SE449486B - Sett och anordning for att kompostera avfall - Google Patents

Description

10 449 486 längd och bredd på en betongplatta. varefter luft suges eller blåses genom avfallet enligt ett förutbestämt schema. Förutom att själva upplagsplatsen kräver höga anläggnings- och underhâllskostnader. uppvisar metoden ett_antal nackdelar, såsom ojämnt processförlopp på grund av kanalbildning i materialet, långsam och svårstyrd process, låg och ojämn produktkvalitet, samt luktproblem.

De båda sistnämnda metoderna är s k statiska metoder, dvs efter deponering sker ej någon hantering av avfallet under komposte- ringstiden. Förutom dylika statiska komposteringsmetoder finns även dynamiska metoder. vid vilka avfallet hanteras under komposteringen.

En sådan dynamisk metod är s k reaktorkompostering eller sluten kompostering. vid vilken avfallet som behandlas passerar genom en reaktor, såsom en trumma, ett torn eller liknande, och i denna reaktor vändes, avgasas för borttagning av koldioxid, luftas för tillförsel av syre, samt fukt- och temperaturregleras. En allvarlig nackdel med reaktorkompostering är att reaktorn av ekonomiska skäl inte kan göras alltför stor med följd att uppehållstiden i reaktorn blir kort och nedbrytningen av avfallet ofullständig. En kontrollerad efterkompostering är därför erforderlig.

En annan dynamisk metod, s k strängkompostering, utnyttjar en själv- gående maskin, som samtidigt förflyttar sig i avfallet och behandlar det. Avfallet läggas härvid öppet i strängar på ett lämpligt under- lag, såsom en betongplatta, eventuellt under tak om väderleksför- hållandena så kräver. Varje sträng har en relativt liten bredd av ca 2-4 m och en topphöjd. som beror av den till strängens bredd hörande rasvinkeln och som vanligen är 1.2-1,7 m. Strängens bredd avpassas i allmänhet till den använda maskinen; så att denna kan grensla strängen och behandla den under en enda passage. l5 449 486 Strängkompostering är förknippad med ett antal nackdelar. såsom att en stor underlagsyta krävs för utläggning av avfallet. dvs materialbe- lastningen per ytenhet är låg. Detta medför i sin tur stor påverkan av avfallet vid variationer i väderleken, såsom nederbörd, vilket leder till ojämn produktkvalitet.

Föreliggande uppfinning avser att undanröja flera av nackdelarna med de hittillsvarande komposteringsmetoderna och ustadkomma en komposte- ringsmetod. som är ekonomiskt fördelaktig och resulterar i en stabil produkt.

I likhet med strängkompostering avser uppfinningen dynamisk kompos- tering med självgående maskin, som är lämpad att hantera avfall vilket är upplagt i ett stort kompostskikt. Med uttrycket stort kompostskydd avses att detta har en bredd av minst 5 m. företrädesvis minst lü m. en längd av minst 5 m. företrädesvis minst 30 m. och en höjd av upp till 9 m. Uppläggningen i ett dylikt kompostskikt medför att materialbelastningen per ytenhet blir gynnsamt hög, dvs anlägg- ningen blir kompakt och billig och vidare påverkas avfallet ej nämn- värt av växlingar i väderleken även om tak saknas.

Kompostskiktet behandlas enligt uppfinningen i en process enligt den kännetecknande delen av kravet l. Uppfinningen avser även en anord- ning enligt den kännetecknande delen av kravet 4.

I de beroende kraven anges ändamålsenliga utföringsformer av processen och anordningen enligt uppfinningen.

Maskinen enligt uppfinningen har god framkomlighet, varför kraven på underlagets jämnhet kan minskas. Sålunda är det vid uppfinningen inte nödvändigt med dyra specialkonstruerade betongplattor. utan det är tillräckligt med ett enkelt, asfalterat underlag. Detta bidrar ytter- ligare till att göra uppfinningen ekonomisk.

Jämfört med den tidigare tekniken medför uppfinningen ett antal fördelar. 449 486 Såsom antytts tidigare, är en viktig fördel att den för processen erforderliga ytan är.liten, dvs materialbelastningen per ytenhet kan tillåtas vara hög vid uppfinningen. Härigenom kan anläggningskost- naderna hållas låga. Den höga materialbelastningen åstadkommes inte minst genom sättet att driva maskinen genom kompostskiktet samt upplägga ett nytt kompostskikt. Vid behandlingen framdrives maskinen genom kompostskiktet längs en sträng, vars bredd motsvarar maskinens bredd. Efter behandlingen utlägges komposten i en ny sträng med väsentligen samma bredd för uppbyggnad av ett nytt kompostskikt. Den nya strängen utlägges nära maskinen och vanligen snett bakom eller vid sidan av densamma, dvs på den sida om maskinen som är belägen mittemot det ursprungliga kompostskiktet. Vid behandlingen förflyttar sig maskinen fram och åter genom kompostskiktet och bygger därvid varje gång upp ett nytt kompostskikt som en ny sträng, som är anordnad ungefär på en maskinbredds avstånd från det ursprungliga kompostskiktet. När hela kompostskiktet har behandlats en gång har sålunda ett nytt kompostskikt uppbyggts pâ ungefär en maskinbredds avstånd från det ursprungliga kompostskiktet. Vid nästa behandling förflyttas kompostskiktet åter ca en maskinbredd i sidled och kommer därvid att placeras på det ursprungliga kompostskiktets plats. Man kan uttrycka detta som att kompostskiktet vid de upprepade behand- lingarna oscillerar i sidled, väsentligen vinkelrätt mot maskinens framdrivningsriktning. Det inses att den totala ytan som enligt uppfinningen krävs för lagring och bearbetning av ett kompostskikt i huvudsak endast omfattar ytan för själva kompostskiktet plus ytan av en sträng med en bredd motsvarande en maskinbredd.

En ytterligare fördel vid uppfinningen är att den exponerade ytan per volymenhet avfall är liten. vilket medför ringa inverkan av väderlek och klimat.

Jämfört med andra komposteringsmetoder, såsom de med forcerad luft- ning eller med reaktor, uppvisar uppfinningen låga investerings- och driftskostnader. ' l0 l5 ' 35 449 486 Dessa samt andra fördelar med uppfinningen kommer att framgå ytterligare av den efterföljande beskrivningen av sättet och anordningen enligt föreliggande uppfinning.

Vid sättet enligt uppfinningen behandlas biologiskt nedbrytbart material från olika källor, såsom hushållsavfall. avloppsslam. avfall från livsmedelsindustrin, t ex rens från gronsaksindustrin och slak- teriavfall. etc. i väsentligen fast fas i en aerob, mesofil eller företrädesvis termofil process.

Såsom angivits tidigare, möjliggör uppfinningen att avfallet upp- lägges i ett kompostskikt av betydande dimensioner. varvid skiktets höjd är upp till 9 m och i praktiken lämpligen minst l m, företrädes- vis ca 2-4 m. Före uppläggningen i kompostskiktet sammanblandas och homogeniseras avfallet lämpligen. En ytterligare blandning och homo- _ genisering sker i samband med behandlingen enligt uppfinningen.

Behandlingen enligt uppfinningen ger jämna och homogena betingelser i det behandlade materialet med god reglering av partikelstorlek och -fördelning, och eliminerar ogynnsam kanalbildning. som starkt skulle ha bidragit till bildandet av kalla och heta zoner, våta och torra zoner samt av aeroba och anaeroba zoner.

Utöver parametrarnas partikelstorlek och partikelfördelning styres och optimeras vid uppfinningen koldioxidhalten (avgasnin9), syre- halten (luftning). fukthalten. temperaturen, behandlingsfrekvensen och den totala processtiden.

Genom optimal reglering av processparametrarna vid uppfinningen erhålles en snabb och fullständig nedbrytning av det biologiskt nedbrytbara materialet i avfallet. vilket kan visas genom mätning av den biokemiska syreförbrukningen (BOD). Den biokemiska syreförbruk- ningen mätes härvid under 2 (BODZ). 5 (BODS) resp l7 dagar (BÖDl7), varvid BODl7 är det strängaste kriteriet på stabilisering av det biologiskt nedbrytbara'materialet. Vid uppfinningen reduceras BODl7 med mer än 80 Z, varvid dessutom patogener eller parasiter ej kan påvisas i den färdiga komposten. Detta innebär en mycket god stabi- lisering och hygienisering av avfallet vid uppfinningen. i l0 449 486 Det kan i detta sammanhang nämnas att det i praktiken ofta är opraktiskt att mäta BODl7, eftersom det tar för lång tid. En korrelation till snabbt bestämbara storheter. såsom askhalt. koldixoidhalt eller pH-värde, kan då i stället göras.

För att, efter uppläggning av avfallet i ett kompostskikt enligt ovan, behandla avfallet under optimal reglering av de nämnda para- metrarna matas såsom ovan redan angivits avfallet successivt från kompostskiktet till ett konditioneringsaggregat, vari avfallet efter intensiv bearbetning och sönderdelning med en roterande fräsvals slungas genom ett konditioneringsutrymme under omblandning och virvelrörelse, för att därefter utmatas från konditioneringsutrymmet och uppläggas i ett nytt kompostskikt.

Konditioneringsutrymmet har formen av en långsträckt zon. hos vilken åtminstone den främre och bakre änden är öppna för mottagning och utmatning av avfall, medan konditioneringsutrymmet i övrigt kan vara försett med begränsande väggar. Även om dylika begränsningsväggar inte är nödvändiga, är de lämpliga för att åstadkomma styrning av avfallet under dess transport genom konditioneringsutrymmet. Åtmins- tone är det att föredraga att den undre delen av konditionerings- utrymmet förses med ett begränsande golv, vilket företrädesvis utformas som ett transportband, som är rörligt från den främre till den bakre änden av konditioneringsutrymmet.

På grund av den rörelseenergi avfallsmaterialet bibringas av fräs- valsen, slungas det genom konditioneringsutrymmet. Genom att avfalls- materialet härvid bibringas rörelse i något olika riktningar av fräs- valsen. kommer materialet att slungas genom konditioneringsutrymmet under kraftig omblandning och virvelrörelse, dvs även om materialets huvudsakliga rörelseriktning är från den främre mot den bakre änden av konditioneringsutrymmet rör sig de enskilda materialpartiklarna även vertikalt och horisontalt, vinkelrätt mot den huvudsakliga rörelseriktningen. Denna omblandning och virvelrörelse hos materialet medför en synnerligen effektiv avgasning och luftning av avfallet, dvs bildad koldioxid avlägsnas och syre tillföras avfallet. Denna avgasning och lüftning kan ytterligare förstärkas genom att förse konditioneringsutrymmet med en fläkt. 449 486 Genom sönderdeiningen av avfaiiet med fräsvaisen_och den påföijande ïuftningen sker en viss regiering av avfaiiets fukthait. vaniigen en minskning. Skuiïe man viïja ytterïigare minska fukthaiten kan kondi- tioneringsutrymmet förses med ett torkorgan, men med hänsyn tiii de stora avfaïïsmängder som behandïas är detta oftast mindre ïämpïigt ur ekonomisk synpunkt. Ett enkeït och effektivt sätt att ytteriigare minska fukthaïten är att öka intensiteten i processbearbetningen genom att öka behandïingsfrekvensen eïïer fräsvaisens hastighet reiativt maskinens förfïyttningshastighet. Önskar man å andra sidan öka avfaiïets fukthaït. kan konditioneringsutrymmet förses med ett bevattnings- e11er befuktningsorgan. t ex i form av ett vattenmun- stycke.

Sedan avfaiismateriaïet genomgått konditioneringsutrymmet utkommer det på ett utmatningsaggregat. som vidaretransporterar det behandïade avfaïïet och uppiägger det i ett nytt kompostskikt med samma dimen~ sioner som det ursprungïiga.

Trots den effektiva behandlingen enïigt uppfinningen är det oftast inte tiiïräckiigt med en enda behandiing för att avfaïïet ska11 vara färdigkomposterat. Den ovan beskrivna behandiingen måste därför vanïigen upprepas en eïïer fiera gånger under en kortare eïier ïängre tid. Behandiingsfrekvensen och totaibehandïingstiden är beroende av avfaiïets sammansättning samt omgivningsbetingeïserna, dvs kiimat och rådande värderïek. och kan variera inom mycket vida gränser. Såïunda kan behandïingsfrekvensen variera från en gång var tionde minut ti11 en gäng vart sextionde dygn, medan totaïbehandiingstiden kan variera från omkring 1 ti11 120 dygn.

För att genomföra sättet eniigt uppfinningen används, som nämnts ' tidigare. en sjäïvgående maskin av ny typ. Denna skaïi nu beskrivas närmare med hänvisning ti11 de bifogade ritningarna, som visar en utföringsform. . é5 449 486 Få ritningarna visar en sidovy av en maskin en1igt uppfinningen, fig 1 fig 2 en vy ovanifrån av maskinen en1igt fig 1 och fig 3 en vy bakifrån av maskinen en1igt fig 1.

Såsom framgår av fig 1, omfattar maskinen en1igt uppfinningen en ram e11er chassi 1, hju1 2, 3, en hytt_4, o1ika hjä1paggregat 5, 6. 7. 8, 9, 10. samt en motor 17 för drivning av maskinen och dess hjäïp- aggregat.

Chassit, hju1en, hytten. motorn och dess drivning är av konven- tione11t s1ag och torde ej behöva beskrivas närmare här. Dock kan nämnas att framdrivningen 1ämp1igen anordnas på de främre hju1en 2, ”medan de bakre hju1en 3 göres styrande och anordnas så tätt ti11~ sammans som möj1igt för att göra maskinen stabii. kompakt och 1ätt- manövrerad.

På maskinens främre de1 är monterat ett rör1igt inmatningsaggregat 5.

Detta aggregat är avsett att från det höga kompostskiktet 11 1ösgöra och riva ned avfa11 så att det kan behandias av maskinen. Eniigt den på fig 1-3 visade. för närvarande föredragna utföringsformen består inmatningsaggregatet av ett transportband, som är.monterat på maskinens främre de1 så att det är rör1igt uppåt-nedåt, framåt och åt sidorna. Transportbandets va1sar är på i och för sig känt sätt hyd- rau1iskt drivna mede1st maskinens motor. Transportbandet är anordnat runt va1sarna för drivning av dessa och på sin utsida försett med êj visade stift e11er medbringare för 1ösgöring och nedrivning av avfa11. _ Såsom bäst framgår av fig 2, är 1ika1edes pä maskinens främre de1 monterat två stycken inmatningsskruvar 6, 7._Dessa“inmatningsskruvar är koaxie11a, dvs de har samma centrumaxe1. medan drivaxe1n kan vara samma e11er o1ika. I det senare fa11et kan skruvarna 6, 7 drivas med _ o1ika varvta1. Drivningen av inmatningsskruvarna sker mede1st den l5 449 486 KD tidigare omtalade motorn på i och för sig känt sätt på hydraulisk väg eller, företrädesvis, med kedjor. såsom antytts vid 12 i fig l och 2.

Inmatningsskruvárnas varvtal kan, beroende på mängden avfall och maskinens framdrivningshastighet. varieras inom området ca l-500, företrädesvis ca l-200 r/m. Skruvarnas diameter är ca 0,3-3,0. företrädesvis U.5-1,5 m. inbegripet en gänghöjd av ca 0,1-2,0, företrädesvis ca 0,l5-0,5 m. För inmatning av avfallet mot en mellan inmatningsskruvarna anordnad fräsvals 8 har inmatningsskruvarnas gängor en stigning av ca 4-60, företrädesvis ca 15-450. För att ytterligare förbättra skruvgängornas medbringning av avfallet är gängorna företrädesvis försedda med tänder. som är anordnade i en vinkel av Û-1800 mot gängorna. Inmatningsskruvarna har vardera en längd av ca 0.3-3.0, företrädesvis ca 0.5-1,5 m.

Mellan inmatningsskruvarna 6, 7 och koaxiellt med dessa är anordnat en fräsvals 8, som drives oberoende av inmatningsskruvarna t ex medelst en kedja l3. Fräsvalsen 8 har en längd av ca 0.3-3.0L företrädesvis ca 0,5-2.0 m och en diameter av ca 0,3-3,0. före- trädesvis ca 0,5-l.5 m. Runtomkring på fräsvalsens yta är monterat en mångfald knivorgan 14 med en höjd av ca 0,1-0,6 m. Dessa knivorgan kan ha mycket skiftande utformning. såsom T-formade slagor, raka, eggförsedda knivar. böjda knivar. sneda knivar. etc, men de har alla det gemensamt att de är ledat infästade i fräsvalsen 8. Ledens vrid- ningsaxel är väsentligen vinkelrät mot fräsvalsens rotationsriktning så att knivarna vid fräsvalsens rotation av centrifugalkraften bringas att intaga ett radiellt utåtriktat läge för effektivaste bearbetning av avfallet. Liksom inmatningsskruvarna är fräsvalsens knivar l4 företrädesvis anordnade i skruvlinjeformade rader (ej visat) på sådant sätt att avfallet vid bearbetning av fräsvalsen bibringas en matningsrörelse från fräsvalsens ytterkanter mot dess mitt. Fräsvalsen 8 roterar med ett högre varvtal än inmatnings- skruvarna 6, 7. Detta varvtal kan varieras inom området l-1000 r/m.

Vid drift av maskinen inmatas avfallsmaterialet av skruvarna 6, 7 till den snabbt roterande fräsvalsen 8. och denna bearbetar avfallet intensivt med sina knivorgan och sönderdelar avfallet. Genom att på l0 .ß_i 449 486 lO lämpligt sätt reglera fräsvalsens varvtal och maskinens framdriv- ningshastighet kan man erhålla önskad partikelstorlek och partikel- t”. fördelning hos avfallet. Ökande varvtal och minskande framdrivnings- hastighet ger härvid intensivare bearbetning av avfallet med åtföl- jande mindre partikelstorlek och snävare partikelfördelning. Förutom att sönderdela avfallet slungar fräsvalsen det bakåt under intensiv omblandning och virvelrörelse genom konditioneringsutrymmet 9.

Omblandningen och virvelrörelsen åstadkommes av att avfallspartik- larna under sin rörelse bakåt genom konditioneringsutrymmet kolli- derar med varandra och detta gynnas i hög grad av att avfallet, för- utom den bakåtriktade rörelsen. av inmatningsskruvarna och företrädes- vis fräsvalsen även bibringas en sidoriktad rörelse. Detta medför att en genomsnittlig avfallspartikel rör sig från fräsvalsen 8 och snett bakåt genom konditioneringsutrymmet 9. varvid partikeln under sin rörelse kolliderar med andra partiklar så att den, förutom sin rörelse bakåt. utför rörelser i sidled samt i vertikalled. Denna intensiva virvelrörelse och omblandning medför att en synnerligen god kontakt åstadkommes med den omgivande atmosfären så att avfallet snabbt och effektivt dels avgasas, dvs befrias från bildad koldixoid, dels luftas, dvs tillföres syre. Vikten av snabb och effektiv avgas- ning och luftning kan inte nog betonas.

Samtidigt med avgasning och luftning bringas avfallet i kontakt med den omgivande atmosfären i konditioneringsutrymmet 9, vilket innebär en temperatursänkning från den temperatur av ca 60°C som avfallet normalt har i kompostskiktet ll. Om avfallet ej behandlas enligt uppfinningen, utan får kvarligga i kompostskiktet, igångsättes efterhand anaeroba processer, varvid temperaturen i dessa zoner stiger till ca 80-95°C samtidigt som andra zoner förblir kalla och utan processpåverkan. Om däremot avfallet behandlas ofta i enlighet med uppfinningen. sjunker avfallets temperatur och den optimala temperaturnivån av ca 60°C hinner inte utvecklas i kompostskiktet mellan behandlingarna. En riktig avvägning av behandlingsfrekvensen är följaktligen ett viktigt medel för reglering av temperaturen och optimering av processen. 449 486 11 Vid behandlingen av det oftast fuktiga avfallet genom sönderdelning. avgasning och luftníng åstadkommes vanligen även en reducering av avfallets fukthalt vilken, såsom nämnts tidigare, kan minskas ytter- ligare genom att intensifiera processbearbetningen. Fukthalten kan dessutom påverkas genom ett (ej visat) torkorgan, som anordnas 1 konditioneringsutrymmet. Detta torkorgan kan utgöras av en luftfläkt. vilken medför den ytterligare fördelen att avgasningen och luftningèn av avfallet intensifieras och förbättras. I stället för en luftfläkt är det tänkbart att anordna ett upphettningselement, som avger värme till avfallet, men med tanke på de stora energimängder detta skulle kräva är detta alternativ dock olämpligt ur ekonomisk synpunkt.

Om däremot avfallet är för torrt. dvs dess fukthalt är för låg, kan en justering av fukthalten till ett högre värde enkelt ske genom att förse konditioneringsutrymmet med ett (ej visat) befuktningsorgan, såsom en vattenbehållare med en avtappningsledning och ett munstycke för begjutning av avfallet med finfördelat vatten.

På ritningarna har konditioneringsutrymmet 9 visats såsom ett öppet utrymme, som omfattar partiet ovanför och utmed transportbandet 15. varvid sålunda transportbandet bildar botten eller golv i konditio- neringsutrymmet. I de flesta fall är en sådan utformning av kondi- tioneringsutrymmet helt tillräcklig. men i vissa fall kan det vara önskvärt och lämpligt att förse konditioneringsutrymmet med begrän- sande sidoväggar och tak för att skapa ett mera slutet utrymme.

Oavsett om konditioneringsutrymmet förses med öppna, genombrutna eller slutna begränsningsytor är det dock viktigt att det har en främre öppning för inmatning av det från fräsvalsen slungade avfallet och en bakre öppning för utmatning av avfallet. Det föredrages att konditioneringsutrymmets undre del begränsas av ett transportband 15, som uppfångar nedfallande avfallsmaterial och transporterar det mot konditioneringsutrymmets utmatningsöppning. men detta är inte nöd- vändigt. utan den undre delen kan även utformas på annat sätt, t ek som en slät plåt. 1 v Konditioneringsutrymmets dimensioner kan varieras inom vida gränser, men företrädesvis ligger dess längd i området ca 1-S m. och dess tvärsnittsarea i omrâdet ca 1-8 m2. 'w 449 486 m Efter konditioneringsutrymmet 9 finns ett utmatningsaggregat 10 för utmatning av det behandlade avfallet och uppläggning av detsamma i ett nytt kompostskikt. Såsom visas på ritningarna, består utmat- ningsaggregatet 10 företrädesvis av ett transportband men kan även utgöras av en skopelevator eller liknande medel för bortförsel av avfallet från konditioneringsutrymmets utmatningsände. För att I avfallet skall kunna uppläggas jämnt i ett kompostskikt med en höjd av npp till 9 m är utmatningsaggregatet företrädesvis höj- och sänkbart i vertikalled. Utmatningsaggregatet är dessutom företrädes- vis vridbart i horisontalled 0-1500 på ena eller båda sidor om maskinens längdaxel så att avfallet kan utmatas alltefter önskan från ett läge rakt bakom maskinen till ett läge snett framför densamma.

Utmatningsaggregatet 10 kan vidare vara försett med en roterbar spridningsskiva 16 för att det utmatade avfallet skall spridas så jämnt som möjligt i det nya kompostskiktet och förhindra bildning av åsar.

På de bifogade ritningarna har maskinen för enkelhets skull visats med fast utmatningsaggregat 10, men det inses att detta latt kan göras höj- och sänkbart samt svängbart. Ett av flera sätt att åstad- ' komma detta är att montera utmatningsaggregatet vridbart omkring en vertikal axel nära hytten 4. För fri vridbarhet anordnas transport- bandet därvid i sin helhet ovanför chassit l, så att det vid vrid- ningen ej griper i chassit. Transportbandet 15 förlängas därvid sam- tidigt så att det slutar ovanför utmatningsaggregatet 10, dvs så att avfallet från transportbandet 15 överföres till utmatningsaggregatet . ' För att ytterligare belysa uppfinningen skall den i det följande illustreras med några ej begränsande utföringsexempel.

EXEMPEL 1 Enligt detta exempel behandlades ett avfall. som bestod av två delar sållfraktion, vilken erhållits som tung fraktion vid separation av hushållsavfall, varifrån magnetiskt material avskiljts separat, samt en del delvis rötat och avvattnat. biologiskt slam och kemiskt slam l0 l5 449 486 ld från ett kommunalt avloppsreningsverk med en torrsubstanshalt av 23 viktï.

Avfallet lades upp i ett kompostskikt med en höjd av 3 m, varvid skiktets bottenyta hade dimensionerna 50 m x 50 m.

Kompostskiktet behandlades enligt sättet för uppfinningen med hjälp av den ovan beskrivna maskinen. Maskinen hade en drivmotor. som utvecklade 200 hk, inmatningsskruvarnas diameter var l,0 m, deras längd var l.5 m vardera, medan fräsvalsen hade en diameter av 1,0 m. en längd av 1,75 m och roterade med ett varvtal av 225 r/m.

Avfallet behandlades med maskinen en gång var tredje dag under en total behandlingstid av 4 veckor. Den erhållna, färdiga komposten var f; n luktfri, uppvisade en BSl7-reduktion av drygt oo Z och saknade pato- gener, parasiter och parasitägg.

EXEMPEL 2 Enligt detta exempel behandlades ett avfall, som bestod av en del slam av samma typ som i exempel 1, en del rens från grönsaksindustri med en torrsubstanshalt av l3 viktz. en del bark, samt två delar recirkulerad kompost. _ Avfallet lades upp i ett kompostskikt med en höjd av 2,5 m och en bottenyta med dimensionerna 30 m x 60 m.

Avfallet behandlades med samma maskin som i exempel l, varvid dock fräsvalsens varvtal var 275 r/m. Behandlingen utfördes en gång varannan dag under en total behandlingstid av 24 dagar. då en stabil slutprodukt erhölls. Den färdiga komposten var luktfri. uppvisade en BSl7-reduktion av drygt 85 Z och saknade patogener eller parasiten och parasitägg.

EXEMPEL 3 Enligt detta exempel behandlades ett avfall, som bestod av en del slam av samma typ som i exempel l samt två delar hästgödsel från kapplöpningsstallar. 449 486 14 Avfaïïet ïades upp 1 ett kompostskikt med en höjd av 3.2 m och en bottenyta med dimensionerna 40 m x 60 m.

Avfaïïet behandïades med samma maskin som 1 exempeï 1. varvid dock fräsvalsens varvta1 var 350 r/m. Benandlíngen utfördes en gång var femte dag under en totaï behandïingstid av 30 dagar, då en sfiabiï sïutprodukt erhöïïs. Den färdiga kompostprodukten var ïuktfri och uppvisade en BS17-reduktion av drygt 87 Z. Patngener, parasiter e11er parasitägg kunde ej påvisas.

Y) 1A

Claims (12)

10 15 20 25 30 449 486 15
1. PATENTKRÅV _:
2. R)
3. 3.
4. 4.
5. Sätt att kompostera avfall. k ä n n e t e c k n a t därav. att avfallet upplägges i ett kompostskikt (ll) med en längd av minst 5 m. en bredd av minst 5 m och en höjd av upp till 9 m, och att avfall successivt matas från kompostskiktet till en roterande fräsvals (8), som rör sig relativt kompostskiktet (11) och som sönderdelar avfallet och slungar det under omblandning och vir- velrörelse genom ett konditioneringsutrymme (9), vari avfallet befrias från bildad koldioxid och tillföras syre, varefter det konditionerade avfallet upplägges i ett nytt kompostskikt vid -sidan av det ursprungliga kompostskiktet, att vid en efterföl- jande behandling kompostskiktet återförs till det ursprungliga kompostskiktets plats och att ovanstående behandling upprepas periodiskt varvid kompostskiktet vid de upprepade behandlingarna _ utför en oscillerande rörelse väsentligen vinkelrätt mot fräs~ valsens (3) rörelseriktning från en gång var tionde minut till en gång vart sextionde dygn under totalt 1-120 dygn.
6. Sätt enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t därav. att avfallet upplägges i ett kompostskikt med en längd av minst 30 m och en bredd av minst 10 m.
7. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t_ därav, att bort- förseln av koldioxid och tillförseln av syre i konditionerings~ utrymmet_befrämjas med en fläkt. .fAnordning för att kompostera avfall, som är upplagt i ett kompostskikt (11) med en längd av minst 5 m, en bredd av minst 5 m och en höjd av upp till 9 m, vilken anordning omfattar ett chassi (1) med.hjul (2. 3), styrning och motor (17), k ä n n e ~ t e c k n a d därav. att anordningen dessutom inbegriper
8. A. ett på ánordningens främre del monterat. rörligt inmatnings- aggregat (5) för matning av avfall från kompostskiktet (11) till två, under inmatningsaggregatet belägna. roterbara inmatnings- skruvar (6, 7), 10 15 20 25 30
9. 9.
10. . 10. 449 486 16 B. ett konditioneringsaggregat med en roterbar. knivförsedd fräsvaïs (8), som är anordnad me11an inmatningsskruvarna (6. 7) och ett i avfaïiets matningsriktning sett, efter fräsvaïsen anordnat konditioneringsutrymme (9). C. ett utmatningsaggregat (10) för mottagning av avfaïlet från konditioneringsutrymmet och utmatning och uppïäggning av detsamma i ett nytt kompostskikt. Anordning enïigt krav 4. k ä n n e t e c-k n á d därav, att fräsvaïsen (8) är anordnad koaxieiït med inmatningsskruvarna (6, 7) och roterbar oberoende av dessa. Anordning eniigt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att inmatningsskruvarna (6, 7) har en diameter av 0,3-3,0 m, en gänghöjd av 0,1-2.0 m, en stigning av 4-600. en ïängd vardera av 0,3-3,0 m, samt är roterbara med ett varvtai av 1-500 r/m. Anordning eniigt krav 4; k ä n n e t e c k n a d därav. att fräsvaïsen (8) har en ïängd av 0.3-3,0 m, en diameter av 0,3-3,0 m. och är roterbar med ett varvtal av 1-1000 r/m. Anordning eniigt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att konditioneringsutrymmet (9) har öppningar för inmatning och utmatning av avfaïïet. medan utrymmet i övrigt begränsas av väggar, goiv och tak. Anordning enïigt krav 8. k ä n n e t e c k n a d därav, att goïvet utgöres av ett transportband (15). Anordning eniigt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav. att konditioneringsutrymmet (9) är försett med en fiäkt och/eiier ett vattentiïïförseïorgan. 449 486 17
11. 11. Anornníng enïígt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav. att utmatningsaggregatet (10) utgöres av ett transportband, som sträcker sig från kondítioneringsutrymmets utmatníngsände och som är höj- och sänkbart 0-9 m samt horísonte11t svängbart en vinke1 av 0-1500 1 förhå11ande ti11 anordníngens 1ängdaxe1.
12. 12. Anordning en1igt krav 11; k ä n n e t e c k n a d därav, att utmatningsaggregatets (10) transportband vid sin utmatningsände har en roterbar sprídníngsskiva (16).