SE454377B - Vetskefriktionskoppling med temperaturreglering - Google Patents

Description

454 377 _' 2 . invändig gänga i en drivaxel t ex vevaxeln så att därigenom kopplingen är fast och icke vridbart förbunden med drivaxeln. Man har alltså fått en tillförlitlig och utrymmessparande infästning av kopplingen. Kopp- lingen behöver inte något särskilt av infästningssättet betingat bygg- djup så att genom detta infästningssätt även mycket platt byggda kopplingar kan förverkligas och anbringas.

Föredragna utföringsformer anges i de osjälvständiga patent- kraven.

Uppfinningene fördelar och kännetecken förklaras och beskrivs nedan med hjälp av utföringsexempel enligt figurerna. Därvid visar fig 1 ett snitt genom en uppfinningsenlig vätskefriktionskoppling, fig 2 en planvy av den i fig 1 visade kopplingen sedd i pilens P rikt» ning, fig 3 ett annat utföringsexempel av en koppling i längdsnitt och fig 4 en planvy av en uppfinningsenlig bimetallremsa.

I I fig 1 betecknar 1 en uppfinningsenlig vätskefriktionskoppling med ett hus 2 pá vilket inte närmare visade kylflänsar kan anbringas.

I huset 2 är i ett arbetsrum 12 en drivskiva 3 roterbart lagrad och ickevridbart förbunden med ett kopplingsnav 4. Detta kopplingsnav 4 och drivskivan 3 utgör kopplingens primärdel. Åt framsidan F är kopplingen tillsluten genom ett lock 15 som på sin framsida uppbär en bimetall- remsa 9 som till ett brytstift 10 överför det genom temperaturändringar framkallade böjutslaget. Brytstiftet 10 är anordnat på radialt avstånd från kopplingsaxeln A-A och går igenom locket 15 i axial riktning.

Vidare verkar brytstiftet 10 på en ventilarm 11 som mer eller mindre öppnar resp stänger ett i en mellanskiva 27 anbringat häl 26. Av denna ventilarms 11 ställning beror den vätskemängd som från förrádsrummet 28 kommer in i arbetsrummet 12. Av vätskemängden i arbetsrummet 12 beror åter graden av kopplingens inkoppling.

Enligt uppfinningen är vätskefriktionskopplingen 1 så utbildad att den med en central skruvbult 5 fràn framsidan F kan fästas exempel- vis pà en drivaxel 20. Skruvbulten 5 går igenom kopplingsnavet 4 unge- fär över kopplingens djup t och när med sin gängade del 6 ut ur kopp- lingsnavet 4 pà baksidan R av kopplingen. Med denna gängade del är skruw bulten 5 inskruvad i en invändig gänga i drivaxeln 20 så att därigenom hela kopplingen är ickevridbart förbunden med drivaxeln. Drivaxeln 20 kan vara t ex vevaxeln i en motor. Det är emellertid också möjligt att anordna annan drivning för kopplingen.

Pâ kopplingsnavet 4 är huset 2 stött vid lagret 7 varigenom för- ràdsrummet 28 och arbetsrummet 12 genom tätningsringar 14 är tätade mot

Claims (6)

454 377 3 ' kopplingsnavet 4 så att ingen kopplingsvätska kan komma ut. Där kopp- lingsnavet 4 går igenom arbetsrummet 12 har det en påpressad ring 29 vid vilken genom ett nitförband 13 drivskivan 3 är ickevridbart fäst. Den pà kopplingslocket anbringade bimetallremsan 9 har en central ur- tagning 16 genom vilken huvudet 8 på skruvbulten 5 är fritt tillgängligt så att vid uppsättning eller nedtagning av kopplingen den härför använda skruvbulten 5 är ytterst lätt tillgänlig och bimetallen kan lämnas orörd på kopplingen. Fig 2 visar en utbildningsmöjlighet för bimetallremsan 9 varav framgår att denna vid mitten är försedd med en central utvidgning 30 i vilken urtaget 16 är anbringat. Ett annat utföringsexempel visar fig 3 varvid i motsats till det i fig 1 visade exemplet skruvbulten 5 är försedd med ett huvud 8 med invändig sexkant och är försänkt i kopplingsnavet 4. Bimetallremsan 9 har här ingen särskild fasthállning som i fig 1 utan med sina ändar är fastklämd i ursvarningar under kylflänsar 17 på locket. Enligt fig 4 behöver vid detta utföringsexempel den centrala ur- tagningen 16 i bimetallremsan 9 inte ha så stor diameter som urtagning- en i det vid fig 2 visade exemplet enär skruvbulten 5 är utbildad som invändig sexkantsskruv. Alla utföringsexemplen tillåter en mycket enkel montering från kopplingens framsida F varvid det inte spelar någon roll om drivningen är direkt eller indirekt. Dessutom tillåter denna fästmöjlighet mycket ringa byggdjup. Den erbjuder vidare den fördelen att kopplingen vid monteringen kan sättas upp resp tas ner som en hel enhet utan att exem- pelvis delar av temperaturregleringen behöver tas av. Därigenom är,sär- skilt enär bimetallremsan inte behöver tas bort, en konstant kopplinge- karakteristika säkrad. P al.e n tl

1. Vätskefflktionskopphng (1)|ned en prunär- och en sekundärdeh sonw är inbördes vridbart lagrade, varvid priniärdelen innefattar en drivskiva (3) nied ett kopplingsnav (4) och sekundärdelen innefattar ett drivskivan (3) onwgivande, pa kopplingsnavet (4) lagrat hus (2) nwcd eri pa ett gavellock (15) för huset (2) fastsatt bhnetaflrenßa (9L vflken sonifunküon av tewmeraturen paverkar ett qenonw gaveb locket (15) gående brytstift (10), kännetecknad av att husets (2) gavellock (15) och bimetallremsan (9) är försedda med var sitt mitlhal (16), genom vilka en fran kopphngens U) franßida (F) ffltt tfllgänghg skruvbuh (5) passerar, att koppHngs~ navet (4) sträcker sig över vätskekoppfinqens hela axiena djup (tt fran husets gaveflock (15) tfll husets bakre ände, och är avtätat nfiot kopphngens förrâdsruni (28) och arbetsrurn (12) nwed hjälp av tätningsrhigar (14), och att skruvbulten (5) för fastsättning av koppüngen (1) gär axíeflt igenoni hela kopphngsnavet (hl 454 377 ~ 4

2. Koppling enligt kravet 1, kännetecknad av att bimetallremsan (9) ligger öppet vid skruvbulten (5).

3. Koppling enligt kravet 1 eller 2, kännetecknad av att bimetallremsan (9) i sin centrala del är försedd med en cirkulär utvidgning (30) med en central urlagning (16), genom vilken skruvbultens (5) huvud (8) är fritt tillgängligt.

4. Koppling enligt något av föregående krav, kännetecknad av att skruv- bulten (S) utgörs av en insexskruv, vars huvud är försänkt i kopplingsnavet (fig 3).

5. Koppling enligt nagot av kraven 1 till 3, kännetecknad av att skruv- bulten (5) skjuter ut med sitt huvud (B) utanför kopplingsnavets (4) ände (fig 1).

6. Koppling enligt nagot av föregående krav, kännetecknad av att skruv- bulten (S) är inskruvad i änden av en-drivaxel (20).