SE449834B - Anordning vid lastavkennande tryckregleringsapparat for hydraulbromsar - Google Patents

Description

l0 l5 20 25 30 35 449 834 2 ring av ventilorganet i beroende av ändringar i hydraultryc- ket, så anordnad att kamanordningen vid rotation till ett förutbestämt vinkelläge begränsar kolvanordningens rörelse för att spärra ventilorganet i overksamt inställningsläge.

Utjämningsventilen enligt uppfinningen kan utnyttjas som en lastavkännande tryckregleringsapparat för hydraulbromsar, vilken är anordnad i den hydrauliska kretsen uppströms de bakre hjulen och anordnad att avkänna förändringar i avstän- det mellan chassit och axeln till ett självdrivet_fordon samt reglera det från huvudcylindern till bakhjulens bromscylind- rar avgivna trycket i motsvarighet till dylika ändringar.

Utjämningsventilen är företrädesvis fast infäst på for- donsramen och innefattar en roterbar digital kam; som drives medelst ett mekaniskt länksystem infäst till fordonsaxeln. När fordonet är lastat, åstadkommer hoptryckningen av upphängnings- systemet en minskning av avståndet mellan fordonsramen och axeln.

I motsvarighet till avständsminskningen roteras digitalkammen medelst de mekaniska länksystemet till ett läge, i vilket utjäm- ningsventilen är försatt ur funktion. Trycket passerar sålunda opåverkat genom utjämningsventilen till bakhjulsbromsarna.

Digitalkammen är roterbart anordnad på en axiell drivaxel för att medge relativ rotationsrörelse dem emellan. En på digi- talkammen infäst torsionsfjäder har det ena benet förankrat på denna och det andra benet ingripande med en plan diametral kam- yta anordnad i drivaxeln. Digitalkammen bringas sålunda att ro- tera i överensstämmelse med drivaxeln. Medelst torsionsfjädern erhålles emellertid-en unik drivmekanism, som medger relativ rö- relse mellan fordonsramen och axeln under fordonets användning genom att medge relatiyrörelse mellan kammen och drivaxeln när kammens rotation hämmas genom utjämningsventilens funktionsen- liga verkan. . _ ut Även om det lastavkännande utjämningsventilaggregatet i det- ta sammanhang beskrives inkopplat i serie med ett första utjäm- ningsventilaggregat, förutsättes att den lastavkännande ventilen kan användas separat i system med ett lämpligt utmatningstryck från huvudcylindern för direkt överföring till fordonsbromsarna vid fullastkondition, utan någon mellankopplad utjämningsventil.

Uppfinningen beskrives i det följande i anslutning till 15 20 25 30 35 40 449 834 ett utföringsexempel under hänvisning till bifogade ritningar, där fig 1 är en schematisk vy av ett hydrauliskt bromssystem innefattande en lastavkännande utjämningsventil i enlighet med föreliggande uppfinning, ' fig 2 är en grafisk illustration av verkningssättet hos ett bromsutjämningssystem som innefattar föreliggande uppfinning, fig 3 visar en typisk fordonsinstallation av en lastavkän- nande utjämningsventil enligt föreliggande uppfinning, -fig 4 är en partiell tvärsektionsvy av den lastavkännande utjämningsventilen använd i det i fig 1 visade bromssystemet, fig 5 är en tvärsektionsvy längs linjen 5 - 5 i fig 4, fig 6 är en partiell tvärsektionsvy längs linjen 6 - 6 i fig 4, fig 7 är en partiell tvärsektionsvy längs linjen 7 - 7 i fig 4, fig 8 är en sprängskiss visande ett arrangemang med de in- gående delarna innefattande digitalkamdelen av den lastavkännan- de utjämningsventilen, fig 9 är en separat vy av digitalkammen vriden 1800 jämfört med fig 8, fig 10 är en schematisk illustration av arrangemanget med den lastavkännande utjämningsventilen när fordonet är lätt las- tat, ' g fig 11 är en schematisk illustration av arrangemanget med den lastavkännande utjämningsventilen när fordonet är tungt las- tat, ~ fig 12 och 13 visar schematiskt ett arrangemang med utjäm- ningsventilen vid överrotation av drivaxeln för digitalkammen, fig 14 visar en partiell tvärsektionsvy av den lastavkännan- de utjämningsventilen, motsvarande den i fig 6, varvid digital- kammekanismen är utformad för aktivering genom rotation medsols av digitalkammens drivaxel.

Under hänvisning till ritningarna visas i fig 1 ett fordons- bromssystem enligt uppfinningen§-Huvudcylindern ll åstadkommer >.ett bromsaktiverande hydraulvätsketryck medelst ledningen F till --fordonets'framhjulsbromsar 13L ooh 13R, efter att först ha pas- šerat genom ett ioke visat mätventilaggregat ingående i kombina- tionsventilen 12. På liknande sätt bildas en oberoende källa för bromsaktiverande_hydraulvätsketryck till ett första utjämnings- 10 15 20 25 30 35 40 449 834 ventilaggregat 14, schematiskt visat i kombination med ventilen 12, för matning till bakhjulsbromsarna 15L och 15R; Utjämningsventilen 14 kan vara av vilket som helst känt ut- förande, så som visas i USA-patentet 3,423,936, som har ett en- kelt uppdelningsförhållande mellan ingående hydraultryck och utgående hydraultryck, varvid enligt föreliggande uppfinning utjämningsventilen 14 är konstruerad för att åstadkomma ett för- hållande mellan utgående tryck och ingående tryck; så som visas i fig 2 och anges med "LASTAD". Delningspunkten vid vilken ven- tilen 14 börjar utjämningen indikeras som punkt L. Den kurva som betecknas med "LASTAD" i fig 2 representerar ett förhållande mellan bromstrycket i huvudcylindern och det bakre bromstrycket som är godtagbart för ett fordon som är lastat över ett givet medellasttillstånd och upp till full fordonsvikt. Det utgående hydraulvätsketrycket från utjämningsventilen 14 överföres till de bakre fordonsbromsarna genom ledningarna R1 och R2 och passe- rar genom den lastavkännande utjämningsventilanordningen 20.

Ventilanordningen 20 innefattar ett andra utjämningsventil- aggregat 16, som beskrives närmare i det följande och som är av ett liknande utförande som det i kombinationsventilen 12 ingåen- de utjämningsventilaggregatet 14. I funktion verkar utjämnings- ventilaggregatet 16 på det från utjämningsventilen 14 erhållna utgående hydraultrycket så, att förhållandet mellan trycket i huvudcylindern (inmatningen till utjämningsventilen 14) och det bakre bromstrycket (utmatningen från utjämningsventilen 16) repre- senteras av den med "TOM" betecknade kurvan i fig 2. Den i fig 2 visade "TOM"-kurvan representerar ett förhållande mellan broms- trycket i huvudcylindern och bromstrycket i de bakre bromsarna, som är godtagbart för en lastkondition hos fordonet som ligger under det valda medellasttillståndet.

En digital kammekanism 25 är anordnad inne i ventilanord- ningen 20 för att valfritt göra utjämningsventilaggregatet 16 overksamt i helt öppet läge när fordonet är tungt lastat. När for- donet sålunda är lastat över det valda medellasttillståndet, gö- res _utjämningsventilen 16 overksam genom påverkan från den digi- tala kammen 25, varvid obehindrad överföring av hydraultryck därigenom medgives, resulterande i det önskade "LA$TAD“ tryckför- hållande som visas i fig 2. När fordonet emellertid är lätt las- tat, verkar utjämningsventilerna 14 och 16 i serie med varandra och åstadkommer ett förhållande mellan bromstrycket i huvudcy- 20 30 35 40 5 449 834 lindern och i de bakre bromsarna, så som indikeras vid kurvan “TOM" i fig 2. ' I Fig 3 visar en typisk fordonsinstallation av den lastav- kännande utjämningsventilen enligt uppfinningen. Ventilanord- ningen 20 är fast infäst på en icke upphängd del av fordonets ram 35. Drivaxeln 50 är fast förbunden med länkmekanismen 30 så, att när länkmekanismen 30 roterar, roterar drivaxeln 50 den digi- tala kammen 25 medelst en drivmekanism som beskrives närmare i det följande. Länkmekanismen 30 är fast förbunden med fordonets axelrör 31 eller med något annat lämpligt element på den upp- hängda delen av det bakre hjulaggregatet. - Digitalkammen 25 reagerar genom inverkan av den med fordons- _axeln 31 förbundna länkmekanismen för kompression eller expan- sion av fordonets upphängningssystem (ej visat). När länkmeka- nismen är nedsvängd så som indikeras vid siffran 30, är fordonet lätt lastat och utjämningsventilen 16 i funktionsläge. När länk- mekanismen emellertid är hoppressad så som indikeras vid siffran 30', är fordonet tungt lastat och digitalkammen 25 har roterats till ett läge, i vilket utjämningsventilen 16 förhindras att _ verka.

Det under hänvisning till fig 5 visade och beskrivna utjäm- ningsventilaggregatet 16 är endast typiskt för kända utjämnings- ventilmekanismer och utgör ej en del av uppfinningen. I medve- tande om att vilken som helst känd utjämningsventilmekanism som kan modifieras att fungera såsom beskrivits är lämplig att an- _ vända i föreliggande uppfinning, beskrives utjämningsventilagg- regatets 16 verkningssätt endast i den utsträckning som är nöd- vändig för att förstå dess inbördes förhållande till digital- kammen enligt uppfinningen och dess funktion med avseende på det totala bromssystemet. _ Utjämningsventilaggregatet 16 innefattar en ventilkolv 40, som är belägen axiellt inne i en borrning 45 och sträcker sig in i en borrning 45a med mindre diameter, vilken i sin tur myn- nar i ßigitalkammens hålighet 70. En 0-ringstätning 47 är an- ' ordnad för att hydrauliskt avtäta borrningen 45 från borrningen 45a för att därigenom förhindra hydraulvätskeflöde in i borr- ningen 45a. Kolven 40 är försedd med en pinnliknande förlängning 48 som skjuterm 1 borrningen 49..| axiell translationsrörelse inne i borrningen 45a, så att_pinnen 48 kan skjuta in i digitalkammens hålighet 70, så som beskrives 10 15 20 25 30 3 46 449 834 i det följande.

Den motsatta änden av kolven 40 innefattar ett ventilhuvud 43, som har en mindre diameter än borrningens 45b diameter däri- genom möjliggörande det obehindrade flödet av hydraulvätska däri- genom. Kolven 40 är vidare försedd med en förlängningskåpa 41 med däri upptagna slitsar 42. Kolven 40 är normalt påverkad i riktning mot vänster genom inverkan av fjädern 46 så, att för- längningskåpan 41 ansättes till anliggning mot änden av borr- _ ningen 45b. Hydraulvätska kan således komma in genom inloppsöpp- ningen Rl, passera fritt mellan kolven 40 och det elastiska ven- tilsätet 44 förbi ventilhuvudet 43 genom slitsarna 42 och avgå genom utloppsöppningen R2. I det i fig 5 visade utförandet blir således vätsketrycket vid utloppsöppningen R2 detsamma som vätske- trycket.vid inloppsöppningen Rl.

.Under bromsning förblir ovan beskrivna vätskebana genom utjämningsventilen 16 öppen till dess det till inloppsöppningen Rl inkommande vätsketrycket uppnår en förutbestämd nivå. Då det- ta inträffar, kommer ventilhuvudet 43 att stänga mot ventilsätet 44. Den trycknivå, vid vilken detta inträffar, är beroende av fjäderkraften i fjädern 46 jämförd med den effektiva arean av ventilkolven 40, som påverkas av vätsketrycket i inloppet i en riktning motsatt fjäderns 46 fjäderkraft. Denna effektiva area motsvarar diametern D på kolven 40, eftersom den högra änden av kolven 40 som skjuter in i borrningen 45a är avtätad från vätske- trycket vid inloppet medelst 0-ringstätningen 47 under det att vätsketrycket vid inloppet verkar på samtliga återstående delar av kolven 40. I r D När ventilhuvudet 43 stänger mot ventilsätet 44 och vätske- trycket vid inloppsöppningen R1 ytterligare ökar, kommer det ökade trycket att påverka kolven 40 via en effektiv cirkulär ~yta, som har en diameter motsvarande ventilhuvudets 43 största tätningsdiameter minus tvärsnittsarean för den i borrningen 45a inskäutande kolven 40. Härigenom åstadkommas en kraft som ver- kar på kolven 40 i samma riktning och verkande som en hjälpfjä- der 45 för âteröppning av ventilhuvudet 43 i syfte att avge åtminstone en del av det ökade vätsketrycket till utloppsöpp- ningen R2. Varje tryckökning som avges till utloppsöppningen “R2 åstadkommer emellertid en motriktad kraft-på kolven 40. Den motriktade kraften strävar att åter stänga ventilhuvudet 43 mot ventilsätet 44. Den motriktade kraften strävar att hålla ventil- 10 15 20 25 30 ßfi 40 449 834 i 7 ihuvudet 43 tätt intill ventilsätet 44 och stryper därvid vätske- flödet från inloppsöppningen R1 till utloppsöppningen R2, vilket åstadkommer ett tryck vid utloppsöppningen R2, som ökar i lägre grad än trycket vid inloppsöppningen Rl. Förhållandet mellan trycken beror av förhållandet mellan de tidigare omnämnda effek- tiva areorna och följaktligen kan det vätsketryck som passerar genom utjämningsventilen 16 utjämnas för att följa ett förut- bestämt förhållande. - ' ' ' Under den del av ett bromsningsförlopp, i vilket den anlag- da pedalkraften minskas som följd av en bromsning med tillräck- lig intensitet för att resultera i en rörelse av kolven 40 till det flödet strypande läget, minskar de krafter som strävar att förflytta kolven 40 åt vänster och kolven 40 förflyttas transla- toriskt åt höger under inverkan av trycket vid utloppsöppningen R2. När kolven 40 rör sig åt höger kan ventilhuvudet 43 glida inne i ventilsätets 44 inre perifera yta och därvid öka den tillgängliga vätskevolymen vid de bakre bromscylindrarna 15L och 15R och åstadkomma en reduktion av trycket vid utloppsöpp- ningen R2. Trycket vid utloppsöppningen R2 kan aldrig bli större än trycket vid inloppsöppningen R1, eftersom ventilsätet 440 också tjänstgör som en flödeskontrollventil, som medger vätske- flöde från öppningen R2 och in i borrningen 45.

För en mer detaljerad beskrivning med avseende på manövre- ring av utjämningsventiler och med avseende på konstruktionen av särskilda utjämningsventilelement hänvisas till USA-patentet 3,423,936.

I det följande hänvisas till fig 4 - 9 med avseende på ef- terföljande beskrivning av digitalkammen 25, dess konstruktion och verkningssätt. Ventilanordningens hus 19 är försett med en tvåstegsborrning 60. Borrningens 60 botten 69 innefattar ett halvcirkelformigt spår 67 upptaget däri och en axeltappöppnihg 68. Kammens drivaxel 50 uppbäres och kvarhålles, så som visas i fig 4. Axelns 50 axeltapp 51 är roterbart anordnad inne i axel- tappöppningen 68. Axeln 50 sträcker sig huvudsakligen vinkelrätt mot borrningens botten 69 och sträcker sig därigenom och är ro- terbart uppburen medelst ändhuven 61. ändhuven 61 kvarhålles i borrningen 60a tätt mot ansatsen 62 under inverkan av en låsring -53. En 0-ring 55 är anordnad för att avtäta digitalkammens hå- lighet 70 från inträngning av föroreningar däri. Kammens drivaxel 50 skjuter ut utanför ändhuven 61 tillräckligt långt för att 10 15 20 25 30 35 40 449 834 medge en fast förbindning därav med länkmekanismen 30 (se fig 3).

Drivaxeln 50 bringas således att rotera med samma vinkelrörelse som länkmekanismen 30.

Digitalkammen 25 är roterbart uppburen på kamaxeltappen 52 på drivaxeln 50, så att kammen 25 kan rotera i förhållande till drivaxeln 50. Kammen 25 är försedd med ett perifert urtag 26 samt med axiellt riktade räfflor 24 över åtminstone den arbe- tande perifera delen av kammen 25. Den arbetande delen av kammen 25 kommer att framstå klarare när funktionen och manövreringen ytterligare beskrives i det följande. Pinnen 32 skjuter ut axiellt från kammen 25 in i och förskjutbart ingripande i spåret 67 i borrningens botten 69, därvid begränsande rotationsvinkeln för kammen 25 till den båge som bestämmes av spåret 67. I kam- mens.25 invändiga sida är genom fräsning upptagen en inåt vänd stegformad yta 27. En cirkulär öppning 21 sträcker sig ariellt genom kammen 25 från den utvändiga ytan 28 och något förbi den inåt vända stegformade ytan 27 och åstadkommer därvid en passage 23 mellan den utvändiga ytan 28 och den invändiga ytan 27. Spin- deln 33 är axiellt anordnad inne i den cirkulära öppningen 21 och sträcker sig utåt något förbi den utvändiga ytan 28. Tor- sionsfjädern 34 är anordnad runtom spindeln 33, varvid den skruv- lindade delen därav är anordnad inne i den cirkulära öppningen 21 så att det invändiga benet 34a sträcker sig genom passagen 23 i ett läge omedelbart intill den invändiga, stegformade ytan 27 och ingriper i det fjädern kvarhållande hålet 29. Det utvän- diga fjäderbenet 34b sträcker sig i ett läge tätt intill ytter- ytan 28 på kammen 25 och sträcker sig in i drivaxelns 50 spår 54 och ingriper med den plana kamytan 53. I sitt normalt monte- rade läge så som beskrivits ovan och så som visas i fig 6 är torsionsfjäderns ben 34a och 34b fjäderbelastade för att utöva en utåt vinklad kraft på fjäderkvarhållningshålet 29 och på drivaxelns 50 plana kamyta 53. Ett spår 56 är anordnat i den yttre utvändiga änden av kammens drivaxel 50 för att medge in- ställning frân utsidan. gUnder användning bringas kammen 25 att rotera tillsammans med kammens drivaxel 50 till följd av att torsionsfjädern Sfl ut- övar en fjäderkraft på axelns 50 kamyta 53. Om kammen 25 emeller- tid skulle förhindras att rotera till följd av ingrepp mellang_ae pinnen 32 och spåret.67 eller på grund av ingrepp mellan kammen 25 och ventilkolvens 40 pinne 48, kan kammens drivaxel'50 emeller-' 10 15- 20 25 30 35 40 '449 s34 tid rotera i förhållande till kammen 25 genom att ytterligare hoppressa torsionsfjädern 34. Sålunda âstadkommes en fjäder-driv- mekanism mellan kammens drivaxel 50 och digitalkammen 25, som möjliggör överrörelse av axeln 50 när kammens 25 rotation annars hindras.

Fig 3, 5 - 7 och 10 visar ventilanordningen 20 vid lätt lastat tillstånd hos fordonet. Fordonsramen 35 uppbäres relativt högt med avseende på den upphängda axeln 31. Länkmekanismen 30 bibringar digitalkammen 25 ett sådant läge, att det perifera ur- taget 26 möjliggör för kolvens 40 pinne 48 att röra sig trans- latoriskt och axiellt in och ut i digitalkammens hålighet 70.

Utjämningsventilen 16 medgives att funktionera fritt som en följd av ett förhållande mellan huvudcylinderns tryck och det bakre bromstrycket så som visas vid den kurva som betecknas som "TOM" i fig 2.

Så länge som fordonet är lätt lastat är utjämningsventilen 16 i funktion. Det perifera urtaget 26 säkerställer ventilens 16 manövrering. Om emellertid ventilkolvens pinne 48 skulle skjuta in i kammens hålighet 70 som ett resultat av bromsning av fordonet och fordonet skulle möta extrema vägbetingelser som orsakar att kammens drivaxel 50 momentant roterar över på grund av kraftig hoptryckning av fordonets upphängningssystem, kommer kammen 25 momentant att ingripa med ventilkolvens pinne 48 och stoppa kammens motsols riktade rörelse. Kammens drivaxel 50 kan emellertid fortsätta sin rotation motsols under kompression av torsionsfjädern 34. Ett sådant tillstånd illustreras i fig 13.

När fordonet är tungt lastat är upphängningssystemet sam- manpressat så, att det vertikala avståndet mellan ramen 35 och axeln 31 minskats. Länkmekanismen 30 intar en konfiguration så som visas i fig 11 och bringar därvid digitalkammen 25 att ro- tera motsols så som visas. Vid denna konfiguration roteras kam- mens 25 yttersta_periferi till ett läge, som gör utjämningsven- tilen 16 overksam genom att fri translatorisk rörelse av kolven 40 förhindras. I den lastkondition som visas i fig 11 är sålunda förhållandet mellan trycket i huvudcylindern och det bakre broms- trycket så, som framgår av den kurva som Betecknas med~"LASTAD" i fig 2. Så länge som fordonet är i lastat tillstånd kommer kam- mens 25 ytterperiferi att bibehållas i det läge i vilket ventil- kolvens rörelse hindras, så som illustreras i fig 11 och 12. I denna konfiguration och när den ansatta'bromskraften är sådan, 10 20 25 30 449 334 10 att ventilkolven 40 strävar att förskjutas translatoriskt åt hö- ger, anligger ventilkolvens pinne 48 mot kammen 25 och ingriper med de axiella räfflorna 24 på kammens 25 ytterperiferi. Kammen 25 hindras sålunda från att rotera fritt. Eventuell ytterligare rotation av kammens drivaxel 50 till följd av skakningar i axeln 31 föranledda av vägbanan upptages genom kompression av torsions- fjädern 34 sa som visas i fig 12. .

Vinkeln A (fig 6) mellan centrumlinjen för pinnen 48 och digitalkammens steg Zöa bestämmer de fordonslasttillstând, vid vilka utjämningsventilen 16 göres overksam, och det är därför nödvändigt att denna vinkel fixeras korrekt. Vinkeln A bestäm- mes för ett olastat fordon och representerar den vinkel över vilken drivaxeln 50 skall rotera när fordonet lastas till det medellasttillstånd, vid vilket det är önskvärt att ändra från "TOM"-kurvan till "LASTAD"-kurvan så som visas i fig 2. Steget 26b är beläget så att det inte ingriper i utjämningsventilens. 16 manövrering; pinnen 32 och spåret 67 kan också utformas för att begränsa kammens 25 rotation medsols för att därvid förhind- ra steget 26b att ingripa i manövreringen av utjämningsventi- len 16. g Den i fig 1-- 13 visade ventilanordningen upptar motsols rotation av kammens drivaxel 50 vid hoppressning av fordonets upphängningssystem. Ventilanordningen kan emellertid lätt an- passas för att uppta rotation medsols så som visas i fig 14.

Genom omplacering av spåret 67 så som visas i fig 14 anpassas mekanismen för rotation medsols.

Uppfinningens omfattning är icke begränsad till ovan i detalj beskrivna utföringsexempel utan definieras i efterföl- jande patentkrav.

Claims (10)

l0 15 20 25 30 35 gn a d 11 449 834 PATENTKRAV

1. l. Utjämningsventil för ett hydrauliskt fordonssystem k ä n n e t e C k n a d av att den innefattar en spärr- mekanism för att försätta ventilen i overksamt tillstånd, varvid ventilen innefattar ventilorgan i form av en medelst hydraultryck påverkbar kolvanordning (40) för manövrering av ventilorganet i beroende av ändringar i hydraultrycket, samt en roterbar kamanordning (25), så anordnad att kam- anordningen vid rotation till ett förutbestämt vinkelläge begränsar kolvanordningens (40) rörelse för att spärra ven- tilorganet i overksamt inställningsläge.

2. Utjämningsventil enligt krav l, k ä n n e t e c k - n a d av att en roterbar axel (50) är så hopkopplad med kamanordningen (25), att kamanordningen tenderar att rote- ra i motsvarighet till axelns (50) rotation.

3. Utjämningsventil enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a d av att den roterbara kamanordningen (25) är försedd med ett stopporgan (32) anordnat att begränsa kamanordningens (25) rotation till en förutbestämd rotationsvinkel.

4. Utjämningsventil enligt krav 3, k ä n n e t e c k - av att kopplingsanordningen (34) för hopkoppling av nämnda axel (50) med nämnda kamanordning (25) innefattar eftergivliga organ, anordnade att medgiva rotation hos den roterbara axeln (50) över en rotationsvinkel, som är större än rotationsvinkeln för den roterbara kamanordningen (25).

5. Utjämningsventil enligt något av kraven 2 - 4, k ä n - n e t e c k'n a d av att den roterbara kamanordningen (25) är koaxiell med och roterbar kring den roterbara axeln (50), varvid nämnda axel är utformad med ett D-format parti med axiell utsträckning, samt att nämnda kopplingsanordning in- nefattar en torsionsfjäder (34), vars ena ben är infäst till den roterbara kamanordningen (25) och vars andra ben står i drivingrepp med den plana ytan (53) av det D-formiga partiet av den roterbara axeln (50), varvid arrangemanget är så ut- 10 B 20 25 30 35 449 834 12 format att den roterbara axeln (50) kan rotera oberoende av och i förhållande till den roterbara kamanordningen (25) när vridmomentet i den roterbara axeln (50) är tillräckligt stort för att bringa torsionsfjädern (34) att ge efter.

6. Utjämningsventil enligt något av kraven 2 - 5, k ä n - n e t e c k n a d av att den innefattar ett hus med en för- sta borrning (45) och en andra borrning (60) vars axlar skär varandra under rät vinkel, varvid i den första borrningen (45) är anordnade utjämningsventilorgan innefattande nämnda kolvanordning (40), som sträcker sig axiellt i nämnda första borrning (45) och in i den andra borrningen (60); varvid den roterbara axeln (50) är koaxiell med den andra borrningen (60) och sträcker sig i dess axialriktning, och den roterbara kam- anordningen (25) är koaxiell med den andra borrningen (60) och sträcker sjg radiellt utåt från den roterbara axeln (50).

7. Utjämningsventil enligt något av kraven l - 6, k ä n - n e t*e c k n a d av den roterbara kamanordningen (25) utgö- res av en kam, som är utformad med en avsats (26) varvid en axiell ände av kolvanordningen (40) är anordnad att anligga mot kammens ansatsyta. I

8. .Utjämningsventil enligt krav 7, k ä n n e t e c k nßa d av att den del av den roterbara kammens yta mot vilken kolv- anordningen (40) kan bringas i anliggning, begränsas av en- dast två bågar med olika radier.

9. Utjämningsventil enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att.då den roterbara kammen (25) befinner sig i nämnda för- utbestämda vinkelläge ingriper den del av kammen som har den större radien med kolvanordningen (40) för att därvid för- hindra rörelse till ett läge i vilket ventilen är stängd.

10. Utjämningsventil enligt något av kraven 7 - 9, k ä n - n e t e_c k n a d av att åtminstone den del av den roterbara kammens yta med större radie, är utformad med en räffling (24), och att nämnda axiella ände (49) av kolvanordningen (40) är an- ordnad att ingripa med räfflingen (24) för att hindra den ro- terbara kammen att rotera så att kolvanordningen (40) passerar frân_bartiet med större radie till partiet med mindre radie när kolvanordningen (40) utsättes för hydraultryck. Ü: e,