten enligt föreliggande uppfinning, FIG. 3 är ett blockschema utvisande den förbättrade varianten av den första utföringsformen, FIG. 4 är ett blockschema utvisande den andra utförings- formen av apparaten enligt föreliggande uppfinning, och FIG. 5 är ett blockschema utvisande den förbättrade versionen av den andra utföringsformen.

Uppfinningen kommer att beskrivas med hänvisning till utföringsformerna visade i ritningen.

I fig. 2 visas ljusdetektorn 7, vilken är ett aggregat av små ljusmottagare 71, 72,..", 7m, ~.H, 7n, som var och en är tillverkad av ett knippe av optiska fibrer sådana som glas- fibrer, varvid varje knippe har en tvärsnittsarea av lO"2 till l mmz, och ett fotoelektriskt element anslutet till dess ena ände. Ljusmottagarna 71, 72, .n., 7n är resp. anslutna till förstärkare 91, 92, .u., 9n och vidare till första komparatorer l2l,l22, H.w l2n, vilka detekterar vätskeytan 8, och kretsen ll, vilken detekterar främmande material.

Kretsen ll för att detektera främmande material består av kondensatorer l4l, 142, H." l4n, förstärkare 151, 152, H." l5n och andra komparatorer 161, l62,..~, l6n.AND-kretsarna 131, 132, .H., l3n upphäver signaler för detektering av främmande material från att utsändas när vätskeytan detekteras.

Den sålunda uppbyggda kretsen kommer nu att beskrivas till sitt verkningssätt. Vätskeytan 8 bildar en virvel i konisk form när ampullen vrides runt. Ljuset som har passerat denna vätskeyta är mycket mera avmattat än det som har passerat rakt igenom vätskan. Utsignalerna från ljusmottagarna 71, 72, H.w 7n förstärks genom förstärkarna 91, 92,..U, 9n och pålägges sedan komparatorer 121, 122, .U., l2n.

Förstärkarna för ljuset som har passerat genom vätskan ger utsignaler av omkring 8 volt, under det att förstärkarna svarande mot det ljus som har passerat vätskeytan 8 ger utsignaler av mindre än l volt. 454 917 Å andra sidan pålägges referensspänningen A, vilken är inställd på ett visst värde på första komparatorer 121, 122, .U l2n från ingångsanslutningen 17. Denna referensspänning A används för att detektera utsignalerna, vilka härrör från ljuset som har passerat vätskeytan B. Den kan inställas på låt oss säga 2 volt. Antag att vätskeytan 8 projiceras till den lilla ljusmottagaren 7m vilken är streckad i ritningen.

Utgångsspänningen vilken härrör från denna lilla ljusmottagare jämförs genom en första komparator 12m med referensspänningen A tillförd från ingångsanslutningen 17. Komparatorn är så arrangerad att den alstrar en utgångssignal av 0-nivå om spänningen är lägre än 2 volt, med andra ord, om vätskeytan detekteras, och så att en utgångssignal av l-nivå alstras om spänningen är högre än 2 volt, med andra ord, om vätskeytan icke detekteras. Sålunda utfärdar den första komparatorn l2m en O-signal och de övriga första komparatorerna 121, .H., l2m_l, 12m+l, .H., 12n utfärdar 1-signaler, och resp. utsignaler införes på AND-kretsar 131, .~., l3m_l, 13m+l.

..H, l3n. Å andra sidan släppes ej alla utsignalerna från förstär- karna 91, 92, ."., 9n igenom. Likspänningskomponenterna i utgångssignalerna elimineras genom kondensatorer 141, 142, ..fl, 14n, och endast signaler för detektering av främmande material släppes igenom.Eftersom, med andra ord, främmande material förflyttar sig i vätskan, betraktas utsignalerna från de små ljusmottagarna 71, 72, .H., 7m som växelspännings- komponenter.Dessa växelspänningskommponenter förstärks av förstärkare 151, 152, .U., lSn och pålägges sedan andra komparatorer 161, 162, .H., l6n, på vilka är pålagd en referensspänning B från en ingångsanslutning 18, vilken referensspänning inställes på ett önskat värde. Referens- värdet B bestämmer känsligheten för detektering av främmande material. När respektive spänningar, vilka införes från förstärkarna 151, 152, .U., 15n, överskrider referens- spänningen B, utsänder andra komparatorer 161, 162, ."., l6n digitala signaler som indikerar att främmande material 454 917 föreligger överskjutande den föreskrivna nivån. Dessa utgångs- signaler och signalerna vilka införes från första komparato- rer 121, 122, ."., 12n pålägges på AND-kretsar 131, 132, ".H., 13n. Om utgångssignalen från någon av de första komparatorerna 121, 122, U.w 12n är 0, finns ingen utsignal från AND-kretsarna 131, 132, .H., l3n; om utgångssignalen från någon av de första komparatorerna 121, 122, U." l2n är 1, så uppträder en utgångssignal på utgångsanslutningen 19 genom motsvarande AND-kretsar 131, 132, ...., l3n.

Ljusmottagaren 7m svarande mot vätskeytan 8 mottar mindre ljus och genererar en lägre spänning än 2 volt hos referensspänningen A, vilken orsakar första komparatorn 12m att utsända en 0-utgångssignal. Å andra sidan genererar de små ljusmottagarna 71, H." 7m_l, 7mfl, 7n, spänningar högre än 2 volt, vilket orsakar första komparatorer vilka ej svarar mot vätskeytan 8, 121, 12m_l, 12m+1, H.w 12n att utsända 1-utgångssignaler.

Därför utsänder AND-kretsen 13m ur AND-kretsarna 131, 132, .n., 13n inga signaler oavsett detektering av främmande material; och andra AND-kretsar 131, u.H 13 13 m-1' m+1' "'” l3n orsakar andra komparatorer 161, .~., 16m_l, 16m+l, .H., l6n, vilka har detekterat främmande material, att utsända ut- gångssignaler till utgångsanslutningen 19 för att aktivera solenoiden och utmata defekta ampuller. När det med andra ord finns en vätskeytutgångssignal, förhindras den lilla ljusmot- tagaren, vilken svarar mot detta, att utsända utsignaler, men andra små ljusmottagare, för vilka det icke finns någon vätskeytutsignal och det föreligger främmande materialutsig~ naler, tillåtes att utsända utsignaler.

De små ljusmottagarna 71, 72, .~., 7n kommer troligen ej alla att bli mörka, eftersom vissa av ljusmottagarna, mot vilka den övre änden och den nedre änden av vätskeytan proji- ceras, ej blir fullständigt mörka, trots att resten av ljus- mottagarna blir fullständigt mörka beroende på projiceringen av vätskeytan.Om detta inträffar i kretsen som visas i fig. 2, äger förmörkning icke rum och upphävande för motsvarande 454 917 ljusmottagare verkställes icke förrän spänningen sjunker lägre än referensspänningen av 2 volt. Ett sådant ofullständigt för- mörkande kommer att felaktigt mottas som signaler för detektering av främmande material, och detta skulle kunna bedöma acceptabla ampuller att vara defekta. En krets för att förhindra en sådan felbedömning och för att utföra fullständig avsyning visas i fig.3.

Skillnaden mellan kretsarna visade i fig. 2 och fig. 3 ligger i det faktum att utsignalerna från första komparatorer 121, 122, U." l2n införes i AND-kretsar 131, 132, ~.U l3n, vilka är anslutna till näraliggande små ljusmottagare. Om därför vätskeytan projiceras mot hela ljusmottagaren 7m och en del av ljusmottagaren 7m+l i fallet med kretsen i fig. 2, blir utsignalen från första komparatorn 12m en O-signal, men utsignalen från första.komparatorn l2m+l blir icke O-signal eftersom den lilla ljusmottagaren 7m+l ej blir fullständigt mörk och spänningen faller icke under 2 volt. Dock finns det i kretsen i fig. 3 tre ingångssignaler till'AND-kretsarna l3m+l och följaktligen finns ingen utsignal så länge som O-signal införes från första komparatorn l2m. Därför förhindras andra komparatorer l6m och l6m+l från att utsända utsignaler.

Sålunda betraktas den lilla ljusmottagaren 7m+l i närheten av den lilla ljusmottagaren 7m, vilken fullständigt har förmörkats genom vätskeytan 8, icke som en som är avsedd för avsyning. Detta undanröjer ovan nämnda möjlighet för felbedöm- ning.

Pig. 3 belyser en utföringsform i vilken icke blott de små ljusmottagarna, vilka fullständigt förmörkas, utan även den lilla ljusmottagaren nära deras undersida uteslutes från dessa objekt för avsyning. Grundat på samma princip kommer det att bli möjligt att konstruera en krets, i vilken den lilla ljusmottagaren intill ovansidan och undersidan eller mot höger sida eller mot vänster sida upphäves från att utsända utsig- naler för bedömning. ' I fig. 3 är första komparatorer 121, 122, .H., 12n anslutna till AND-kretsar 131, 132, U.U l3n svarande mot de 454 917 små ljusmottagarna intill ovansidan, mot ovansidan och undersidan, eller mot högra sidan och vänstra sidan av de små ljusmottagarna. För säkerhets skull kommer det att vara möjligt att på samma sätt förhindra små ljusmottagare, vilka är direkt näraliggande mot och näst näraliggande mot den lilla ljusmottagaren vilken mottar projektionen av vätskeytan, från att utsända en utgångssignal för avvisningsbedömning.

I förbigående är arean hos en sektion av den lilla ljus- mottagaren konstruerad på så sätt, att en fullständig projek- tion av vätskeytan sträcker sig över åtminstone en del av den lilla ljusmottagaren.

Den andra utföringsformen av denna uppfinning kommer nu att förklaras med hänvisning till fig.4 och fig.5. I fig.4, sändes resp. utsignaler från de små ljusmottagarna 71, 72, H.w 7n till förstärkare 91, 92, ."., 9n. Likspännings- komponenter i varje utsignal borttages genom kondensatorer 141, 142, .~., l4n och endast växelspänningskomponenter, vilka är signaler för detektering för främmande material, införes till förstärkaren 151, l52, ."., lân, och därefter till komparatorer 161, l62, U.H l6n.Ä andra sidan är dioder 201, 202, .H., 20n anslutna i motsatt riktning mellan utgångsanslutningar bl, b2, ."., bn hos förstärkare 151, 152, .H., l5n och utgångsanslutningar al, az, .H.., an hos förstärkare 91, 92, .H., 9n. Till komparatorerna 161, 162, H., l6n införes referensspänningen B, vilken är inställd på en viss nivå, och den jämföres med insignaler från förstärkarna l5l,l52, H.H l5n.Om insignalerna är lägre än referensvärdet B uppträder en digital signal svarande mot en defekt ampull vid utgångsanslutningen l9.

Antag nu att den lilla ljusmottagaren svarande mot vätskeytan 8 är 7m. Ljusmottagarna 71, .n., 7m_l, 7m+l, .V 7n vilka mottar ljus, som passerar genom vätskan, genererar lägre spänning än ljusmottagaren 7m. Genom att utnyttja detta fenomen justeras förstärkarna 91, 92, ..", 9n så att spänningen hos förstärkarna 9m beroende på ljuset som passerar genom vätskan är låt oss säga -1 volt, och spän- 454 917 lO ningen hos förstärkarna 9l,..U, 9m_1, 9m+l, H.” 9n, som ej resulterar av ljus som passerar genom vätskan, är låt oss säga 8 volt. Utöver detta inställes O till 5 volt för utgångsspän- ningen, vilken härrör ur den främmande materialdetekterings- signalen från förstärkarna l5l, 152, “.U l5n, och referensspänningen B är inställd på 2 volt. När då vätskeytan 8 detekteras, är utgångsspänningen am från förstärkaren 9m lägre än spänningen bm hos förstärkaren l5m. Följaktligen blir spänningen hos bm nästan lika med spänningen hos am, beroende på dioden 20m, och komparatorn l6m ej arbetar.

I fallet med ljusmottagarna 71, ."., 7m_l, 7m+l, U." 7n utom 7 som nämnts ovan, är spänningen på katodsidan al, m! .U., am_l, am+l, ."., an högre an spänningen hos anodsidan bl, bm_l, bmfl, bn. genom dioderna 201, .n., 20m_l, 20m+l, ."., 20n, och de Därför flyter ingen ström införes till komparatorer l6l,..", l6m_l, l6m+l, H." 16n.

Sålunda utsändes utgångssignaler för ljus vilket har passerat genom vätskan, vilka ej svarar mot vätskeytan 8.

Vissa av de små ljusmottagarna 71, 72, .N:, 7n blir mörka helt beroende på projektionen av vätskeytan, men vissa av dem blir ej helt mörka beroende på att vätskeytan projiceras mot endast en del av denn I ett sådant fall finns en möjlighet att mörkläggning i beroende av vätskeytan betraktas som en mörkläggning beroende på främmande material.

Detta förhindras genom en utföringsform som visas i fig. 5, i vilken resp. utgångsanslutningar al, a2, .H., an hos n komparatorer 162, 163, ."., l6n genom reverserade dioder 211, förstärkarna 91, 92, .~., 9 är anslutna till näraliggande 212, N." 2ln_l.I en sådan konstruktion, minskar spänningen hos utgångsanslutningen am+l hos ljusmottagaren 7m+l ej till -l volt, när en del av ljusmottagaren 7m+l blir mörklagd genom vätskeytan 8, men spänningen hos utgångsanslutningen am hos den helt mörklagda ljusmottagaren 7m sänks till -l volt.

Följaktligen minskas spänningen hos utgångsanslutningen bm+l också till -l volt genom dioden Zlm, och ingen signal införes på komparatorn l6m+l. På detta sätt utsändes inga signaler 454 917 ll vare sig från de ljusmottagare, vilka är fullständigt förmörkade genom vätskeytan, eller från de ljusmottagare, som ligger i närheten av de mörklagda ljusmottagarna. Därför kan inget fel inträffa vid avsyning.

Fig. 5 belyser en utföringsform i vilken icke blott de små ljusmottagarna, vilka är fullständigt förmörkade genom vätskeytan 8, utan andra små ljusmottagare nära undersidan av de förmörkade ljusmottagarna uteslutes från avsyningsobjekt.

Samma princip kan tillämpas för konstruktion av en krets i vilken de små ljusmottagarna intill ovansidan, på ovansidan eller på undersidan, eller på den högra sidan eller på den vänstra sidan av de förmörkade ljusmottagarna upphäves att utsända signaler för avvisningsbedömning.

I en sådan krets, är resp. utgångsanslutningar al, a2, .H., an hos förstärkarna 91, 92, .~., 9n anslutna via reverserade dioder till komparatorer 161, 162, .~., l6n intill ovansidan, på ovansidan och på undersidan. eller på den högra sidan och på den vänstra sidan av dessa. Det är möjligt att konstruera kretsen så att fler än två intilliggande ljus- mottagare upphäves att utsända signaler för avvisningsbedöm- ning.

Arean hos ett avsnitt av den lilla ljusmottagaren är så konstruerad att vätskeytan projiceras mot mera än en ljusmot~ tagare.

Claims (8)

454 917 12 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för detektering av främmande material i vätskor genom att en genomskinlig behållare fylld med en vätska roteras vid hög hastighet, att behållaren snabbt bringas till stillastående, att suspenderat, främmande material tillåts virvla med vätskan, att vätskan och det främmande materialet belyses, varvid det genomsläppta ljuset mottages av ljusmottagare i en ljusdetektor som är anordnad i motsvarighet till behållaren, och att förändringen i infallande och genomsläppt ljus mäts, k ä n n e t e c k n a t a v att såsom ljusmottagare utnyttjas ett aggregat av små ljusmottagare, varvid varje mottagare avger en utsignal i och för en avvisningsbedömning då mängden ljus som mottages sjunker under en viss standardnivå, på grund av rörelsen hos det främmande materialet, varvid varje mottagare avger en utsignal för vätskenivån då mängden ljus som mottages sjunker under en viss standardnivå på grund av projektionen av den virvlande vätskeytan på mottagaren, vilken yta bildas genom rotation av vätska, varvid denna vätskenivåsignal, för varje liten ljusmottagare förhindrar den nämnda avvisningsbedöm- ningssignalen från att överföras till de efterföljande utgångsanslutningarna.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att de små ljusmottagarna intill den övre och den nedre sidan och/eller den högra och den vänstra sidan av de små ljus- mottagarna i motsvarighet till vätskeytan, förhindras att avge en utsignal för avvisningsbedömning.

3. Apparat för detektering av främmande material i vätskor genom att en genomskinlig behållare fylld med vätska roteras vid hög hastighet, att behållaren snabbt bringas till stilla- stående, att suspenderat, främmande material tillåts virvla med vätskan, att vätskan och det främmande materialet belyses, att det genomsläppta ljuset bringas att mottagas av 454 917 13 ljusmottagare i en ljusdetektor som är anordnad i motsvarighet till behållaren, och att förändringar av infallande och genomsläppt ljus mäts, k ä n n e t e c k n a d a v att ljusmottagaren innefattar ett aggregat av små ljusmottagare (7l".7m.H7n), att komparatorgruppen innefattar en första komparatorgrupp (12) som jämför likspänningssignalkomponenten som erhålles från de små ljusmottagarna med standardvärdet (A) som godtyckligt inställts såsom signalnivån för detektering av vätskeytan, och som skall uteslutas, varvid var och en av de små ljusmottagarna är kopplade till en motsvarande enhet i en andra komparatorgrupp (16) vilken jämför växelspänningssignal- komponenten som erhålls från de små ljusmottagarna med ett standardvärde (B) som inställts såsom nivån för detektering av främmande material, vilken första komparatorgrupp (12) och andra komparatorgrupp (16L är kopplade till en motsvarande AND-kretsgrupp (13), varvid de små ljusmottagarna hindras från att avge en utsignal, i och för avvisningsbedömning på grund av en utsignal från en av de små ljusmottagarna, som motsvarar vätskeytan.

4. Apparat enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att den första komparatorgruppen för likspänningssignalkomponenter och standardvärde är kopplad också till en AND-krets (13), som motsvarar fler än en liten ljusmottagare.

5. Apparat enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d a v en ingångskondensator (14) i serie med en växelströmskopplad förstärkare (15), anordnad mellan varje ljusmottagare och dess motsvarande andra komparatorgruppenhet (16), och av ytter- ligare en förstärkare (19) som förbinder varje ljusmottagare med både den motsvarande kondensatorn (14) och med motsvarande första komparatorgruppenhet (12).

6. Apparat enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att de små ljusmottagarna är anslutna till spärrdioder (20), vilka 454 917 14 är kopplade parallellt med förstärkarna (15) för växelströms- signalkomponenter.

7. Apparat enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d a v att ytterligare ett antal spärrdioder är kopplade mellan de små ljusmottagarna och komparatorerna, vilka befinner sig intill de små ljusmottagarna, och motsvarar de små ljusmottagarna för detektering av vätskeytan.

8. Apparat enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d a v att förstärkaren för växelströmkomponenter innefattar en för- stärkare med en kondensator i serie med dess ingång i och för blockering av likspänningsingångssignaler till densamma ingången, varvid dioden är med sin anod ansluten till en punkt vid'vilken Éörstärkarens utsignal leds till den motsvarande ingången på komparatorgruppen, vilken diod med sin katod är ansluten till en punkt mellan den anslutna ljusmottagaren och kondensatorn, vilken diod håller komparatorn låg, när ljus till motsvarande ljusmottagare reduceras genom att passera genom vätskeytan, och förhindrar därvid komparatorn från att felaktigt ge en signal som om den hade detekterat ett främmande material i motsvarande ljusmottagares synfält.