SE450881B - Formsprutningsanordning for gjutning av en plastram pa en fonsterruta - Google Patents

Description

pressning eller gjutning. 450 sei av två utsprång, som är riktade mot varandra och begränsar urtag- ningen. Därigenom undviker man att formsprutningsmassa kommer i kon- takt med spännbackarna och stör dessas funktionsduglighet.

Lämpligen ligger utsprången vid sluten form på något avstånd ä från de båda ytorna på den inspända rutan. Härigenom kan den inspru- tade massan komprimera en del av den inom avståndet befintliga luften till en luftkudde, som garanterar enkel men effektiv tätning mellan urtagningen och spännbackarna. För ytterligare tätning är det lämpligt att överbrygga det fria utrymmet mellan utsprången och de båda till- hörande ytpartierna på rutan med elastiska materialremsor.

Med fördel ligger tillslutningsytorna hos formens delar mot varandra utan tätningsmedel. Därigenom kan den luft som finns i ur- tagningen och trängs undan vid insprutningen avgå.

I det följande kommer uppfinningen att beskrivas närmare med ledning av olika på ritningen visade utföringsexempel, där fig 1 är ett fönsterramelement framställt i en formsprutningsanordning enligt uppfinningen i totalvy med av separata delelement bestående fäste; fig 2 ett tvärsnitt genom ramelementet efter linjen II-II i fig 1 i monterat tillstånd; fig 2a ett i förhållande till utföringsformen en- ligt fig 2 modifierat tvärsnitt genom fästet; fig 3 ett fönsterram- element med ett i förhållande till exemplet enligt fig 1 modifierat runtgående fäste; fig 4 ett tvärsnitt genom formsprutningsanordningen enligt uppfinningen i slutet läge; och fig 5 en modifierad utförings- form av spännbackarna.i ett partiellt snitt genom anordningen enligt fig 4.

Vid det på ritningen visade exemplet betecknas fönsterramelemen- tet som helhet med 1. Det är avsett att monteras i fönsteröppningen 2 i ett fordon, t ex ett motorfordon, husvagn eller liknande, och är'ut- format som icke rörligt element, som monteras som prefabricerad enhet.

Ramelementet 1 uppvisar ett fäste, som utgör infattning för den runt- gående kanten 3 på en ruta 4, och är antingen utbildat som ett runtgå- ende profiltvärsnitt 5, som bara avbrytas vid hörnan, såsom visas i fig 3, eller består av flera separata, på avstånd från varandra anordna- de delelement 6. Fästena 5, 6 kan framställas genom stansning, valsning, De ur ett stycke framställda fästena 5, 6 innefattar vart och ett en upptagningsdel 7 för rutans kant och en fästdel 8 för infästning- en i fordonskarosseriet 16. Fästena 5, 6 är inbäddade i ett plastskikt 9, som når ett stycke utanför kanterna 10 på åtminstone upptagningsdelen “_ 450 881 3 7 och företrädesvis även kanterna 11 på fästdelen 8. Den överskjutande plastkanten betecknas på'ritningen med 12. Även de mellan fästena 5 resp 6 kvarvarande mellanrummen 15 resp 14 täcks över av plastskiktet.

I de partier där det påsprutade plastskiktet kommer i direkt kontakt med rutans 4 yta, är rutans yta preparerad med häftmedel.

Som framgår av fig 2 är den ifrågavarande upptagningsdelen 7 i fästet U-formig, medan fästdelen 8 bildas av en skänkelförlägning, som skjuter förbi ryggen 15. Vid det_modifierade utföringsexemplet enligt fig 2a är upptagningsdelen 7 Z-formig. Fästdelarna 8 har vid sina ytter- kanter åt en sida riktade vinklade partier 17 (fig 2, 2a), som garan- terar en gynnsam hävarmsverkan hos fästena vid dessas fastsättning med för ändamålet anordnade hål 18. - Ramelementet kan som helhet dessutom täckas med hjälp av en på' ritningen icke visad skärmlist.

Ramenheten framställes i få arbetsmoment, varvid först fästena 5 = resp 6 skjutes resp sättes på direkt på rutans kant med sina upptagnings- delar 7. Därefter eller dessförinnan prepareras den kvarblivande fria kantytan på rutan med ett häftmedel, och slutligen beläggs i ett arbets- moment hela kantpartiet 3 på rutan 4 med ett plastskikt, så att fästena 5, 6 och de kvarstående mellanrummen 13, 14 på fram- och baksidan blir överdragna. Den mekaniska bearbetningen av fästena, t ex upptagning av hålen 18, genomförs därvid före påläggningen av plastskiktet.- I fig 4 och 5 visas formsprutningsformen, varvid den följande beskrivningen av denna även behandlar ytterligare detaljer hos fram- ställningsförfarandet. 19 betecknar en av två formhalvor 20, 21 bestå- ende formsprutningsform av metall, där formhalvornas tillslutningsytor 22 och 23 på känt sätt trycks mot varandra utan att någon tätning lagts emellan. Formhalvorna 20, 21 uppvisar vardera en ungefär i mitten på formen liggande kammare 24 och en runtgàende urtagning 25, som är sepa- rerad från kammaren 24 av ett likaså runtgående utsprång 26. Utspràngets höjd är så beräiniad, att det ömsesidiga avståndet mellan de båda_ut- spràngen 26 vid sluten form alltid är större än tjocklcken hos rutan 27.

Allt efter huruvida rutans kant ska gjutas in runt om eller endast efter dellämfien är urtagningen 25 kontinuerlig eller försedd med avbrott.

Formhalvornas 20 och 21 båda kammare 24 motsvarar varandra till form och storlek, även om de också kan vara olika stora, och är t ex fyllda med silikongummikuddar, som bildar klämbackar 28. Om det inte finns några kammare 24, kan klämbackarna även vara anordnade direkt på de mot varandra vända innerytorna hos formhalvorna. Man kan också anord- s 450 881 4 na den ena klämbacken i kammaren 24 och endast anordna den andra kläm- backen direkt på innerytan hos den andra formhalvan, så att det inte behövs någon urtagning motsvarande kammaren 24 i denna formhalva. Kläm- backarna 28 i fig 4 skjuter med sina anliggningsytor-mot rutan 27 så långt förbi de mot varandra vända ytorna 29 hos utspràngen 26, att ut- sprången 26 med säkerhet inte kan komma i direkt kontakt med rutan vid sluten form, dvs det ska alltid finnas'kvar en tillräcklig luftspalt mellan utsprången 26 och rutans yta.

På ritnügen är den mellan klämbackarna 28 fastspända rutan fram- ställd som en plan kropp. I praktiken utgör en sådan plan form emeller- tid inte rutans ideala tillstånd, utan rutan har en från en plan yta mer eller mindre avvikande form, och vanligtvis är den krökt. För att man ska kunna undvika spänningstoppar vid fastspänning av rutan i formen är det därför ofrånkomligt att man förutom att välja lämpligt material till klämbackarna ser till att de mot varandra vända klämytorna hos silikon- kuddarna 28 alltid motsvarar rutans 27 ideala ytform.

På den i urtagningen 25 inskjutande kanten 30 på rutan är flera på avstånd från varandra anordnade fästen 31 påklämda, vilka fästen i likhet med rutans kant inneslutes i urtagningen 25f Närvaron av fästena 51 är inte ovillkorligt-nödvändig för att gjutformen ska fungera prob- lemfritt. Urtagningen 25 har en tvärsnittkontur,'som motsvarar en önskad plastinfattning. Sedan rutan spänts fast och formen stängts till, trycks en plastisk massa under högt tryck in i urtagningen 25 genom inlopps- öppningen 32 eller ytterligare, ej visade inloppsöppningar. Därvid kan den luft som finns i urtagningen anvgå genom de kanaler som uppstår mel- lan tillslutningsytorna 22 och 23 och beror på bearbetningsonoggrann- heter, småsprickor etc. En liten del av luften trycks emellertid också in i de spalter som kvarstår mellan utsprången 26 och rutans ytor, så att det bildas en luftkuddc, som tätar urtagningen 23 i förhållande till de båda klämbackarna 28. Sedan plastmassan stelnat kan formen öppnas och det färdiga fönsterramelementet lyftas ur.

I fig 5 visas en annan utföringsform av en klämback. Därvid är vardera formhalvans kammare 24 förtäckt av ett membran 35 av lämpligt material, varvid membranet är fäst i undersidan på kammaren 24 och lika- så har en mot rutans ideala form svarande anliggningsyta. Sedan rutan 27 lagts i och formen stängts igen trycksättes de båda kamrarna med tryckluft "P", så att de båda membranen 33 på båda sidor trycks mot rutans ytor och spänner fast rutan. Som antydes med brutna linjer i fig 5, kan membranen istället för med tryckluft tryckas mot rutans ytor

Claims (6)

45-0 881 med hjälp av backar 34, som är fjädrande lagrade i icamrarna 24. Även i dessa fall är det viktigt, att membranen är exakt anpassade till rutans ideala ytform, så att det inte uppstår några spänningstoppar under fastspänningsmomentet . P a t e n t k r a v :

1. Formsprutningsanordning för att på en fönsterruta gjuta pà en ram av plast, som helt eller delvis omsluter rutans kant (3), särskilt för framställning av ett fönsterramelement för ett fordon, bestående av en av minst två formhalvor (20, 21) bildad, delbar formsprutningsform, som har minst ett inlopp för plastmas- san som ska gjutas pa, och som vidare innefattar två» av elastiskt eller termoplast- iskt material bestående spännbackar (28, 33), som när formen är sluten anligger mot rutans ytor och mellan sig spänner in åtminstone delar av rutan, varvid formen (19) vid kanten på den fastspända rutan har en kontinuerlig, runt om gående urtag- ning (25), vars kontur motsvarar den avsedda ramen, och varvid 'spännbackarna (28, 33) är avskilda från urtagningen (25) av tva mot varandra riktade' utsprång (26), som begränsar urtagningen, kännetecknad av att formsprutningsformen är utförd för inspänning av en krökt ruta (27), varvid de mot varandra vända ytorna av spännbackarna (28, 33) har samma ytform som den krökta rutans ideala ytform, och att utsprången är utförda att när formsprutningsformen (19) är sluten ligga på ett litet avstånd från ytorna på den inspända rutan (27)-

2. Anordning enligt kravet 1, kännetecknad av att elastiska materialremsor är anordnade i ett fritt utrymme (24) mellan utsprången (25)innanför den runt om gående urtagningen (275) på båda sidorfom den yta av den inspända rutan (27) som ska hållas fri.

3. Anordning enligt kravet 1 eller 2, kännetecknad av att spännbackarna (28) bildas av två membran (33), som sluter till det fria utrymmet (24) och anligger mot var sin sida av den inspënda rutan (27). '

4. Anordning enligt kravet 3, kännetecknad av att det fria utrymmet (24) är anordnat att kunna trycksättas med ett tryckmedium.

5. S. Anordning enligt kravet 3, kännetecknad av att det fria utrymmet (24) inrymmer mot membranen (33) verkande, fjädrande pressbackar (34).

6. Anordning enligt nagot av föregående krav, kännetecknad av att form- halvornas (20, 21) utanför urtagningen (25) belägna tillslutningsytor (22, 23) anligger mot varandra' utan tätningselement när formsprutningsformen är sluten.