SE451772B - Med progressiv styrka utford oftalmiatisk lins for korrigering av presbyopi - Google Patents
Med progressiv styrka utford oftalmiatisk lins for korrigering av presbyopiInfo
- Publication number
- SE451772B SE451772B SE8101437A SE8101437A SE451772B SE 451772 B SE451772 B SE 451772B SE 8101437 A SE8101437 A SE 8101437A SE 8101437 A SE8101437 A SE 8101437A SE 451772 B SE451772 B SE 451772B
- Authority
- SE
- Sweden
- Prior art keywords
- progressive
- lens
- curvature
- meridian
- distance
- Prior art date
Links
- 230000000750 progressive effect Effects 0.000 title claims description 46
- 201000010041 presbyopia Diseases 0.000 title description 2
- 230000004075 alteration Effects 0.000 claims description 12
- 125000006850 spacer group Chemical group 0.000 claims description 6
- 238000013461 design Methods 0.000 claims description 3
- 238000004321 preservation Methods 0.000 claims 1
- 230000006870 function Effects 0.000 description 12
- 238000010276 construction Methods 0.000 description 10
- 238000000034 method Methods 0.000 description 6
- 230000003287 optical effect Effects 0.000 description 6
- 238000009826 distribution Methods 0.000 description 3
- 239000011521 glass Substances 0.000 description 3
- 238000005516 engineering process Methods 0.000 description 2
- 238000011156 evaluation Methods 0.000 description 2
- 229920003023 plastic Polymers 0.000 description 2
- 239000004033 plastic Substances 0.000 description 2
- 230000009466 transformation Effects 0.000 description 2
- 201000009310 astigmatism Diseases 0.000 description 1
- 230000015572 biosynthetic process Effects 0.000 description 1
- 238000004364 calculation method Methods 0.000 description 1
- 230000000295 complement effect Effects 0.000 description 1
- 230000001419 dependent effect Effects 0.000 description 1
- 238000011161 development Methods 0.000 description 1
- 238000010586 diagram Methods 0.000 description 1
- 230000004424 eye movement Effects 0.000 description 1
- 210000004709 eyebrow Anatomy 0.000 description 1
- 238000003384 imaging method Methods 0.000 description 1
- 230000006872 improvement Effects 0.000 description 1
- 238000010348 incorporation Methods 0.000 description 1
- 150000002500 ions Chemical class 0.000 description 1
- 238000012886 linear function Methods 0.000 description 1
- 239000000463 material Substances 0.000 description 1
- 229940023490 ophthalmic product Drugs 0.000 description 1
- 230000002093 peripheral effect Effects 0.000 description 1
- 230000009467 reduction Effects 0.000 description 1
- 230000001105 regulatory effect Effects 0.000 description 1
- 230000002123 temporal effect Effects 0.000 description 1
- 230000007704 transition Effects 0.000 description 1
- 238000009827 uniform distribution Methods 0.000 description 1
Classifications
-
- G—PHYSICS
- G02—OPTICS
- G02C—SPECTACLES; SUNGLASSES OR GOGGLES INSOFAR AS THEY HAVE THE SAME FEATURES AS SPECTACLES; CONTACT LENSES
- G02C7/00—Optical parts
- G02C7/02—Lenses; Lens systems ; Methods of designing lenses
- G02C7/06—Lenses; Lens systems ; Methods of designing lenses bifocal; multifocal ; progressive
- G02C7/061—Spectacle lenses with progressively varying focal power
Landscapes
- Health & Medical Sciences (AREA)
- Ophthalmology & Optometry (AREA)
- Physics & Mathematics (AREA)
- General Health & Medical Sciences (AREA)
- General Physics & Mathematics (AREA)
- Optics & Photonics (AREA)
- Eyeglasses (AREA)
- Prostheses (AREA)
Description
10
15
20
25
30
35
40
451 772
av ortoskopin, tar ej någon direkt hänsyn till kravet på líkformig
fördelning av aberrationerna, och huvudändamàlet med uppfinningen
är att tillfullo utnyttja en teknik för reglering av aberrationer
i utsträckt area till erhållande av en jämn och naturlig optisk
effekt.
Närmare bestämt syftar uppfinningen till att åstadkomma en
med progressiv styrka utförd oftalmiatrisk lins med en progressiv
yta, som är konstruerad att säkerställa en likformig fördelning
av aberrationer och en jämn optisk effekt med ortoskopi åtminstone
approximativt bevarad i perifera sidoareor på linsen och utan till-
komst av starka aberrationer på något annat ställe i linsen.
Ett annat ändamål är att åstadkomma ett naturligt flöde av
optisk linsstyrka, som lätt accepteras av både personer med begyn-
nande och framskriden presbyopi.
Den ena kända metoden för reducering av omfattningen av
aberrationer vid linser med progressiv styrka är att tillåta en
spridning över en större area än den vanliga, vilket medför en om-
definíering av zonerna för den sfäriska avståndsdelen (DP) och
läsdelen (RP).
Ett resultat med många möjliga variationer, inklusive cirku-
lära och paraboliska läsdelar under en fät eller uppåt konkav båge,
som definierar gränsen för avståndsdelen, uppnås genom att den
oftalmiatriska linsen enligt uppfinningen erhållit de i patentkra-
vet 1 angivna kännetecknen.
Uppfinningen beskrivs närmare nedan under hänvisning till
bifogade ritningar. Där visar fig. 1A och lä i vertikalvy resp.
tvärsnitt en med progressiv styrka utförd oftalmiatrisk lins av en
typ, på vilken uppfinningen kan tillämpas, fig. 2 evolutan för
meridionallinjen hos linsen i fig. IA, 1B, fig. 3 en schematisk
bild av konstruktionen för en progressiv yta på linsen i fig. 1A,
1B, fig. 4 en vertikalvy av en tidigare känd oftalmiatrisk lins
med progressiv styrka, visande olika synzoner hos denna och den
tillhörande styrkeregeln, fig. SA, âë, âg och ÉD schematiskt vissa
av olika definitioner av möjliga DP-och RP-gränser för erhållande
av en reducering av storleken av aberratíoner i enlighet med upp-
finningen, fig. 6A och Éâ en geometrisk transformering från en
tidigare känd IP för den progressiva linsstyrkan till en, som är
representativ för uppfinningen, fig. 7 schematiskt en utveckling
av cylindríska ytor, valm1att:fidla syftena med uppfinningen, fig¿§
synzoner hos en lins, konstruerad enligt uppfinningens principer,
10
15
20
25
30
40
451 772
fig. 9 en datorutvärdering av den ena hälften av en symmetrisk
lins av det i fig. 8 visade allmänna utförandet och fig. 10 ett
gallermönster, som alstras medelst en lins av konstruktionen enligt
fig. 7-9.
De linser, som kommer i betraktande vid uppfinningen, antas
vara framställda av glas eller ett plastmaterial med likformigt
brytningsindex. De varierande krökningarna, som erfordras för pro-
gressiv styrka, är begränsade till den konvexa sidan av linsen med
den konkava sidan reserverad för föreskriven slipning på gängse
sätt. Den konvexa sidanav linsen kommer i det följande att kallas
"progressiv yta". Emellertid är det ej avsikten att begränsa upp-
finningen till linser med konvexa progressiva ytor, eftersom de
ifrågavarande principerna i lika mån gäller för konvexa och konkava
progressiva ytor.
Den linskonstruktion, som omfattas av uppfinningen, betraktas
vara en förbättring gentemot tidigare konstruktioner, och klargö-
randet av uppfinningskonstruktionen kan lämpligen börja med en hän-
visning till den tidigare kända tekniken, på vilken den kanadensis-
ka patentskriften 583 097 är ett exempel.
Den tidigare kända linsen 10 (fig. TA och 1B) kan beskrivas
på följande sätt: M
Med den progressiva ytan 12 bildande tangent till ett verti-
kalplan 14 vid det geometriska centret 0 passerar ett andra ver-
tikalplan 16 genom O under bildande av rät vinkel med det första
vertikalplanet samt delar linsen i två symmetríska hälfter. Det
andra planet 16 kallas huvudvertikalmeridianen, och dess skärnings-
kurva MN' med den progressiva ytan kallas meridianlinjen 18,fig.2.
Funktionella krav på en progressiv lins förutsätter att ytan
utmed meridianlinjen och dess partiella derivator, åtminstone av
den andra och företrädesvis av den tredje ordningen, är kontinuer-
liga. För erhållande av variationer i den progressiva styrkan ökar
meridíanlinjens krökning kontinuerligt på ett förutbestämt sätt
från ett minimivärde i den övre hälften av linsen till ett maximi-
värde i den undre hälften.
Orten för merídianlinjens 18 krökningscentra bildar en kon-
tinuerlig plan kurva mm' (fig. 2), som kallas meridianlinjens evo-
luta. För varje punkt Q på meridianlinjen finns en motsvarande
punkt q på evolutan. Radius vektor qQ, som förbinder tvâ motsva-
rande punkter (Q,q), är vinkelrät mot meridiànlinjen 18 vid Q och
tangent till evolutan mm' vid q. I
10
15
20
25
30
451 772
Pig. 3 visar konstruktionen hos den ifrågavarande utförings-
formen i patentskriften. Den progressiva ytan alstras genom en
cirkelbåge C med horisontell orientering och varierbar radie, som
i tur och ordning passerar genom samtliga punkter Q på meridian-
linjen 18. Närmare bestämt definieras genereringslinjen C, i det
följande för korthets skull kallad generator, genom en given punkt
Q som skärningslinjen mellan en sfär med radien Qq med centrum vid
q och ett horísontalplan genom Q. Således kan den kompletta pro-
gressiva ytan betraktas vara genererad av skärningslinjen mellan
en ordnad följd av skärande sfärer och horisontella plan. Till
följd av detta utförande blir huvudkrökningarna i varje punkt på
meridianlinjen lika stora; dvs ytan är fri från astigmatism vid
meridianlinjen.
Den progressiva ytan 12 på denna tidigare kända lins kan
lätt beskrivas algebraiskt. Ett rätvinkligt koordinatsystem (fig.1)
definieras, vars origo sammanfaller med 0, och vars x-y-plan sam-
manfaller med tangentplanet vid O. X-axeln pekar nedåt i riktningen
för ökande optisk styrka.
Om u får beteckna x-koordinaten för en punkt Q på meridian-
linjen, kan koordinaterna (š,¶,š) för den motsvarande punkten q
på evolutan, liksom krökningsradien r = HQ, uttryckas som en funk-
tion av parametern u:
š=šUU
ü = O
§ = §(u) Ü)
r = r(u) (Z)
Ekvationen för sfären med radien r(u) med centrum vid q,
uttryckt som en elevation relativt x-y-planet, kan skrivas
=.= !-{r2-fx-a12-yzl” (sn
Ekvationen för ett horisontalplan genom Q är
x = u (4)
Ekvation (3) representerar en familj av sfärer, och ekvation
(4) en familj av parallella plan. Medlemmarna i varje familj gene-
reras gamm den enkla parametern u. För varje värde på u finns
en enda sfär och ett plan, som skär denna. Genom eliminering av u
mellan ekvation (3) och ekvation (4) bildas en genererad båge C
(fig. 3) genom varje punkt Q på meridianlinjen, varigenom man får
den erforderliga ekvationen för den progressiva ytan z = f(x,y),
m,
10
15
20
25
30
35
451 772
(5)
"__ z z z 5
way) = too-u eo-tx-:uol -yl
Om lagen för linsens meridionala styrka har den i fig. 4
visade konventionella formen, är DP- och RP-areorna i konstruktio-
lnen sfäriska och sträcker sig över linsens hela bredd. En sådan
konstruktion ger full avstånds- och läsanvändbarhet,men som bekant
blir aberrationer inom IP-arean oaccepterbart starka.
Enligt uppfinningen, och som tidigare
kända metoden för att reellt minska styrkan
på att låta dessa sprida sig över en större
nämnts, går den enda
av aberrationerna ut
area på linsen. Detta
sfäriska DP- och RP-
zonerna med många möjliga variationer, av vilka vissa visas i
fig. SA, SB, SC och SD. Vid linsen i fig. SA upptar den sfäriska
DP den övre hälften av linsen (t.ex. som i den kanadensiska patent-
skriften 583 087), men den sfäriska RP begränsas av en cirkel.
Exemplet i fig. SB är likartat med fig. SA med undantag av att RP-
gränsen är parabolisk. I det osymmetriska exemplet enligt fig. SC
är RP-gränsen parabolísk, och DP-gränsen lutar 90 relativt horison-
talplanet. Denna gräns blir horisontell efter vridning av linsen
90 till àstadkommande av den traditionella infattningen av RP.
Exemplet enligt fig. SD skiljer sig från'exemplet enligt fig. SA
genom att DP-gränsen är en uppåt konkav cirkelbåge, som medger en
ytterligare utspridning av aberrationerna. DP-bågens radie måste
vara tillräckligt lång för att efter vridning av linsen 90 aberra-
tionerna på tinningsidan ej skall inverka störande på ögonrörelse.
i sidled vid betraktande på långa avstånd. I praktiken innebär
detta att DP-bågen ej får ha avsevärt mindre radie än cirka 65 mm.
Med DP- och RP-gränserna definierade kvarstår att bestämma
formen på den IP, som förekommer mellan dessa. Detta sker genom
nyttjande av en från den tidigare tekniken känd geometrisk trans-
formering, vars art visas i fig. 6A och 6B. I fig. 6A återges
tidigare känd lins, som visar skärningarna mellan medlemmarna i
medför en omdefiniering av gränserna för de
en
planfamiljen x u och x-y-planet. Dessa skärningar bildar en fa-
milj av parallella räta linjer, vilka i sin tur är parallella med
DP- och RP-gränserna. Såsom fig. 6B anger kommer familjen av paral-
lella räta linjer vid övergång till en utföríngsform av uppfinning-
en att transformeras till en familj av mer eller mindre ekvidistan-
ta krökta linjer. Linsens 20 (fig. 6B) krökta linjer representerar
skärningarna mellan en en-parametrísk familj av cylindrar och
X~y-planet. För varje medlem i den ursprungliga familjen av plan
10
15
20
25
35
451 772
finns en motsvarande medlem i familjen av cylindrar. Varandra mot-
svarande medlemmar i de båda familjerna identifieras genom samma
parameter u, där u är x-koordinaten för en punkt Q på endera
meridianlinjen. Konstruktionen hos den nya progressiva ytan gene-
'reras av en skärningslínje i en ordnad sekvens av varandra skäran-
de sfärer och cylindriska ytor. Närmare bestämt kan ekvationen för
varje medlem i familjen av cylindriska ytor skrivas i formen
X = g(y,u) (6)
Denna ekvation kan lösas med avseende på parametern u
I
vilket ger en ekvation av formen
U = NKJ) (7)
som reduceras till ekvation (4) i fallet med de tidigare kända lin-
serna. Ekvatíonen för den progressiva ytan på linsen enligt upp-
finningen erhålls genom eliminering av parametern u mellan ekva-
tíonerna (7) och (3). Explicit erhålles
fcm» = away)J-(frfhony)1}2-{><-a[n1}z-y¿)% cs)
Den närmare formen på den resulterande progressiva ytan kom-
mer naturligtvis att vara beroende av formen på och avståndet mel-
lan de cylindriska ytorna, ekvation (6]f”För uppnàende av uppfin-
ningens syften mäste de cylíndriska ytorna väljas på sådant sätt,
att de ger en mjukt krökande yta, som säkerställer en jämn optisk
effekt.
Formen på de cylíndriska ytorna bestäms enligt följande.
Om man betraktar en viss hjälpfunktion o(x,y), definierad på
x-y-planet i området utanför de kurvor, som representerar DP- och
RP-gränserna, vilka matematiskt har utsträckts till bildande av
slutna kurvor enligt fig. 7, antar b de konstanta gränsvärdena
C1 och CZ vid de respektive DP- och RP-gränserna. Den jämnaste funk-
tion &(x,y), som är förenlig med den givna geometrin och gränsvär-
dena, bestäms enligt följande:
Om problemet vore endimensionellt i stället för tvådimensio-
nellt, vore det uppenbart att om d(x) har gränsvärdena $(0) = c1,
b(1) = cz, blir den jämnaste funktionen b(x) mellan X = 0 och x = 1
den linjära funktionen o(x) = c1 + (cz - c1)x. Denna funktion satis-
fierar differentialekvatíonen
-- = 0 ' 7 (9)
10
15
Z0
25
30
451 772
Således satisfierar den erforderliga funktionen ®(x,y) i det
tvâdimensionella fallet den tvàdimensionella Laplace-ekvationen:
2 2
Li' :O
,z z
0X ZY
Funktioner, som satisfierar ekvation (10), kallas harmoniska
funktioner. Till detta resultat kan man komma fram på annat sätt.
Ett kriterium för kravet på jämnhet eller mjukhet är att föreskriva
att medelvärdena av moduli för derivatorna gb/ax och go/av skall
vara ett minimum. Alternativt blir, om medelvärdet av summan av
kvadraterna på dessa kvantiteter betraktas, dvs integralen
m' ßø ao t
III-JåH-Jzl dxdy m;
âx ' Ey
vid applicerandet av Euler-Lagrange-principen, ekvation (11) ett
minimum, när ö(x,y) satisfierar Laplace's ekvation (ekvation 10).
Således definierar Laplace-ekvationen den jämnaste funktionen mel-
lan DP- och RP-gränserna.
För användning av hjälpfunktionen._m, bildar vi nivåkurvorna
wow = c (12) I
vilka definieras som kurvor, utmed vilka b har konstant värde.
Dessa kurvor kan uttryckas i den av ekvation (6) eller ekvation
(7) givna formen och kan därför användas för representering av
den erforderliga familjen av cylindrar.
Sammanfattningsvis gäller att den progressiva ytan enligt
uppfinningen alstras av en genereringskurva C, vilken är skärnings-
linjen mellan en ordnad sekvens av sfärer med radierna qQ och cent-
rum pà meridianlinjens evoluta, och en motsvarande sekvens av cy-
lindrar, vilkas genereringslinje löper parallellt med z-axeln, och
vilkas skärningar med x-y-planet sammanfaller med nivåytorna för
den harmoniska funktion o som får konstanta värden vid DP- och
RP-gränserna.
Eftersom nivákurvorna erhålls från harmoniska funktioner,
ger inkorporeringen av nivåkurvor i definitionen av den progressiva
ytan en jämn fördelning av aberration och optisk styrka.
Teorin än harmoniska funktioner ger tvâ väl kända metoder
för bestämning av nivâkurvorna. Den första metoden kräver att man
finner ett ortogonalt system av kroklinjiga koordinater med koor-
S
10
15
20
25
30
451 772
dinatkurvor, som sammanfaller med DP- och RP-gränserna. Koordinat-
kurvorna mellan DP- och RP-gränserna kan då identifieras med syste-
mets nivàkurvor. Den andra metoden, konform avbildning, ger en
transformering av nivåkurvorna i det enklare, tidigare kända syste-
met till nivàkurvorna för den mer komplexa linsen enligt uppfin-
ningen. Användandet av dessa metoder gör det möjligt att konstruera
en progressiv yta med DP- och RP-gränser av godtycklig form.
Numeriskt exempel
Ett exempel på en enligt uppfinningens principer ovan kon-
struerad lins beskrivs nedan:
Såsom visas i fig. 8 begränsas linsens 22 sfäríska DP av en
cirkelbâge 24, och den sfäriska RP begränsas av en cirkel 26. Den
progressiva passagen börjar vid origot O. DP- och RP-gränserna kan
betraktas som koordinatlinjer i ett bipolärt koordinatsystem. Nivå-
kurvorna mellan DP- och RP-gränserna kan därför identifieras med
koordinatlinjerna i det bipolära systemet.
Allmänt kan man definiera
a = radien för RP-gränsen
b = radien för DP-gränsen
h = längden av den progressiva passagen
Nivàkurvan genom en godtycklig punkt x,y skär x-axeln i.punk-
ten u(x,y). Efter beräkningar finner man att
z z z
(x-6) +w +y
u(x,y)=5 + sgn(x-5) ---------- __ _ _” }5 (131
zlx-61 zzx-sy
där
NZ = (h-6)2 + Za(h-Ö) (14)
hz + zah
6 = (15)
2(a+b+h)
Ekvation (13) representerar ett specialfall för ekvation (?).
Nu definieras
rD = krökningsradíen för DP-sfären
rR = krökningsradien för RP-sfären
Ekvationen för den progressiva ytan kan skrivas:
Distansdel (DP):
fcx,y> = TD-frn-crnz-rz-y2>¿ (16)
451 772
Progressiv zon (från ekvation (BJJ:
' 2 _' 2>2V3
f(x,y) = ;(u)-{r (u)-[x-u+r(u)s1n9(u)] -y } (17)
där
u-šül)
sín9(u) E ----- (18)
r(u)
= u du
(19)
O r(u)
m . ' u - - m
5 ç(u) = r(n)cosS(u) + fOtan8(n) du (20)
l l l l i 2 a u _ s
= __- + [- - --](c2u +c3u +e-.u +csu H21)
rm) ID ra rn
gdär
cz = 10/shz
CS = 0 W..
C4 = -s/h4
10 cs = s/shs
u(x,y) ges av ekvation (13];
Läsdel (RP):
2 . 2 Ina
f(x,y) = ;(h)-{;R -[x-h+rRs1nâ(h)] *Y'} (22)
För enkelhets skull har de ovanstående ekvationerna uppställts
15 för det fall, där början av den progressiva passagen sammanfaller
med centret, O, för linsämnet. Det kan emellertid vara önskvärt att
centrumförskjuta hela den progressiva ytan uppåt eller nedåt, ät
höger eller åt vänster relativt det geometriska centret 0. Ekvatio-
nen för den centrumförskjutna ytan relativt det ursprungliga koor-
20 dínatsystemet erhålls genom ersättning av x och y i ovanstående
ekvationer med X-d1 resp. y-dz, där d1 och dz är X- och y-värdena
för centrumförskjutningen.
Den genom ekvatíonerna_(13) - (ZZ) allmänt definierade pro-
gressiva ytan skall nu evalueras för en lins med en läskomplette-
25 ring på 3,00 dioptrier. Linsen antas ha ett brytningsindex = 1,523,
och följande parametervärden antas:
..._ ..-___ _.,..,....
10
15
20
25
30
40
10
451 772
a = 10,00 mm
b = 91,0 mm
h = 16,0 mm
rD = 84,519 mm
rR = 57,285 mm
dï = -2,00 mm
dz = 0,00 mm
Pig. 9 visar resultaten av en elektronisk dators utvärdering
av ekvationerna med användande av de givna parametervärdena. Efter-
som linsen är symmetrisk omkring den vertikala meridíanen, visas
blott den högra hälften. Denna figur ger ytans elevatíon över
x-y-planet, beräknad med 4 mm intervaller. Eftersom x-y-planet är
tangent till linsytan i punkten x = -2, y
vid x=y=0 skild från noll.
= O, blir elevationen
När ett rutnät betraktas genom en progressiv lins enligt upp-
finningen, ger det förvrängda mönstret hos nätet information om
fördelningen och styrkan av linsaberrationerna. Det genom den ovan
beskrivna linsen åstadkomna nätmönstret visas i fig. 10. I detta
diagram vreds linsen 90, såsom skulle ske om den monterades i glas-
ögonbàgar. Man ser att nätlinjerna är kontinuerliga, flyter jämnt
och är likformigt fördelade. Det bör även observeras att nätlinjer-
na i periferin av tinningsídan är orienterade horisontellt och ver-
tíkalt; detta innebär
ortoskopin måhända ej
att ortoskopin bevaras i denna area. Ehuru
är så väl bevarad i den progressiva zonens
periferi på nässidan, är detta ej störande, eftersom mycket av näs-
sidan avlägsnas genom kantningen för linsinsättningen i glasögon-
bågarna.
Det bör observeras att termen "lins" i detta sammanhang är
avsedd att täcka den oftalmiatriska produkten i alla inom tekniken
gängse former, dvs inklusive linsämnen, som kräver behandling på
den andra sidan (konkav eller konvex) samt linser, som är behandla-
de pà båda sidorna och "oskurna" eller "skurna" (kantade) till en
storlek och form, som erfordras för infästning i glasögonbågar. De
ifrågavarande linserna kan vara framställda av glas eller någon av
de olika kända och nyttjade oftalmíatriska plasterna. Om den andra
sidan är färdigbehandlad - dvs på den sida, som är motsatt den som
har ytan med progressiv styrka - kan nämnda andra sida uppvisa fö-e
reskrivna ytkrökningar med linsens RP centrumförskjuten pä gängse
sätt.
För fackmannen är det uppenbart att olika former och anpass-
11
451 772
ningar av uppfinningen, som här ej diskuterats, kan förekomma för
att fylla speciella krav. Följaktligen är de ovan beskrivna exemp-
len ej avsedda att på något sätt begränsa uppfinníngens omfattning.
Claims (7)
1. Med progressiv styrka utförd oftalmiatisk lins med två brvtande ytor, av vilka den ena är uppdelad i tre betrakt- ningezoner, innefattande en övre avstàndsdel (DP), en progres- siv mellandel (IP) och en undre närdel (RP), och har en vertikal huvudmeridian, som bestäms av en följd av punkter genom nämnda zoner, varvid avstàndsdelen (DP) upptar approxi- mativt den övre halvan av nämnda lins och har väsentligen efärisk utformning, varvid väsentligen konstant brännvidd åstadkommas för betraktande på avstånd, varvid närdelen (RP) upptar en undre del av nämnda lins och har väsentligen sfärisk utformning, varvid väsentligen konstant brännvidd åstadkommas för betraktande på nära hall, och varvid den progressiva mellandelen (IP) ligger mellan nämnda avstànds- och närdelar och har bestämda gränser (24, 26) till dessa med varierande krökning, som ökar kontinuerligt och progressivt utmed nämnda meridian fràn ett minimivärde, som approximerar avstàndsdelene (DP) krökning, till ett maximivärde, som approximerar när- delens (RP) krökning, k ä n n e t e c k n a d av att den progressiva mellandelen (IP) är bestämd av en serie generer- ande kurvor, som passerar successivt genom meridianene alla punkter i nämnda progressiva del (IP), att de genererande kurvorna utgör skärningslinjerna mellan en ordnad sekvens av sfärer och en motsvarande ordnad sekvens av cylindrar, att sfärerna är tangent till punkter på meridianen och har radier, som är lika med meridianens krökningsradie vid varje punkt, samt att nämnda cylindrar har genereringslinjer, som är parallella med en linje vinkelrätt mot linsens mittpunkt, varvid de genererande kurvorna är så konstruerade och arrange- rade, att aberrationer fördelas likformigt runt nämnda närdel (RP) med åtminstone approximativt bevarande av ortoskopi._,
2. Lins enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att de genererande kurvorna sammanfaller med nivàytorna för en harmonisk funktion, som antar konstanta värden vid gränserna (24, 26) mellan nämnda progressiva del (IP) och nämnda när- och avstándsdelar (RP resp. DP).
3. Lins enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d. av att gränsen mellan nämnda avstàndsdel (DP) och nämnda progres- 10 15 20 25 30 40 13 451 772 eiva mellandel (IP) är väsentligen rak och horisontellt be- lägen.
4. Line enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att gränsen (24) mellan nämnda avstàndsdel (DP) och nämnda progressiva mellandel (IP) är åtminstone partiellt uppàt konkav.
5. Line enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att den uppåt konkava gränsen (24) är approximativt symmetrisk med avseende pà huvudmeridianen.
6. Line enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att gränsen (26) mellan nämnda närdel (RD) och nämnda progres- siva mellandel (IP) är approximativt cirkulär.
7. Lina enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att gränsen mellan nämnda närdel (RP) och nämnda progressiva mellandel (IP) har approximativt parabolisk form. B. Line enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att den progressiva delen (IP) genereras enligt följande ekva- tioner: f(x1Y)_? C(U)'{#ziU)~[x-u+r(u)sin6(nl]z-y2}% där ._ _ riv-Hu) ' sin6(u) E _ "' :rflu)» *e¿_us du 1 f"Ö r(u) H~ - ti . a u - ' ;C(u) = :(u)cose(u) + I fiane(u) du ~ g ' - n _-.O ' 1 1 1 1 2 a u s = “_ + (-- - -](<=2u +c3u +c«.u +c"su) f(U) :D rR rn 2 2 2 (X-6) +w +y u(x,y)=5 + sgn(x-6) _ _ ßlx-6] ( 6)2+ 2 2 _ X- W +y 2 l' j _w2}/l 2(x-5) 10 20 25 30 där 9. 451 772 Line enilgt kravet 8, \ä x-koordinaten för en punkt på meridianen; avståndsdelens krökningsradie; närdelena krökningsradie; 10/sh? D _ _5h4 e/ah5 2+2@ hz + zah Zza + b + hl den progressiva korridorena längd; krökningsradien för gränsen mellan närdelen och den progressiva delen; samt krökningsradien för gränsen mellan avstàndsdelen och den progressiva delen. att närdelen (RP) beatämmes av följande ekvation: f där rR h i0. R sin e(h)]2-Y2}å = närdelena krökningsradie; och = den progreaeiva korridorens längd. Lins enligt kravet 9, av att avstàndsdelen (DP) bestämmas av ekvationen: där f(x,y) = rn-(rnz-xz-y2)š k Ä n n e t e c k n a d k ä n n e t e c k n a t
Applications Claiming Priority (1)
Application Number | Priority Date | Filing Date | Title |
---|---|---|---|
US23275581A | 1981-02-09 | 1981-02-09 |
Publications (2)
Publication Number | Publication Date |
---|---|
SE8101437L SE8101437L (sv) | 1982-08-10 |
SE451772B true SE451772B (sv) | 1987-10-26 |
Family
ID=22874431
Family Applications (1)
Application Number | Title | Priority Date | Filing Date |
---|---|---|---|
SE8101437A SE451772B (sv) | 1981-02-09 | 1981-03-06 | Med progressiv styrka utford oftalmiatisk lins for korrigering av presbyopi |
Country Status (12)
Country | Link |
---|---|
JP (1) | JPS57139718A (sv) |
AU (1) | AU532218B2 (sv) |
BR (1) | BR8101927A (sv) |
CA (1) | CA1153228A (sv) |
CH (1) | CH641572A5 (sv) |
FR (1) | FR2499725B1 (sv) |
GB (1) | GB2092772B (sv) |
IE (1) | IE50992B1 (sv) |
IT (1) | IT8148143A0 (sv) |
MX (1) | MX153400A (sv) |
NL (1) | NL189879C (sv) |
SE (1) | SE451772B (sv) |
Families Citing this family (14)
Publication number | Priority date | Publication date | Assignee | Title |
---|---|---|---|---|
JPS59151128A (ja) * | 1983-02-17 | 1984-08-29 | Hoya Corp | 累進多焦点眼鏡レンズ |
US4676610A (en) * | 1983-07-22 | 1987-06-30 | Sola International Holdings Ltd. | Method of making progressive lens surface and resulting article |
US5123725A (en) * | 1986-12-19 | 1992-06-23 | American Optical Corporation | Progressive addition spectacle lens |
US4861153A (en) * | 1986-12-19 | 1989-08-29 | American Optical Corporation | Progressive addition spectacle lens |
US4838675A (en) * | 1987-06-19 | 1989-06-13 | Sola International Holdings, Ltd. | Method for improving progressive lens designs and resulting article |
FR2617989B1 (fr) * | 1987-07-07 | 1989-10-27 | Essilor Int | Lentille ophtalmique multifocale |
JP2756670B2 (ja) * | 1987-11-30 | 1998-05-25 | 旭光学工業株式会社 | 累進多焦点眼鏡レンズ |
US5285222A (en) * | 1992-11-20 | 1994-02-08 | Gentex Optics, Inc. | Progressive lens series |
FR2704327B1 (fr) * | 1993-04-23 | 1995-06-23 | Essilor Int | Paire de lentilles ophtalmiques multifocales progressives. |
US5812237A (en) * | 1995-11-27 | 1998-09-22 | Roddy; Kenneth C. | Ophthalmic no-line progressive addition lenses |
EP2372435B1 (en) * | 2002-05-31 | 2016-12-14 | Crossbows Optical Limited | Progressive addition power lens |
JP2011070234A (ja) * | 2005-08-22 | 2011-04-07 | Seiko Epson Corp | 累進屈折力レンズ |
JP4973027B2 (ja) | 2005-08-22 | 2012-07-11 | セイコーエプソン株式会社 | 累進屈折力レンズ |
JP4559515B2 (ja) * | 2008-12-03 | 2010-10-06 | クロスボウズ オプティカル リミテッド | 累進屈折力レンズ |
Family Cites Families (5)
Publication number | Priority date | Publication date | Assignee | Title |
---|---|---|---|---|
CA583087A (en) * | 1955-06-04 | 1959-09-15 | J. Davenport Lawrence | Variable power lens |
BE755907A (fr) * | 1969-09-11 | 1971-02-15 | Lunetiers | Lentilles a puissance focale progressive |
NL7107504A (sv) * | 1971-06-01 | 1972-12-05 | ||
US4056311A (en) * | 1973-08-16 | 1977-11-01 | American Optical Corporation | Progressive power ophthalmic lens having a plurality of viewing zones with non-discontinuous variations therebetween |
DE2814916C3 (de) * | 1978-04-06 | 1982-01-07 | Optische Werke G. Rodenstock, 8000 München | Brillenglas mit einem zwischen Fernteil und Nahteil liegenden Progressionsbereich |
-
1981
- 1981-03-04 FR FR8104300A patent/FR2499725B1/fr not_active Expired
- 1981-03-04 GB GB8106861A patent/GB2092772B/en not_active Expired
- 1981-03-05 CA CA000372360A patent/CA1153228A/en not_active Expired
- 1981-03-06 CH CH154881A patent/CH641572A5/fr not_active IP Right Cessation
- 1981-03-06 SE SE8101437A patent/SE451772B/sv not_active IP Right Cessation
- 1981-03-13 IE IE553/81A patent/IE50992B1/en not_active IP Right Cessation
- 1981-03-18 NL NLAANVRAGE8101311,A patent/NL189879C/xx not_active IP Right Cessation
- 1981-03-19 AU AU68551/81A patent/AU532218B2/en not_active Ceased
- 1981-03-23 MX MX186497A patent/MX153400A/es unknown
- 1981-03-30 JP JP56045669A patent/JPS57139718A/ja active Granted
- 1981-03-30 IT IT8148143A patent/IT8148143A0/it unknown
- 1981-03-31 BR BR8101927A patent/BR8101927A/pt not_active IP Right Cessation
Also Published As
Publication number | Publication date |
---|---|
SE8101437L (sv) | 1982-08-10 |
CH641572A5 (fr) | 1984-02-29 |
BR8101927A (pt) | 1983-06-07 |
IT8148143A0 (it) | 1981-03-30 |
MX153400A (es) | 1986-10-07 |
JPH0147767B2 (sv) | 1989-10-16 |
AU532218B2 (en) | 1983-09-22 |
FR2499725B1 (fr) | 1985-07-05 |
NL8101311A (nl) | 1982-09-01 |
NL189879B (nl) | 1993-03-16 |
AU6855181A (en) | 1982-08-26 |
GB2092772A (en) | 1982-08-18 |
FR2499725A1 (fr) | 1982-08-13 |
IE810553L (en) | 1982-08-09 |
NL189879C (nl) | 1993-08-16 |
CA1153228A (en) | 1983-09-06 |
JPS57139718A (en) | 1982-08-28 |
GB2092772B (en) | 1985-06-19 |
IE50992B1 (en) | 1986-09-03 |
Similar Documents
Publication | Publication Date | Title |
---|---|---|
US4861153A (en) | Progressive addition spectacle lens | |
US4514061A (en) | Progressive power ophthalmic lenses | |
SE451772B (sv) | Med progressiv styrka utford oftalmiatisk lins for korrigering av presbyopi | |
EP0384128A2 (en) | Progressive addition spectacle lens | |
US5000559A (en) | Ophthalmic lenses having progressively variable refracting power | |
EP0809127B9 (en) | Multifocal lens for eyeglasses and eyeglass lens | |
US7044601B2 (en) | Multifocal optical device design | |
CA1137798A (en) | Progressively varying focal power ophthalmic lens | |
CN107003540B (zh) | 由计算机装置实施的用于计算配戴者的眼镜眼科镜片的镜片光学系统的方法 | |
EP1744203A1 (en) | Ophthalmic lens calculation method and corresponding lens | |
AU685686B2 (en) | Enhanced ophthalmic lens | |
Jiang et al. | A variational-difference numerical method for designing progressive-addition lenses | |
US5910832A (en) | Ophthalmic no-line progressive addition lenses | |
CN107037604A (zh) | 一种渐进多焦点眼用镜片及其设计方法 | |
CN106716231A (zh) | 用于向配戴者提供定制的渐变眼镜眼科镜片的多焦点镜片供应系统 | |
EP3143457B1 (en) | A method of modifying an dioptric function of an ophthalmic lens surface | |
US20230050801A1 (en) | Method for determining an optical lens | |
JP5057229B2 (ja) | 可変焦点レンズ | |
AU650617B2 (en) | Progressive addition spectacle lens | |
Hasenauer | Design and analysis of ophthalmic progressive addition lenses | |
Winthrop et al. | Application of the Dirichlet Principle to the Design of Progressive-Addition Lenses | |
JP2018112633A (ja) | 累進屈折力レンズ | |
Qin et al. | Optimizing design of progressive addition lenses |
Legal Events
Date | Code | Title | Description |
---|---|---|---|
NAL | Patent in force |
Ref document number: 8101437-5 Format of ref document f/p: F |
|
NUG | Patent has lapsed |
Ref document number: 8101437-5 Format of ref document f/p: F |