SE451856B - Forfarande for ytbehandling av formade cellulosaprodukter for att forhindra ytadhesion - Google Patents

Description

451 856 Beläggningen av filamenten med icke-lösningsmedlet kan utföras genom att låta filamenten passera, omedelbart efter sprutning och innan de samlas ihop, i kontakt med en yta som har ett stän- digt tillflöde av en vätska, som är icke-lösningsmedel för cellu- losa, så att filamentens yta kontinuerligt belägges med en vätska som är ett icke-lösningsmedel för cellulosa.

Förutom ytbeläggning av filamenten med en vätska som är ett icke- lösningsmedel för cellulosa, kan filamentens yta få passera genom en kammare, som har en atmosfär mättad med ånga av ett icke-lös- ningsmedel, såsom en dimma av ytterst små partiklar eller smådrop- -par av icke-lösningsmedel, så att partiklar av icke-lösningsmedlet utfälles på filamentytan. För att öka utfällningen av de flytande partiklarna på ytan av de sprutade filamenten kan en elektrosta- tisk laddning tillföras filamenten, så att filamentytan har en po- laritet motsatt den som partiklarna i den ångmättade atmosfären har, varvid partiklarnas attraktion till filamentytan ökas.

En annan metod med vilken de sprutade filamenten kan beläggas med nfiæ- lösningsmedlet, är att låta dem passera i sprutat tillstånd och un- der en_mycket kort tid genom ett ångskikt av icke-lösningsmedel och därefter in i en tank som innehåller icke-lösningsmedlet och sedan sammanföra de belagda filamenten.

Ytterligare en annan metod för att belägga filamenten med icke-lös- .ningsmedel, är att spruta filamenten genom en spinndysa, i vilken ett flertal strålöppningar, som står i förbindelse med en kammare som ombesörjer en kontinuerlig tillförsel av icke-lösningsmedel är belägna bredvid spinndysöppningarna. Genom att låta ett icke-lös- ningsmedel passera genom strålöppningarna i spinndysan just då fi- lamenten sprutas genom spinndyseöppningarna, så belägges ytan hos varje filament omedelbart eller efter en mycket kort stunds kontakt med luft i ett gap mellan spinndyseöppningarna och icke-lösningsmed- let med icke-lösningsmedel, varvid sålunda klibbning eller samman- smältning av filament undvikes när de sammanföres.

De sprutade filamenten enligt uppfinningen kan utsättas för en dragoperation under påläggning av icke-lösningsmedlet, varvid en 3 451 856 större del av dragningen av filamenten genomföres för att fram- kalla förbättrade fysikaliska egenskaper, innan de med flytande icke-lösningsmedel belagda filamenten samlas ihop. Sprutade fi- lament behandlade enligt förfarandet enligt uppfinningen, kan ef- ter att ha belagts med icke-lösningsmedlet behandlas med konven- tionella våtspinningsutrustningar.

Dessa och andra syften kommer att bli uppenbara genom den följan- de beskrivningen av de föredragna utföringsformerna, exemplen och de åtföljande ritningarna som schematiskt visar en apparat, som kan användas för att genomföra förfarandet. I ritningen är fig.1 en schematisk vy av en apparat för utförandet av förfarandet en- ligt uppfinningen, i vilken ett icke-lösningsmedel pålägges fila- menten med en appliceringsvals; fig.2 en schematisk vy av en mo- difiering av appliceringsvalsen i fig. 1 som visar koncentriska spår liggande med mellanrum, varvid filament står i beröring med spårytan i appliceringsvalsens yta; fig. 3 en schematisk vy av en modifiering av fig. 1 i vilken icke-lösningsmedlet pålägges fila- menten genom kontakt med kanten av en platta, som uppbär en film av icke-lösningsmedel; fig. 4 en schematisk vy av en modifiering av fig. 3 i vilken plattan har en ringformig kontaktyta innehål- lande en film av icke-lösningsmedel; fig. 5 en schematisk vy av en ytterligare utföringsform av uppfinningen som visar en appa- rat för anbringande av icke-lösningsmedel till ytan hos filamen- ten, som passerar genom en kammare som innehåller icke-lösnings- medelspartiklar i aerosolform eller i atomiserad form; fig. 6 en schematisk vy av ytterligare en annan utföringsform av uppfin- ningen, som visar en apparat för anbringade av icke-lösningsmedel till ytan av filament, när filamenten passerar genom ett verti- kalt rör genom vilket strömmar icke-lösningsmedel och fig.7 en schematisk vy av ytterligare en utföringsform av uppfinningen som visar icke-lösningsmedel strömmande genom strålöppningar i en spinndyseplatta bredvid spinndyseöppningarna.

Fig. 8 är en schematisk vy av ytterligare en annan utföringsform av uppfinningen, som visar en apparat för anbringande av icke- lösningsmedel till ytan av filament som passerar genom en kam- mare som innehåller flytande lösningsmedel i form av skum.

I fig. 1 visas hur icke-lösningsmedel pålägges ytan av ett spun- net filament bildat av cellulosa löst i aminoxid enligt uppfin- 451 856 ningen. Lösningen av cellulosa i aminoxid kan göras på vanligt sätt, dvs genom att upplösa cellulosa i en aminoxidlösning i en uppvärmd behållare, företrädesvis under tryck eller genom något annat förfarande. Exempelvis tillsättes såsom visats fasta cellulosaark impregnerade med aminoxidlösningsmedlet till en ficka 10 och matas med hjälp av en sprutmaskin 11 genom en matrisöppning 12 till en doseringsutrustning 13, varvid cellu- losan blir fullständigt upplöst i aminoxiden vid den förhöjda temperaturen och trycket i sprutmaskinen och sedan sprutad el- ler spunnen genom en spinndysa 14.

Användning av en sprutmaskin för att upplösa aminoxidimpregne- rad cellulosa beskrives fullständigare i sökandens tidigare pa- tent 4144.081, till vilket refereras i detta sammanhang.

Cellulosalösningen sprutas kontinuerligtfrånspinndysan 14 för att bilda ett flertal filament 15, vilka beroende på mängden av aminoxidlösningsmedel som är närvarande i kompositionen måste försiktigt hållas isär från varandra så att klibbning eller sam- mansmältning av filamenten inte inträder. För att genomföra det- ta är spinndyseöppningarna så mönstrade, att de sprutade fibrerna förblir på avstånd från varandra tills de hopsamlas för vidare bearbetning. Filamenten 15 passerar nedåt genom ett litet luft- rum 16, i vilket något av det flyktiga lösningsmedlet från fila- mentens yta avlägsnas. Alla filament sprutas så att de i sin ned- åtgående rörelse kommer i kontakt med en del av ytan hos en appli- ceringsvals 17, som kan köras med vilken hastighet som helst i varje riktning, men företrädesvis roterar i samma riktning och med en periferihastighet mindre än filamentens linjära hastighet för att minska filamentens tendens att smälta samman. Den roteran- de appliceringsvalsen 17 är belägen med sin bottendel nedsänkt i i ett tråg 18 som innehåller icke-lösningsmedlet, så att dess yta upprätthåller en konstant tillförsel av icke-lösningsmedel för beläggning av filamenten som passerar mot dess yta. Icke-lösnings- medel tillföres tråget 18 från en förrådsbehållare 19 via en pump 20, för att upprätthålla konstant tillförsel av flytande icke-lös- ningsmedel i tråget 18. Det torde vara uppenbart att applicerings- valsens yta måste vara tillverkad av ett material som kan ta upp vätska i tillräcklig grad, så att dess yta kontinuerligt tillförs en vätskemängd, som effektivt kommer att belägga ytan av filamen- 5 451. 856 ten, när de bringas i kontakt med appliceringsvalsens yta.

Efter beläggningen av filamenten med icke-lösningsmedlet föres de tillsamman och får passera runt en riktningsändrande vals för sträckning av filamenten, en s.k. godet-vals 21 och däref- ter mellan matarvalsarna 22, 22a till en upptagningsvals 23. In- nan filamenten uppsamlas och får passera över godet-valsen 21 belägges deras yta med en tunn film av ett icke-lösningsmedel som väsentligen eliminerar klibbning och/eller sammansmältning av närliggande filament.

Ytan på appliceringsvalsen 17 kan med fördel ha koncentriska med mellanrum ordnade ytspår 24 belägna så att enskilda filament 15 kan ledas under sin kontakt med appliceringsvalsen 17. Det torde vara uppenbart att de enskilda spåren 24 inte bara hjälper till att hålla filamenten på ett önskat avstånd från varandra, utan även ser till att i spåren finns en viss mängd icke-lösningsme- del som höjer verkningsgraden vid appliceringen av icke-lösnings- medlet till ytan av filamenten, varvid mindre kontakttid behövs, i vilken ytan av filamenten måste stå i kontakt med applicerings- valsens 17 yta (se fig.2), Det torde vara uppenbart att vid valsappliceríng av icke-lösnings- medlet; så kan filamenten styras så att ytan på det med mellanrum ordnade filamenten endast nuddar ytan av appliceringsvalsen el- ler också kan de bringas i kontakt så att de bibehåller en kontakt med valsytan över ett ytsegment. Graden av kontakt kommer natur- ligtvis att bero på förmågan hos appliceringsvalsens yta att ta upp icke-lösningsmedel och överföra det till filamentens yta.Det är viktigt att appliceringsvalsen har en upptagningsyta, som inte kommer att avskava eller bryta sönder trådbanan på samma gång som den har förmåga att ta upp tillräckligt med vätska och belägga den effektivt på ytan av filament under kontaktperioden.

Appliceringsvalsen kan roteras i varje riktning, men när applice- ringsvalsen 17, som visas i fig. 2, roterar i samma riktning som filamenten vid tangeringspunkten, där filamenten först kommer i kontakt med ytan, bör periferihastigheten hos valsen företrädes- vis vara mindre än filamentens linjära hastighet. I varje fall bör valsens periferihastighet inte vara mindre än en hastighet, som kommer att bära en tillräcklig mängd icke-lösningsmedel för 451 856 att belägga filamenten.

Dettordeäven inses att icke-lösningsmedlet kan anbringas till appliceringsvalsens yta på annat sätt än genom neddoppning av appliceringsvalsen, exempelvis genom sprejmunstycken eller en schaberklinga, varvid vätskan kan påsprutas valsytan för att tillhandahålla önskad mängd vätska som skall anbringas på fi- lamentytorna.

En annan metod förlantaktpåläggning av icke-lösningsmedlet till ytan av filamenten visas i fig. 3, varvid filamenten 15 bringas i kontakt med en krökt kant 28 av en appliceringsplatta 26 som har en nedåt lutande yta, som avslutas med den krökta kanten 28.

I appliceringsplattans yta är en serie utlopp 30 placerade med mellanrum, genom vilka kontinuerligt strömmar icke-lösningsmedel, som passerar över plattornas yta och därefter passerar över den krökta kanten, så att filamenten 15 kontinuerligt står i kontakt med kanten 28, där de belägges med icke-lösningsmedlet.

Utloppen 30 är för sin funktion förbundna med en tillförselled- ning 31, genom vilken icke-lösningsmedlet kontinuerligt tillföres utloppen via en pump 32 från en förrâdskälla 33 belägen under ap- pliceringsplattan 26. Icke-lösningsmedlet, som passerar över kan- ten 28 uppsamlas i förrådskällan 33 där det återföres till plat- tan 26, En annan metod för applicering av ett icke-lösningsmedel till ytan av de sprutade filamenten visas i fig. 4, varvid en munk- formad (doughnut-shaped) appliceringsyta 40 användes för att lägga på icke-lösningsmedlet på de sprutade filamenten. Fila- menten 17 får passera i kontakt med den inre ringformade ytan 41. Övre delen av den munkformade appliceringsanordningen 40 har en serie hål 43 ordnade med jämna mellanrum, som operativt är förbundna med en tillförselledning 44 med en doseringspump 45, som tillför ett konstant flöde av icke-lösningsmedel till den övre ytan av den munkformade appliceringsanordningen från en för- râdskälla 46, som är belägen under en godetvals 47, vilken är sam- lingspunkten för de filament, som har blivit belagda med vätska.

De hopsamlade filamenten från godetvalsen 47 vändes och får pas- sera genom mätningsvalsarna 48, 48a och därefter till upptagnings- ,7' 451 856 valsen 49. Den vätska som flödar över den inre ringformiga ytan 41 samlas upp vid förrådskällan. Hâlen 43 ligger på den nedåt vet- tande sidan av den övre delen av den krökta ytan som bildar den inre ringformiga ytan, så att vätskan kommer att flyta mot och över denna yta för att tillföra den efterfrågade mängden icke- lösningsmedel till filamenten. Vätskans riktning kan omkastas så att vätskan rör sig till den på utsidan liggande kanten av munken, och filamenten hålles i kontakt med den på utsidan lig- gande rundade kanten av munken, På samma sätt kan en flat hori- sontell cirkelformig platta med rundade hörn användas för att anbringa icke-lösningsmedel till ytan av filamenten. Det torde vara uppenbart att vid alla plattappliceringskonstruktioner, har de sprutade filamenten kontakt med kanten hos plattan och spinn- dyseöppningarna har ett sådant mönster att filamenten kommer att sprutas, så att deras trådbana inte kommer i kontakt med varand- ra förrän efter det att icke-lösningsmedlet har påförts.

Det torde också vara uppenbart att spinnlösningen måste ha till- räcklig viskositet, så att filament bildade från densamma kom- mer att kunna motstå alla krafter som kan förekomma under perio- den för kontakt med appliceringsytan, så att det inte uppstår nå- got brott på trådbanan. Fackmannen kommer att kunna inställa be- tingelserna, dvs spinnhastigheten, appliceringsanordningens läge och upptagningshastighet, koncentrationen av aminoxid i spinnba- det, så att en fiber av önskad denier och fysikaliska egenskaper erhålles.

Fig. 5 är en annan utföringsform av förfarandet enligt uppfinning- en. I denna utföringsform tillföres från en ficka 10 fast cell- lulosa och aminoxidlösningsmedel eller cellulosa impregnerad med aminoxidlösningsmedel en sprutmaskin 11, som blandar materialen och där en lösning bildas som tidigare nämnts och som förs till en doseringsanordning 13. Doseringsanordningen 13 som kan vara en pump transporterar en doserad mängd av lösningen genom spinn- munstycket 14 för att bilda kontinuerligt sprutade filament 15.

Filamenten 15 passerar från spinndysan in i den övre delen av en dimkammare 51, som innehåller en atmosfär som är laddad med par- tiklar av icke-lösningsmedel. Filamenten kan passera genom dim- kammaren 51 in till en undre kammare 52, där de uppsamlas på en upptagningsvals 53 eller bearbetas vidare, t.ex. skärs till stap- 451 856 8 lar, tvättas, osv.

Under passagen genom dimkammaren kondenseras partiklarna av icke- lösningsmedel på ytan av filamenten för att inaktivera lösnings- medlet och åstadkomma utfällning av cellulosan på ytan av fila- ,«'l'. menten, varvid sålunda klibbighet på ytan och tendensen för fila- menten att fastna i varandra minskas. Icke-lösningsmedel uppsam- w las i den undre kammaren 52 och återföres medelst en pumpanord- ning 54 genom en vätskeledning 55 till kammaren 51 genom ett fin- fördelningsmunstycke 56 beläget i kammaren 51.

I den undre kammaren 52 är en utloppsöppning 57 belägen för av- lägsnande av med icke-lösningsmedel mättad luft, som passerar genom en kondensationsanordning 59 med luft fri från icke-lös- ningsmedel utträngande genom öppningen 60 till atmosfären och det kondenserade icke-lösningsmedlet passerande genom ledningen 61 till pumpanordningen 54, där det återföres till finfördelnings- munstycket 56.

Företrädesvis kan dimkammaren 51 ha mer än ett finfördelnings- munstycke 56 placerade med mellanrum, så att dimkammaren för- ses med en väsentligen jämn atmosfär mättad med icke-lösnings- medelspartiklar som hjälp vid täckandet av ytan av filamenten med icke-lösningsmedel, när filamenten rör sig från spinndysan till samlingspunkten på upptagningsvalsen.

Det torde inses att icke-lösningsmedelspartiklarna i aerosol eller i finfördelat tillstånd måste vara tämligen små och in- föras i den dimalstrande kammaren på ett sätt, så att det upp- står minsta möjliga turbulens, för att hindra de filament som passerar nedåt genom de atomiserade partiklarna från att trängas ut från sin normala bana. Koncentrationen av suspenderade partik- lar av icke-lösningsmedel i atmosfären måste även vara tillräck- lig, så att ytan på alla filamenten som passerar genom kammaren í°\ 54 får en beläggning av atomiserade partiklar av icke-1ösnings- medel under väsentligen hela sin rörelse genom kammaren 51.Med fördel kan de sprutade filamenten laddas elektriskt, så att ytan = på filamenten kommer att attrahera suspenderade vätskepartiklar.

Lämpliga kontrollorgan 62 kan anordnas för att tillförsäkra att trycket i ledningen 55 upprätthålles, så att den lämpliga mäng- den av icke-lösningsmedel passerar genom munstyckena för att alst- 9" 451 856 ra den önskade atmosfären. Fig. 6 på ritningen visar ytterligare en annan utföringsform av förfarandet enligt uppfinningen. I denna utföringsform sprutas filamenten 15 från spinndysan 14 genom en smal luftspalt 16 och in i en neddoppningsbehållare 70, som innehåller icke-lösningsmedel, Utgående från botten av neddoppningsbehâllaren 70 finns ett nedåt sig sträckande rör 71, vilket utmynnar i en undre behållare 72. Ansluten till bottende- len av behållaren 72 är en vätsketillförselledning 73, vilken via pumpanordningen 74 överför icke-lösningsmedel från den undre be- hållaren 72 till neddoppningsbehållaren 70. Pumpanordningen 74 upprätthåller ett konstant flöde av lösningsmedel från den undre behållaren 72 till neddoppningsbehâllaren 73 för att hålla nivån i neddoppningsbehållaren konstant, varvid sålunda icke-lösnings- medel som strömmar nedåt genom det vertikala röret 71 ersättes.

Filamenten passerar genom icke-lösningsmedlet i neddoppnings- behållaren och röret 71 och passerar över skärvalsarna 75, där de skärs till stapelfibrer, som uppsamlas och avlägsnas för vi- dare fiberbehandling .

I luftspalten 16 upprätthålles ett konstant ångskikt, som kan bestå av en inert gas eller ånga eller dimma av ett icke-lösnings- medel mellan spinndysan och vätskeytan i neddoppningsbehållaren 70. Man har funnit att utmärkta resultat erhålles när gas eller ångskiktet genom vilket filamentet passerar har en längd av ca 0,5 cm till mer än 10 cm.

Fig. 7 på ritningen visar en annan utföringsform av uppfinningen, varvid icke-lösningsmedlet sprayas direkt till den nedåtgående banan av sprutade filament när de bildas. Vid detta förfarande sprayas icke-lösningsmedlet från ett flertal öppningar 70 på ytan av spinndysan 14 belägna intill spinndyseöppningarna. Fi- lamenten belagda med icke-lösningsmedel rör sig nedåt till en godet-vals 71 där filamenten samlas ihop, vändas och får passera genom ett par matarvalsar 72, 72a till en upptagningsvals 73. öppningen 70 i spinndysan står i förbindelse med ett förråd av icke-lösningsmedel, som tvingas genom öppningen via pumpen 74 genom en tillförselledning 75 från ett förråd av icke-lösnings- medel i en behållare 76. Det sprayade icke-lösningsmedlet som icke fastnar på ytan av filamenten faller av tyngdkraften ned i 451' 856 10 behållaren 76. Pumpen 74 upprätthåller tillräckligt tryck i vätskeledningen 75 för att tillförsäkra att icke-lösningsme- del sprayas i lämplig mängd genom öppningen 70 för att ombe- sörja vätskestrålar som effektivt kommer att täcka ytan av de sprutade filamenten innan den förs samman.

Fig.8 liknar fig.7 och samma nummerbeteckningar används för samma kännetecken. I fig.8 sprutas eller spinnes filamenten genom spinndysan 14 in i kammaren 80 som har ett inlopp 81 och ett utlopp 82 för införande av icke-lösningsmedlet och en skum- formig bärare, såsom ett ytaktivt medel, vilken lätt kan formas till skum i blandningskärlet 83 genom blandning med icke-lösnings- medlet och som lätt kan separeras från icke-lösningsmedlet. Den skumformiga bäraren sörjer för snabb och fullständig kontakt för filamenten, när de lämnar spinndysan med icke-lösningsmedlet.

Det föredragna ytaktiva medlet i form av skumformig bärare kan vara ett non-joniskt ytaktivt medel såsom etoxilerade fettalko- holer, etoxilerade fettsyror eller etoxilerade alkylfenoler el- ler lângkedjiga aminoxider, exempelvis dimetylkokoaminoxid, N- kokomorfolinoxid.

Under det att icke-lösningsmedlet pålägges kan filamenten dragas med ett dragförhâllande på 1:1 till ca 1:100, varvid för en stör- re del av filamenten dragningen genomföres intill spinndysan och strax innan de samlas ihop.

Det torde vara uppenbart att de filament som behandlas enligt förfarandet enligt uppfinningen kan få passera direkt till en skärvals för att bilda stapelfibrer, som sedan hopsamlas för vidare fiberbehandling. Man har funnit att mycket goda resultat erhölls när filamenten blev spunna vid linjära hastigheter upp till 300 meter/min och att spinnhastigheter uppmätta på upptag- ningsvalsen på ca 1000 m/min eller till och med högre kan använ- das utan väsentlig hopklibbning eller hopsmältning av filamenten å när de samlas ihop. Med ett konventionellt bad kan mellertid inte högre spinnhastigheter än ca 200 m/min uppnås. n Det torde också vara uppenbart att varje aminoxidkomposition, som bildar en lösning med cellulosa och är kompatibel med vatten kan användas. Typiska sådana aminoxider är N,N-dimetylcyklohexylamin- oxid, dimetyletanolaminoxid, N-metylmorfolinoxid, dimetylbensyl- .,.~.__, __, f..._._._..._ 451 856 11_ aminoxid och liknande. Användning av aminoxider i förfaranden för upplösning av cellulosa beskrives i US patenten 3.447.939 och 3.508.941, vilka särskilt beskriver förfaranden för upp- lösning av cellulosa i tertiära aminoxider. Även US patentet 2.179.181 beskriver tertiära aminer innehållande 14 eller mind- re antal kolatomer och att oxiderna kan vara trialkylamin el- ler en alkylcykloalifatisk tertiäramin. I alla dessa fall har det emellertid visat sig att aminoxiderna kräver närvaro av en kritisk mängd vatten för att upplösa cellulosa.

Sammansättning för spinnlösningen enligt uppfinningen täcker lösningar innehållande ca 1-40 viktprocent cellulosa, ca 50-98 viktprocent aminoxid och ca 1-20 viktprocent vatten.

Icke-lösningsmedlet som har befunnits effektivt täcka fibrerna kan vara vatten eller varje lämplig aprotisk organisk vätska, som inte reagerar med aminoxid och som är icke-lösningsmedel för cellulosa. Exempelvis kan alkoholer med 1-5 kolatomer an- vändas som icke-lösningsmedel, såsom metylalkohol, n-propylal- kohol, isopropylalkohol, butanol och liknande. Även toluen,xy- len och liknande kan användas som icke-lösningsmedlet. Man har funnit att varierande mängder aminoxid kan inblandas i icke- lösningsmedlet, men koncentrationen av aminoxid måste vara till- räckligt låg, så att vätskan till karaktären förblir icke-lös- ningsmedel för cellulosa. Dessutom torde det vara uppenbart att blandningar av föreningar som är icke-lösningsmedel för cellu- losa, vilka ovan nämnts, kan användas som icke-lösningsmedlet.

Följande exempel är typiska för förfaranden enligt denna upp- finning och visar betingelserna och resultaten vid anbringande av en beläggning av ett icke-lösningsmedel på ytan av sprutade filament innan de sammanföres.

Exempel I I detta exempel behandlades de sprutade filamenten enligt för- farandet enligt denna uppfinning genom att bringa filamentytan i kontakt med en yta innehållande icke-lösningsmedel.

En spinndysa med 60 mm diameter framställdes med tretton hål på 451 856 12 250/um i två rader, varvid en rad hade sex hål och den andra raden sju hål med raderna i sick-sack, så att centrumlinjen för varje hålrad ligger mellan 0,3 cm mellanrum och hålen i varje rad med 0,6 cm mellanrum. En appliceringsvals användes för att anbringa icke-lösningsmedlet till filamenten och den- na placerades på ett avstånd av 27 cm från spinndysans yta med hålraderna i spinndysan löpande parallellt mot vridaxeln hos appliceringsvalsen. Sammanföringspunkten var en godet-vals 91 cm från spinndysans yta.

En spinnlösning innehållande 23,8% cellulosa, 65,7% aminoxid och 10,5% vatten användes med spruttemperaturen 120oC på spinn- dysenivån. En spruthastighet på 5,72 m/min upprätthölls med en upptagningshastighet på 190 m/min, som gav ett dragförhållande på 33:1. De sprutade filamenten fick passera över en applice- ringsvals, som roterade med en periferihastighet ungefär lika stor som hastigheten för filamenten i kontakt med applicerings- valsen. Appliceringsvalsen var nersänkt i vatten, varvid sålun- da ombesörjdes en vattenbeläggning pâ ytan av filamenten genom ytupptagning på appliceringsvalsen. Filamenten samlades ihop över godet~valsen och fick gå vidare till en spole och det er- hållna garnet skars i längder på 1,9 cm - 2,5 cm, tvättades, torkades och kardades. Det behandlade garnet gick mycket bra att karda, vilket visar att klibbning och hopsmältning av fib- rer hade väsentligen eliminerats genom ytbehandlingen av fib- rerna med icke-lösningsmedlet.

Exempel II Samma spinnlösning och processbetingelser som i Exempel I kan användas för att tillverka filament enligt förfarandet enligt uppfinningen, utom att metanol ersätter icke-lösningsmedlet som anbringas.filamentytorna medelst appliceringsvalsen.

De erhållna filamenten skäres sedan i längder på 2 - 2,5 cm, tvättas och torkas.

Exempel III I detta exempel sprutas en spinnlösning liknande den i tidigare exempel i den spinnmaskin, som visas i fig. 6. Efter det att po- lymeren har passerat en matris 12 utrustad med en öppning för tryck eller temperaturavkänning, föres polymeren till spinndysan 13 ' 451 856 14 via en doseringspump 13, som har en kapacitet pâ 0,584 cm3/ min. Doseringspumpen 13 omges av ett block, som kan uppvärmas genom att vätska strömmar därigenom. De sprutade filamenten fördes nedåt med icke-lösningsmedlet strömmande genom röret 15 upp på upptagningsrullen 75.

Exempel IV I detta exempel användes samma spinnlösning som i Exempel I och de sprutade filamenten behandlades genom att filamenten fick pas- sera genom ett flytande bad av icke-lösningsmedel. De sprutade filamenten fick passera genom en kammare innehållande en atmos- fär mättad med finfördelade vattenpartiklar. Filamenten spru- tades med en hastighet på 4,65 m/min och en upptagningshastighet på 207 m/min, som ger ett dragförhållande på 44,6 : 1 med fila- menten passerande genom en kammare innehållande de finfördelade vattenpartiklarna under mer än 75% av deras rörelsesträcka innan de samlades ihop. Filamenten som var belagda med vatten vid sitt utträde ur kammaren samlades ihop och upptogs på en vals. De fram- ställda fibrerna skars sedan för att bilda stapelfibrer av 2 - 2,5 cm längd, tvättades och torkades.

De torkade fibrerna gick mycket bra att karda, vilket visar att hopklibbningen och hopsmältningen av fibrer under hanteringen eliminerades väsentligt. Fibrernas seghet var 2,03 g/denier; deniertalet var 3,4, förlängningen var 9,4 %.

Man kan förmoda att beläggningen av filamenten med icke-lösnings- medel omedelbart efter att de sprutats, hjälper till att bevara den orientering som utvecklats i garnet vid dragningen och även bidrager till att ge styrka ât garnet vid ytterligare kylning och avlägsnande av något av aminoxiden från lösningen.

Fastän uppfinningen beskrives i detalj i belysande syfte, är det uppenbart att sådana detaljer endast är ämnade för detta syfte och att variationer kan utföras av fackmannen utan att avvika från uppfinningens idé och ram, utom vad som kan vara begränsat genom kraven.

Claims (10)

451 856 'Q Patentkrav

1. Förfarande för att förhindra ytadhesion av närliggande filament bildade ur en spinnlösning av cellulosa i en bland- ning av aminoxid och vatten, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda spinnlösning kontinuerligt sprutas för att bilda bred- vid varandra liggande filament på avstånd från varandra och att innan nämnda filament bringas i kontakt med varandra, på- föres ytan av nämnda filament en kontinuerlig beläggning av en vätska som är ett icke-lösningsmedel för cellulosa, som kommer att minska aminoxidens lösande verkan på cellulosan på filamentens yta.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e't e c k n a t av att filamenten utsätts för dragning omedelbart efter sprutning för att förbättra de fysikaliska egenskaperna, varvid åtminstone den större delen av dragningsbehandlingen av filamenten genom- föres innan filamenten förs samman.

3. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att ytan på nämnda filament belägges med nämnda icke-lösningsme- del genom kontakt med en appliceringsyta innehållande en film av yjgslösningsmedlet.

4. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att appliceringsytan är en roterande cylinder med ett icke-lösnings- medel kontinuerligt tillfört dess yta.

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att ytan på nämnda roterande cylinder har ett antal spår placera- de med mellanrum som omsluter dess periferiyta, varvid varje filament går i ett av nämnda spår under en del av periferin, hela tiden i kontakt med icke-lösningsmedlet i spåren. w,-

6. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att appliceringsytan är en stationär plan platta med en böjd kant över vilken icke-lösningsmedlet strömmar kontinuerligt, varvid filamenten står i kontakt med icke-lösningsmedlet när det ström- mar över plattans kant. 15 ~ 451 856

7. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda filament får passera genom en atmosfär innehållande partiklar av nämnda icke-lösningsmedel för att ombesörja be- läggningen av nämnda icke-lösningsmedel på ytan av filamen- ten.

8. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att ytan på var och en av nämnda filament får passera genom ett väsentligen vertikalt rör med väsentligen samma hastighet som nämnda icke-lösningsmedel rör sig därigenom innan filamenten samlas ihop.

9. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att en spray av nämnda icke-lösningsmedel anbringas på ytan av filamenten när filamenten sprutas.

10. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att ett skum innehållande nämnda icke-lösningsmedel och ett ytak- tivt medel som kan bilda skum anbringas filamenten.