SE451241B - Borr - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 451 241 2 en tvärsektion längs linjen IV-IV i fig l. Fig 5 visar underifrån en annan borr enligt uppfinningen.

Fig 6 visar ytterligare en borr enligt uppfinningen från sidan; Fig 7 visar borren enligt fig 6 underifrån.

Fig 8 visar en sidoprojektion och åskådliggör det främre ändpartiet av borren enligt fig 6. Fig 9 visar från sidan det främre ändpartiet av ytterligare en borr enligt uppfinningen. Fig 10 visar det främre ändpartiet av ytterligare en borr enligt uppfinningen.

Fig ll visar en tvärsektion längs linjen XI-XI i fig 6.

Med hänvisning till fig l-4 är en borrs skaft betecknat med l. Två skär 2 är fästa på den främre änden av skaftet 1 genom exempelvis hårdlödning.

Vartdera skäret 2 har en skäregg 8 så utformad, att den sedd underifrån har en stor krökning i borrens centrum och sträcker sig approximativt rakt mot bor- rens ytterperiferi. Ett urtag 4 längs en släppnings- yta 21 på skäret 2 finns i närheten av skarven mellan skäreggens 8 krökta och raka partier, så att skär- eggen 8 är uppdelad i dessa“båda partier. De båda ur- tagen 4 kan finnas på samma eller olika cirklar. Även om skäreggen 8 har formen av en kurva med stor krökningsradie i centrum för att förbättra skär- effektiviteten kan eggen 8 i borrens ytterperiferi- parti har en liten krökningsradie i stället för att vara rak såsom visas. Det urtag 4 som delar upp skär- eggen 8 i det centrala eggpartiet och periferiegg- partiet kan finnas längs skärets 2 spånyta 22.

I borrens parti motsatt skäreggen 8 och spån- ytan 22 finns det en spånficka 5, som utgör fort- sättning av ett spåntransportspår 3 i skaftet 1.

Vid skaftets 1 fästände har spåret 3 ett bottenparti 30 med progressivt minskade djup. Spåntransport- spåren kan vara utformade på det med streckprickade linjer i fig 3 och 4 visade sättet. En kanal genom skaftet 1 kan mynna i skaftets l övre ände för till- försel av ett kylmedel till borränden vid borrning 10 15 20 25 30 35 451 241 3 för att hindra det hârdlödda skäret från att lossna på grund av överhettning.

Fig 6 till 8 visar en annan utföringsform med två skäreggar 8 som vardera har ett krökt, centralt eggparti och ett yttre eggparti. En avsats 14 finns mellan eggpartierna för att skapa en inbördes nivå- skillnad. De båda avsatserna 14 kan befinna sig på samma eller olika cirklar. Genom att avsatsen 14 befinner sig mellan borraxeln och borrens ytterperi- feri kan avsatsen 14 placeras närmre axeln eller ytterperiferin än vad som visas. Två eller flera avsatser 14 kan finnas i vardera skäreggen.

Fig 9 visar en annan utföringsform vid vilken vardenaskäreggen har ett centralt eggparti, ett yttre eggparti 80 och en avsats 14 däremellan. Det yttre eggpartiet 80 sträcker sig vinkelrätt mot borrens axel. Fig 10 visar en annan utföringsform med ett centralt eggparti 8 och ett yttre eggparti 81 som lutar åt motsatta håll. Vid dessa visade ut- föringsformer\sträcker sig de yttre eggpartierna 80, 81 framåt förbi en streckprickad linje 88, som sträcker sig från det centrala eggpartiet 8f så att linjen 88 skär eggpartierna 80, 81. Emellertid behöver linjen 88 inte alltid skära det yttre eggpar- tiet.

Vid de ovan beskrivna utföringsformerna har spån- transportspâret 3 en öppning med reducerad area vid borrets ytterperiferi. Medan det konventionella spântransportspâret har en stor öppning, såsom visas med en streckad linje 9 i fig 4 och ll, har spåret 3 vid borren enligt uppfinningen ett smalt ytterperi- feriparti såsom visas med heldragna linjer. Medan reduceringen av skaftets tvärsektionsarea i närheten av dess ytterperiferi på grund av spåret kraftigt inverkar på skaftets torsions- och böjstyvhet, blir reduceringen mindre när spåret 3 är utformat på det ovan beskrivna sättet med resultat att skaftet har 10 15 20 25 30 35 451 241 4 kraftigt förbättrad torsions- och böjstyvhet.

Förbättringen av torsions- och böjstyvheten eliminerar den axiella utböjningen av eller vibra- tionerna i borren såsom annars är fallet vid borrar med långt skaft för borrning av djupa eller långa hål. Till följd därav producerar borren enligt upp- finningen hål med förbättrad noggrannhet med avseende på rundhet och ytjämnhet.

Fig 4 och ll visar en vinkel a mellan två radiella linjer som sträcker sig från skaftets axel 0 och genom spârets 3 mynningsändar, och en vinkel 6 som omsluter skaftets inte spårade periferiparti. Förhållandet a/G definieras som "spårbreddförhållandet". Vid konven- tionella borrar uppgår detta förhållande till ca l medan borren enligt uppfinningen har ett spårbreddför- hållande av 0,5-0,02, företrädesvis 0,4-0,05 eller allra helst 0,3-0,1. Vid de visade utföringsformerna uppgår förhållandet till ca 0,236.

När den i fig l till 4 visade borren används för att producera hål bildar det smala eggpartiet innanför urtaget 4 en liten spåna, medan det yttre eggpartiet utanför urtaget 4 bildar en rak, bandliknande spåna med samma bredd som eggpartiet. Dessa spånor komer in i spåret 3 för bortforsling. De i fig 6 till ll visade borrarna bildar separata spånor med det cen- trala eggpartiet och det yttre eggpartiet. Det cen- trala eggpartiet bildar en kompakt skruvad spåna medan det yttre eggpartiet bildar en spâna med en bredd motsvarande eggpartiets bredd och rak form för jämn bortförsel genom att hindras från att skruva sig i spåret. När skäreggen är utformad på det i fig 6 till 8 visade sättet tvingas den av det yttre eggpartiet bil- dade spånan mot spårets 3 botten, medan spånan när skäreggen är utformad på det i fig 9 visade sättet transporteras ut axiellt från borren, så att den vägg- yta som begränsar spåret 3 verkar i mindre utsträckning mot spânan och därigenom medgerbortförsel av spånan med 10 15 20 25 30 35 451 24.1 5 förbättrad jämnhet. När skäreggen har den i fig 10 visade formen leds den av det yttre eggpartiet 81 bildade spånan mot det producerade hålets periferi med den resulterande fördelen att spånan har mindre benägenhet att störa den av det centrala eggpartiet 8 bildade spånan.

När konventionella borrar används för borrning är de bildade spånorna kontinuerliga och skruvar de sig längs borrens skruvspår, så att de slingrar sig kring borren eller en roterande del av något annat verktyg, således mycket farligt.

Enligt uppfinningen bildar emellertid det cen- trala eggpartiet innanför urtaget 4 eller avsatsen 14 kompakta skruvade spânor, medan det yttre eggpartiet utanför urtaget eller avsatsen bildar bandliknande spânor med ungefär samma bredd som eggpartiet.

Genom att forslas genom spåret 3 hindras de bandlik- nande spânorna från att skruva sig och därvid dras åt och bli lätt brytbara. Således forslas spånorna mycket jämnt.\ Genom att det centrala eggpartiet bildar mycket små spânor och dessutom det yttre eggpartiet formar raka bandliknande spânor säkerställer spåret 3 jämn bortforsling av spånorna även om det har liten bredd.

När spåntransportspåret 3 sträcker sig rakt i skaftets axialled såsom visas bryts de genom spåret under borrningen forslade spånorna till lämpliga stycken genom borrens rotation. Det raka spåret kan framställas till en avsevärt lägre kostnad än kon- ventionella spår och är därför speciellt föredraget. vid borrning roteras borren och/eller arbetsstycket.

Spåntransportspåret kan alternativt sträcka sig skruvlinjeformigt längs skaftet. Två eller flera urtag 4 kan tas upp i vardera skäreggen för att åstadkomma spânor med ytterligare reducerad bredd. Inga urtag kan göras när spåret har stor tvärsektionsarea. Även om de båda skäreggarna 8 i de ovan beskrivna 10 15 20 451 241 6 borrarna är kontinuerliga vid oentrumet O kan eggarna vara åtskilda ett värde på i storleksordningen 0,5-l mm vid centrum 0. Under förutsättning att skäreggarna 8 har en större krökningsradie i närheten av centrumet 0 behöver eggarna inte alltid vara symmetriska. Den ena av skäreggarna kan tjänstgöra som en hjälpskäregg.

Som framgår av fig 5 kan man även ha raka skäreggar 80,i vilket fall också spårbreddförhâllandet skall ligga in- om det ovan angivna omrâdet. I fig 5 betecknar 82 ett tvärskär.

Skäreggarna 80, 81 kan utformas direkt på skaftet eller på skär som är monterade på skaftet genom exem- Materialen i skaftet och/eller skären är inte begränsade.Hârdmetallegeringar, snabb- pelvis hårdlödning. stål, specialstâl etc kan användas. Även om det är karaktäristiskt för uppfinningen att spåntransport- spåret sträcker sig axiellt eller skruvlinjeformigt i skaftet och har ett lägre spârbreddförhâllande än konventionella spår måste spåret inte nödvändigtvis ha likformig tvärsektionsform längs skaftet. Spår- breddförhållandet och tvärsektionsarean hos spåret kan varieras allt efter önskan i skaftets axialled.

Claims (7)

451 241 PATENTKRAV

1. Borr bestående av ett väsentligen cylindriskt skaft (1), som försetts med två skär (2) uppvisande från borrens rotationsaxel (0) symmetriskt kröta skäreggar (8), som i det yttre periferipartiet övergår i ett väsentligen rakt eggparti (8, 80, 81), samt två åtskilda radiellt utåt öppna spår (3) för spånavgång, k ä n n e t e c k n a d därav, att spårbreddförhållandet definierat såsom kvoten mellan den vinkel KX) som bildas mellan tvâ radiella linjer genom skaftets (1) axel och spàrets (3) kanter, och den vinkel H som omsluter skaftets (1) icke spårade periferiparti, uppgår till 0.02-0.5.

2. Borr enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att spårbreddförhållandet uppgår till 0.1-0.3.

3. Borr enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att det radiellt inre krökta eggpartiet och det yttre väsentligen raka eggpartiet hos varje skäregg (8) är åtskilda genom utbildandet av en avsats eller urtagning (4, 14) däremellan.

4. Borr enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda urtagning (4, 14) är utbildad väsentligen längs en släppningsyta (21) på skäret (2).

5. Borr enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a d |-|. därav, att spåren (3) för spånavgàng sträcker sig rakt skaftets (1) axialled.

6. Borr enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a d därav att spåren (3) för spánavgång sträcker sig skruvlinjeformigt i skaftets (1) ytterperiferi.

7. Borr enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a d 451 241 därav, att det centrala eggpartiet och det yttre eggpartiet hos varje skär (2) skiljer sig ifråga om sin lutningsvinkel sett i sidoprojektion. 4» š/