SE449744B - Sett att bilda en beleggning av en metall eller metallforening pa en yta av ett uppvermt glassubstrat samt anordning herfor - Google Patents

Description

15 20 25 55 449 744 Även under dessa förhållanden uppträdde emellertid í- bland defekter internt i beläggningen och/eller vid glasets eller beläggningens yta och wnfav ett slag, som antyder att de kan tillskrivas produkter, som bil- dats i omgivningen eller till försämring av beläggning- en under dess bildning genom kontakt med en förförening till beläggningen, som ej reagerat eller som ej helt reagerat i beläggningsstationen.

Dessa defekter kanske ej gör produkten värdelös men kan diskvalificiera produkten för toppkvalitetsklassning och detta blir mera sannolikt med ökning av kundernas krav på kvalitetsstandard. Om defekterna befinner sig belägg- ningens yta kan produktens kvalitet i vissa men ej i alla fall förbättras genom efterbeläggande ytbehandling, men givetvis ökar sådan ytterligare behandling produktens kostnad.

Försök har gjorts att befordra beläggningskvalitet genom omsorgsfull reglering av sugkrafterna för att säker- ställa att de är verksamma för deras avsedda ändamål men ej stör stabiliteten i strömmen (strömmarna) av de små dropparna. Förbättringar har även eftersträvats genom att modifiera antalet och arrangemanget av utloppsledningar- na. En ytterligare åtgärd som föreslagits är användning av två eller flera utloppsledningar anordnade i efter varandra på avstånd från varandra anordnade lägen ned- ströms beläggningsstationen, så att gasen som strömmar nedströms förbi en sådan ledning kan inträda i den nästa.

Ett annat förslag har varit att anordna på varandra föl- jande utloppsledningar på olika nivåer ovanför glassub- stratets väg. Dessa åtgärder ehuru nyttiga har-ej befun- nits vara en tillräcklig lösning på problemet med be- läggningsfel som omnämnts ovan.

Föreliggande uppfinning erbjuder ett sätt där omgiv- ningen påverkas på ett sätt som hjälper till att minska 10 15 20 25 30 35 449 744 förstörelse av beläggningen genom sidoreaktioner eller av- sättning av substanser ur atmosfären i kanalen.

Sättet enligt föreliggande uppfinning utmärkes av att de omgivande gaserna drages bort från stationen i utloppsled- ning omfattande åtminstone en utloppsledning, vars inträde är placerat i kanalen framför eller bakom stationen och ga- ser förhindras från att passera över ledningen mot och till kontakt med strömmen (strömmarna) av små droppar genom en barriärvägg, bildad av eller i samband med ledningen.

Under forskning som ledde fram till uppfinningen fann man att även då man konstruerade och placerade utloppslednin- gar i ändamål att upprätthålla ett jämnt flöde av omgivan- de gaser bort från beläggningsstationen, finnes en tendens för beläggningen att bli förstörd genom falsk reaktion el- ler avsättning i närheten av beläggningssprutkonen.

Forskningen visade vidare att sådana defekter kan undvikas eller minskas genom korsande gasströmmar, som strömmar bak- åt mot beläggningsstationen från lägen vidare utmed kana- len. Dessa returströmmar kan omfatta mängder av gas, som har strömmar mot inträdet på en utloppsledning, men som förbipasserar dess inträde, t.ex. genom att strömma mellan lan utloppsledningens inträde och det belagda glassubstra- tet och som därefter strömmar tillbaka över sådan ledning mot beläggningsstationen. Sådana returströmmar kan i vis- sa anläggningar alternativt eller dessutom omfatta mängder av gaser, som inträder i beläggningsanläggningen på ställen bakom utloppsledningen. De icke önskvärda avsättningarna kan ha tillskrivits växelverkan mellan sådana returströmmar med utgående gasströmmar som strömmar mot utloppsledningen från beläggningsstationen och/eller till dammpartiklar som medbringas i sådana returströmmar. Uppfinningen är emeller- tid ej beroende av någon sådan teori för att förklara förde- larna med barriärväggen. 10 15 20 25 30 35 449_ 744 a u _ _-_ Såsom känt i och för sig kan utloppsledningen omfatta en eller flera utloppsledningar vilka eller där var och en av dem har ett inlopp i form av ett enda springliknande munstycke eller i form av en serie av inloppsmunstycken, där sådant munstycke eller munstycken sträcker sig eller är fördelade tvärs över kanalens bredd. Åtminstone en sådan barriärvägg sträcker sig med fördel tvärs över en övre del av kanalen, mellan utloppsled- ning och kanalens tak. En sådan vägg kan t.ex. bildas av en platta av eldfast material, såsom asbest eller metall.

En sådan barriärvägg kan alternativt bildas av del av utloppsledningen själv. En del av en sådan ledning som leder mot gasinträdesmunstycket (munstyckena) kan t.ex. sträcka sig nedåt in i kanalen via en öppning i tunnel- taket, så att en sådan sig nedåt sträckande del bildar barriärväggen.

Företrädesvis finns det åtminstone en sådan barriärvägg, som är anordnad i huvudsak vertikalt. Detta arrangemang har fördelen av stor enkelhet och materialekonomi. Ehuru uppfinningen kan utövas med användande av en enda ut- loppsledning, föredrager man att använda två eller flera sådana ledningar, som är anordnade på avstånd från var- andra utmed kanalen. I denna beskrivning benämnes den ledning som befinner sig närmare eller närmast belägg- ningsstationen för den första ledningen.

Vid vissa utföringsformer av uppfinningen finnes ett flertal utloppsledningar, som befinner sig på ställen på avstånd från varandra utmed kanalen och en barriär- vägg bildas av eller är anordnad i förening med åtmin- - stone den sista ledningen, d.v.s. den ledning som är längre bort eller längst bort från beläggningsstationen.

Var och en av åtminstone två utloppsledningar, placerade på avstånd från varandra utmed kanalen bildar eller är 10 15 20 25 }0 55 449 744 företrädesvis anordnade tillsammans med en sådan barriär- vägg.

Företrädesvis finnes en sådan barriärvägg som sträcker sig i en framåtriktad och nedåtriktad lutning till ut- loppsledning eller till den första utloppsledningen om det finns flera än en, från ett läge ovanför och i närhe- ten av källan (källorna) för strömmen (strömmarna) av små droppar. En sådan lutande barriär uppfyller den yt- terligare funktionen att hjälpa till med jämnt flöde av omgivande gas in i sådan utloppsledning under de däri alstrade sugkrafterna.

Uppfinningen innefattar sätt där utloppsledningar finnes, som befinner sig på avstånd från varandra utmed kanalen och där utöver utrymmet mellan sådana utloppsledningar finns en överbryggning, som förhindrar returström av ga- ser från att gå ned mellan sådana ledningar. Beläggnings- defekter kan förorsakas ej endast av avsättning av falskt bildade reaktionsprodukter i ett område mellan beläggningsstationen och utloppsledningen men även genom avsättning genom sådana reaktionsprodukter på ställen mellan på varandra följande utloppsledningar. Sådana av- sättningar av det senare slaget är mindre troligt att in- träffa om det finns en överbryggning såsom ovan angivits. Överbryggningen förhindrar returströmmande gaser från att dragas nedåt mellan utloppsledningarna och eventuel- la turbulenta förhållanden som uppträder i det området hålles närmare inloppet till en utloppsledning där gaser- na lättare kan extraheras.

Vid vissa sätt enligt uppfinningen finns åtminstone en_ sådan överbryggning mellan utloppsledningarna och sug- krafter skapas i ett ventilationsrör, som ingår i eller är anordnad intill en sådan överbryggning, för att där- vid dra bort gaser från en övre del av utrymmet under bryggan och undvika eller minska virvlar eller virvel- 10 15 20 25 30 35 449 744 strömmar mellan utloppsledningarna.

Företrädesvis är det vertikala avståndet mellan inträdet till utloppsledningen eller varje utloppsledning och substratytan, som belägges mellan l och 20 cm.

För att uppnå det mest effektiva utloppet av gaser före- drar man att anordna ett flertal utloppsledningar, som är placerade på ställen på avstånd från varandra utmed kanalen och med sina inträden på ett vertikalt avstånd ovanför substratytan, som belägges, vilket minskar från den första utloppsledningen till den sista.

Strömmen (strömmarna) av små droppar förflyttas företrä- desvis upprepade gånger fram och tillbaka tvärs över ka- nalen för att täcka substratareans bredd, som skall be- läggas. Alternativt kan materialet ïnvtas i en ström (strömmar) vars eller kombinerade an- slagszoner på substratet täcker hela bredden, som skall beläggas, i vilket fall det inte föreligger något behov för tvärgående förflyttning av sprutanordningen. anslagszon Strömmen (strömmarna) av små droppar lutas företrädesvis nedåt och framåt eller nedåt och bakåt mot substratet och utloppsledníngen (ledningarna) är placerade för att dra gaser bort från beläggningsstationen i samma (framåt eller bakåt) riktning över substratets väg. Sätt enligt vilka strömmen (strömmarna) av små droppar är lutade nedåt och framåt och där utloppsgaserna drages framåt bort från beläggningsstationen är föremål för de brit- tiska patenten nr 1 516 032 och 1 525 991. Företrädesvis är den inneslutna vinkeln mellan axeln eller axlarna för strömmen (strömmarna) av små droppar och substratytan, som beiägges, i området 2o° till 6o° och helst 25° tiil 350. Detta särdrag underlättar bildning av beläggningar med god optisk kvalitet. För erhålla de bästa resultaten bör alla delar av strömmen (strömmarna) av små droppar 10 15 20 25 BO 449 744 infalla på substratet med en väsentlig lutning mot det vertikala. Vid de mest föredragna utföringsformerna av uppfinningen är strömmen av små droppar eller varje sådan ström en parallell ström eller utgöres den av en som di- vergerar från sin källa med en vinkel understigande 300, t.ex. en vinkel av omkring 200.

Ehuru det föredrages att strömmen (strömmarna) av små droppar är lutade nedåt mot substratet inbegriper uppfin- ningen sätt där axeln eller axlarna på strömmen (strömmar- na) av små droppar är vertikal.

Experiment antyder att jämna och enhetliga beläggningar kan lättare bildas om vissa förhållanden iakttages med avseende på avståndet mellan substratytan, som belägges och källan (källorna) för strömmen (strömmarna) av små droppar.

Företrädesvis uppgår sådant avstånd, mätt normalt mot substratytan till från 15 cm till 35 cm. Detta har befun- nits det mest lämpliga området, särskilt då man iakttager de föredragna lutnings och divergensområdena för strömmen (strömmarna) av de små dropparna enligt ovan.

Uppfinningen kan användas för beläggning av separata glasskivor eller ett kontinuerligt glasband.

Uppfinningen innefattar sätt enligt ovan använda för att belägga ett kontinuerligt band av glas, som förflyttas från en anläggning för formning av plant glas, t.ex. en floatglasvanna eller en dragningsmaskin.VíÖ Vissa Sådana tillämpningar av uppfinningen slår strömmen (strömmarnaš av små droppar an mot bandets överyta i ett läge där tem- peraturen på glaset ligger inom området 6500 C till 1oo° c. 10 15 20 25 50 55 449 744 Sättet enligt uppfinningen kan tillämpas för att bilda olika oxidbeläggningar genom att använda en flytande kom- position innehållande ett metallsalt. Mycket fördelak- tiga sätt enligt uppfinningen innefattar ett där de små dropparna utgöres av små droppar av en lösning av ett metallsalt, ett särskilt gott exempel utgöres av metall- klorid, ur vilken en metalloxidbeläggning bildas på sub- stratet. Vid en del sådana processer utgöres lösningen av en tennkloridlösning, t.ex. ett vattenhaltigt eller icke vattenhaltigt medium innehållande stanníklorid och ett dopmedel, t.ex. en substans som lämnar joner av anti- mon, arsenik eller fluor. Metallsaltet kan användas till- sammans med ett reducerande medel, t.ex. fenylhydrazín, formaldehyd, alkoholer och icke-kolhaltiga reducerande medel såsom hydroxylamin och väte. Andra tennsalt kan an- vändas i stället för eller förutom stanniklorid, t.ex. stannooxalat eller stannobromid. Exempel på andra metall- oxidbeläggningar, som kan bildas på liknande sätt inne- fattar oxider av kadmium, magnesium och volfram. För att bilda sådana beläggningar kan beläggningskompositionen likaledes iordningsställas genom att bilda en vattenlös- ning eller en organisk lösning av en förening av metallen och ett reducerande medel. Lösningar av nitrater kan an- vändas, t.ex. järn eller indiumnitrat. Som ytterligare exempel kan uppfinningen användas för att bilda belägg- ningar genom pyrolys av organometalliska föreningar, t.ex. metallkarbonyler och acetylacetonater, som till- föres i form av små droppar till substratytan, som skall beläggas. Även vissa metallacetater och alkylater kan användas, t.ex. tenndibutyldiacetat och titanisopropylat.

Det ligger inom uppfinningens område att anbringa en kom- position innehållande salter av olika metaller för att så bilda en metallbeläggning innehållande en blandning av föreningar av olika metaller.

Uppfinningen innefattar anordningar lämpliga för att an- 10 15 20 25 30 35 449 744 vändas vid bildning av en beläggning av en metall eller metallförening på en yta av ett uppvärmt glassubstrat, där anordningen omfattar en kanal, anordningar för att transportera substrat i en given (hädanefter kallat "framåt") riktning genom kanalen, sprutanordningar för att utmata åtminstone en ström av små droppar mot och på substratet i en beläggningsstation i kanalen och gas- utloppsanordningar för att kontinuerligt suga omgivan- de gaser bort från beläggningsstationen, och anordningen utmärkes av att utloppsanordningarna omfattar åtminsto- ne en utloppsledning, vars inträde är placerat framför eller bakom beläggningsstationen och som bildar eller är utförd i anslutning till en barriärvägg placerad så att den kan förhindra gaser att passera över utloppsled- ningen, mot och till kontakt med strömmen (strömmarna) av de små dropparna.

Anordningen enligt uppfinningen kan innefatta någon av P' de anordningssärdrag som krävs för att använda sig av någon av de valfria sättdrag som ovan omnämnts, t.ex. nå- gon av de anordningssärdrag som anges i något av de bi- fogade kraven 8 - 11.

Vissa anordningar enligt uppfinningen utvalda som exem- pel kommer nu att beskrivas med hänvisning till de bifo- gade schematiska ritníngarna omfattande fig. l till U, som visar vertikalprojektioner i tvärsektion av delar av fyra olika anläggningar för formning av plant glas där en sådan beläggningsanordning ingår.

Var och en av figurerna visar delar av en kanal, t.ex. en kylkanal, genom vilket ett just bildat glasband ledes från en formningsstation för plant glas (ej visad) i kanalen finnes anordningar för att spruta material på glasbandet och utloppsledningar för att dra gaser framåt utmed kanalen från belåggningsstationen. De olika an- läggningarna är identiska vad gäller vissa delar och mot- 10 15 20 25 50 35 449 744 10 -- svarande delar betecknas med samma hänvisningsbeteck- ningar i de olika figurerna. Dessa gemensamma delar kom- mer att först beskrivas med hänvisning till fig. l.

Kylkanalen l har ett eldfast tak och botten 2, 3. Glas- bandet U förflyttas utmed kanalen i pilens 5 riktning under det att det uppbäres på rullar 6.

Två sprutpistoler 7, 8 är placerade inom kanalen, ovan~ för glasbandets väg. Var och en av dessa pistoler är monterade på en tvärgående styrning och anslutna till styranordningar för att förflytta sprutanordningarna fram och tillbaka tvärs över kanalen. Monteringen och förflyttningsmekanismen för sprutpistolerna är del av den kända tekniken och behöver icke här detaljerat beskrivas.

Sprutpistolerna är anordnade att utmata lösningar av förmaterial för beläggning som strömmar 9, 10 av små droppar, vilka strömmar är lutade framåt och nedåt mot substratet. Sprutpistolen 7 utmatar en lösning av en för- förening för beläggning, t.ex. titanacetylacetonat, som omvandlas till en metalloxid under beläggning i kontakt med det varma glasbandet. Sprutpistolen 8 utmatar en lösning av en förförening av en överbeläggning, t.ex. en lösning av en tennklorid, som omvandlas till en toppbe- läggning av en metalloxid vid kontakt med det varma sub- stratet.

Omedelbart bakom den tvärgående vägen för sprutpistolen 7 finnes en skärm ll som sträcker sig tvärs över kanalen ovanför glasbandets väg. Glasets temperaturförhållande kan regleras före det att det mottar metalloxidbelägg- ningarna. - Utloppsledningar finnes i kanalen framför beläggnings- stationen. Denna ledning omfattar en första utloppsled- ning 12 och en andra utloppsledning lš. Dessa ledningar sträcker sig tvärs över kanalen och har springliknande 10 15 20 25 50 55 449 744 ll inträdesmunstycken, som är vända mot beläggningsstatio- nen och sträcker sig tvärs över bandvägens bredd. Led- ningarna är anslutna till anordningar (ej visade) för att upprätthålla sugkrafter i ledningarna för att föror- saka omgivande gaser att strömma framåt bort från be- läggníngsstationen och in i ledningarna. Sådana utloppe- strömmar representeras av linjerna lb, 15. Utgående strömmen 15 bildas av gas, som strömmar under utloppe- ledningen 12.

Då man belägger ett glasband genom beläggningsanordning- en enligt ovan har beläggningsdefekter ibland uppträtt, som kan ha förorsakats av sidoreaktion eller avsättning av reaktionsprodukter från omgivningen ovanför glasban- det. Förekomsten av sådana defekter kan ibland minskas genom lämplig reglering av sugkrafterna i utloppsledning- arna, men trots sådana regleråtgärder fortsätter sådana defekter att fortfarande förekomma från gång till gång.

De åtgärder som vidtages'i enlighet med föreliggande uppfinning i.de fyra olika anläggningar som visas på rit- ningarna för att uppnå ytterligare förbättringar i be- läggníngarnas kvalitet kommer nu att beskrivas.

I anläggningen som visas i fig. l bildas en barriärvägg 16 av en metallplatta eller annat material, och sträcker sig med en framåt och nedåt riktad lutning till utlopps- ledningen l2 från ett läge ovanför och i närheten utav sprutpistolen 8. Denna barriärvägg har två effekter.

Först har man funnit att det föreligger mindre tendens för beläggningen på glaset att förstöras genom avsätt- ning av en substans eller substanser från omgivningen ovanför glasbandet i beläggningsstationen eller genom kontakt med reaktiva substanser medbringade till kontakt med beläggningen framför beläggningszonen. Inom kanalen finnes normalt returgasströmmar som strömmar utmed det översta området i kanalen mot dess inlopp. Förbättringen i beläggningens kvalitet kan förmodligen till stor del 10 15 20 25 30 55 449 744 12 -- tillskrivas det faktum att barriärväggen 16 förhindrar någon sådan returgasström från att strömma över utlopps- ledningen l2 och till kontakt med strömmarna 9, 10 av små droppar och/eller till det faktum att barriären o- undvikligen förhindrar varje sådan returgasströmning att strömma till kontakt med utloppsgasströmmarna såsom 12, som strömmar mot utloppsledningen från beläggningssta- tionen.

Den andra effekten av barriärväggen 16 är att befordra jämnt flöde av omgivande gas in i utloppsledningen 12 såsom antydes av linjerna lü.

En ytterligare förbättring i beläggningskvaliteten ut- tryckt i frihet från falska avsättningar, kan uppnås ge- nom att installera en ytterligare barriärvägg 1? såsom visas med bruten linje mellan den andra utloppsledningen och kanalens tak. Denna förbättring förmodas inträffa på grund av att i avsaknad av den barriärväggen år det möj- ligt för material som medföres i returströmmar av gas, som strömmar över utloppsledningen 13 eller material som bildas som ett resultat av en växelverkan mellan sådana returströmmar och utloppsströmmarna 15, fatt av- sättas på glasbandet i ett omrâde mellan de två utlopps- ledningarna 12, 13.

Förekomsten av damm i returströmmarna bestyrks av en framträdande ackumulering av smuts på barriärväggarnas ytor som är exponerade för sådana returströmmar. Ackumu- leringen går mycket långsamt. Det är fördelaktigt om en barriärvägg är anordnad vertikalt, såsom barriärväggen 17 för att undvika risken att en väsentlig mängd smuts eller damm, som ackumulerats och samlats under en tidsperiod faller ned på bandet.

Det ligger inom uppfinningens ram att avvara barriärväg- gen 16 och helt lita på barriärväggen 17 för att åstad- 10 15 20 25 30 55 449 744 - 13 -- komma en förbättring i beläggningskvaliteten. Emedan barriärväggen 17 är i stånd att förhindra returgasström- mar från att strömma över utloppsledningen 13 från ett område ytterligare nedströms utmed kanalen förhindrar den sådana returströmmar från att nå beläggningsstatio- nen. Om barriärväggen 16 ej finns är det möjligt för framåfigâende gasströmmar, som går förbi utloppsledningen 12 och ej inträder i ledningen 15 att strömma tillbaka över ledningen 12 och till kontakt med strömmen av små droppar, men barriärväggen 17 minskar varje tendens för detta att inträffa och användningen av barriärväggen 17 enbart är verksamt för att befordra en förbättring i be- läggningskvaliteten.

Vid utföringsformen av uppfinningen, som visas i fig. 2 använder man sig av en barrirävägg 17 i förening med den andra utloppsledningen 13 och av en överbryggning 18 mel- lan de tvâ utloppsledningarna Införandet av den bryg- gan är gynnsam emedan den förhindrar framåtgående gas- strömmar som går förbi utloppsledningen 12 att strömma uppåt ut ur området för sugkrafterna i utloppsledningen 13 och dragas tillbaka mot beläggningsstationen. Varje tendens för turbulens att uppträda i området mellan de två utloppsledningarna minskas och framåtgående gasström- mar kommer mera sannolikt att sugas ut via utloppsled- ningen 13.

Vid anordningen som visas i fig. 5 används en välvd över- bryggning 19, mellan de två utloppsledningarna och i mitten på bryggan finns ett ventilationsrör 20, som ock- så utgör del av utloppssystemet. Sugkrafter upprätthål- les i detta rör liksom även i utloppsledningarna 12, 131 Sådana sugkrafter hjälper till att undvika eller minska turbulens eller virvelströmmar i atmosfären mellan ut- loppsledningarna. Just i denna anläggning användes bryg- gan och tillhörande ventilationsrör i förening med bar- ríärväggar 16 och 1? anordnade tillsammans med den första 449 744 10 15 20 25 50 35 ll; _ - a. _ och andra utloppsledningen. De kombinerade åtgärderna har befunnits vara gynnsamma för att uppnå beläggningar av en mycket hög kvalitet. Emellertid ligger det inom upp- finningens ram att modifiera den anläggning som visas i fig. 3 genom att utesluta en av väggarna 16 och 17.

Anläggningen som visas i fig. l - 3 inbegriper två på varandra följande utloppsledningar nära bandets väg. Ett fördelaktigt särdrag hos beläggningsanordningen som an- vändes i dessa anläggningar är placeringen av utlopps- ledningarna, så att inträdet i den andra utloppsled- ningen är närmare bandets väg än den första ledningens inträde. Detta arrangemang tar hänsyn till minskningen i volymflödeshastigheten på gas i den framåtriktade ström- men, som förorsakas genom utsugning av del av denna ström via den första utloppsledningen. Det är generellt lämpligt att utloppsledningarna befinner sig mellan l och 20 cm ovanför glasbandets väg, beroende på anlägg- ”* ningens allmänna konstruktion och driftsförhällande.

Goda resultat har erhållits t.ex. då man placerar den första och den andra utloppsledningen med deras respek- tive inträden 10 cm och 5 cm respektive ovanför glas- bandets väg.

I anläggningen som visas i fig. 4 finns det tre på var- andra följande utloppsledningar utmed kanalen, nämligen utloppsledningar 12 och 15, såsom i anläggningen visad i fig. l - 5, och en tredje utloppsledning 21. Anordnan- det av den tredje utloppsledningen är särskilt användbar i anläggningar, där det förekommer en hög volym av fram- åtgående strömmar utmed kanalen och/eller i vilka ytter- ,lígare utloppsmöjligheter krävs på grund av en relativt' hög spruthastighet eller volym eller på grund av det sprutade materialets natur. I en särskild anläggning som gav goda resultat var utloppsledningarna 12, 13 och 21 respektive placerade på lO cm, 5 cm och 2,5 cm ovanför bandets väg. En barriärvägg 16 användes i förening med 10 15 20 25 BO 35 449 744 15 H den första utloppsledningen och en vertikal barriärvägg 22 användes i förening med den tredje utloppsledningen.

En överbryggning 23 är anordnad mellan den andra och tredje utloppsledningen liksom även överbryggníngen 18 mellan den första och den andra utloppsledningen. över- bryggningen 25 tjänar samma ändamål i förhållande till utloppsgaserna som passerar förbi ledningen 13 som bryg- gan 18 tjänar i förhållande till utloppsgaser som går förbi ledningen 12. Beläggningsanordningen som visas i fig. U är i stånd att bilda beläggningar med exceptio- nellt hög kvalitet.

Vid de sätt som ovan beskrivits med hänvisning till ritningarna riktas beläggningssprutningen nedåt och framåt mot substratet. Sätt enligt uppfinningen kan även utföras på de visade sätten men med den modifieringen att glasbandets förflyttningsriktning genom kanalen är motsatt den riktning som visas av pilen 5. Under dessa omständigheter är beläggningssprutningen riktad nedåt och bakåt enligt denna beskrivning. Sådana alternativa förfaranden är även i stånd att alstra beläggningar av hög kvalitet men i allmänhet är de resultat som erhålles genom att använda sig av besprutning som är lutad nedåt och framåt överlägsen när det gäller beläggningens jämn- het och enhetlighet, särskilt då man bildar relativt tjocka beläggningar.

De illustrerade sätten är sätt där beläggningarna bildas på ett kontinuerligt glasband. Belåggningsanordningar så- som visats kan även användas för att belägga enskilda skivor av glas under deras transport utmed en kanal så- som kanalen l. Då man belägger separata skivor är det i= bland nyttigt att tillhandahålla bottcnskärmar, som sträcker sig tvärs över kanalens nedre del, under trans- portvägen för skivorna, för att förhindra varje retur- gaskonvektionsström att strömma utmed den nedre delen av kanalen från att komma upp mellan på varandra följande 10 15 20 25 30 55 449 744 16 skivor och störa omgivningen i beläggningsstationen el- ler statíonerna.

Följande utgör exempel på uppfinningen: Exempel l Ett band av floatglas med en bredd av omkring 2,5 meter belades då det gick ut från en floatglasvanna med en hastighet av Ä,5 meter per minut med användning av en be- läggningsanordning enligt fig. 3 där emellertid sprut- pistolen 7 ej användes.

Sprutpistolen 8, som var av vanlig typ matades med en hastighet av 50 liter per timme med en lösning erhållen genom att upplösà koboltacetyiaceconat co(c5H7oè)2H2o i dímetylformamid i en mängd av lU0 g acetylacetonat per liter lösningsmedel. Sprutpistolen monterades 25 om ovan- för glasbandet och pekades i en lutning av 500 mot glas- bandets plan. Pistolen fördes fram och tillbaka med 10 cykler per minut. Den sprutade lösningen slog an mot glasbandet i ett läge utmed dess väg, där glaset hade en temperatur, av omkring 5800 C.

Utloppsledningarna 12 och 13 var placerade 20 cm och 5 cm respektive ovanför glasbandet och utloppssystemet regle- rades så att man upprätthöll ett undertryck av storleks- ordningen 50 mm vattenpelare i var och en av ledningar- na. En sugkraft av lägre storleksordníng upprätthölls í ventilationsröret 20 för att dra bort gaser från ett om- råde ovanför inträde till utloppsledníngen l5.

Utmatningshastigheten på beläggningslösningen inställdes så att en beläggning av koboltoxid (COBOU) med en tjock- lek av omkring 920 Ångström bildades på glaset. Belägg- ningen befanns ej endast vara av homogen struktur och god optisk kvalitet utan även relativt fri från lokala 10 15 20 25 30 35 449 744 17 - ' "- inre inneslutningar och defekter i beläggníngens yta, såsom ibland inträffade då man drev samma sätt utan bar- riärväggarna 16, 17 och som framträdde som disighet då det belagda glaset betraktades i genomgående ljus.

Exempel 2 En beläggníngsanordning såsom beskrives med hänvisning till fig. 1 användes för att belägga ett glasband 3 me- ter brett under dess framställning enligt Libbey-Owens dragningsförfarande, där hastigheten pâ glasbandet var omkring l meter per minut. Beläggningsanordningen in- stallerades i ett läge så att temperaturen på glaset i anslagszonen för strömmen av små droppar var omkring 6oo° c.

Sprutpistolen 7 användes ej. Sprutpistolen 8 var av kon- ventionell typ och drevs vid ett tryck av U kg/cmz.

Pistolen fördes fram och tillbaka tvärs över bandets väg med 9 cykler per minut och på en höjd av 30 cm ovanför glasbandet. Pistolen riktades så att sprutkonens axel bildade 3o° med glasbanaets plan.

Sprutpistolen matades med en vattenlösning av hydratise- rad tennklorid (SnC122H20) och NHHHFQ (dopmedel) inne- hållande 375 g tennklorid och 55 g NHHHFE per liter vat- ten.

Utloppsledningarna 12 och l3 var placerade 20 cm och 10 cm respektive ovanför glasbandet och utloppssystemet inställdes så att man'upprätthöll ett undertryck av om- kring 100 mm vattenpelare i var och en av dessa led- - ningar.

Beläggningslösníngen matades till sprutpistolen med en hastighet av 20 liter per timme i en mängd av 10 Nm3/tim- me bärgas. En beläggning av tennoxid dopad med fluorjoner 10 15 20 25 30 35 449 744 18 _ .' _ och med en tjocklek av 7500 Ångström bildades på glas- bandet.

Barriärväggen l6 befanns att vara till hjälp för att minska förekomsten av beläggningsdefekter, som förorsa- kar inre disighet. Då i jämförande prov barriärväggen 17 användes förbättrades förbättringen och det framgick att väggen 17 kunde minska risken för lokala defekter att uppträda i glasets yta.

Vid ett ytterligare jämförande prov användes barriärväg~ gen 17 enbart, d.v.s. utan väggen 16. Från undersökning av den bildade beläggningen på glaset och jämförelse med de andra resultaten framgick det att närvaron av väggen 17 minskar förekomsten av defekter vid ytan på belägg- ningen och bidrar i viss utsträckning till att undvika defekter inom beläggningen.

Exempel 3 Ett band av draget glas belades i en anordning enligt fig. 2. Båda sprutpistolerna 7 och 8 användes. Sprutpi- stolen 7 matades med en lösning av titandiisopropoxydi- acetylacetonat i isopropylalkohol, där acetylacetonatet bildats genom att reagera titantetraisopropylat och acetylaceton i ett molärt förhållande av 1:2. Acetyl- acetonatet matades med en hastighet så att man åstadkom bildning av en underbeläggning av TiO2 med en tjocklek av 500 Ångström på glasbandet.

Sprutpistolen 8 matades med en vattenlösning av tennklo~ rid och ett dopmedel såsom i exempel 2, för att bilda - en tennoxidbeläggning dopad med fluorjoner och med en tjocklek av 7500 Ångström ovanpå titanoxidunderbelägg- ningen.

Utloppsledningarna 12 och 13 var placerade 10 cm och 5 cm 10 15 20 25 BO 35 449 744 19 " respektive ovanför glasbandet och utloppssystemet in- ställdes för att upprätthålla ett undertryck av storleks- ordningen 100 mm vattenpelare i var och en av ledningar- na.

Från undersökning av det belagda glaset i jämförelse med en produkt från användning av ett sätt genomfört utan att använda barriärväggen 17 eller överbryggningen 18 i andra hänseenden identisk framgick det att använd- ningen av barriärväggen och överbryggningen var gynnsam för att minska förekomsten av lokala defekter internt i beläggningen och i beläggningsytan. Närvaron av under- beläggningen, bildad genom drift av sprutpistolen 7 un- danröjer disighet vid gränsytan glas/beläggning.

Vid en modifiering av exemplet med användning av barriär- väggen 17 och överbryggningen 18 anordnades den andra utloppsledningen 13 l0_cm ovanför glasbandet. Resultaten var ej helt så goda, ehuru fortfarande bättre än vid sättet genomfört utan barriärväggen och överbryggningen.

Exempel H Ett band av draget glas belades med användning av an- ordningen som visas i fig. U omfattande tre utloppsled- ningar 12, 13 och 21 placerade på 10 cm, 5 cm och 2,5 cm respektive ovanför glasbandet.

Sprutpistolen 7 matades med en lösning av tenndibutyl- diacetat i dimetylformamid i en koncentration av 5 volym- %. Pistolen drevs med ett tryck av 5 kg/cm2 och matades med lösningen med en hastighet så att på glasbandet bill dades en underbeläggning av SnO2 med en tjocklek av storleksordningen 60 Ångström.

Sprutpistolen 8 matades med en vattenlösning av tenn- 10 449 744 20 _ klorid och dopmedel såsom i exempel 2 för att bilda en dopad tennoxidbeläggníng 7500 Ångström tjock ovanpå un- derbeläggníngen.

Produkten enligt detta sätt undersöktes och befanns vara av utomordentlig kvalitet. Det fanns praktiskt taget inga defekter inom beläggningen i skiljeytan mellan glas/beläggning. Dessutom var beläggningens yta väsent- ligen fri från falska avsättningar som krävde avlägs- nande genom efterföljande ytbehandling. flffi

Claims (12)

449 744 21 Patentkrav

1. l. Sätt att bilda en beläggning av en metall eller metall- föreningar på en yta av ett uppvärmt glassubstrat, under dess förflyttning i en given (hädanefter kallad "framât") riktning utmed en kanal genom att bringa substratet i en beläggnings- station i kanalen i beröring med åtminstone en ström av små droppar omfattande en substans eller substanser ur vilken beläggningsmetallen eller metallföreningen bildas på ytan och samtidigt utöva sugkrafter i utloppsledningar för att dra om- givande gaser bort från stationen, k ä n n e t e c k n a t av att de omgivande gaserna drages bort från stationen i ut- loppsledníng omfattande åtminstone en utloppsledning. vars inträde är placerat i kanalen framför eller bakom stationen och gaser förhindras från att passera över ledningen mot och till kontakt med strömmen (strömmarna) av små droppar genom en barríärvägg. bildad av eller i samband med ledningen.

2. Sätt enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att ström- men (strömmarna) av små droppar riktas i en nedåtríktad och framåtriktad eller en nedåtriktad och bakåtriktad lutning mot substratet och utloppsledningen (ledningarna) är placerade för att dra gaser bort från beläggningsstationen i samma (framåt- riktade eller bakåtríktade) riktning.

3. Sätt enligt något av de föregående kraven. k ä n n e - t e c k n a t av att de små dropparna utgöres av små droppar av en lösning av ett metallsalt. t ex en metallklorid. ur vilken en metalloxidbeläggning bildas på substratytan.

4. Anordning för genomförande av sättet enligt kraven l-3. för bildning av en beläggning av en metall eller metallförening på en yta av ett uppvärmt glassubstrat (4), där anordningen inne- fattar en kanal (l). anordningar för att transportera ett sub- 449 744 strat i en given (hädanefter kallad "framât") riktning genom kanalen (1) sprutanordningar (7,8) för att utmata åtminstone en ström (9,l0) av små droppar mot substratet (4) i en belägg- níngsstation i kanalen (1) och gasutloppsanordningar (l2,l3) för att kontinuerligt suga omgivande gaser bort från belägg- ningsstationen. k ä n n e t e c k n a d av att utlopps- anordningarna omfattar åtminstone en utloppsledning. (12), vars inträde är placerat i kanalen framom eller bakom belägg- ningsstationen och som utgör eller är anordnad tillsammans med en barriärvägg (16). placerad så att den kan förhindra gaser från att passera över utloppsledningen (12) mot och till kon- fx takt med strömmen (strömmarna) av små droppar och av att åt- minstone en sådan barriärvägg (17) sträcker sig tvärsöver den övre delen av kanalen, mellan en sådan utloppsledning (13) och kanalens (1) tak.

5. Anordning enligt krav 4. k ä n n e t e c k n a d av att det finns åtminstone en sådan barriärvägg (17). som är anord- nad i huvudsak vertikalt.

6. Anordning enligt något av patentkraven 4-5. k ä n n e - t e c k n a d av att det finns ett flertal utloppsledningar (12,l3). som befinner sig på avstånd från varandra utmed kana- len (1) och att en sådan barriärvägg (16.l7) bildas av eller är anordnad tillsammans med åtminstone den utloppsledning (13), som är längre eller längst bort från beläggnings- stationen.

7. Anordning enligt något eller några av kraven 4-6, k ä n - n e t e c k n a d av att var och en av åtminstone två ut- loppsledningar (l2,l3) placerade på avstånd från varandra ut- med kanalen, bildar eller är anordnade tillsammans med en så- dan barriärvägg (l6.l7). :J

8. Anordning enligt något av kraven 4-7, k ä n n e t e c k - n a d av att det finns en sådan barriärvägg (16) sträckande ä sig med en framåtríktad och nedåtriktad lutning till utlopps- ledningen (12) eller till den första (12) av på varandra föl- 23 449 744 jande utloppsledníngar, om det finns mer än en, från ett läge ovanför och i närheten utav källan (8) (källorna) för strömmen (10) (strömmarna) av de små dropparna.

9. Anordning enligt något av kraven 4-8, k ä n n e t e c k - n a d av att det finns utloppsledningar (l2,l3). som är an- ordnade på avstånd från varandra utmed kanalen (1) och över utrymmet mellan sådana utloppsledningar finns en överbryggning (18), som förhindrar returströmning av gaser från att gå ned mellan sådana utloppsledningar.

10. Anordning enligt krav 9, k ä n n e t e c K n a d av att ett ventilationsrör (20) ingår í eller är anordnat intill åtminstone en sådan överbryggning mellan utloppledningar (l2.l3) och att det finns anordningar för att alstra sugkraf- ter för att dra bort gaser in i sådant rör från utrymmet under sådan överbryggníng.

11. ll. Anordning enligt något av kraven 4-10, k ä n n e - t e c k n a d av att det finns ett flertal utloppsledningar (

12. l2.13). som är placerade på avstånd från varandra utmed kana- len (1) och där de lodräta avstånden mellan inträdena till sådana utloppsledníngar och substratets (4) plan avtar från den första utloppsledningen till den sista.