SE453247B - Fergtelevisionsmottagare med ett digitalbehandlingssystem som bildar digitaldrivsignaler for ett bildror - Google Patents

Description

455 247 2 takt, som är högre än den första takten, för alstring av en andra dataström. En interpolator inför interpolerade signalerv i den första dataströmmen för alstring av en modifierad första dataström med den andra (högre) datatakten. Kombineringsorgan kombinerar de modifierade första och andra dataströmmarna för alstring av en utgångsdataström. En analog-digitalomvandlare alstrar en analogsignal ur utgångsdataströmmen för att där- vid presentera bilden på en bildpresentationsanordning.

På bifogade ritningar åskådliggör fig 1 i blockschema- form ett färgtelevisionsmottagaredigitalsignalbehandlingssy- stam som är utformat i enlighet med föreliggande uppfinnings principer, fig 2 visar i blockschemaform en utföringsform av I- eller Q-interpolatorn enligt fig l, och fig 3 visar i kom- bination ett tidsdiagram och en tabell som kommer till använd- ning för att förklara arbetssättet hos interpolatorn enligt fig 2.

I bifogade figurer är digitalsignaler som omfattar flera bitar markerade medelst tjocka linjer, medan enbitdata- signaler och analogsignaler är markerade med tunna linjer.

I det i fig l visade digitaltelevisionssystemet bildar en konventionell videodetektor 24 en sammansatt analogvideo- signal. Den sammansatta videosignalen matas till en ingång till en analog-digitalomvandlare 25. Analog-digitalomvandlaren samplar videosignalen i en takt lika med üfsc, där fsc är färgunderbärvågrcferensfrekvensen, för alstring av digitalsamp- lar av videosignalen. Varje digitalsampel kan exempelvis inne- fatta ett av åtta bitar bestående binärkodat ord i notering med förskjutet komplement till två. Analogvideosignalen kvan- tiseras därför till en bland 256 enskilda nivåer. 4fsc-samp- lingsklocksignalen för analog-digitalomvandlaren 25 bildas av en klockgeneratcr 27 för att möjliggöra för analog-digitalom- vandlaren att sampla analogvideosignalen väsentligen synkront med färgsynksignalen som är innehållen i den sammansatta video- signalen.

En synkseparator 28 är påverkbar såsom gensvar på den av videodetektorn 24 tillförda analogvideosignalen och alstrar horisontal- och vertikalsynkpulser som matas till en avböj- ningsenhet 33 längs analogsignalledningar H resp V. Avböjnings- 453 24í 3 enheten 33 alstrar horisontal- och vertikalavböjningssignaler för avböjningslindningar 34 i ett färgbildrör 35. p De av analog-digitalomvandlaren 25 alstrade digitalise- rade videosignalsamplarna matas till en ingång till ett digi- talkamfilter 26 som taktstyrs av Äfsc-klockpulserna. Kam- filtret 26 alstrar en separerad digitalluminanssignal Y'som -matas till en luminanssignalbehandlare 32 som taktmatas i Äfsc-takten. Luminansprocessorn 32 tar den digitaliserade luminanssignalen Y'och behandlar den i överensstämmelse med skilda inmatade styrsignaler, såsom av TV-tittaren inställd kontrastreglering, inte visad i fig 1; så att man erhåller en behandlad luminanssignal Y vid en dataledningsutgång för flera bitar hos luminansprocessorn.

Kamfiltret 26 alstrar också en separerad digitalkromi- nanssignal C'som matas till en ingång till en krominansproces- sor 31 som taktmatas i Äfsc-takten. Krominansprocessorn 31 kan inkludera en krominansförstärkare, inte visad i fig l, vilken förstärker krominanssignalen såsom gensvar på av TV- tittaren inställd färgmättnadsregleringssignaler. Processorn 31 kan också inkludera en färgdigitaltoppbildare, inte visad i fig l, som modifierar de av krominanssignalen företedda gen- svaregenskaperna för att kompensera för icke önskvärda gen- svaregenskaper hos mellanfrekvenskretsarna (inte visade) som föregår videodetektorn 2%. Utgångssignalen från krominanspro- cessorn 31 utgörs av en sekvens samplar som representerar följande information i tur och ordning, nämligen ...+I, +Q, -I, -Q, +l, +Q, . Sekvensen av samplar +I, +Q, -I, och -Q är synkron med +I-, +Q-, -I- resp -Q-axelfaspunkterna hos färgsynksignalen. Varje faspunkt står i ett kvadratursamband med sin efterföljare.

Den behandlade digitalkrominanssignalen C som bildas av krominansprocessorn 31 matas därpå till ett I-lågpassfilter 37 med ändligt pulsgensvar och till ett Q-lågpassfilter 38 med ändligt pulsgensvar. I-lågpassfiltret 37 klockmatas i êfsc- takten av gl-klocksignaler ffl, CK) som erhålls från klockge- neratorn 27. Utgångssignalen från I-làgpassfiltret 37 är en sekvens av samplar som i tur och ordning representerar infor- mationen ...+I, -I, +I, -I, ... . +l- och -I-samplarna alstras 453 247 4 synkront med +I-klocksignalen (+I, CK) resp -I-klocksigna- len (-I, CK). Klockgeneratorn 27 avger +I-klocksignalen (+I, CK) synkront med uppträdandet av +I-axelfaspunkterna hos färgsynkreferenssignalen som är innehållna i den samman- satta videosignalen. Klockgeneratorn avger -I-klocksignalen (-I, CK) synkront med uppträdandet av faspunkterna som lig- ger 1800 ur fas med +I-axelfaspunkterna. Q-lågpassfiltret 38 klockmatas i Qfso-takten av ÉQ-klocksignaler (ÉQ, CK) som erhålls från en klockgenerator 27. Utgångssignalen frán Q- làgpassfiltret 38 är en sekvens av samplar som i tur och ord- ning representerar informationen ...+Q, -Q, +Q, -Q... . +Q- och -Q-samplarna alstras synkront med +Q-klocksignalen (+Q, CK) resp -Q-klocksignalen. Klockgeneratorn 27 alstrar +Q-klocksignalen (+Q, CK) synkront med uppträdandet av +Q- axelfaspunkterna hos färgsynkreferenssignalen. Klockgeneratorn 27 alstrar -Q-klocksignalen (_Q, CK) synkront med uppträdan- Vdet av faspunkterna som ligger 1800 ur fas med +Q-axelfas- punkterna.

Genom att de klockmatas i fl och fQ-klocktakterna utför làgpassfiltret 37 och làgpassfiltret 38 inbyggt funk- tionen att synkront demodulera digitalkrominanssignalcn C till dennas digitala +I-, -I-, +Q-, -Q-digitalsignalkomposanter samtidigt som de utför sina làgpassfiltreringsfunktioner med ändligt pulsgensvar. I-lågpassfiltret 37 har ett passband som sträcker sig från likström till ca 1,5 MHz, medan Q-làgpass- filtret 38 har ett passband som sträcker sig från likström till ca 0,5 MHz. I- och Q-lågpassfiltren avlägsnar högfrek- vensbrus som eventuellt kan finnas 1 färgsignalerna. En fördel med att lågpassfiltret-37 och làgpassfiltret 38 drivs i dubbla fsc-takten är att man undviker någon större grad av alias och undviker försämring av signal-brusförhàllandet.

I enlighet med uppfinningens principer omvandlas de filtrerade fl- och ÉQ-digitalsignalerna som bildas vid utgången från deras respektive filter 37 och 38 och Y-digitalsignalerna som bildas vid utgången fràn luminansprocessorn 32 medelst en digitalavkodare 90 till en annan grupp digitalfärgsignaler, nämligen R-, G- och B-digitalsignalerna som bildas pa dataled- flinßafna 9lr, 9lg och 9lb. R-, G- och B-digitalsignalerna bil- 453 247 . das i Äfsc-takten på sätt som kommer att beskrivas nedan trots att digitalsignalerna som innehåller I- och Q-informa- tion håller på att matas till digitalavkodaren 90 1 endast 2fsc- takten.

De av avkodaren 90 bildade R-, G- och B-digitalsignaler- na matas till var sin av digital-analogomvandlarna 50r, 50g och 50b och lågpassfiltreras av var sitt analoglågpassfilter Slr, 5lg och 5lb för att bilda R-, G- och B-analogsignaler för bild- rördrivning längs analogsignalledningarna 52r, 52g och 52b. De tre analogdrivsignalerna förstärks av var sin förstärkare AR, AG och AB innan de matas till katoderna KR, KG och KB i färg- bildröret 35 för att alstra en färgbild ur röd-, grön- och blåfärgbilderna som är representerade av analogsignalerna på ledningarna 52r, 52g och 52b.

Såsom har nämnts ovan matas I- och Q-data till avkoda- ren 90 i 2fSc-takten, eftersom I- och Q-filtren 37 och 38 klook- matas av klockpulser som inträffar vid il- och fQ-axelfas- punkterna för färgreferenssignalen. För att öka datatakten hos I-kanalen i avkodaren 90 till üfsc mottar en interpolator 7OI längs en ingångsdataledning IDI i Qfsc-takten digitalsamplarna (IJ, IB) som svarar mot I- resp -I-data. Interpolatorn 7OI be- handlar samplarna och alstrar en dataström av digitalord (IJ1, IJ2, IJ3, IJ4) i äfsc-takten längs en utgångsdataledning IDO. På likartat sätt mottar en Q-interpolator 70Q digitalsamp- larna (QJ, Q3) som svarar mot ifrågavarande Q- och -Q-data längs en ingångsdataledning QDI, varjämte den alstrar en Q-da- taström (QJ1, QJ2,"QJ3, QJÄ) 1 ëfsc-takten längs en utgångsda- taledning QDO. _ _ Fig 2 åskådliggör en interpolator 70 som kan användas såsom vilken som helst av interpolatorerna 7OI och 70Q enligt fig 1. Interpolatorn 70 inkluderar ett tvåstegsskiftregister 78 med stegen SRA och SRB, varvid nämnda register klockmatas av en signal som bildas vid utgången från enfeller-grind 71 längs en klockledning CS. Utgångssignalen från skiftregistrets 78 steg SRA längs en dataledning A0 och utgångssignalen från skiftregistrets 78 steg SRB längs en dataledning BO summeras i en adderare 72. Utgångssignalen från adderaren 72 längs en da- ledning 20 delas med två 1 ett delningssteg 73. Utgångssigna- v- ww w, i vw' -- w 453 247 6 len från delningssteget 73 längs en dataledning MO och ut- gångssignalen från skiftregistersteget SRB längs en dataled- ning M1 matas till en på konventionellt sätt utformad multi- plexer 74. Multiplexern 74 matar längs en datautgångsledning DO ut ett dataord som antingen är dataordet som bildas längs ledningen M1, då tillståndet hos§en valingångsklämma S hos multiplexern är högt, eller data längs ledningen MO, om tilll ståndet hos klämman S är lågt. ' Innan utgångssamplarna från I-lågpassfiltret 37 och! Q-lågpassfiltret 38, vilka erhålls under -I- och ~Q-klock- intervallen, nämligen samplarna I3 och Q3 enligt fig l behand- las vidare i interpolatorn 7OI eller 7OQ negeras de, dvs de görs positiva. Annars skulle de demodulerade I- och Q-data som erhålls under -I- och -Q-klockintervallen representera signaler som ligger 1800 ur fas med signaler som represente- ras av de demodulerade I- och Q-data som erhålls under +l- och +Q-klockintervallen.

För att ändra IB- eller Q3-sampeln till dess negativa värde kopplar man utgångsdataledningen IDI eller QDI från låg- passfiltret 37 eller lågpassfiltret 38 till en ingång till ett exklusiv-eller steg XOR 76 hos interpolatorn 70 1 fig 2. Q-ut- gången hos ställ/återställ-vippkretsen 75 är kopplad till enl ingång till XOR-steget 76 och till ett in-överföringsuttag CI hos en adderare 77. Ett digitalord i vilket varje bit är lika med en binär nolla matas till en ingång till adderaren 77 längs en dataledning B. Utgångsdigitalordet från XOR-steget 76 matas till en ingång till adderaren 77 längs en dataledning A.

När -I- eller -Q-kiockpuisen matas till ställingångs- klämman (S) hos vippkretsen 75 omkopplas Q-utgångsklämman till en logisk etta som då matas till XOR-steget 76 och till CI-uttaget hos adderaren 77. Ia- elle; Q3-digitalordet har var- je bit inverterad eller är komplementerat med ett i XOR-steget 76 samt får "ett" adderat till det resulterande digitalordet i adderaren 77 för alstring av det aritmetiska negativet, eller komplement av två av I3- eller Q3-digitalordet, vid utgången från adderaren 77 längs dataledningen DI. Det med två komple- menterade digitalordet är negativordet för det ursprungliga digitalordet I3 eller Q5. 453 247 7 f När +I- eller +Q-klockpulsen matas till återställin- gångsklämman R hos vippkretsen 75 omkopplas Q-utgångskläm- man till en logisk nolla. IJ- eller Qj-digitalordet vidarebe- fordras då från dataledningen IDI eller dataledningen QDI till dataledningen DI oförändrat av XOR-steget 76 och adderaren 77.

Vid utgången från adderaren 77 bildas således en I-dataström (IJ, -I3) eller Q-dataström (QJ, -Q5).

Det återstående arbetssättet hos interpolatorn 70 i fig 2 kommer nu att beskrivas under antagandet av att inter- polatorn 70 används såsom I-interpolatorn 7OI i fig 1. I-data- strömmen (IJ, ~ Iš) som bildas vid dataledningen DI i fig 2 matas till skiftregistrets 78 steg SRA. +I-klockpulsen matas till en ingångssignalledning CI hos eller-grinden 71, och -I- klockpulsen matas till en ingångssignalledning C2. (Observera att då interpolatorn 70 används såsom Q-interpolatorn 70Q matas +Q-klockpulsen till ledningen Cl, varjämte -Q-klockpulsen matas till ledningen C2.) Såsom är visat 1 tidsdiagrammet och datatabellen i kom- bination 1 fig 5a-Bk uppträder +I-klockpulserna i fig Bb, vilka erhålls från klockgeneratorn 27, under intervallen tn = ts, tg, tl3,..., varvid intervallet tn har varaktigheten l/(Mfsc).

-I-klockpulserna ligger 1800 ur fas med +I-klockpulserna,och de uppträder under intervallen tn = tj, t7, tll, tl5,.... För fullständighetens skull åskådliggör tidsdiagramdelen i fig 3 +Q-klockpulserna som uppträder under intervallen tn = t2, t6, samt -Q-klockpulserna som uppträder under inter- tl, tlo, tl4,... vallen tn = tu, t8, tla, tl6,....

Antag, såsom är visat i fig Bf, att i intervallet tl klockmatas datasampeln Il in i skiftregistrets 78 steg SRA längs dataledningen DI. Under intervallet te föreligger varken +I-klockpulsen eller -I-klockpulsen, varför tillståndet hos klockledningen CS är lågt, såsom är åskådliggjort i fig 31. Il- datasampeln förblir således kvar i skiftregistrets 78 steg SRA under intervallet tg. Under nästa intervall tj anländer -I- klockpulsen till ingàngsledningen C2 för att omkoppla klockled- ningen CS till högt tillstånd. De data som tidigare har funnits i skiftregistersteget SRA omskiftas till steget SRB, och den 453 247 8 nya datasampeln, dvs -Ií-datasampeln, lagras i steget SBA; Således lagrar steget SRA -Ií-datasampeln medan steget SRB lagrar Il-datasampeln under intervallet tj.

, Under intervallet tj summeras datasamplarna Il och -Ii i adderaren 72, varefter genomsnittsvärdet hos summan erhålls genom att dela-med-tvådelaren 75 får arbeta och därvid vid multiplexeringångsdataledningen MO alstra digitalordet som re- presenterar det interpolerade värdet hos I~data mellan de båda samplarna Il och -Ii. Såsom är angivet i fig Bh befinner sig i intervallet t de interpolerade I-data vid dataledningen MO = (Il-Ií)/2. Under intervallet tj kommer således digitalsampeln Il att befinna sig vid multiplexeringångsdataledningen M1 under det att det interpolerade I-digitalordet som är lika med genom- snittsvärdet mellan Il och -Ií befinner sig vid multiplexerin- gångsdataledningen MO.

Eftersom klocksignalledningen CS är hög under interval- let tj väljs utgångsdigitalordet vid multiplexerutgångsdataled- ningen DO att bli digitalordet som bildas vid ingångsdataled- ningen M1. Såsom är åskådliggjort i fig jj bildas digitalsampeln Il vid dataledningen DO under intervallet tj. Detta ord är det- samma som digitalordet Ill vid I-interpolatorns 7OI utgångsdata- ledning IDO i fig l för j=l. Ill kan också återfinnas i inter- vallet tj i fig Bk.

Om det ovan beskrivna förloppet får fortsätta för efter- följande intervall tn=t¿, t5, t6,... observerar man vid studium av fig Ef, 33 och Bk att en dataström (Ii, -IE) som inträder i interpolatorn 7OI längs ingångsdataledningen DI i Qfsc-takten utträder ur interpolatorn längs utgångsdataledningen IDO i Äfsc- takten såsom en I-dataström (Ijl, IJQ, Ijö, Iju). Datasamplar- na Ijl och IJ; svarar mot de i verkligheten samplade I-datasamp- larna I och -IE, under det att datasamplarna Ijg och IJ4 är di- gitalord som införs eller interpoleras växelvis mellan verkliga I-datasamplar och representerar det interpolerade genomsnitts- värdet hos två angränsande verkliga I-datasamplar. Interpolering förbättrar signal-bruskarakteristiken hos I- och Q-dataströmmar- na genom att ge ett genomsnittsvärde på de i dataströmmen in- bäddade bruskomposanterna. |~,_ 2 maa 241 9 v På det sätt som nyss har beskrivits alstras en I-data- ström eller en Q-dataström i äfsc-takten, dvs en takt som är högre än den 2fSc-takt i vilken I-filtret 37 med ändligt puls- gensvar eller Q-filtret 58 med andligt pulsgensvar håller på att klockmatas. En fördel med att använda en dataström med högre takt är att slutligen, när digitaldata omvandlas till analogområdet, kan enklare analoglàgpassfilter användas för att avlägsna samplingsfrekvenskomposanter. A Nu hänvisas till arbetssättet hos den återstående delen av digitalavkodaren 90 enligt fig l när I- och Q-dataströmmarna i Äfsc-takten har bildats vid utgångarna från interpolatorerna 7OI och YOQ. Ehuru det inte är angivet i fig l klockmatas var och en av multiplikatorn 120, adderaren 130 och adderaren 140 i avkodaren 90 i ßfsc-takten. Färginformationen som är inne- hallen 1 I- och Q-dataströmmarna omvandlas från I- och Q-färg- blandningskoordinaterna till R-Y-, B-Y- och G-Y-färgdifferens- koordinaterna. ' Gruppen eller mängden av I- och Q-digitalsignaler (EI¿ EQ) står i samband med gruppen eller mängden R-Y-, B-Y- och G-Y-digitalsignaler (ER_Y, EB_Y, EG_Y) medelst en grupp eller mängd koefficientmultiplikatorer (apq), där p=l,2 och q=l,2,3 i överensstämmelse med de allmänt kända ekvationerna: En-Y = aliEl * aiaEq Ec-Y = aal-El * aezEo EB_Y = a3lE1 + a32EQ där all = +O,95, ala = +O,62, agl = -0,27, agg = -0,65, 8.31 = '1410 Och a32 = +l,70. _ För att omvandling av digitaldata ur I-, Q-färgbland- ningskoordinaterna till R-Y- och B-Y-färgdifferenskoordinaterna skall uppnås matas den längs dataledningen IDO bildade I-data- strömmen till I-datakoefficientmultiplikatorerna IROMl - IROM3 i ett multipliceringssteg 120. Var och en av I-datamultiplika- torerna IROMI - IROMB multiplicerar ett I~datadigitalord med den lämpliga koefficienten bland koefficienterna all, aâl, ajl.

Var och'en av Q-datamultiplikatorerna QROMI - QROMÉ multiplicera? 4ss 247 \ ett Q-digitalord med den lämpliga koefficienten bland koeffici- enterna ala, a22, ajg.

De produktdata som åstadkommes av multiplikatorn IROMl vid utgångsdataledningen 93rI summeras i en adderare 30r hos ett adderarsteg 130 med de produktdata som alstras av multi- plikatorn QROMl vid utgångsdataledningen 9}rQ. Utgångssignalen från adderaren 50r vid utgångsdataledningen 92r är R-Y-färg- differensdigitalsignalen. De produktdata som alstras av IROM2 och QROM2-summeras i en adderare 30g för alstring av G-Y-färg- differensdigitalsignalen längs dataledningen 92g. De produkt- data som alstras av IROM} och QROM§ summeras i en adderare 30b för alstring av B-Y-färgdifferenssignalen längs utgàngsdataled- ningen 92b.' För att R-digitalsignalen skall bildas vid utgångsdata- ledningen 9lr hos digitalavkodaren 90 summeras den från addera- ren }Or erhållna R-Y-digitalsignalen och den från luminanspro- cessorn 32 erhållna luminansdigitalsignalen Y i en adderare 40r 1 ett adderarsteg 140. För att G-digitalsignalen skall bildas vid dataledningen 9lg summeras G-Y-digitalsignalen från adde- raren 30g med Y-luminansdigitalsignalen 1 en adderare 40g. För att B-digitalsignalen skall bildas vid dataledningen 9lb summe- ras B-Y-färgdifferensdigitalsignalen från adderaren 30b med Y- luminansdigitalsignalen i en adderare 40b. R-, G- och B-analog- drivsignalerna på de respektive ledningarna 52r, 52g och 52b er- hålls därefter genom digital-analogomvandling i digital-analog- omvandlarna 50r, 50g och 50b och genom lågpassfiltrering medelst analogfiltren 5lr, 5lg och 5lb.

Då man använder sig av multiplikatorarrangemanget hos digitalavkodaren 90 som utgör en utföringsform av uppfinningen för att erhålla R-, G- och B-informationen i digital form har .detta fördelen att man kan kompensera för de icke identiska förstärkningarna hos I- och Q-filtren 37 och 38 med ändligt pulsgensvar genom att modifiera gruppen eller mängden koeffici- enter (apq) för att ta hänsyn till detta förhållande.

Var och en av koefficientmultiplikatorerna IROMl - IROM3 och QROMI - QROM3 kan utgöras av en läsminnesenhet (ROM) anord- nad sàsom en multiplikatoruppslagstabell. Digitalordet som ma- 455 247 ll tas till läsminnet längs IDO - eller QDQ-dataledningen är tilldelat en korresponderande adress hos ett minnesläge i läsminnet. I detta minnesläge lagras produkten mellan den lämpliga koefficientmultiplikatorn och värdet hos digitalordet som matas till läsminnet. Utgångsstorheten från läsminnet blir -digitalordet som representerar data för den lagrade produkten.

En fördel med att använda ett läsminne såsom en multi- plikator är att de i läsminnet lagrade produkterna som har samband med koefficienten kan ta hänsyn till att fosforemissions- egenskaperna hos färgbildröret inte är de idealiska karakte- ristiska koefficienterna enligt NTSC vilka är angivna ovan då det gäller koefficientmultiplikatorgruppen eller -mängden (apq). När man använder sig av icke-idealiska fosforämnen kan de i läsminnet lagrade produkterna beräknas på grundval av en modifierad grupp eller mängd koefficientmultiplikatorer som är lämpliga för användning med de verkliga fosforämnena som har valts för färgbildröret.

Om ett programmerbart läsminne skulle användas skulle andra produktdata skrivas in i läsminnet när olika typer av bildrör används för olika televisionsmottagare eller när olika förstärkningar i I- och Q-kanalerna önskas.

Claims (35)

453 247 12 PATENTKRAV

1. Digitalsignalbehandlingssystem för en televisionsmot- tagare, i vilket system bildas ur en digitalt tillförd bild- informationssignal en analogsignal för presentation av nämnda bild eller en del av densamma på en bildpresentationsanord- ning, vilket system innefattar organ för att åstadkomma binär- kodade digitalsamplar som innehåller nämnda bildinformation, en första processor anordnad att arbeta på grundval av nämnda digitalsamplar och att därvid bilda, i en första takt, en första dataström av första digitalsignaler, som innehåller en första del av nämnda bildinformation, och en andra processor som är anordnad att arbeta på grundval av nämnda digitalsamp- lar för att bilda, i en andra takt som är högre än nämnda första takt, en andra dataström av andra digitalsignaler som innehåller en annan del av nämnda bildinformation, k ä n - n e t e c k n a t av en första interpolator (701) som mottar nämnda första digitalsignaler (IJ, Ij') i nämnda första takt (2fs¿) för att 1 nämnda första dataström införa digitalsigna-~ ler (I 2, I 4), vilka är interpolerade ur nämnda första digitalsignaler, för att alstra en modifierad första data- ström (I , I 2, Ijj, Iju) som blir bildad i nämnda andra (üfsc), högre takt, organ (120, 130, 140) för att kombinera den modifierade första dataströmmen (I) och den andra data- strömmen (Y) för att därvid alstra, i nämnda andra takt, en utgångsdataström (R, G, B) som innehåller de båda delarna av nämnda bildinformation, och en första digital-analogomvandlare (50r) som mottar nämnda utgångsdataström för att därur bilda en första analogsignal (52r) för att presentera en första' bilddel på ett bildpresentationsorgan (35). '

2. I System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första del (I) innehåller färginformation och att nämnda andra del (Y) innehåller luminansinformation, och att systemet inkluderar en tredje processor (38) för att i nämnda första takt (âfsc) bilda en tredje dataström (Qj, Qj') av tredje digitalsignaler som innehåller en andra (Q) färgdel i nämnda bildinformation och en andra interpolator (7OQ) som mottar nämnda tredje digitalsignaler i nämnda första takt för w l .-,“,..,m W kr ry Hr ..WM 14 sës 247 13 att i nämnda tredje dataström införa digitalsignaler (Qja, Q 4), vilka är interpolerade ur nämnda tredje digitalsignaler, för att alstra en modifierad tredje dataström (Qjl, QJ2, QJ5, Q 4), som bildas i nämnda andra (ëfsc), högre takt, varvid nämnda modifierade tredje dataström medelst nämnda kombine- ringsorgan (120, 130, 140) kombineras med nämnda modifierade_ första dataström (ïjl, IJ2, IJ5, IJÄ) och nämnda andra data-0 ström (Y) för att möjliggöra för nämnda första digital-analog- omvandlare (50r) att bilda en första analogsignal (52r) som resulterar i presentationen av en första bilddel som represen- terar en bestämd kombination av luminansinformationen och första och andra färgdelar hos nämnda bildinformation.

3. System enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första färgdel (I) av nämnda bildinformation bildas längs en första färgaxel hos en färgreferenssignal och att nämnda andra färgdel (Q) av nämnda bildinformation bildas längs en andra färgaxel hos nämnda färgreferenssignal.

4. System enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda kombineringsorgan (120, 130, 140) inkluderar första (IROM) och andra (QROM) organ för att multiplicera nämnda modifierade första (IJI, IJ2, Ijj, Iju) och tredje (Qjl, QJ2, Qjj, QJÄ) dataströmmar med var sin första (all, ajl) och andra (agl, azj) multiplikator i en grupp koefficientmultiplikatorer och inkluderar var sitt första (}0r) och andra (30b) organ för att summera de därvid alstrade produkterna för att åstad- komma var sin fjärde (92r) och femte (92b) dataström av digi- talsignaler som innehåller tredje (R-Y) och fjärde (B-Y) färgdelar av nämnda bildinformation som uttas ur den i de -första och andra färgdelarna innehàllna informationen och som bildas längs de respektive tredje och fjärde färgaxlarna hos nämnda färgreferenssignal.

5. System enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första (IROM) och andra (QROM) multipliceringsorgan innefattar var sin minnesenhet anordnad som en uppslagstabell- multiplikator.

6. System enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första (I) och andra (Q) färgdel hos nämnda färg- information är bildad längs I- resp. Q-färgaxlarna och att 453 247 14 nämnda tredje (R-Y) och fjärde (B-Y) färgdelar är bildade längs R-Y- resp. B-Y-färgaxlarna.

7. System enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda kombineringsorgan (120, 130, 140) inkluderar tredje organ för att multiplicera nämnda modifierade första (IJI, Ijg, IJ3, IJ4) och tredje (Qjl, QJ2, Qjj, QJ4) dataströmmar med tredje koefficientmultiplikatorer (azl, agg) i nämnda grupp av koefficientmultiplikatorer och tredje organ (30g) för att sum- mera de därvid bildade produkterna för att alstra en sjätte dataström (92g) av digitalsignaler som innehåller en femte färgdel (G-Y) av nämnda bildinformation som bildas längs G-Y- färgaxeln.

8. System enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda kombineringsorgan (120, 130, 140) inkluderar organ (140) för att summera nämnda andra dataström (Y) med var och en av nämnda fjärde (R-Y), femte (B-Y) och sjätte (G-Y) data- strömmar för att åstadkomma sjunde (R), åttonde (B) resp. nionde (G) dataströmmar som innehåller röd-, blå- resp. grön- färgdelar av nämnda bildinformation.

9. System enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda sjunde dataström (R) innefattar den ovannämnda ut- gàngsdataströmmen och att den ovannämnda första bilddelen 4 innefattar en rödbild samt av andra (50b) och tredje (50g) digital-analogomvandlare som mottar nämnda åttonde (B) resp. nionde (G) dataströmmar för att därur bilda andra (52b) resp. tredje (52g) analogsignaler för att presentera på nämnda bild- organ (35) andra resp. tredje bilddelar som innefattar blå- resp. grönbilddelar.

10. System enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första takt (2fSc) är en multipel av frekvensen fsc, där f är frekvensen hos nämnda färgreferenssignal, och att nämnda andra takt (4fsc) är en annan multipel av frekven- sen fsc. V

11. ll. _System enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första takt är Efsc och att nämnda andra takt är 4fsc. 453 247 15

12. System enligt krav lO, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första processor (51, 57, 58) inkluderar en kromi- nansprocessor (51) som är pàverkbar såsom gensvar på nämnda digitalsamplar för att i nämnda andra takt (4fsc) bilda digi- talsignaler som innehåller krominansinformation och ett första filter (57) med ändligt pulsgensvar klockmatat i synkronism med inträffandet av faspunkterna hos nämnda första färgaxel (I) för att alstra den omodifierade första dataströmmen (IJ, I.') och att nämnda tredje processor inkluderar ett andra filter (58) med ändligt pulsgensvar klockmatat i synkronism med inträffandet av faspunkterna hos nämnda andra färgaxel (Q) för att alstra den omodifierade tredje dataströmmen (Qj, Qjl).

13. 15. System enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första (57) och andra (58) filter med ändligt puls- gensvar vidare klockmatas 1 synkronism med inträffandet av faspunkterna som ligger l80° ur fas med faspunkterna hos nämn- da första (-I) resp. andra (~Q) färgaxlar för att bilda nämnda första (IJ, Ij') och tredje (Qj, Qj') omodifierade dataström- mar i en första takt av Qfsc.

14. System enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första interpolator (7OI) inkluderar organ (72, 75, 78) för att bilda en interpolerad digitalsignal (MO) som representerar genomsnittsvärdet hos två pá varandra följande (IJ, I ') digitalsignaler bland de omodifierade första digital- signalerna och organ (74) för att bringa nämnda interpolerade digitalsignal att växla med en omodifierad digitalsignal bland nämnda första digitalsignaler för att alstra nämnda mo- difierade första dataström.

15. System enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att de första (51, 57), andra (52) och tredje (51, 58) proces- sorerna är anordnade i en digitalprocessor som arbetar med avseende pà nämnda digitalsamplar för att bilda en första grupp (I, Q, Y) av ett flertal binärkodade digitalsignaler som innehåller färg- och luminansinformation härledd ur nämnda färgbildinformation, att nämnda första digital-analogomvandla- re (50r) är anordnad i ett digital-analogomvandlararrangemang (50r, 50b, 50g) som är påverkbart såsom gensvar på en andra grupp (R, G, B) av ett flertal binärkodade digitalsignaler för 453 247 16 att darur bilda nämnda flertal (52r, 52b, 52g) analogdriv- signaler inkluderande nämnda första analogsignal (52r) för att ge upphov till en bildpresentation, varvid var och en av digitalsignalerna i den andra gruppen står i samband med digi- talsignalerna i den första gruppen medelst en grupp koeffi- cientmultiplikatorer (all, a2l, ajl, al2, a22, ajg) som ger upphov till en bildpresentation som innehåller nämnda färgbild- information, av ett flertal minnesenheter (IROMJ, IROMEL IROMjí QROM l, QROM 2, QROM 3) som matas med nämnda första grupp av digitalsignaler, varvid varje minnesenhet är anordnad såsom en uppslagstabellmultiplikator för att multiplicera de binärkoda- de digitalsignalerna i nämnda första grupp med de lämpliga multiplikatorerna i nämnda andra grupp av koefficientmultipli- k&fi0P@r, och av att nämnda kombineringsorgan (120, 130, l40) innefattar ett organ (l30, 140) för att summera de av nämnda flertal minnesenheter alstrade produkterna för att bilda nämn- da andra grupp av digitalsignaler ur nämnda första grupp av digitalsignaler.

16. System enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda flertal binärkodade digitalsignaler i nämnda första grupp innefattar första (I), andra (Q) resp. tredje (Y) digi- talsignaler som innehåller färginformation längs första och andra axlar hos en färgreferenssignal och luminansinformation och att nämnda flertal binärkodade digitalsignaler i nämnda andra grupp innefattar första (R), andra (G) och tredje (B) digitalsignaler som innehåller första, andra resp. tredje primärfärginformation.

17. System enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a t därav, ratt nämnda digitalprocessor inkluderar en luminansprocessor (32) för att bilda de i en första takt (üfsc) alstrade digital- signalerna som innehåller luminansinformation och en krominans- processor (31, 37, 38) för att bilda de i en andra takt (2fsc) som är lägre än den första takten alstrade första (I) och andra (Q) digitalsignalerna som innehåller färgblandningsinfor- mation.

18. System enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första (701) och andra (7OQ) interpolatorer är an- ordnade i organ som är påverkbara såsom gensvar på nämnda 'krominansprocessor (31) för att bilda en binärkodad digital- wws» « 453 247 17 första (I) och andra (Q) digitalsignaler i nämnda första grupp för att alstra digitalord (132, IJÄ; QJ2, QJ4) som är inter- folierade mellan samplar av de första och andra digitalsigna- lerna i nämnda första grupp för att öka den takt i vilken samplar av nämnda första och andra digitalsignaler i nämnda första grupp tillförs till nämnda flertal minnesenheter (Inom 1, IRoM 2, IRoM 5, QRoM 1, QRoM 2, QRoM 3).

19. System enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a t därav, att den takt i vilken samplar av nämnda första och andra digi- talsignaler i nämnda första grupp tillförs till nämnda flertal minnesenheter ökas till takten (äfsc) i vilken samplar av de tredje digitalsignalerna som innehåller luminansinformation tillförs.

20. System enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda andra takt (2fsc) är en delmultipel av nämnda första takt (ëfsc).

21. System enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första takt är lika med fyra gånger frekvensen hos nämnda färgreferenssignal och att nämnda andra takt är lika med två gånger frekvensen hos nämnda färgreferenssignal.

22. System enligt krav 21, k ä n n e t e o k n a t därav, att nämnda digitalprocessor (31, 32, 37, 38) inkluderar en signal som innehåller krominansinformation och första (57) och andra (38),làgpassfilter med ändligt pulsgensvar, till vilka nämnda signal som innehåller krominansinformation matas, att nämnda första filter klockmatas med en första klocksignal (ÉI, CK) som har en frekvens som är dubbelt så stor som färg~ referenselgnalfrekvensen och som har klockpulser som ligger i fas och 1800 ur fas med inträffandet av den första färgaxelns (I) faspunkter för nämnda färgreferenssignal och att nämnda andra filter klockmatas av en andra klocksignal (ÉQ, CK) som har en frekvens som är dubbelt så stor som färgreferenssignal- frekvensen och som har klockpulser i fas och l80° ur fas med inträffandet av den andra färgaxelns (Q) faspunkter för nämnda färgreferenssignal. 453 247 18

23. System enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda digitalprocessor (31, 32, 37, 38) inkluderar.organ (31) för att bilda en binärkodad digitalsignal (C) som inne- håller krominansinformation och första organ (37) som är pà- verkbara såsom gensvar på nämnda signal som innehåller kromi- nansinformation och som är klockmatad av en klocksignalgenera- tor som alstrar första klockpulser (il, CK) när faspunkterna hos en första färgaxel för en färgreferenssignal inträffar samt när faspunkterna uppträder vilka är 1800 ur fas med fas- punkterna hos den första färgaxeln för att bilda en första (I) signal bland nämnda flertal binärkodade digitalsignaler i nämnda första grupp som innehåller första färginformation, varvid nämnda första digitalsignal bildas 1 takten för nämnda första klookpulser. _

24. System enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a t av organ (701) för att bilda första interpolerade digitalord som representerar interpolerade värden hos nämnda första digital- signal, varvid nämnda första interpolerade digitalord bildas i ögonblick som är interfolierade mellan ögonblick då nämnda första klockpulser alstras för att möjliggöra att nämnda fler- tal minnesenheter (IROM l, IROM 2, IROM 3, QROM 1, QROM 2, QROM 3) matas med samplar av nämnda första digitalsignal 1 en takt som är högre än takten hos nämnda första klockpulser.

25. System enligt krav 24, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda digitalprocessor (31, 32, 37, 38) inkluderar andra organ (38) som är påverkbara såsom gensvar på nämnda signal som innehåller krominansinformation och som klockmatas av nämn- da klocksignalgenerator med andra klockpulser (ÉQ, CK) som inträffar när faspunkterna hos en andra färgaxel inträffar och som också inträffar när faspunkterna som ligger 1800 ur fas med faspunkterna hos den andra färgaxeln inträffar för att bilda en andra signal (Q) i nämnda flertal binärkodade digital- signaler i nämnda första grupp som innehåller andra färginfor- mation, varvid nämnda andra digitalsignal bildas i takten hos nämnda andra klockpulser, och inkluderar organ (7OQ) för att bilda andra interpolerade digitalord som representerar inter- polerade värden hos nämnda andra digitalsignal, varvid nämnda andra digitalord bildas vid inträffandet av faspunkterna hos nämnda första färgaxel_för att möjliggöra för nämnda flertal 453 247 19 minnesenheter (IROM 1, IROM 2, IROM 5, QROM l, QROM 2, QROM 5) att matas med samplar av nämnda andra digitalsignal i en takt som är högre än takten hos nämnda andra klookpulser, varvid nämnda första interpolerade digitalord bildas vid inträffandet av faspunkterna hos nämnda andra färgaxel.,

26. System enligt krav 25, k ä n n e t-e c k n a t därav, att nämnda digitalprocessor (51, 52, 57, 58) inkluderar organ (52) för att bilda en tredje (Y) signal bland nämnda flertal binärkodade digitalsignaler i nämnda första grupp som innehål- ler luminansinformation, varvid var och en av nämnda första (I), andra (Q) och tredje signaler bland nämnda flertal binär- kodade digitalsignaler matas till nämnda flertal minnesenheter (IROM 1, IROM 2, IROM 3, QROM 1, QROM 2, QROM 5) i samma takt (nfsc).

27. System enligt krav 26, k ä n n e t e c k n a t därav, att ovannämnda samma takt är lika med fyra gånger frekvensen hos nämnda färgreferenssignal.

28. System enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda digitalprocessor (51, 52, 57, 58) inkluderar organ (51) för att bilda en binärkodad digitalsignal (C) som inne~ håller krominansinformation och första organ (57) som är på- verkbara såsom gensvar på nämnda signal som innehåller nämnda krominansinformation och som klookmatas av första klockpulser (fl, CK) som inträffar när faspunkterna hos en första färgaxel för en färgreferenssignal inträffar för att bilda en första (I) signal bland nämnda flertal binärkodade digitalsignaler i nämnda första grupp som innehåller första färginformation och organ (7OI) för att bilda första interpolerade digitalord (I 2, I Ä) som representerar interpolerade värden av nämnda första digitalsignal, varvid nämnda första interpolerade digi- talord bildas i ögonblick som är interfolierade mellan ögon- blick när nämnda första klockpulser alstras för att möjliggöra för nämnda flertal minnesenheter (IROM l, IROM 2, IROM 5, QROM 1, QROM 2, QROM 5) att matas med samplar av nämnda första digitalsignal i en takt (Äfsc) som är högre än takten hos nämnda första klockpulser (2fSc).

29. System enligt krav 28, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda digitalprocessor (51, 52, 57, 58) inkluderar andra 453 247 20 organ (38) som är påverkbara såsom gensvar på nämnda signal (C) som innehåller krominansinformation och som är klock- matade av andra klookpulser (ÉQ, CK) som inträffar när fas- punkterna hos en andra färgaxel inträffar för att bilda en andra signal bland nämnda flertal binärkodade digitalsigna- ler i nämnda första grupp som innehåller andra färginforma- tion (Q) och organ (TOQ) för att bilda andra interpolerade digitalord som representerar interpolerade värden hos nämnda digitalsignal för att möjliggöra för nämnda flertal minnes- enheter (IROM 1, IROM 2, IROM 3, QROM 1, QROM 2, QROM 3) att matas med samplar av nämnda andra digitalsignal i en takt (äfsc) som är högre än takten (2fsc) hos nämnda andra klock- pulser.

30. System enligt krav 29, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda digitalprocessor (31, 32, 37, 38) inkluderar organ (32) för att bilda en tredje (Y) signal bland nämnda flertal binärkodade digitalsignaler hos nämnda första grupp som inne- håller luminansinformation, varvid var och en av nämnda första (I), andra (Q) och tredje (Y) signaler bland nämnda flertal binärkodade digitalsignaler i nämnda första grupp matas till nämnda flertal minnesenheter (IROM l, IROM 2, IROM 3, QROM 1, QROM 2, QROM 5).

31. System enligt krav 15, k ä n n e't e c k n a t därav, att nämnda digitalprocessor (31, 32, 37, 38) inkluderar organ (31) för att bilda en binärkodad digitalsignal (C) som inne- håller krominansinformation och ett första (37) filter med ändligt pulsgensvar anordnat att mottaga nämnda signal som innehåller krominansinformation och klockmatat av klockpulser (ÉI, CK) som inträffar när faspunkterna hos en första färgaxel för en färgreferenssignal inträffar samt när faspunkterna som ligger 1800 ut ur fas med faspunkterna hos den första färg- axeln inträffar för att bilda en första signal (I) bland nämn- da flertal binärkodade digitalsignaler i nämnda första grupp, varvid nämnda första digitalsignal innehåller första färg- information. \

32. System enligt krav 31, k ä n n e t e c k n a t av organ (7OI) för att bilda digitalord som representerar inter- polerade värden (IJ2, IJÄ) hos nämnda första (I) digitalsignal I) QWI 21 vid faspunkterna hos en andra färgaxel för nämnda färgreferens- signal för att möjliggöra för nämnda flertal minnesenheter (IROM l, IROM 2, IROM 3, QROM l, QROM, 2, QROM 3) att matas med samplar av nämnda första digitalsignal i en takt (4fs¿) som är högre än den takt (êfsc) i vilken nämnda filter med ändligt pulsgensvar klockmatas.

33. System enligt krav 32, k ä n n e táe c k n a t därav, att nämnda digitalprocessor (31, 32, 37, 38) inkluderar ett andra filter (38) med ändligt pulsgensvar för mottagning av nämnda signal (C) som innehåller information och klookmatat av klockpulser (ÉQ, CK) som inträffar när faspunkterna hos en andra färgaxel för nämnda färgreferenssignal inträffar och när faspunkterna Som ligger 1800 ur fas med faspunkterna hos den andra färgaxeln inträffar för att bilda en andra signal (Q) bland nämnda flertal binärkodade digitalsignaler i nämnda första grupp, varvid nämnda digitalsignal innehåller andra färginformation, och inkluderar organ (7OQ) för att bilda digi- talord som representerar interpolerade värden hos nämnda digi- talsignal vid faspunkterna hos nämnda första färgaxel för att möjliggöra för nämnda flertal minnesenheter (IROM 1, IROM 2, IROM 3, QROM 1, QROM 2, QROM 3) att matas med samplar av nämnda andra digitalsignal i en takt (4fsc) som är högre än den takt (âfsc) i vilken nämnda andra filter med ändligt ' pulsgensvar klockmatas.

34. System enligt krav 33, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda digitalprocessor (31, 32, 37, 38) inkluderar organ (32) för att bilda en tredje signal (Y) bland nämnda flertal binärkodade digitalsignaler i nämnda första grupp innehållande luminansinformation, varvid var och en av nämnda första (I), andra (Q) och tredje (Y) signaler bland nämnda flertal binär- kodade digitalsignaler i nämnda första grupp matas till nämnda flertal minnesenheter (IROM 1, IROM 2, IROM 3, QROM l, QROM 2, QROM 3) i samma takt (äfsc).

35. System enligt krav 34, k ä n n e t e c k n a t därav, att ovannämnda samma takt är lika med fyra gånger frekvensen för nämnda färgreferenssignal.