SE453779B - Metpunktsavkennare for ett lengdmetningsdon - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 453 779 En sådan mâtspets erhåller dock ingen entydig anliggning mot den utvalda mätpunkten i de fall när mätpunkten utgöres av ett häl eller en skruvskalle i en relativt horisontalplanet lutande yta hos fordonskarossen. Avläs- ning av mätspetsens läge kan därför ge olika mätresultat beroende pâ var i hâlet respektive hylsan mätspetsen anligger. För att eliminera detta problem har man vid uppmätning eller kontroll av mätpunkter, som är belägna i lutande ytor, varit tvungen att även luta mätspetsen i motsvarande grad.

REDOGÖRELSE FÜR UPPFINNINGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma en mätpunktsavkännare av inledningsvis angett slag, som medger en entydig anliggning av mätpunktsav- avkännaren mot mätpunkten oavsett om mätpunkten är be- lägen i ett horisontellt eller lutande parti av karos- sen, och utan att mätpunktsavkännaren behöver lutas.

Detta ändamål ernâs genom att mätspetsen har sfärisk form med en förutbestämd, känd radie för att medge en entydig anliggning mot mätpunkten, oavsett om denna är belägen i ett horisontellt eller lutande parti av före- målet (karossen).

Tack vare att det således ej är läget för en konisk mät- spets, utan i stället läget för en sfärisk forms medel- punkt, som utgör mätskalans referenspunkt, erhålles rätt mätresultat oavsett i vilken vinkel mätdubben när mät- punkten. 10 15 20 25 30 35 453 779 - n FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar ett känt längdmätningsdon. Figur 2 visar schematiskt användning av en känd mätpunktsavkännare i form av en mätspets. Figurerna 3 och 4 visar schematiskt användning av en mätpunktsavkännare enligt uppfinningen.

FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM Figur 1 visar ett parti av ett känt längdmätningsdon innefattande tvâ längsgående horisontellt orienterade, inbördes parallella och raka mätbalkar 1 och 2 av stål e d i en ej visad balkram i form av en s k mätbrygga för uppmätning av en skadad fordonskaross. Dylika mätbryggor är avsedda att pâ känt sätt anordnas under den ej visade karossen, varvid mätbryggan vanligen vilar pâ en rikt- bänk eller annat fundamet. Då dylika mätbryggor är väl- kända för fackmannen, visas eller beskrivs de ej ytter- ligare.

Läñgs mätbalkarna 1 och 2 är en släde 3 förskjutbar parallellt med ett referensplan 13 som definieras när- mare nedan, varvid slädens förskjutning relativt ett ej visat utgångsläge kan avläsas på en graderad skala 4, stelt anordnad utefter den ena mätbalkens 1 utsida.

Släden 3 består huvudsakligen av tvâ tvärs över mät- balkarna orienterade inbördes parallella, ihåliga cylindriska metallrör 5 och 6, vilka uppbäres av tvâ metalliska glidskor 7 och 8, vilka är förskjutbara längs mätbalkarna 1 och 2.

Släden 3 utgör en hållare för tvâ huvudsakligen U- formade, tvärs med hâllarens förskjutningsriktning rät- linjigt förskjutbara, metalliska mätslider 9 och 10, 10 15 20 25 30 35 453 779 »a t ex av stål vilka med sina cylinderrörwformade skänklar 9a, 9b respektive 10a, 10b är införda i var sin ände av slâden 3 i rören 5 och 6, vilka alltså bildar mätslid- kanaler. É Mätsliderna 9 och 10 är oberoende av varandra förskjut- bara in och ur slädens 3 rör S och 6, såsom antyds med pilar 11 och 12 i figur 1. Mätslidernas 9 och 10 för- skjutning sker därvid i horisontalplanet vinkelrätt mot slädens 3 förskjutningsriktning. Mätslidernas läge är relaterade till ett referensläge, som i det visade exemplet utgöres av ett centralt, längsgående, med streckad linje 13 antytt vertikalplan genom mätbryggan.

Mätslidernas läge relativt referensplanet 13 kan avläsas på var sin längdmätskala 14 respektive 15 på sliden 9b respektive 10b. Eftersom mätsliderna 9 och 10 är iden- tiskt lika, beskrivs i det följande endast den ena mät- sliden 9.

Mätslidens 9b rörformade skänklar 9a och 9b fasthålles på'ett avstånd från varandra av ett metalliskt mellan- stycke 16. Från mellanstycket 16 utskjuter mellan skänklarna 9a och 9b samt parallellt med dessa en extra mittskänkel 9:. Denna innehåller tre vertikalt oriente- rade hål 17-19, vilka år dimensionerade att kunna mot- taga en mätpunktsavkännare, t ex i form av en i vertikal riktning i en hållarhylsa 20 höj- och sänkbar mätdubb 21, vars koniska mätspets 22 är inställbar mot en utvald mätpunkt på ett mätobjekt, i detta fall en fordons- kaross, såsom visas i figur 2. Spetsen 22 definierar således mätslidens 9 läge relativt referensplanet 13, dvs ett avläst mått på mätslidens längdskala 14 anger spetsens 22 avstånd från referensplanet 13. Mätdubben 21 är på känt sätt försedd med en mätskala 23, som genom vridning av dubben 21 eller dennas hållarhylsa 20 kan vändas åt godtyckligt håll för att underlätta skalans 23 avläsning. n 10 15 20 25 30 35 453 779 - i Figur 2 visar hur den kända, koniska mätspetsen 22 an- vändes vid kontroll av en mâtpunkt i form av ett cirku- lärt hål 2L, som är beläget i ett i en vinkel V1 (300) lutande parti 25 av en kaross. För att erhålla ett riktigt mätresultat, måste mätspetsen 22 lutas, så att den bildar rät vinkel mot det lutande partiet 25.

Figur 3 visar hur mätspetsen 22 enligt uppfinningen är utbytt mot en sfårisk, kulformad mätspets 26, som ger rätt mätresultat oavsett om mätpunkten 24 år belägen i ett horisontellt orienterat eller i ett lutande parti av karossen. I figur 3 visas således hur samma intrång- ningsdjup h för mätspetsen 26 erhålles för två olika lutningar v1 (300) respektive v2 (45°) hos karosspartiet 25' respektive 25". ” Vid den i figur 3 visade utföringsformen har mätpunkten formen av ett cirkulärt hål 24 i karossen. Om mätpunkten i stället har formen av ett från karossen utskjutande organ, t ex en skruvskalle 27, som visas i figur 4, trädes en cylindrisk hylsa 28 över skruvskallen, varvid hylsan 28 företrädesvis har samma innerdiameter som _ hålet 24, varefter mätspetsen 26 bringas till anliggning mot den cirkulära kanten av den fria ändöppningen 28a av hylsan 28. Med kännedom om hylsans 28 längd kan därvid mätpunktens (skruvskallens) 27 läge beräknas.

Hylsan 28 anbringas antingen löst över skruvskallen 27 alternativt fastgöres mot mätspetsen 26 med hjälp av ett lämpligt ledförband, som fackmannen kan anvisa.

Kulan 26 har en radie R, som är större än radien hos det cirkulära hålet 24 och ändöppningen 28a. Kulan 26 in- tränger därför endast partiellt, företrädesvis med ett intrângningsdjup h om några mm, i hålet 24 respektive i 10 15 20 25 30 35 453 779 öppningen 28a. Kulans 26 anliggning blir därigenom en- tydigt bestâmd, genom att den anligger längs en cirkel mot kanten av ändöppningen 28.

I de i figurerna 3 och 4 visade utförandena måste man givetvis ta hänsyn till mätspetsens 26 radie R, eftersom medelpunkten hos mätspetsens sfâriska form användes som referens för mätdubbens mätskala. Vidare mäste man ta förekommande fall hänsyn till inträngningsdjupet h och 1 hylšans 28 längd. Vid användning av måtspetsar med olika radie, måste således korrektion för radiens värde göras.

Radiens värde, inträngningsdjupet respektive hylsans längd kan naturligtvis inmatas i en dator, så att opera- tören kan uppmäta eller kontrollera mätpunktens läge utan att han själv behöver tänka på att göra motsvarande korrektioner.

Mätpunktsavkännaren enligt uppfinningen är användbar ej enbart i längdmätningsdon arbetande i tre rätvinkliga koordinater X-Y-Z, utan även i längdmätningsdon arbe- tande i polära koordinater, dvs där mätdubben är monte- rad på en horisontellt och/eller vertikalt svängbar arm, såsom beskrives i det samtidigt sökta patentet "Anord- ning för mätning av deformationer i ett föremål".

Claims (2)

10 15 20 25 30 35 453 779 - l EÉÉÉDSKEÉ!

1. Mätpunktsavkännare för ett längdmätningsdon för upp- mâtning eller kontroll av läget för en förutbestämd mät- punkt på ett föremål, t ex en fordonskaross, varvid mät- punkten utgörs av antingen ett hål (24) i föremålet (25) eller av ett från föremålet utskjutande organ, t ex en skruvskalle (27), och varvid mätpunktsavkännaren inne- fattar en i en förutbestämd riktning linjärt förskjutbar mätdubb (21) med en mätspets som är dimensionerad för anliggning mot kanten av nämnda hâl alternativt mot kanten av den ena ändöppningen (28a) av en öppen hylsa (28), vars längd är känd, och vars andra ände är påträdbar över nämnda utskjutande organ, k ä n n e t e c k n a d av att mätspetsen (26) har sfärisk form med en förutbestämd, känd radie (R) för att medge en entydig anliggning mot nämnda häl (24) respek- tive mot nämnda hylsa (28) oavsett om hålet respektive nämnda utskjutande organ är beläget i ett horisontellt orienterat eller i ett lutande parti av föremålet (25).

2. Mätpunktsavkännare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda radie (R) är större än radien hos nämnda häl (24) och nämnda änd- öppning (28a).