SE454660B - Barktrumma med minst en lagerring e d - Google Patents

Description

454 660 10 15 20 25 30 och manteln ej täcker varandra exakt, utan en eller flera av skruvarna kommer att få en från rent radiell riktning avvikande orientering.

Vidare föreslås i SE 389 465 att ringen fixeras på trummanteln genom att i spalten inpressas ett antal gummistavar eller liknande elastome- riska distansorgan, vilka håller ringen elastiskt efergivligt centrerad på trumman och därmed väsentligt dämpar överföringen av stötkrafter från trumma till de bärorgan som uppbär trumman roterbart. En sådan elastiskt eftergivande fastsättning av ringen på trummanteln medför att drivningen av barktrumman ej kan ske medelst en konventionell kugg- växeldrift eller pinnhjulsdrift på grund av att fjädringsrörelserna ändrar kuggingreppen så att smörjoljefilmen förstörs. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en förbättrad fixering av ringen och trummanteln relativt varandra. Graden av fixe- ring bör icke ändras med tiden,_helst icke ens i korrosiv miljö. Trots detta bör en eventuell ny uppriktning av ringen kräva förhållandevis litet arbete, och konventionell kugghjulsdrift eller pinnhjulsdrift bör kunna användas. Detta ändamål uppnås enligt uppfinningen genom att åt- minstone ett flertal av fastsättningsorganen utgöres av sådana spänndon som genom skruvning är expanderbara i radiell led relativt manteln och som är så utförda och så förspända att en vid ett icke förspänt spänn- don eventuellt förekommande eftergivlighet hos någon i spänndonet in- gående komponent eller del därav är försumbar, så att ringen är stelt fastspänd på manteln.

Företrädesvis är barktrumman enligt uppfinningen utförd på sådant sätt att varje spänndon innefattar en första platta av metall med en yta belagd med ett högst l0 mm tjockt skikt av sättningsbeständigt gummi för anliggning mot lagerringen, en andra platta av metall med en yta belagd med ett högst l0 mm tjockt skikt av sättningsbeständigt gummi för anliggning mot trummanteln, varvid varje anliggningsytas area är flera gånger så stor som arean av anliggningsytan på ett konventionellt kilformigt fastsättningsorgan, en mellan plattorna belägen och dessa uppbärande självhämmande platt kil av metall med sin längdriktning sammanfallande med trummans längdriktning och med i denna riktning avtagande tjocklek, och skruvdon för att förskjuta kilen i sin längd- in 15 20 25 30 454 660 riktning mellan plattorna ochldärmed förändra' -avståndet mellan dessa, så att trummanteln kan fixeras i huvudsak stelt fastspänd i önskat läge - i lagerringen .

En fastsättning med sådana spänndon ger stor flexibilitet vad gäller trummantelns placering i ringen. Den tunna gummibeläggningen möjlig- gör en god anliggning även mot en oval trummantel, samtidigt som fiädringen tack vare gummibelâggningens tunnhet i förhållande till dess längd och bredd blir försumbar. Gummíbelâggningen utgör även en tätning mot manteln respektive ringen, så att fukt inte kan tränga in 'och orsaka korrosion som medför att förbandet lossnar. Då inga hål behöver borras, varken i trummanteln eller ringen, blir detta utför- ande även avsevärt billigare än ett med kilar försett konventionellt skruvförband.

Ytterligare särdrag, som kännetecknar föredragna utföringsformer av uppfinningen, anges i de bifogade patentkraven. Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare under hänvisning till de bifogade ritningarna.

Figur 1 är ett vertikalsnittsvy som schematiskt visar en barktrumma- mantel och en lagerring eller dylikt som i enlighet med uppfinningen är fixerad på manteln medelst spânnelement som är expanderbara i radiell led genom skruvning.

Figur 2 är en sidovy av ett delvis i längclsnitt visat spänndon enligt en första föredragen utföringsform av uppfinningen infört mellan trummanteln och en cylindrisk inneryta på ringen.

Figur 3 är en tvärsnittsvy som visar snittet lll-lll i figur 2.

Figur ll är en sidovy liknande den i figur 2 av ett spänndon enligt en andra föredragen utföringsform av uppfinningen infört mellan trum- manteln och en konisk inneryta på ringen.

Figur 5 är en tvärsnittsvy, som visar snittet V-V i figur ll.

Den i figur i visade barktrumman innefattar en huvudsakligen cylind- risk trummantel i med huvudsakligen horisontell axel och minst en lagerring 3 eller dylikt som omger ett ringformigt parti av manteln 1 454 660 10 15 20 25 30' under' bildning av en mellanliggande spalt S. Ringen 3 är fixerad' relativt trummanteln 1 medelst ett flertal i spalten anbragta och på lika delningsavstånd runt mantelomkretsen fördelade fastsättningsorgan 7. I den i figur 1 visade utföringsformen användes tolv fastsättningsorgan 7, -men självfallet kan antalet vara större eller mindre, i beroende av trummantelns och ringens dimensioner, etc. Det framhålles att bark- .trumman år bara schematiskt visad, och att konventionella detaljer som ej berör uppfinningen således utelâmnats i figuren.

Exempelvis år trummanteln på insidan försedd med ett flertal icke visade konventionella stocklyftare, ß Enligt uppfinningen utgöres åtminstone ett flertal av fastspännings- organen av sådana spänndon 7 som genom skruvning år expanderbara i radiell led relativt manteln 1 och som år så utförda att en eventuell fjädring är försumbar, så att ringen 3 år i huvudsak stelt fastspänd på manteln 1. ,' En förstaföredragen utföringsform visas i figurerna 2 och 3. Varje spänndon 7 innefattar en första platta 9 och en andra platta 13, båda av metall och med en yta belagd med ett högst 10 mm tjockt skikt 11- respektive 15: av sättningsbeständigt gummi för anliggning mot lager- ringen 3 respektive manteln 1. Anliggningsytan på var och en av _ plattorna 9 och 13 har en area som är flera gånger så stor som arean_ av anliggningsytan på ett konventionellt, kilformigt fastsättningsorgan.

En självhâmmande platt kil 17 är belägen mellan plattorna 9 och 13 och uppbär dessa. Kilens 17 längdriktning sammanfaller med trummans längdrlktning, och kilens 17 tjocklek avtar i längdriktningen. Vidare innefattar varje spänndon 7 skruvdon 19 för att förskjuta kilen 17 i sin längdriktning mellan plattorna 9 och 13 och därmed förändra av- ståndet mellan dessa, så att trummanteln 1 kan fixeras i huvudsak stelt fastspänd i önskat läge i lagerringen 3.

Det jämförelsevis tunna gummiskiktet 11 respektive 15 med en tjocklek av högst 10 mm möjliggör en god anliggning även mot en oval trum- mantel 1. Gummiskiktet utgöräven tätning mot manteln 1 respektive ringen 3, så att fukt inte kan trånga in och förorsaka korrosion som medför att förbandet kan lossna. Genom att de jämförelsevis tunna 10 15 20 25 30 454 660 gummiskikten 11 och 15 har i förhållande till tjockleken stora anligg- ningsytor mot ringen 3 respektive manteln 1 och år hårt inspända blir fjâdringen i gummiskikten försumbar. Gummit bör vara såttningsbe- ständigt för att icke inspânningskraften skall minska med tiden, vilket kan medföra bla att förbandet lossnar. Arean av varje gummiskikts anliggningsyta är lämpligen större än ca 1 dmz, företrädesvis åt- minstone ca 1,5 dmz, och har lämpligtvis i huvudsak kvadratisk form. l den i figurerna 2 och 3 visade föredragna utföringsformen- har gummiskiktet en längd av ca 12 cm i mantelns 1 läng-driktning och en bredd av ca 13 cm i mantelns omkretsriktning. Om spänndonen 7 skall ersätta kilar i' en barktrumma där ringfastsättningen skall renoveras, är det emellertid självklart att man måste ta vederbörlig hänsyn till form och dimensioner för den spalt i vilken spånndonen skall an- bringas. l den i figurerna 2 och 3 visade föredragna utföringsformen är vidare' _ den första plattans 9 anliggningsyta mot Iagerringen 3 konvex och den andra plattans 13 anliggningsyta mot trummanteln 1 konkav. Plattorna 9 och 13 är försedda med var sitt spår 21 respektive 23 för mottagning av kilen 17. Spåren är utformade komplementärt till kilen 17, så' att de två anliggningsytorna är åtminstone i huvudsak parallella med var- andra. Därigenom kan ringens 3 anliggningsyta för spänndonen 7 vara cylindrisk, vilket ställer sig enklare och billigare vid tillverkningen.

Vidare har kilen 17 en smalände, som är försedd med ett gängat hål 25, som sträcker sig i kilens 17_ och trummans längdriktning, och skruvdonet 19 innefattar en skallskruv 27, vilken till en del år in- skruvad i hålet 25 och med sin skalle 29 anligger åtminstone indirekt emot ändytor på de två plattorna 9 och 13, så att vid åtdragning av skruven 27 kilen 17 drages i riktning mot skruvskallen 29 och pressar isär plattorna 9 och 13. Lämpligtvis är en kraftig bricka 31 placerad mellan skruvskallen 31 och de nämnda ändytorna på plattorna 9 och 13 för att föra över tryckkraften från skruvskallen 31 till plattorna 9 och 13.

Alternativt kan spänndonet vara utformat på det sätt som visas i figurerna ll och 5, vilket främst lämpar sig för det fall att ringens 10 15 20 25 30 454 een .anliggningsyta för sp-ånndonen har konisk form. För att understryka likheterna mellan utföringsformen enigt figurerna ll och 5 och den enligt figurerna 2 och 3, användes i figurerna _11 och 5 motsvarande - hånvisningsbeteckningar som | figurerna 2 och 3 men ur 100-serien.

Således är ringen _103 fixerad på manteln 101 medelst de i den mellan- liggande spalten 105 belägna spånndonen 107. Varje spânndon inne- fattar en första platta 109 med ett gummiskikt 111 för anliggning mot ringen 103, och en andra platta 113 med ett gummiskikt 115 för anligg- ning mot manteln 101. Mellan plattorna finns kilen 117 som kan för- skjutas mellan plattorna 109 och 113 medelst skruvdonet 119 för att pressa isär plattorna, så att skruvdonet expanderar radiellt i för- hållande till trummanteln 101 och fixerar ringen 103 på manteln 101.

I den i figurerna ll och 5 visade utföringsformen innefattar skruvdonet 119 ett .mutterorgan 133 fast förbundet med de tvâ plattorna 109 och 113, och en med mutterorganet 133 samverkande, igenom detsamma sig "sträckande skruv 135. Skruvens ena ände anligger mot kilens 117 _ tjockände, så att vid åtdragning av skruven 135 kilen 117 skjutes i _riktning bort från mutterorganet 133 och pressar isär plattorna 1-09 och 113. Mutterorganet 133 sträcker siglâmpligen över i huvudsak plattor- nas 109 och 11_3 hela bredd i mantelns 101 omkretsriktning och är till- räckligt bastant för att motstå varje nämnvärd deformation.

Till skillnad från kilen 17 är kilen 117 krökt till överensstämmelse med spaltens 105 krökning, och den är försedd med tvâ spår 137 och 139 av i huvudsak konstant djup för mottagning av de två plattorna 109 och 113, vilka även de är krökta, nämligen till överensstämmelse med spaltens 105 krökning invid ringen 103 respektive invid manteln 101.

Som antytts ovan har lagerringen 103 ett inåt vettande, koniskt av- smalnande ytparti, som avgrânsar spalten 105 i riktning radiellt utåt.

Vidare är de två krökta plattorna 109 och 113 i huvudsak jâmntjocka och tillräckligt tunna för att vid eventuellt behov kunna deformeras till exakt överensstämmelse 'med kilens 117 krökning genom åtdragning av skruven 135. Denna utföringsform av spånndonen 107 är särskilt 10 454 66.0 Iâmolig när de skall ersätta konventionella, stela och smala icke expanderbara kiiar vid renovering av ringinfåstningen i barktrummor.. ' För att i möjligaste mån undvika korrosion är det lämpligt att metallen i åtminstone plattorna och kilen utgöres av rostfritt stål. Vidare är det lämpligt att spänndonen 107 år förspända i sådan grad att även vid maximal arbetsbelastning i trumman en viss förspånning kvarstår i det översta av spänndonen 107. I ' Uppfinningen är icke Begränsad till de tvâ på ritningarna visade och ovan beskrivna utföringsformerna utan ett flertal varianter och modi- fikationer av de två utföringsformerna är tänkbara inom ramen för de efterföljande patentkraven.

Claims (10)

10 10 15 a 3-., 454 660 PATENTKRAV

1. Barktrumma innefattande en huvudsakligen cylindrisk trummantel (1;101) med i huvudsak horisontell axel och minst en lagerring (3;103) eller dylikt, som omger ett ringformigt parti av manteln under bildning av en mellanliggande spalt (5;105) och som är fixerad relativt trum- manteln medelst ett flertal i spalten anbragta och på lika delnings- avstånd runt mantelomkretsen fördelade fastsättningsorgan (7;107), k ä n n e t e c k n a d av att åtminstone ett flertal av fastsätt- ningsorganen (7;107) utgöres av sådana spänndon som genom skruv- ning är expanderbara i radiell led relativt manteln (1;101) och som är så utförda och så förspända att en vid ett icke förspänt spänndon (7;107) eventuellt förekommande eftergivlighet hos någon i spänn- donet (7;107) ingående komponent (9;11 eller 13,15; 109,111 eller 113,115) eller del (11 eller 15; 111 eller 115) därav är försumbar, så att ringen (3;103) är stelt fastspänd pâ manteln (1;101).

2. Barktrumma enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att varje spänndon (7;107) innefattar en första platta (9;109) av metall med en yta belagd med ett högst 10 mm tjockt skikt (11;111) av sättningsbe- ständigt gummi för anliggning mot lagerringen (3;103), en andra platta (13;113) av metall med en yta belagd med ett högst 10 mm tjockt skikt (15;115) av sättningsbeständigt gumi för anliggning mot trummanteln (1;101), varvid varje anliggningsytas area är flera gånger så stor som arean av anläggningsytan på ett konventionellt kilformigt fastsätt- ningsorgan, en mellan plattorna (9 och 13; 109 och 113) belägen och dessa uppbärande, självhämmande, platt kil (17;117) av metall med sin längdriktning sammanfallande med trummans längdriktning och med i denna riktning avtagande tjocklek, och skruvdon (19;l19) för att förskjuta kilen (17;117) i sin längdriktning mellan plattorna (9 och 13; 109 och 113) och därmed förändra avståndet mellan dessa, så att trummanteln (1;101) kan fixeras i huvudsak stelt fastspänd i önskat läge i lagerringen (3;103).

3. Barktrumma enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att den första plattans (9;109) anliggningsyta mot lagerringen (3;103) är konvex och den andra plattans (13;113) anliggningsyta mot trum- manteln (1;101) är konkav.

:I 454 660 ll. Barktrumma enligt krav 2 eller 3, kännetecknad av att plattorna (9 och 13) är försedda med var sitt spår (21 resp. 23) för mottagning av kílen (17), vilka spår (21,23) år utformade komplementärt till kílen (17), så att de två nämnda anliggnlngsytorna är åtminstone l huvudsak parallella med varandra.

5. Barktrumma enligt något av kraven 2-11, kiä n n e t e c k n a d av att kilen (17) har en smalände som är försedd med ett gängat hål (25), vilket sträcker sig i kilens (17) och trummans längdriktning, och att skruvdonet (19) innefattar en skallskruv (27) som till en del är inskruvad i hålet (25) och med sin skalle (29) anligger åtminstone indirekt emot ändytor på de två plattorna (9 och 13), så att vid åtdragning av skruven (27) kílen _(17) drages i riktning mot skruv- skallen (29) och pressar isär plattorna (9 och 13).

6. Barktrumma enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av att skruvdonet (19) innefattar ett mutterorgan (133) fast förbundet med de tvâ plattorna (109 och 113), och en med mutterorganet (133) sam- verkande, igenom detsamma sig stråckande skruv (135) med sin ena ände anliggande mot kilens (117) tjockände, så att vid åtdragning av skruven (135) kílen (117) skjutes i riktning bort från mutterorganet (133) och pressar isär plattorna (109 och 113).

7. Barktrumma enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att kílen (117) är krökt till överensstämmelse med spaltens (105) krökning och försedd med två spår (137,139) av i huvudsak konstant djup för mottagning av de två plattorna (109 och 113), och att de två plattorna (109 och 113) är krökta till överensstämmelse med spaltens (105) krökning invid lagerringen (103) respektive invid trummanteln (101).

8. Barktrumma enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att lager- ringen (103) har ett inåt vettande koniskt avsmalnande ytparti som avgränsar spalten (105) i riktning radiellt utåt, och att de två krökta plattorna (109 och 113) är i huvudsak jämtjocka och tillräckligt tunna för att vid eventuellt behov kunna deformeras till exakt överens- stämmelse med kilens (117) krökning genom åtdragning av skruven (135). ha.. 454 660 10

9. Barktrumma enligt något av kraven 2-8, k ä n n e t e c k n a d av att metallen utgöres av rostfritt stål.

10. Barktrumma enligt något av kraven 1-9, k å n n e t e c k n a d av att spänndonen (7;107) är förspända i sådan grad att även vid maximal arbetsbelastning i trumman en viss förspänning kvarstår i det översta av spänndonen (7;107). 67